trendrapport

TRENDRAPPORT
UTVECKLING SOM FORMAR FRAMTIDENS LÄRMILJÖER
FRAMTIDENS LÄRMILJÖER.
EN TRENDSPANING FRÅN KINNARPS
Välkomna till Kinnarps Trendrapport 2017. Den tredje i ordningen som
­fångar upp och analyserar viktiga förändringar i omvärlden för olika ­typer
av ­miljöer för arbete, möten, lärande och utbildning. Denna gång med
­fokus på vad dessa kommer att betyda för oss i Norden – Sverige, Norge,
­Danmark och Finland.
På vårt uppdrag har analysföretaget Kairos Future genomfört en studie
som resulterat i ett stort antal identifierade trender och fenomen. Därefter
har en nordisk expertgrupp sorterat, prioriterat och diskuterat ett urval av
dessa. Denna grupp har tillsammans med oss på Kinnarps sedan sållat
fram tio bärande trender som vi med förankring i våra studier tror kommer
att forma det som ligger framför oss.
Frågan som du ska få svar på är alltså denna:
Vad formar framtidens utbildningsmiljöer i Norden fram till 2025?
Vägen till vårt svar går via en grundläggande kartläggning av vad som
sker i nuet. Därefter en analys av hur omfattande och med vilken hastighet
förändringarna kommer att slå igenom.
Vi avslutar rapporten med avsnittet ”Flipp eller Flopp”, där våra experter
fått ta ställning till ett antal spaningar, som beskriver möjliga utvecklingar
inom utbildningsområdet.
Trevlig läsning!
ELISABETH SLUNGE
DIRECTOR, GLOBAL RANGE & COMMUNICATIONS
2
3
INNEHÅLL
”I FRAMTIDEN KOMMER SKOLORNA
ATT VARA SOM SKINANDE DIAMANTER
I VÅRA SAMHÄLLEN.”
NINA DYBWAD, LANDSCAPE ARCHITECT, NORCONSULT
DEN STORA VÄRLDENS KRAFTER
TREND 7: GLOBAL LEARNING NETWORK
Vilka är de största krafterna som påverkar samhället och världen just nu?
Sidan 6
Vi går mot ett lärande utan geografiska gränser och en värld där de traditionella rollerna sätts ur spel.
Sidan 42
LÄRANDETS FRAMTIDSTRENDER
TREND 8: NYA VERKLIGHETER
Från hållbara miljöer till nya verkligheter – här är 10 trender i korthet om hur våra miljöer kommer utvecklas fram till 2025.
Sidan 14
Den nya tekniken med allt kraftfullare datorer förändrar framtidens lärande i grunden.
Sidan 46
TREND 1: LEARN BNB
TREND 9: NYA EKOSYSTEM FÖR LÄRANDE
Lärande är inte bara för hjärnan. Hela kroppen behöver engageras.
Sidan 16
Vem vill du vara? I framtiden nöjer sig inte studenterna med att söka sig till skolan som ligger närmast. Identifikationen
med en viss grupp blir allt viktigare.
Sidan 52
TREND 2: HELT HÅLLBARA LÄRMILJÖER
Så får man alla faktorer och aktörer att arbeta gemensamt för ett långsiktigt hållbart lärande.
Sidan 20
TREND 3: DIGITALISERAT LÄRANDE
Först nu gör IT på allvar intrång i skolorna – vilket radikalt kommer förändra miljöerna.
Sidan 26
TREND 4: DIGITALÅLDERNS UNDERVISNING
Hur förändras undervisningen av digitaliseringen – och vilken roll får lärarna i framtidens skola?
Sidan 30
TREND 5: MASS CUSTOMISATION
Stordriftsfördelar kombineras med individanpassningar – också inom utbildningssektorn.
Sidan 34
TREND 10: FRÅN IQ TILL SQ
Social intelligens blir allt viktigare för den som vill nå framgång.
Sidan 58
FLIPP ELLER FLOPP?
Vi frågade 21 experter från olika discipliner om vart vi är på väg. Vilka fenomen kommer slå i nordiska lärmiljöer 2025?
Sidan 64
FRAMTIDENS LÄRMILJÖER I NORDEN
Här sammanfattar vi de viktigaste trenderna och hur de kommer att synas i Norden 2025.
Sidan 66
TACK!
Här är alla vi som bidrog till Trendrapporten!
Sidan 70
TREND 6: MAXIMERA ALLT
Med rätt livsstil, smarta val och hård träning kan alla drömmar slå in – samtidigt. Välkommen till det perfekta livet!
Sidan 38
4
5
TRENDAN ALYS
DEN STORA
VÄRLDENS KRAFTER
FÖR ATT FÖRSTÅ VAD SOM FORMAR FRAMTIDENS LÄRANDE BÖRJAR VI MED ATT SONDERA
DE RIKTIGT STORA TRENDERNA I VÄRLDEN. SÅ HÄNG MED PÅ EN ­I NFLYGNING ÖVER DE
VIKTIGASTE KRAFTERNA SOM PÅVERKAR VÅR FRÅGESTÄLLNING OCH SAMHÄLLET I STORT.
Vi befinner oss nu, under 2010-talet, mitt i den största migrationen någonsin i världen. Svält, krig, geopolitiska konflikter och allt fler miljökatastrofer skapar en grogrund för att
migrationen fortsätter inom överskådlig tid. Det finns till
och med de som hävdar att om alla människor som lever
utanför det land man föddes i skulle bilda en republik, så
skulle det vara det ­femte största landet i världen med en
befolkning på 240 miljoner människor1. Invandringen till Norden är r­ekordstor, vilket leder till ökad mångfald och ökad
6
blandning av kulturer. Bland annat har Sverige högre andel
utlandsfödda än USA, som alltid ansetts som ett föregångsland i fråga om mångkultur. Just nu växer Sverige med en
ny invånare var fjärde minut enligt SCB och passerade 10
miljoner i början av 2017. Folkmängden i ­Norden har ökat
med mer än 3 miljoner invånare (13 procent) sedan 19902.
Urbaniseringen är påtaglig världen över – stora flyttströmmar går till ­växande städer och storstadsregioner.
År 2050 beräknas 70–75 procent av världens befolkning,
7
TRENDAN ALYS
cirka sju miljarder människor, bo i städer3 och världens städer växer med ett Seattle 4 i veckan enligt forskare. Staden
har gått från att vara boven i dramat till att vara platsen där
framtiden finns. Med det resonemanget är det självklart
att i urbana områden får vi ett hårdare tryck på förtätning
och att marken blir allt dyrare.
Även Norden urbaniseras allteftersom kunskapssamhället tar över efter industrisamhället. Människor rör sig till
storstadsregioner, med tillgång till storstädernas arbetsmarknad och utbildningsmöjligheter. Gles- och landsbygd
dräneras på sitt skatte­underlag, med nedmontering av samhällsservicen till följd. På så sätt ökar anledningarna till att
flytta ännu lite mer och utvecklingen blir självförstärkande.
Lärmiljöer påverkar och påverkas av den här utvecklingen. Den allt starkare gentrifieringen5 , där äldre, slitna
om­råden i en stad renoveras och lockar till sig nya, välbärgade invånare, är en fördyrande och utmanande kraft för
urbana skolor och utbildningsanläggningar. Föräldrar vill
att ­barnen får en bra skolgång, vilket kan vara en utmaning
för en utflyttningsort med liten budget och låg attraktionskraft för lärare. Dessutom blir det brist på lärarutbildade
i takt med generationsväxlingen – många går i pension
men inte tillräckligt många utbildar sig6. I extremfallet upphör den lokala lärmiljön att existera då byskolan helt enkelt
läggs ner. I andra fall förläggs så kallade universitetscampus på mindre orter, avgreningar till universitet på andra
orter. Avsikten är bland annat att underlätta fortbildning av
de lokala förmågor som inte går vidare till universitetet. En
annan möjlighet till lärande är distansutbildning, en följd av
digitaliseringstrenden.
DIGITALISERINGENS OSTOPPBARA KRAFT
Allt som kan digitaliseras kommer att digitaliseras. Digitaliseringen är en kraft som är så stark att den driver andra
megatrender, som globalisering, men också automatisering av det som människor tidigare utfört. Det innebär en
enorm omvandling av ­arbetsmarknaden, för nu automatiseras även tidigare skyddade akademikeryrken, så länge
8
de inte kräver kreativitet eller förmåga till genuina relationer – som lärarrollen gör.
När vi i Kinnarps trendrapport 2015 intervjuade Niklas
Lundblad på Google lyfte han fram problemet med ett
stigande data- och informationsflöde, som dubbleras
varje år och skapar behov av allt smartare teknik som kan
analysera och visualisera den växande mängden data som
vi producerar i samhället. Artificiell intelligens blir nödvändig och har börjat bli synlig på allvar i en växande mängd
expertsystem som är på väg att förändra arbetslivet i
grunden7.
Digitalisering innebär också kul­turella förändringar, där
förståelse för hur man agerar i digitala miljöer blir minst
lika viktigt som andra uppförandekoder. Eller omvänt, hur
vi agerar med det digitala i den analoga lärmiljön, i klassrum och andra lärmiljöer.
Denna utveckling ingår i vad man kallar Den fjärde industriella revolutionen. Vissa prognoser8 tyder på att kanske
så mycket som 50 procent av dagens yrken med mer komplexa intellektuella arbetsuppgifter kommer att försvinna
eller kraftigt förändras de kommande tio-femton åren.
DAGENS GLOBALISERINGSTAKT
BEROR PÅ I VILKEN UTSTRÄCKNING
INFORMATION OCH KUNSKAP
FÄRDAS GLOBALT. MED ALLT FLER
HÖGUTBILDADE I VÄRLDEN ÖKAR
KONKURRENSEN MELLAN LÄNDER I
KAMPEN OM DE BÄSTA TALANGERNA
SOM KAN SKAPA DE MEST KREATIVA
PRODUKTERNA.
DIGITALISERINGEN OCH LÄRMILJÖN
Digitaliserad undervisning i form av så kallade massive
open online courses (MOOC) är kanske det mest påtagliga
exemplet på hur digitalisering påverkar lärmiljön – förutom
det allt vanligare användandet av surfplattor och datorer
i den dagliga undervisningen. Antalet sådana internetbaserade utbildningsprogram med videoföreläsningar och
digitaliserade test har ökat explosionsartat i hela världen
och 2015 hade 35 miljoner studenter9 anmält sig för en
eller flera kurser.
Den absoluta majoriteten av kurserna sker på engelska,
och den största i antalet studenter räknat pekar på engelskans särställning som världsspråk: 440 000 studenter anmälde sig till en kurs i just språktestet IELT som används
vid anställningar och ansökan till universitet. Framgång i
det testet öppnar möjligheten till migration.
9
TRENDAN ALYS
UNDER DE SENASTE 40 ÅREN HAR HAR RÖRLIGHETEN AV MÄNNISKOR, ARBETE,
KAPITAL, VAROR OCH INFORMATION ÖVER NATIONSGRÄNSERNA OAVBRUTET ÖKAT.
GLOBALISERING & NYA T
­ ANKEEKONOMIN
50%
AV DAGENS YRKEN MED MER KOMPLEXA
INTELLEKTUELLA ARBETS­U PPGIFTER
KAN KOMMA ATT FÖRSVINNA ELLER
KRAFTIGT FÖRÄNDRAS.8
10
Förflyttningen av fysiska och digitaliserade värden, ökande
migration och en tilltagande kunskap om och närhet till
platser och människor på andra sidan jorden – så kan
globaliseringen kortfattat beskrivas. Den har pågått i århundraden men accelererade kraftigt när flyget och sedan
informationsteknologin sprängde de rumsliga barriärerna.
Under de senaste 40 åren har rörligheten av människor,
arbete, kapital, varor och information över nationsgränserna oavbrutet ökat. I dagsläget höjs dock röster i hela
västvärlden mot människors fria rörlighet och i viss mån
även mot frihandel.
De nordiska länderna, med tidigare utbredda traditioner
kring öppenhet för invandring, ter sig i dagsläget dela en
ovanligt stor samsyn som innebär relativt slutna gränser.
Samtidigt har Norden, med sina mogna ekonomier och
små befolkningar, ett starkt beroende av omvärlden och
öppna gränser och frihandel.
Dagens globaliseringstakt beror på i vilken ­utsträckning
information och kunskap färdas globalt. Med allt fler
högutbildade i världen ökar konkurrensen mellan länder i
kampen om de bästa talangerna som kan skapa de mest
kreativa produkterna.
Vi går över till en tankeekonomi. Där produktionsmedlen
som tidigare främst utgjorts av arbete, kapital, råmaterial
och teknik, får trängas med nya och allt viktigare faktorer:
information, patent, idéer och andra innovationer som
skapas och utnyttjas genom människans tankekraft.
I denna nya tankeekonomi är alltså tänkandet den avgörande produktionsfaktorn. I sin tur är denna ekonomi en
väsentlig del av Den fjärde industriella revolutionen.
EFFEKTIVISERING TILL MAX
För företag och organisationer i tankeekonomin är utmaningen att klara av samma dramatiska effektivitetshöjning
som tillverkningsindustrin åstadkom under 1900-talet.
Alltså att flerfaldiga sin produktivitet för att klara sig i den
globala konkurrensen.
Den stora frågan är: Går det att effektivisera tankeprocesser på samma sätt? I denna ekonomi skapas tillväxt
i första hand av kreativitet – förmågan att upptäcka eller
skapa nya behov, genom nya erbjudanden, baserade på
specialistkompetens inom ett område.
Innovation och problemlösning blir viktiga faktorer. Förmågan att tänka abstrakt, att kunna samarbeta och digital
förmåga är ytterligare kärnkompetenser på framtidens
arbetsmarknad. Allt detta innebär förändrade krav på vad
lärande ska leda till och därmed ställs också nya krav på
miljön för lärande och arbete. Kanske måste vi helt tänka
om när det gäller hur dessa ska utformas för att bli effektivare, mer kreativa, mer rofyllda och mindre stressfulla.
EN FÖRÄNDRAD DEMOGRAFI
Den ökade medellivslängden och det minskade barna­
födandet i världen som helhet gör att den globala median­
åldern ökar. Färre arbetsföra kommer att få försörja fler
äldre allt längre, och allra mest i västvärlden10.
I Finland är utvecklingen som mest dramatisk, med 50
procent av befolkningen över 65 år 2030. Samtidigt växer
alla befolkningar, men skillnaderna är stora. Danmark ökar
enligt prognoser med 7–8 procent till 2040, Norge med
28 procent och Finland med 10 procent enligt prognoser
från före 2015 års stora migrantvåg11. Sverige bedöms öka
med en miljon (drygt 10 procent) på bara sju år från 201712 .
En väsentlig del av de större ökningarna bottnar i invandring till Sverige och Norge. Med detta följer behovet av
offentligt finansierad utbildning av olika slag. De som inte
lyckas i sitt nya hemland löper hög risk att behöva förlita
sig på välfärdssystemen. Om den ekonomiska stressen
blir för hög följer dessutom hälsoproblem.
Allt detta leder till ökat tryck på offentlig sektor. Digita­
lisering kan leda till den produktivitetsutveckling som
­behövs för att finansiera en bibehållen välfärd, men automatiseringen kan å andra sidan leda till omfattande friställningar
av personal.
Att det blir mer konkurrens om de gemensamma
11
TRENDAN ALYS
VI GÅR ÖVER TILL EN TANKEEKONOMI DÄR
PATENT, IDÉER OCH INNOVATIONER SKAPAS
GENOM MÄNNISKANS TANKEKRAFT.
­ edlen är högst troligt. I Kinnarps tidigare trendrapporter
m
har vi pekat på en utveckling där allt fler är friskare och
arbetar längre. Vi kommer alltså att få räkna med fler
generationer på arbetsplatserna, nya former av coachning
och pedagogiska metoder och sannolikt också en förändring av miljön för lärande i stort.
INNE ELLER UTE?
Globalisering, digitalisering och ökad kunskapsintensitet
har många positiva konsekvenser, men förstärker sam­
tidigt skillnaderna mellan de som är etablerade eller inte i
samhället.
Fler och fler har svårare att finna sin plats i dagens
samhälle. Det kan vara nyanlända, personer som inte har
gymnasieexamen, är långtids­sjukskrivna. Eller inom en
snar framtid hamnar i den ”bortautomatiserade klassen”.
Personer vars repetitiva arbetsuppgifter tagits över av
dator­algoritmer och robotar.
Internationellt ser vi en framväxt av det så kallade prekariatet; en grupp människor från alla sektorer av samhället,
som inte nödvändigtvis saknar akademisk utbildning, men
är och känner sig utanför det gemensamma. Deras osäkerhet på arbetsmarknaden är stor, jobbkontrakten är lösa
och framtidsutsikterna osäkra. Många är egenföretagare
och tillsammans utgör de en allt viktigare rörelse.13
Människor med högre utbildning och specialisering, eller
inom yrken med högre krav på kreativitet och relations-
12
skapande har en säkrare ställning på arbetsmarknaden.
Men också här sker dramatiska förändringar på sikt. De
som redan är rustade för tankeekonomin får det allt bättre.
Övriga riskerar att uppleva mer stress.
Att ha en trygg etablerad tillvaro eller inte påverkar
individens självbild och sociala status, faktorer som i sin
tur inverkar på hälsan. Hos framförallt dem med stabila
livsvillkor leder den ökande kunskapen om hälsa till att fler
motionerar och färre röker. En vältränad kropp blir en del
av framgångsbilden.
Parallellt finns en utveckling där en stor grupp
människor vare sig äter bra eller motionerar. Ser vi till statistiken så har långtidssjukskrivningarna ökat markant på
senare år. Den psykiska ohälsan bland unga är fortfarande
hög, och orsaken kan vara stress över skola och arbete.
Att vara deprimerad i unga år ökar sårbarheten för att bli
deprimerad i framtiden, vilket gör att dagens situation kan
få långvarig betydelse.
Alla dessa utvecklingar leder till en tilltagande polarisering i samhället. En tudelning som blir allt viktigare för
lärmiljöer och skolinstitutioner att kunna hantera, balansera och sammanfoga till en helhet som fungerar och är
trovärdig.
Redan här kan vi alltså konstatera hur omformningstrycket ökar på alla instanser för lärande, pedagogik och
kunskapsbyggande i samhället.
HOS FRAMFÖRALLT DEM MED
STABILA LIVSVILLKOR LEDER DEN
ÖKANDE KUNSKAPEN OM HÄLSA TILL
ATT FLER MOTIONERAR OCH FÄRRE
RÖKER. EN VÄLTRÄNAD KROPP BLIR
EN DEL AV FRAMGÅNGSBILDEN.
KÄLLOR
1Ian Goldin, Geoffrey Cameron & Meera Balarajan (2011) Exceptional People
– How Migration shaped our world and will define our future.
2Nordiskt samarbete, Fakta om norden (norden.org).
3FN, U.N. Human Settlements Program (UN-Habitat), 2013.
4Motsvarande c:a 650 000 personer.
5Uttrycket gentrifiering myntades på 1960-talet och beskriver processen då
äldre, slitna områden i en stad renoveras och lockar till sig nya, välbärgade
invånare. Av engelskans gentry. Källa: Språk­tidningen.
6Även om generationsväxlingen och dess problem skiljer sig mellan de
nordiska länderna, så närmar sig alltför många lärare pensionsåldern utan
att tillräckligt många nya utbildas.
7Till exempel har Tieto satt in en AI i ledningsgruppen (Veckans Affärer 201610-18) och SEB har ”anställt” den digitala medarbetaren Amelia i kundservice.
8Se till exempel Frey, C B and M Osborne (2013), The Future of Employment:
How Susceptible are Jobs to Computerisation?”, Oxford Martin School
Working Paper No. 7, eller Will a robot take your job? (BBC News 2015-09-11).
9 Class central, By The Numbers: MOOCS in 2015 (class-central.com).
10Befolkningsprognos, Värnamo kommun.
11Nordiskt samarbete, Befolkning (norden.org).
12Statistiska Centralbyrån.
13Kinnarps Trendreport 2015.
13
LÄRANDETS
FRAMTIDSTRENDER
BASERAT PÅ RESEARCH, INTERVJUER OCH ARBETET I KINNARPS FUTURELAB HAR VI
STÄLLT SAMMAN TIO STORA TRENDER SOM PÅVERKAR OCH FORMAR FRAMTIDENS
UTBILDNINGSMILJÖER FRAM TILL 2025 I NORDEN. ALLT UTIFRÅN TEKNIKEN, SOM
MÖJLIGGÖR OCH UTMANAR. MÄNNISKAN, SOM KAN FÖRFÄRAS MEN OCKSÅ FÅNGA
MÖJLIGHETERNA. SAMT STRUKTURERNA, SOM KAN STÖDJA ELLER BEGRÄNSA
EFFEKTERNA I SAMHÄLLET. DESSA HAR VI SÅLLAT FRAM:
TREND 5
MASS CUSTOMISATION
Allt fler kräver en personanpassad studiegång, sam­
tidigt strävar utbildarna efter att driva sina verksamheter
­ekonomiskt rationellt. Svaret: mass­individualisering.
En massproduktion av ofta digitala utbildningar med
­flexibilitet gentemot studentens önskemål.
TREND 6
MAXIMERA ALLT
I vårt moderna överflödssamhälle förverkligar föräldrarna sig själva genom barnen – och vill skydda dem
från allt ont. Också för kraven i skolan. ”Kunden har alltid
rätt”-­inställningen letar sig in i skolans värld, och utsätter
­utbildningsinstitutionerna för en hård press.
TREND 1
LEARN BNB
Kroppsspråket är en avgörande del av vår ­kommunikation
och forskning visar att man lär sig bättre genom rörelse.
Inte bara hjärnan utan hela kroppen engageras nu i lärandet. Men människors förmåga och sätt att lära varierar
stort. Lärandets miljö måste därför vara följsam och
flexibel.
TREND 3
TREND 9
DIGILEARN
Med digitaliseringen av skolvärlden har interaktivitet
­mellan sändare och mottagare blivit möjligt. Nu kommer
nya verktyg som kan individualisera lärandet samtidigt
som det kan ske snart sagt överallt på distans. Lär­miljön
måste bereda plats för det digitalas kraft, men också
­kunna hindra distraktion.
TREND 2
HELT HÅLLBARA LÄRMILJÖER
Hållbarhet betyder att alla aktörer agerar långsiktigt inför
framtiden. Från ekonomi och ekologi och ända ner på
det individuella planet. En tränad kropp som ger psyket
optimala förutsättningar i en genomtänkt lärmiljö bidrar till
ett hållbart lärande för framtiden.
14
TREND 4
DIGITEACH
Nu kommer tekniken som verkligen kan förändra pedagogens roll i en allt mer digitaliserad framtid. Undervisande
robotar, artificiell intelligens och digital förflyttning av lärare
över geografiska gränser är inte längre science fiction.
TREND 8
NYA VERKLIGHETER
Allt kraftfullare datorer hjälper oss att konstruera alterna­
tiva och till och med ”bättre” verkligheter som blir nya
­starka verktyg i klassrummet. Vi kan också samla in
enorma mängder data om skeenden omkring oss –
information som kan stärka och styra våra hjälpmedels
beteenden.
NYA EKOSYSTEM FÖR LÄRANDE
Studenter nöjer sig inte längre med skolan som ligger
närmast. I stället vill man förknippas med en viss grupp
eller utbildningsprofil. Dessutom träder företagen in, och
knyter kontakter med skolor och studenter och skapar
hela ekosystem för lärande.
TREND 7
GLOBAL LEARNING NETWORK
När globaliseringen ökar ytterligare i styrka kan undervisning, lärare och studenter komma från alla delar av världen
och bilda nya utbildningsnätverk. De gamla hierarkierna
ruckas också i grunden: unga lär gamla likväl som tvärtom.
Vi möts över gränserna.
TREND 10
FRÅN IQ TILL SQ
En hög intelligenskvot har länge varit en enorm framgångsfaktor för den enskilda. Nu är den ”sociala intelligensen”
minst lika viktig för den som vill få framgång. ­Samtidigt
krävs kreativitet och förmåga till innovation inom såväl
­skolan som det övriga samhället
15
TREND 1:
LEARN BNB. HELA
MÄNNISKAN I UTBILDNINGEN
LÄRANDE ÄR INTE BARA FÖR HJÄRNAN. HELA KROPPEN BEHÖVER ­E NGAGERAS EFTERSOM
OCKSÅ KROPPSSPRÅKET ÄR EN DEL AV VÅR KOMMUNIKATION OCH FORSKNING
VISAR ATT MAN LÄR BÄTTRE GENOM ­R ÖRELSE. ALLA SINNEN MÅSTE UTNYTTJAS,
SAMTIDIGT VARIERAR MÄNNISKORS FÖRMÅGA ATT LÄRA, LIKSOM SÄTTEN OCH
METODERNA SKIFTAR. DETTA MÅSTE VI TA HÄNSYN TILL I FRAMTIDENS LÄRMILJÖER.
LearnBnB – Learn with Brain and Body. Så har vi valt att
kalla denna trend, som innebär att man utnyttjar och
främjar människans alla språk och lärsätt. Ett intellektuellt
lärande underlättas och stöds av att man kan hantera
sin kropp. Kroppsspråket blir lika viktigt som det verbala.
­Detta medför också krav på fysisk förmåga. En fyraåring
ska kunna hoppa lika högt som sina knän, men många
kan inte det i dag. Enligt fysioterapeuten Ulrika Myhr beror
det på allt för mycket stillasittande de första levnadsåren.
16
Om barnen saknar den motoriska förmågan kommer den
intellektuella förmågan att hämmas.14
Idéer om att människan bäst utvecklas genom stimu­
lans är inte något nytt. Waldorf- och också Montessori­
pedagogiken är exempel på etablerade alternativ med ett
bredare angreppssätt på elevens utveckling jämfört med
den gängse.
Den franske filosofen Renée Descartes strikta uppdelning
av kropp och själ tycks i dag slutligen kunna förkastas. I vår
17
TREND 1 LEARN BNB
”LÅT BARNEN BÄRA TUNGA
SAKER! LÅT DEM FALLA!
LÅT DEM BLI SMUTSIGA!
LÅT DEM LEKA!”
ULRIKA MYHR, CHILD ­S PECIALIST IN
PHYSIOTHERAPY, LEARN TO MOVE
framtidsspaning har vi funnit progressiva skolor som den
framgångsrika Altschool i San Franscisco, som har social
och emotionell träning som ett av sina pedagogiska fundament. Och samtidigt, liksom flera skolor i Norden, rörelse på
schemat varje dag.15
Maharishi University of Management i Illinois, USA, har
till exempel dagliga meditationsövningar på över en timme.
ATT SKAPA PLATS FÖR RÖRELSEN
5 TECKEN I TIDEN
I en skola i Wake County, USA, kan
eleverna trampa på en ”motionscykel”
vid skolbänken för att både alstra
­energi och hålla sig själva i rörelse.
Möbler som låter eleverna stå vid sina
bänkar.
Klassrums-gym ger elever möjlighet
till rörelse inne i s
­ kolans lokaler.
Klassrum som främjar rörelse med
mobila möbler.
Utbildning och lärande förläggs i
klassrum och miljöer utomhus.
18
Forskning har visat vikten av rörelse för att främja fokusering och lärande, vilket borde påverka utformningen av
rum, möbler och utrustning. Främst handlar detta om att
stärka inlärningsförmågan, men dessutom bidrar rörelse till att ta bort överskottsenergi. Vilket i sin tur främjar
­koncentrationsförmågan.16
Skolorna utvecklar mer flexibla miljöer som påminner
om det man i kontorsmiljöer brukar kalla Activity Based
Working. Detta Aktivitetsbaserade Lärande (ABL) innebär
möjligheten att skapa rätt miljö för rätt aktivitet, att kunna
byta mellan storklass, grupparbete och enskilt arbete. Och
att utbildningslokalen eller klassrummet främjar detta på
ett dynamiskt sätt, så att skiftande funktioner blir möjliga.
För vuxenutbildningar kommer lärmiljöerna allt mer att
likna det aktivitetsbaserade arbetet, så att olika typer av
lärande verkligen kan genomföras vid olika typer av platser, rum och anläggningar. Men ABL utvecklas också för
grund- och gymnasieskolor.17
Den nya finska läroplanen för gymnasiet från hösten
2016 pekar för övrigt på nödvändigheten av rörelse och
aktivitetsbaserad inlärning.18
Hur kan då detta åstadkommas? Eftersom de flesta
inlärningsmiljöer är byggda för traditionella sittplatser och
resurser för att bygga om dem är begränsade, ligger stora
möjligheter i nya typer av flexibla möbler och att skapa olika
miljöer i befintliga rum. Inredningen kommer att behöva
stärka pedagogiken och kunna förmedla instruktioner eller
påminnelser som stärker alla sinnen.
KÄLLOR
14Ulrika Myhr, Child Specialist in Physiotherapy, Learn to Move
(learntomove.se).
15AltSchool finns både i San Francisco och Brooklyn, New York.
16Rörelse i skolan: se t ex Mer fysisk aktivitet på schemat gav förbättrade
skolresultat, Göteborgs universitet.
17Ulrika Myhr, Child Specialist in Physiotherapy, Learn to Move
(learntomove.se)
18 Se t ex: Ny läroplan, så här förändras skolan i praktiken,
Yle nyheter (yle.se).
19Se t ex: Nya läroplanen oroar i skolexemplet Finland,
Dagens Nyheter 4/12 2016.
VAD INNEBÄR LEARN BNB FÖR
NORDISKA LÄRMILJÖER 2025?
I FRAMTIDENS SAMHÄLLE SITTER VI INTE LÄNGRE STILLA. RÄKNA MED EN NY SYN
PÅ RÖRELSE, OCH NYA KRAV PÅ MILJÖN SOM VI VERKAR I.
Det vi kallar BnB innebär i grunden en förändrad syn på
människan som organism. En syn där ”kropp och själ” inte
längre är ett motsatspar, utan ett och samma. Och man
ska komma ihåg: steget till ett kroppsligt lärande inom
akademiska ämnen är ett jättekliv. Och speciellt föräldrar
vars barn av olika anledningar inte skulle prestera högt
med den nya metodiken, riskerar att bli starkt skeptiska –
under en övergångsfas.
Trenden bidrar sannolikt till mer rörelse i skolan. Inte
bara för kroppens skull, utan också i själva lärande­
processerna.
Det här får förstås konsekvenser för lärmiljöernas
utformning. Kanske universitet och högskolor utvecklar
lokaler för just rörelse. Likaså kan nätbaserade utbildningsplattformar komma att väva in fysiska moment för de som
studerar hemifrån. Vilken roll kan då möbler och interiör
spela i de momenten?
RÖRELSER SOM INTE STÖR
Liksom en del av digitaliseringens konsekvenser så medför rörelse i lärmiljöerna utmaningar relaterade till arbetsro.
Och frågeställningar som:
Hur kan inredningsdesignen hjälpa den lärande att få
lagom mycket stimulans? Hur kan man röra sig i rummet
utan att störa de som behöver koncentrera sig? Hur tyst
kan till exempel ett hoppande på golvet bli?
Produkter som tillåter rörelse, fast tyst och diskret,
som exempelvis en stol som kan gunga jämfört med
en traditionell stol, kan vara en av lösningarna. Tysta
bordskivor efterfrågas redan, liksom stolar som är tysta
vid förflyttning.
FRÅN ÄMNE TILL PROJEKT
Vi går också från ämnesbaserad utlärning till projektbaserad inlärning; från lärarbestämd ordning till individbaserad.
Det handlar om att öka dynamiken och rörelsen i rummet
för att stimulera lärandet. Få – om ens någon – passar in
i mallen att sitta stilla hela dagen i skolbänken. Ett tydligt
exempel ser vi i Finland, där man från och med hösten
2016 har en ny läroplan, med början i gymnasiet, för att
göra undervisningen mer elevcentrerad och aktivitetsbaserad. Ett av motiven är att finländska skolelever inte trivts
i skolan19. Nu betonas grupparbeten, eget faktaletande och
kritiskt tänkande. Det främjar även eget ansvar och egen
utveckling.
SÅ KAN DAGENS SKOL­LOKALER ANPASSAS
Om studiemiljöer ska gå från ”rum där man sitter” till miljöer med rörelse är inget längre givet. Befintliga skolbyggnader är oftast illa anpassade efter dessa nya sätt att tänka.
Och beställarna kommer många gånger vara rejält vilsna.
Vad behöver vi?
Vad är nödvändigt och vad är lyx? I det läget kan det
vara till stor hjälp att få förslag på funktionella lösningar
och produkter från sin leverantör.
Rätt produkter och möbler kan främja rörelse som i sin
tur kan stimulera lärande. I kombination med sensorer kan
till exempel en stol instruera användaren till att ändra läge
eller ställa sig upp. Detta kan också ske genom att tyget
ändrar färg efter hur länge personen har suttit.
19
TREND 2:
HELT HÅLLBARA LÄRMILJÖER
HÅLLBARHET BETYDER ATT ALLA AKTÖRER OCH FAKTORER ARBETAR LÅNGSIKTIGT TILLSAMMANS INFÖR FRAMTIDEN. INTE BARA INOM EKONOMI, EKOLOGI OCH SOCIALT, UTAN
OCKSÅ PÅ DET INDIVIDUELLA PLANET. EN HÅLLBAR, TRÄNAD KROPP SOM GER PSYKET
OPTIMALA FÖRUTSÄTTNINGAR ATT FUNGERA, TILLSAMMANS MED EN VÄL GENOMTÄNKT
UTBILDNINGS- OCH LÄRMILJÖ BIDRAR TILL ETT LÅNGSIKTIGT, HÅLLBART LÄRANDE.
I utvecklingen av lärmiljöerna behöver vi se över hur den
psykiska och fysiska hälsan påverkas, men också hur vi
som sociala varelser reagerar på miljön. Hur kan miljöerna
bättre främja lärandet? Inte minst när vi vet att inlärningsprocessen går så mycket enklare i en sund och frisk kropp.
Detta är faktorer som i allra högsta grad styr ett långsiktigt, hållbart lärande.
FRÅN PROFILFRÅGA TILL HYGIENFAKTOR
Efter decennier av böcker, larmrapporter och globala miljökonferenser är miljöfrågan i dag ett av vår tids politiska
huvudspår20. Att tänka miljömässigt ingår i alla seriösa
verksamheters strategiska arbete – inte bara med fokus
20
på att stärka varumärket. Klimatförändringarnas alltmer
synliga effekter har gjort ekologisk hållbarhet till något
nödvändigt och konkret. Cirkulär ekonomi, alltså idén om
att ingen resurs ska sluta som avfall utan återanvändas,
är ett av svaren på hur den ekologiska och ekonomiska
hållbarheten kan öka. En optimal hållbar lärmiljö över tid
handlar om att både människa och miljö skyddas från
resursslöseri såväl som skadliga ämnen. Men i helhets­
begreppet holistisk, som vi kommer att använda här,
räcker det inte att vårda planeten för ett längre och bättre
liv. Hållbarheten gäller också den individuella kroppen,
kunskapen, och arbetslivet.
21
”JAG TROR ATT SKOLAN HAR ETT STORT
PEDAGOGISKT PROBLEM ATT FÖRSTÅ KROPPEN.”
ULRIKA MYHR, CHILD SPECIALIST IN PHYSIOTHERAPY, LEARN TO MOVE
NIMBY – NOT IN MY BODY!
Förkortningen NIMBY betyder urpsrungligen Not in my
backyard och har myntats för att beskriva de fastighetsägare som sätter sig emot planer på nybyggen och verksamheter som kan sänka värdet på deras hus. Samma
kraftfulla gränsdragande kan sägas bli allt vanligare hos
dagens konsumenter. I stället för att vara rädda för direkta
hot som till exempel svält och naturkatastrofer, så är
många i det moderna samhället rädda för diffusa hot som
ofta uppstår som en konsekvens av samhällets moder­
nisering.
Ett av dessa hot är skadliga ämnen som når våra kroppar
genom maten vi äter, luften vi andas och sakerna vi omger
oss med. Media fångar uppmärksamheten genom alarmerande reportage, och marknaden anpassar sig med fler
nya så kallade naturliga produkter.
Det kanske tydligaste exemplet är tillsatser i maten. 84
procent av svenskarna uppger att de i någon utsträckning
22
undviker produkter och livsmedel just för att de innehåller
hälsofarliga kemikalier.21 Mer eller mindre faktabaserad
kritik mot tillsatser är något som fått livsmedelsindustrin
att snabbt hitta nya sätt att sätta färg på, smaksätta och
konservera sina produkter.
Den här jakten på sund mat engagerar inte alla konsumenter, men tillräckligt många för att producenterna ska
bry sig om sin försäljning, men också om sitt varumärke.
Detsamma gäller producenter av saker som vi använder
och omger oss med på våra arbetsplatser.
”Det är klart att det är fullständigt oacceptabelt om det
finns giftiga medel som våra medlemmar hanterar dagligen och som kan öka risken för hormonella störningar.
Det finns sällan saker som är mer oacceptabla än det.”
Orden kom från svenska fackförbundet Handels
ordförande Lars-Anders Häggström, när kvittorullar med
hormonstörande ämnen uppmärksammades i Sverige
2010.22 Innebörden i orden kunde lika gärna ha yttrats av
många föräldrar i hela Norden, som media under flera
år har uppmärksammat på att leksaker, och till och med
nappflaskor, innehåller giftiga ämnen.23 Under 2016 bidrog
Greenpeace med en ny kategori produkter till giftlistan
när de satte friluftskläder under lupp.24 Ett omfattande
testande visade att branschen för naturälskare inte beter
sig särskilt älskvärt mot naturen.
Men kunskaperna om vad som är skadligt varierar.
Och inom skolan? ”Föräldrar vill att deras barns miljöer
inreds med säkra och rena material”, konstaterar Kinnarps
Elisabeth Slunge.
HÄLSOSAMMA LÄRMILJÖER I FRAMTIDEN
Nära 9 av 10 svenskar instämmer i att de känner en oro
över att få i sig kemikalier från omgivningen som kan
skada hälsan.25 Cocktaileffekten, alltså att okända konsekvenser kan uppstå när till synes ofarliga ämnen blandas
med varandra i produkter är en av källorna till denna oro.
Men även om rädslan för att få i sig gifter ökar, så känner
knappt hälften av (49 %) av svenskarna till att hälsofarliga
kemikalier kan förekomma i möblers komponenter, så
som flamskyddsmedel och mjukgörare som gör plast och
­gummi mjukt. Designbyrån Wolfgang som formger den
nya Skapaskolan Rosenhill utanför Stockholm, ett projekt
som attraherar de mest engagerade av skolföräldrar, noterar heller ingen efterfrågan på särskilt giftfria material.26
Men frågan om hälsosamma inredningsmaterial kommer troligen att attrahera mer uppmärksamhet det kommande decenniet. Flera parallella trendstudier27 visar att
konsumenterna blir allt medvetnare. Medvetenheten om
skadliga eller mindre bra ämnen för kroppen visar sig i allt
fler sammanhang. Den generella trenden att undvika att
bli sjuk och att vårda sin och sina barns kroppar uppvisar
inga tecken på att försvagas. Människor vill undvika att exponeras för skadliga ämnen – så snart de känner till dem.
Kunskap medför ofta nya, högre krav, vilket är just vad
23
TREND 2: HELT H ÅLLBARA L ÄRMILJÖER
90%
INSTÄMMER I ATT DE KÄNNER
EN ORO ÖVER ATT FÅ I SIG
KEMIKALIER FRÅN OMGIV­
NINGEN SOM KAN SKADA
­H ÄLSAN.25
4 TECKEN I TIDEN
Naturskyddsföreningens kampanj
Giftfri förskola.
Nätverket Giftfri Vardag, som startades av Kemikalieinspektionen 2015.
Undersökning om skolmiljö gjord av
Kinnarps och Demoskop visar att
1 av 2 elever tycker att den fysiska
miljön är avgörande eller mycket
viktig för trivseln. Endast 1 av 3
av lärarna är uttalat nöjd med sin
arbetsmiljö.
7 200 personer anslöt sig på mindre
än ett år till kampanjen Giftfri Have
som arbetar för att danska träd­
gårdar ska skötas utan gifter.
24
dagens konsumenter och medborgare generellt ställer.
Att hälsosamma lärmiljöer skulle vara ett undantag i den
utvecklingen är osannolikt.
TUNGA ARGUMENT FÖR GIFTFRIHET
Specifika argument för giftfria interiörer kan hittas i ny
forskning. Ett team på Harvard-universitetet lät experimentdeltagare arbeta i miljöer med olika ren luft under sex
arbetsdagar. Deltagarna fick löpande genomgå tester med
uppgifter relaterade till beslutsfattande. Resultaten var
slående. Med bättre luftkvalitet presterade deltagaren hela
61 till 101 procent bättre på testen.28
Med dagens önskan om ökad personlig produktivitet
och kunskapskompetens, kan forskningsresultat som
dessa få allt större betydelse.
Naturliga material tycks dessutom göra användarnas
beteende mer hållbart. Det menar Rikard Gartmyr på
designbyrån Wolfgang. I arbetet med nyss nämnda nya
skolan är det en medveten strategi att välja material vars
ytor upplevs naturliga. Detta efter att studiebesök på andra
skolor visat att ytor som ser mer plastiga ut slits hårdare.29
”När något byggs, konstrueras eller designas med äkthet
förmedlar det en omtanke både för besökaren och miljön”,
konstaterar han. ”När omtanken känns i miljön visar besökaren hänsyn och behandlar miljön därefter med respekt.”
Kanske är det möbelbranschen som får ta sig an utmaningen att visa konsumenterna att det finns alternativ.Just
skolmiljöer där så många människor spenderar så mycket
tid, och där inredning ofta används riktigt länge, vore väl en
självklar plats att sanera först?
KÄLLOR
20Sveriges Radio P1 12/10 2016, Intervju med Karl Hallding från Stockholm
Environment Institute.
21Undersökning av Kinnarps 2016.
22Sveriges Radio, 14/10 2016.
23Giftigt legetøj findes stadig på hylderne, DR Nyheter 5/8 2002; Populært
legetøj indeholder giftig kemi, Metro Express 12/2 2013; Giftstoffer fundet i
populært legetøj, Ekstrabladet 31/3 2015.
24Greenpeace.
25Undersökning av Kinnarps 2016.
26Samtal med Rikard Gartmyr, designbyrå Wolfgang 2016
27Ridderheimsrapporten 2015 och Harrysrapporten 2016
28Associations of Cognitive Function Scores with Carbon Dioxide,
­Ventilation, and Volatile Organic Compound Exposures in Office Workers; studie av Joseph G. Allen, Piers MacNaughton, Usha Satish, Suresh
­Santanam, Jose Vallarino, and John D. Spengler 2015. Environmental
Health Perspectives.
29Samtal med Rikard Gartmyr, designbyrå Wolfgang 2016
HÅLLBARA LÄRMILJÖER FÖR
­N ORDEN – 2025
STRÄVAN EFTER EN GIFTFRI MILJÖ BLIR ALLT STARKARE I ­H ELA SAMHÄLLET. DETTA ÄR
OCKSÅ NÅGOT ATT TA HÄNSYN TILL NÄR VI FORMAR ­F RAMTIDENS SKOLA.
I linje med trenden som vi presenterade i förra kapitlet, Learn
BnB, lägger också trenden Hållbara lärmiljöer stor vikt vid
kroppens betydelse för lärandet. Här handlar det också
om en sund och hälsosam miljö. Vilken roll kan interiörer
och möbler spela i de ­momenten?
HITTA BALANSEN MELLAN OMSORG OCH
ALARM
Det torde vara en framtida möjlighet och en unik selling
point att som skola kunna presentera en helt giftfri lärmiljö, samtidigt gäller det att balansera omsorg och alarm.
Att kommunicera om risker med kemikalier kan leda till
överreaktioner hos mottagarna men även förlorat förtroendekapital för avsändarna om de påstådda, skrämmande effekterna inte upplevs påtagliga. Samtidigt vet vi att
risker upplevs olika inom olika varumärkeskategorier som
människor tvingas navigera i. När ekologisk mjölk lanserades hände ­något med upplevelsen av vanlig mjölk. Frågan
var om den skulle betraktas som oekologisk.
HÅLLBAR ARBETSMILJÖ – ETT VAPEN
I KONKURRENSEN
Om kraven på en kemiskt sund lär­miljö blir högljudda
uppstår ett enormt behov att kunna ersätta ­dagens inredningar med hälsosammare material. Men vem ska betala i
en tid då skola och utbildning redan lever i en ekonomiskt
åtstramad tillvaro?
Kombinationen av stora behov och små resurser kan
leda till omfattande innovation kring både material och
design. Spännande tider väntar alla designers av lärmiljöer!
Också marknadslogiken kan öka kvaliteten på lärmiljöerna. Med en ökad kunskap om miljöns betydelse för
lärandet blir en hållbar arbetsmiljö snart ett vapen i konkurrensen om elever och studenter. Människor vill alltmer ha
det bästa. De ställer krav på livet genom att ställa krav på
sig själva och på sina ’leverantörer’.
Genom att lyfta fram möjligheten till giftfri design kan de
mest ambitiösa attraheras till en viss lärmiljö. Och det som
börjar som något unikt tenderar ofta att bli en odiskutabel
hygienfaktor – om det visar sig motsvara ett behov hos
målgruppen. På så sätt drivs utvecklingen framåt mot
holistiskt hållbara lärmiljöer.
MENTAL OPTIMERING – DET NYA NORMALA
Men det gäller också att skapa ideala rum för hjärnan och
tankarna. När relationen mellan kroppen och psyket ges
alltmer uppmärksamhet så ökar också sannolikheten att
framtidens studenter kommer att få lära sig hur de kan
optimera den egna hjärnan för lärande. Förskolorna som
i dag låter barnen praktisera meditation går i bräschen för
att liknande inslag kommer att ta plats även i andra delar
av utbildningsvärlden.
GENOM ATT LYFTA FRAM MÖJLIG­H ETEN TILL GIFTFRI DESIGN KAN DE MEST A
­ MBITIÖSA
ATTRAHERAS TILL EN VISS LÄRMILJÖ. OCH DET SOM BÖRJAR SOM NÅGOT UNIKT
­T ENDERAR OFTA ATT BLI EN ODISKUTABEL H
­ YGIENFAKTOR.
25
TREND 3:
DIGILEARN.
DIGITALISERAT LÄRANDE
TV:N BÖRJADE FÖRA OSS IN I DEN, OCH MED DATORNS INTÅG HAR VI KOMMIT ÄNNU
LÄNGRE IN I DEN NYA MEDIEVERKLIGHET SOM KALLAS CYBERVÄRLDEN. MED INTERNET
ÖPPNAS DET DESSUTOM FÖR FÖRSTA GÅNGEN UPP FÖR EN SANN INTERAKTIVITET
­M ELLAN SÄNDARE OCH MOTTAGARE.
Men medan Internet redan från första början handlat
om att sprida kunskap och idéer har lärandets värld varit
förvånansvärt motståndskraftig mot samhällets digitalisering. Man har i huvudsak dröjt kvar i en analog pappers­
värld med stenciler, böcker och planscher. Åtminstone
tills nu.
För nu gör IT-företagen sina intrång i skolan och strax
bakom väntar robotarna, allt påhejat av politiker som
­be­höver få mer utbildning till mindre kostnad.
Via Internet ökar samtidigt tillgången till gratis under­
visning i en häpnadsväckande omfattning, vilket påverkar
inte bara lärmiljöernas utformning utan också vad som är
en lärmiljö.
SKÄRMEN FRAMFÖR ALLT
Skärmen är en passande symbol för hur lärandet förändras av digitalisering.
I det ”flippade klassrummet” spelar läraren in föreläsningen på video. Eleven tittar hemma och kommer
26
sedan till skolan för att göra de uppgifter som tidigare var
­hemläxan – fast nu med läraren som stöd.
Internets globaliserande kraft bär på fröet till att möta
och förstå andra. Varför till exempel inte få feedback på
egna skapelser genom att publicera dem i sociala medier?
Förutom en förstärkt känsla av att studierna är på riktigt
övas studenten dessutom i en förbättrande feedback-loop
med omvärlden.
Och så är det kurserna, som det erbjuds tusentals av
i dag via webbplattformar som Khan Academy. Lärarna
kan vara enskilda individer eller världens högst rankade
universitet, men allt sker via skärmen. Informellt lärande
sker också över sociala medier och Youtube, något som
bekräftas i Kairos Futures nya studie Skola 2031.30
Där beskriver elever sitt arbetssätt som mer digitaliserat
än vad lärarna menar att det är. Skillnaden i uppfattning
skulle kunna bero på att eleverna kommunicerar om
­studierna och hämtar kunskap mer digitalt än vad lärarna
ser i klassrummet.
27
TREND 3: DIGILEARN
”I FRAMTIDEN KOMMER IT ATT
FÖRVANDLAS FRÅN ENSKILDA
ENHETER TILL SAMARBETS­
VERKTYG.”
EVA BJERROM, DISTINGUISHED
ORGANISATION ANALYST,
ALEXANDRA INSTITUTE
DEN GRÄNSLÖSA UTBILDNINGEN
I den gränslösa lärmiljön sker lärandet på många olika
platser, oberoende av en särskild fysisk lokal. I stället är
klassrummet virtuellt och öppet för många.
Digitalisering skapar möjlighet att samarbeta och lära
över geografiska och kulturella avstånd. Att hitta rätt
expertis och information är också en positiv effekt för ett
mer demokratiskt lärande. Information finns tillgänglig för
alla. Den som är elev i ett sammanhang kan vara någon
annans lärare i ett annat. Delandet av upplägg mellan
lärare, såväl som mellan föräldrar och skola underlättas
förstås också, vilket innebär tillgång till mer resurser runt
respektive elev. De digitala lärplattformarna och lärarnas undervisningsklipp gör att studenten har tillgång till
­skolans resurser dygnet runt.
HÖG GRAD AV INDIVIDUALISERING
Digitaliseringen bidrar också med något som alltid har
­varit en utmaning i den analoga världen: att ge varje student en individanpassad undervisning. Via digitala lärplattformar erbjuds studenten möjligheten att repetera såväl
lärarens instruktioner som övningar. På så sätt minskar
risken för att klassens tempo tvingar elever att gå vidare i
ett ämne trots att de ännu inte bemästrat det föregående
momentet. Läraren får samtidigt mer tid till att ge individuellt stöd eftersom föreläsningen är inspelad i förväg.
Undervisning kan ske live men också on demand.
GER DET ÖKAD EFFEKTIVITET?
3 TECKEN I TIDEN
Ökat hembaserat lärande via onlinetjänster.
Använda Big data, stora datamängder från olika källor som analyseras
för problemlösning.
Efterfrågan på flexibla klassrum.
28
Ökad effektivitet skattas högt i en tid där en allmän effektiviseringsvåg går genom samhället. Även utbildandet behöver bli smartare. Nya tankesätt, behov och möjligheter
medför en möjlig revolution. Men tekniken är till för människan, aldrig tvärtom. Studier av hur digitala hjälpmedel
påverkar lärandet visar inte entydigt positiva resultat. Den
hastiga teknikutvecklingen blir på samma gång mer komplex och mer lättillgänglig. Det kan skapa en klyfta mellan
de som är vana och har lätt för digitalt arbete respektive
de som har svårt, är ovana eller helt enkelt inte vill.
KÄLLOR
30Skola 2031, Kairos Future.
31Chalmers bibliotek var först i Sverige med Learning Commons. En
”flexibel lärandemiljö utan fokus på fysiska böcker, men med full tillgång
till elektroniska resurser och med specialiserad personal”.
VAD BETYDER DIGILEARN FÖR
NORDISKA LÄRMILJÖER 2025?
GEMENSAMMA YTOR SOM OCKSÅ SKÄRMAR AV. DET BLIR FRAMTIDENS UTMANING.
Ett verkligt digitaliserat lärande är helt beroende av att de
lärande personligen har tillgång till hård- och mjukvara,
samt uppkoppling till internet. När miljön uppfyller detta
är det dags att fundera på vad digitaliseringen av lärandet
kräver av den fysiska lärmiljön.
GEMENSAMMA ARBETSYTOR
Under de senaste åren har ett antal digitala verktyg för
­gemensamma arbetsytor utvecklats. Drivkraften är den
konsekvens som dagens digitala verktyg ofta har på
samarbeten: vi tenderar till att stirra in i vår egen skärm,
ibland för att mitt i ett samtal uppslukas av internets oändliga ström av stimuli. Detta skapar kostsamma avbrott i
interaktionen mellan människor. Inte minst i grupparbeten
och kreativa processer, vilket är grundläggande element
i framtidens teamcentrerade och entreprenörs­inriktade
pedagogik.
Framtidens lärmiljöer behöver alltså tillgodose behovet
av gemensamma arbetsytor – helst digitala som befriar
oss från arbetet med att dokumentera i en separat process. Dessutom behövs utrymmen och inredning som kan
skydda oss från oönskad digital input, till exempel andra
gruppers arbete vid en elektronisk smartboard.
STORA KRAV PÅ INRED­N INGENS FLEXIBILITET
Studiemiljöer ska kunna hantera många olika arbetssätt:
­grupparbeten, instruktion för en liten grupp, enskilt arbete,
lärarledda diskussioner. Dessutom finns en önskan om att
öka nyttjandet av skolbyggnader som delvis står oanvända
en stor del av dygnet – skola på dagen, aktivitetshus på
kvällen. Det innebär sannolikt också att delar av inredningen måste vara mobil för att rummet ska kunna anpassas
till olika typer av aktiviteter. Ovanpå detta ska möbler
kunna fungera som stöd för olika apparater samtidigt
som de är ergonomiska. Allt detta ställer enorma krav på
inredningens flexibilitet.
DET FYSISKA MÖTET OCKSÅ VIKTIGT
Skärmar riskerar att leda till avbrutna samtal. Samtals­
klimatet påverkas också ofta negativt när debattörer möts
på distans via sociala medier. För att motverka dessa
­konsekvenser hos digitaliseringen behövs en medvetenhet
om att samtal och konfliktlösning behöver kunna ske i
analoga möten mellan de lärande.
OVANLIGA LOKALER FÖR VANLIGA FÖRÄLDRAR
Att förändra skolsystemet för barn och unga beskrivs ofta
som svårt. Och vad som oftast underskattas är förändringsmotståndet som kan finnas hos föräldrarna. En
utmaning för ett fungerande digilearn-skifte är därför att
framgångsrikt förankra nyheterna hos elevernas beskyddare, speciellt om det är en redan etablerad skola som ska
förändras.
DIGITALISERING LEDER TILL BIBLIOTEK 2.0
Digitaliseringen innebär att faktaboken snabbt tappar
mark. Det finns till och med bibliotek som helt digitaliserat
sitt utbud31 och Google har höga ambitioner att digitalisera världens skrifter. Frågorna som vi får ställa oss är: Vad
blir då ett bibliotek? Hur kan de värden som alltid funnits i
dessa för samhället så viktiga institutioner bibehållas utan
att böckerna har huvudrollen?
SENSORER DRIVER INTELLIGENT INREDNING
Med sensorer på väg in i snart sagt varje tänkbart föremål
öppnar sig möjligheten för intelligent inredning. Och en
självorganiserande lärmiljö: rent hypotetiskt borde sensorförsedda möbler kunna ställa sig själva på rätt plats i
rummet efter att sista aktiviteten är slut. En vidareutveckling vore att över internet kunna möblera rummet, eller att
rummet minns den senaste möbleringen en användare
beställde. Och inte minst att möblerna ”känner igen”
­användarna och ställer in sig på rätt sätt.
29
TREND 4:
DIGITEACH.
DIGITALÅLDERNS UNDERVISNING
HUR FÖRÄNDRAS UNDERVISNINGEN AV DIGITALISERINGEN? INTERNET TILLHANDA­H ÅLLER
ALL INFORMATION SKOLAN KAN BEHÖVA. SURFPLATTORNAS DIGITALA ­K URSLITTERATUR
ÄR DELVIS REDAN PÅ PLATS. OCH NU KOMMER TEKNIKEN SOM ­FÖRÄNDRAR ALLT – FÅR VI
I FRAMTIDEN SE ROBOT-AVATARER SOM LÄRARE?
Prognoser pekar på att upp emot 50 procent av dagens
arbetsuppgifter kommer att vara automatiserade kring år
2035.32 Yrkesgrupperna som beräknas stå mest intakta i
denna fjärde industriella revolution är de som kräver krea­
tivitet och förmåga till genuina relationer. Lärare är i den
meningen dubbelt svåra att ersätta. Men det görs försök.
Roboten Nao bidrar till språkinlärning och att träna
autistiska barn, men används också i högre utbildning.33
Den svenska ”sociala roboten” Furhat konverserar med
omvärlden på en skola utanför Stockholm, iförd sin
30
fluffiga pälsmössa som döljer det omänskliga bakhuvudet. Automatiserade elever då? I Norge ger roboten AV1
långtidssjuka elever chansen att närvara i klassrummet
och på utflykten. Genom att styra robotens huvud kan
användaren interagera med omvärlden via sin smartphone
och därmed ingå i gemenskapen med andra elever.
Att via en robot-avatar ge människor på andra platser
närvaro i det fysiska rummet kan komma att förändra
läraryrket mer än vad någon kanske tänkt sig.
31
TREND 4: DIGITECH
”I FRAMTIDEN ÄR LÄRAREN
INTE LÄNGRE ENSAM.”
MORTEN FISKER, CHIEF ANALYST,
CO-DEVELOPING LEARNING ENVIRONMENTS FOR THE FUTURE, SIGNAL
3 TECKEN I TIDEN
Classflow: digital tjänst där lärare
kan lägga upp undervisnings­
material, och elever stegvis ta sig
igenom pedagogiska processer.
Microsofts HoloLens och Holoportation, som använder så k
­ allad
hologramteknik för att avbilda
­tredimensionellt.
Unicefs framgångsrika utbild­nings­
kampanj som ­använder Virtual reality-teknik för att i­nformera om barns
utbildnings­behov i flyktingläger.
32
AI – ARTIFICIELL INTELLIGENS
Artificiell intelligens (AI) tar redan plats på arbetsplatserna.
SEB har ”anställt” Amelia – en AI som löser kundernas
­problem och blir duktigare ju mer hon gör.34 Bokförings­
firman Dooer använder en AI som sköter hela bokföringen.
Finska bolaget Tieto har satt AI:n Alicia T i lednings­
gruppen.35
Dessa kognitiva robotar lär av människor och kan först
utföra lättare uppgifter, men lär sig med tiden allt mer
avancerade saker.
Delar av läraruppdraget kan alltså hanteras av robotar,
men den fullautomatiserade skolan ligger inte runt hörnet.
Om det ens bör vara ett mål.
VAD BETYDER DIGITEACH
FÖR NORDISKA LÄRMILJÖER 2025?
RÖRLIG BILD BLIR EN ALLT VIKTIGARE FAKTOR I UNDERVISNINGEN.
Det krävs ett solitt tekniskt fundament för ett verkligt
digitaliserat lärande: var och en av de lärande måste ha
tillgång till tekniken som krävs. Nästa steg är att ställa sig
frågan: Vilka utmaningar och möjligheter medför digitaliseringen i den fysiska lärmiljön?
DIGITAL TELEPORTERING – FLER ROLLER
KREATIVA MINISTUDIOS
Med hjälp av Microsofts initiativ TeachReach undervisade fröken Xin i Kina svenska skolbarn, utan att hon tog
med sig kroppen. I stället fick en robotkropp bära runt
­hennes undervisande ansikte med en surfplatta, placerad
i ­ansiktshöjd.36
Tjänsten Holoportation låter människor virtuellt stiga in i
varandras miljöer, var de än befinner sig. Mötet kan sedan
sparas och återbesökas. Bedömare menar att det är så
nära teleportering man kan komma de närmaste åren.37
Med den här tekniken är det plötsligt möjligt för universitet och skolor att anlita de allra bästa lärarna, oavsett
var de befinner sig. Det skulle inte bara gynna framtidens
­elever och studenter, lärarna skulle också kunna befrias
från kravet att kunna nästan allt som ska ske runt en
elev för att skolgången ska fungera. I stället skulle drivna
pedagoger skapa innehåll tillsammans med ämnes­
specialisterna, stoff som sedan förmedlas av de starkaste
kommunikatörerna, och så vidare.
Var som helst i världen.
Möjligheten att kostnadsfritt ta del av undervisning på
tjänster som YouTube är i sig en revolution i strävandet
efter jämlika utbildningsvillkor. Liksom den utbredda
­möjligheten att filma i hög kvalitet.
Men filmer gör sig inte själva och produktionen kräver
frihet från störningar. Ibland för filmandet av en hel grupp,
ibland för en pedagog som laddar upp ett par lektioner
innan semestern.
Framtidens lärmiljöer måste alltså vara rustade för både
skapandet och nyttjandet av video, till exempel när det
gäller akustik.
KÄLLOR
32 Se t.ex. Frey, C. B. and M. A. Osborne (2013, 2016). The future of employment: how susceptible are jobs to computerisation? The Oxford Martin
Programme on Technology and Employment. Oxford, eller Fölster, S. (2014).
Vartannat jobb automatiseras inom 20 år - Utmaningar för Sverige, Stiftelsen för Strategisk Forskning.
33 Nao utvecklas av SoftBank Robotics.
34 IPSoft och SEB.
35 Tieto Nyheter.
36 Dagens Media 7/10 2016.
37Microsoft.
DIGITALA ARBETSSÄTT GER ÖKAD
­T ILL­G ÄNGLIGHET
I en digitaliserad lärmiljö blir bord, så som vi känner
dem i dag, mindre relevanta och stolar kan ersättas av
­konstruktioner i material som är lättare att flytta på och
med en design som medger större tillgänglighet för
funktions­hindrade. Frågan är: Hur kan färgval och andra
designöverväganden ytterligare bidra till att skapa ett
klassrum som fungerar för alla?
AI TAR PLATS VID TAVLAN
Artificiell intelligens kommer att ta allt större utrymme i
arbetslivet. Utmaningen blir hur man på bästa sätt kan utnyttja tekniken också i undervisningen. Den bör ju bidra till,
inte ersätta, den mänskliga förmågan. Kanske kan enklare
uppgifter, inte minst rättande av prov, ske genom AI. Men
hur formar man en utbildningsmiljö där AI kan bidra?
ARTIFICIELL INTELLIGENS KOMMER
ATT TA ALLT STÖRRE UTRYMME I
ARBETSLIVET. U
­ TMANINGEN BLIR
HUR MAN PÅ BÄSTA SÄTT KAN
UTNYTTJA TEKNIKEN OCKSÅ I
UNDERVISNINGEN.
33
TREND 5:
MASS CUSTOMISATION.
INDIVIDUALISERAT FÖR ALLA
MED DEN ÖKADE INDIVIDUALISMEN OCH MARKNADSINSLAGEN I ALLT FLER ­S AMHÄLLS­
SEKTORER FÖLJER ATT ÄVEN OFFENTLIGT FINANSIERADE VÄLFÄRDSTJÄNSTER
INDIVIDANPASSAS. INOM INDUSTRIN ARBETAR MAN REDAN MED MASS CUSTOMISATION,
DÄR STORDRIFTSFÖRDELAR KOMBINERAS MED ­I NDIVIDANPASSNINGAR. ÄVEN INOM
UTBILDNINGSSEKTORN VILL MAN ­K UNNA VERKA PÅ DETTA SÄTT.
Tanken att kunden alltid har rätt förändrar den traditionella
maktordningen mellan lärare och lärande. Upplevelsen
av en global konkurrens mellan arbetstagare ökar också
­behovet av att göra medvetna val av skola och lärosäte.
Hur ska detta mötas på ett rationellt och ekonomiskt
effektivt sätt? Massindividualisering kan vara svaret.
Typexemplet inom industrin är bilar, där kunden kan
specialbeställa till exempel färg och ljudutrustning, men
där bilen ändå masstillverkas.
Vi ser nu hur utbildningssektorn är på väg åt samma
håll: en massproduktion av digitalt baserade utbildningar
med hög flexibilitet gentemot varje students förutsättningar
och önskemål. Men också i mer traditionella utbildningsmiljöer försöker man möta olika krav och behov som
uppstår när varje individ ser till sina egna fördelar, utan att
tappa helheten.
DE ACCEPTABLA BEHOVEN BLIR FLERA
Synen på vad som är normalt har blivit alltmer tolerant.
34
Rättighetsperspektivet, som menar att alla människors
lika värde med alla medel bör manifesteras i samhällets
alla delar, vinner terräng. Kombinerat med nya kunskaper
om människors medfödda olikheter har detta lett till ökade
ansträngningar för att bättre individanpassa undervisning,
lokaler och kommunikation. Normkritik – ifrågasättandet
av det normala snarare än framlyftandet av det ovanliga –
är ett nyckelbegrepp. Olikheterna omfattar mer än fysiska
och neuropsykiatriska funktionsvariationer som ADHD.
Det rör sig också om till exempel olika religiösa inriktningar
och olika inlärningsstilar. Vi har alltså kommit en bit sedan
vänsterhänta tvingades skriva med höger hand.
FLERA PEDAGOGISKA ALTERNATIV I LUFTEN
Insikten om människors fundamentala olikheter har alltid
drivit fram olika pedagogiska varianter. De alternativa
klassikerna Montessori, Reggio Emilia och Rudolf Steiner
har numera nytt sällskap i form av bland annat “kooperativt lärande”, “projektbaserat lärande”. Och ”gamification”,
35
TREND 5: M ASS CUSTOMISATON
”TIDIGARE SKICKADE VI UT
BARNEN, SEDAN ANPASSADE
VI VISSA SAKER FÖR DEM.
NU ANPASSAR VI FÖR ALLA
OCH FÖR OLIKA TYPER AV
KOMPETENS.”
MAGNUS BLIXT, AUTHORISED
PROFESSIONAL PRIMARY TEACHER,
GLÖMSTA SCHOOL
som handlar om att skapa engagemang genom hjärnans
inbyggda belöningssystem. Lekfulla upplägg med enkla
feedbacksystem som gör att lärandet antar formen av ett
spel.
Tonvikten ligger på ett studentaktiverande arbetssätt.
Det handlar om samverkan, stöd, reflektion, kritiskt
tänkande och feedback och sätter de studerandes eget
lärande i fokus.38
Lokaler är inte det enda som förväntas vara anpassningsbart. Även studentens examen ska kunna präglas av
flexibiltet.
LÄROSÄTE & EXAMEN FÅR NYA INNEBÖRDER
3 TECKEN I TIDEN
Inredning för lärmiljöer blir allt mer
specialiserade.
Pedagogik-förstärkande inredningsdesign som gör skillnad.
Behov av flexibla klassrum.
36
Det amerikanska företaget Udacity erbjuder gratis
onlineutbildningar i en uppsjö av ämnen, och så kallade
nanodegrees, miniexamina i sådant som webbutveckling
och dataanalys.39 Ofta sker utbildningarna i samarbete
med större företag som Google och AT&T. Dessa kan ses
som komplement till – eller som ersättning för – vanliga
examina, åtminstone i betydelsen av en inträdesbiljett till
arbetsmarknaden.
Både företagens behov av arbetskraft med rätt kompetens och studenternas önskan om att slippa stora
studielån kan därmed tillgodoses. Troligen kan också den
här typen av utbildning lättare anpassas efter de senaste
vetenskapliga rönen.
Mer anpassning efter individuella behov ställer nya krav
på lärare och lokaler. Dessutom medverkar företagens
behov och individens önskan om billig utbildning till att fler
organisationer tar på sig en roll som lärosäte, med rätt att
examinera.
I trenden Mass Customisation står digitaliseringen för
en stor del av ”mass”, alltså stordriften. Medan struktur och
praktiska tillämpningar i det fysiska rummet, blir platsen för
”customisation” – anpassning på individnivå.
VAD BETYDER MASS
­C USTOMISATION FÖR NORDISKA
LÄRMILJÖER 2025?
I FRAMTIDEN BLIR RUMSLIG FLEXIBILITET ALLT VIKTIGARE FÖR VÅRA MILJÖER.
STÄNDIG UPPDATERING AV INDIVIDUELLA
BEHOV
Medborgarnas och kundernas förväntan på kommunens
och företagens service har fundamentalt förändrats.
Önskan om en skräddarsydd utbildning ökar kravet på att
alla inblandade producenter ska ha koll på vilka behov som
måste uppfyllas just i dag.
NEUROBASERAD DESIGN
Individanpassat lärande utgår bland annat från forskning
kring hjärnans sätt att arbeta och hur den skiljer sig från
individ till individ. Genom att följa utvecklingen inom neurovetenskapen finns möjlighet att skapa än mer optimerade
lärmiljöer. ”Neuroanpassade” interiörer blir ett konkurrensmedel för utbildningsinstitutioner.
DEN PEDAGOGISKA FLORAN SKAPAR
­S ÄRSKILDA BEHOV
När mängden pedagogiska metoder ökar finns en möjlighet att identifiera särskilda behov ifråga om den fysiska
miljön. En hög pedagogikanpassning av denna kan ­fungera
som en konkurrensfördel.40
ONE SIZE DOES NOT FIT ALL
Hur vill vi ha ­framtidens ­lärmiljöer? Utöver ljus, ljud och god ergonomi pekar vår ­undersökning mot
en önskan om lokaler med dessa fyra viktiga och angelägna miljöfaktorer:
1.
Stor variation ifråga om
­arbetsytor.
KÄLLOR
38Kooperativt lärande, elevaktiva arbetssätt, kooperativt.com.
39Udacity.
40Nya Skapaskolan.
2.
Möjlighet att enkelt
förändra möbleringen
baserat på tema, ämne
och upplägg.
3.
4.
Möjlighet för studenterna Möjlighet till individuell
att själva delta i utfor­stimulansreglering,
mandet av lärmiljön.
­alltså avskärmning.
37
TREND 6:
MAXIMERA ALLT. SJÄLV­FÖR­
VERKLIGANDE GENOM BARNEN
I DET MODERNA ÖVERFLÖDSSAMHÄLLET – SOM MAJORITETEN AV MÄNNISKORNA I
NORDEN LEVER I – TILLFREDSSTÄLLS DE GRUNDLÄGGANDE MATERIELLA BEHOVEN.
OCH DET PERFEKTA LIVET HAR BÖRJAT SES SOM EN REELL MÖJLIGHET. MED RÄTT LIVSSTIL,
SMARTA VAL OCH HÅRD TRÄNING KAN ALLA DRÖMMAR SLÅ IN. OCKSÅ FÖR BARNEN!
Föräldrarna förverkligar sig själva genom barnen – om
barnen lyckas är föräldrarna lyckade. Dessutom finns en
tilltagande oro för att man inte ska räcka till som förälder.
Man vill skydda barnen från allt ont – oavsett om det
handlar om krav i skolan eller miljöproblem. En generation
av curlingföräldrar och curlingbarn41 har satt sin prägel
på såväl skola som hemmiljö. Föräldrarna sopar banan
åt barnen, så att de slipper alla motgångar och besvär.
De skjutsar barnen i stället för att låta dem åka buss och
­kräver inte att de deltar i hushållsarbetet. Kritiken mot
dessa föräldrar går ut på att barnen blir vana vid att ha det
bra och tryggt och får svårt att klara sig själva senare.
Dagens föräldrar nöjer sig inte med det som är bra, utan
vill ha den bästa undervisningen och ställer krav på att just
38
deras barn ska få positiv specialbehandling. Detta medför
en stark press på utbildningsinstitutioner, som inte alltid
klarar av att leva upp till förväntningarna och ibland orimliga
krav. Samtidigt glömmer man bort barnets och framför allt
gruppens behov.
DEN INDIVIDUALISERADE KONSUMENTEN
Men det är inte bara föräldrar – och inte ens bara curlingföräldrar – som ställer orimliga krav eller har fel ställda
förväntningar. Generellt sett har viljan, förmågan och
möjligheterna att ställa krav ökat i samhället i stort.
På samma sätt som vi vill ha kundanpassat bemötande
när vi provar kläder, kräver man att skolor och universitet
ska ha samma typ av individuellt bemötande. Studenter
39
TREND 6: M AXIMERA ALLT
”NYCKELORD FÖR FRAMTIDA
LÄRANDE: MÅNGFALD OCH
ANPASSNING.”
IDA HERMANSSON, MARKETING
& COMMUNICATIONS MANAGER,
KINNARPS AB
kräver att de ska hjälpas igenom studierna och att de ska
få respons direkt – något de också har blivit vana vid från
unga år, då barnen uppmuntras med beröm för allt de
gör.42
De lär sig att det inte finns några begränsningar, att
de är stjärnor med rättigheter men inga skyldigheter.
Det har gått så långt att studenter till och med stämmer universitet för att de inte har blivit rika: en tidigare
­Oxford-student ville ha ungefär elva miljoner svenska
kronor som ersättning för ”det hyllade lärosätets tråkiga
och förfärligt dåliga utbildning”.43
VAD BETYDER MAXIMERA ALLT
FÖR NORDISKA LÄRMILJÖER 2025?
HUR SKA MAN TILLGODOSE ALLA BEHOV OCH ÖNSKEMÅL FRÅN ALLT MER KRÄVANDE
OCH UPPLYSTA KUNDER SOM HÄNGER MED I UTVECKLINGEN?
KOMMUNIKATION MED MIG
Tidigare skickade man ut gemensam och kollektiv information till alla elever och studenter. I dag har kommunikationen mellan skola och elever eller föräldrar blivit starkare,
öppnare och mer individualiserad. Verktyg som Schoolsoft
ger möjlighet för direkt kommunikation mellan lärare och
elever. Men det innebär också att man kan ställa hårdare
krav på att man som lärare alltid ska vara tillgänglig och
kommunicera med varje enskild förälder och student.
­Läraren kan också bli utsatt för ett slags socialt mediedrev, som hen får svårt att värja sig mot.
BYOD
3 TECKEN I TIDEN
Boken The Trophy Kids Grow Up om
utmaningarna när ”den mest ­krävande
och bortskämda generationen i historien” ska ut på arbetsmarknaden är
måste-läsning för alla ­föräldrar.
Sociala medier driver fram ett nytt
sätt att kommunicera – Snapchat,
Facebook, Instagram.
Fler IT-lösningar i skolan hjälper
eleverna, exempel: Schoolsoft och
Schoolido.
40
Eleverna och studenterna kräver också att få ta med sig
sin egen digitala utrustning. Trenden BYOD (bring your
own device) medför att utrustningen som tas med är
bättre än skolans men inte alltid kompatibel. Vissa skolor
vänder det till något positivt. Västerviks Gymnasium har till
exempel infört ett särskilt BYOD-nät för elevernas privata
utrustning.44
Andra skolor har svårt att hantera framför allt mobiltelefonerna. Ska verkligen eleverna få ha med sig dem i
klassrummet – eller kan vi ens hindra dem?
Trenden kan också innebära ytterligare ett tävlingsmoment mellan eleverna. De socioekonomiska skillnaderna
förstärks, när vissa barn kan hävda sig i teknik-konkurrensen medan andra står utanför.
KUNDENS NYA STARKA KRAV
Om relationen mellan lärare och föräldrar alltmer liknar
den mellan kunden och säljaren, vem bestämmer då i
studiemiljön? För kunden har väl alltid rätt? Speciellt om
utbildnings­leverantörerna konkurrerar på en marknad där
leverantörens förmåga till anpassning belönas med fler
elever. Varför ska då inte elevernas föräldrar, köparna, vara
med att på­verka lärmiljöns utformning?
FÖRSÄKRA SIG MOT MISSLYCKANDEN
Om studenter kan komma att kräva ersättning för dålig
undervisning, behöver då lärosätena försäkra sig mot
stämningar och krav? Alla typer av skolor behöver vara extra tydliga med vad de ”levererar”, vad elever eller studenter
kan förvänta sig. Kanske kommer friskrivningsklausuler att
införas?
INDIVIDANPASSAD MASSKOMMUNIKATION
I linje med trenden Mass Customisation, behöver man lära
sig hur man kommunicerar med alla på ett sätt som verkar
individuellt. Alla ska känna att just hens behov är tillfredsställda, utan att lärarna drunknar i mejlkonversationer. Nya
digitala arbetssätt kommer att underlätta detta.
MÅLGRUPPSFOKUSERING
KÄLLOR
41 Begreppen curlingföräldrar och curlingbarn, lanserades av den danske
psykologen Bent Hougaard.
42 Se till exempel Alsop, R. (2008). The Trophy Kids Grow Up: How the Millennial Generation is Shaking Up the Workplace. San Francisco, Jossey-Bass.
43 Dagens PS, 6/12 2016.
44 Jenny Gustafsson, Intendent / IT-ansvarig, Västerviks Gymnasium.
45 Nya Skapaskolan.
För vissa skolor finns möjlighet att fokusera mot vissa
målgrupper. Till exempel kan man välja curling-vägen, där
man gör det så lätt som möjligt att ta sig igenom, eller en
strikt disciplin, som fokuserar på hårt arbete och djupa
kunskaper. I båda fallen kan rätt sorts föräldrar få det de
vill ha till sina barn.
GRÄNSLÖSA SKOLOR
Den traditionella skolans klassrum var utmärkta i den
gamla världen, där läraren skulle förmedla kunskap till
den homogena massan. I dagens individualiserade värld,
finns möjligheter att skapa den flexibla, aktivitetsbaserade, skolmiljön, där var och en kan finna sin rätta miljö för
lärande, samarbete, kommunikation eller koncentration.
Sådana skolor utvecklas på allt fler platser.45
41
TREND 7:
GLOBAL LEARNING NETWORK.
NYA SÄTT ATT SAMARBETA
OCH LÄRA ÖVER GRÄNSERNA
ETT LÄRANDE UTAN GEOGRAFISKA GRÄNSER OCH EN VÄRLD DÄR DE ­T RADITIONELLA
ROLLERNA SÄTTS UR SPEL. DET BLIR RESULTATET AV EN VÄXANDE GLOBALISERING.
­U NDERVISNING, LÄRARE OCH STUDENTER KAN KOMMA FRÅN ALLA DELAR AV VÄRLDEN
OCH BILDA NYA UTBILDNINGSNÄTVERK. OCH VAR ­B EREDD PÅ ATT DE GAMLA HIERAR­
KIERNA RUCKAS I GRUNDEN: UNGA LÄR GAMLA OCH TVÄRTOM!
Globaliseringen och digitaliseringen medför att lärandet
går utanför gränserna. Vi ser samarbeten mellan skolor
och klassrum i olika länder. Utbildningar och lärmiljöer
­behöver vara delar av det globala samhället, såväl för
lärande som för hållbarhetens skull. Traditionella undervisningslokaler (klassrum, föreläsningssalar) försvinner och
ersätts med rum eller teknik som stödjer globalt lärande.
Digitaliseringen fortsätter att stödja delande av kunskap
och möjliggöra samarbete och samlärande över gränserna, över jorden. Precis som man kan köpa en smart-
42
phone tillverkad i Kina, kan man dra nytta av de senaste
pedagogiska rönen från till exempel Nya Zeeland. Med
ökad handel och ökad immigration blir det allt viktigare att
stärka den globala förmågan i lärmiljöerna. Strikta eller
begränsande lokala värderingar kommer att utsättas för
tryck från nya studenter.
DU NYA SKÖNA KREFFEKTIVA VÄRLD
För att klara oss i en globaliserad värld och för att klara
utmaningarna med ökad immigration och integration,
43
TREND 7: GLOBAL LEARNING NE T WORK
”VI BÖR FÖRSÖKA ATT UTVECKLA DIGITALA
INLÄRNINGSSYSTEM SOM KAN ANPASSAS
TILL DE OLIKA BEHOV SOM SKOLOR HAR.”
TOMI JAAKOLA, POSTDOCTORAL RESEARCHER, UNIVERSITY OF TURKU
behöver vi vara påhittiga. Effektiva i vårt arbete (eller våra
studier) men också kreativa. Kreativitet plus effektivitet
blir kreffektivitet46. Som betyder att vi behöver vara både
kreativa i vår effektivisering (hela tiden göra saker på
bättre sätt). Och effektiva i vår kreativitet (att snabba upp
utvecklings- och innovationsprocesser).
Kreffektivitet är inte något enbart för industrin eller
näringslivet. Det blir lika viktigt i utbildningen. Vi kan inte
fortsätta undervisning med metoder från tidigare sekler,
utan behöver ständigt förändra arbetssätten.
Kreativitet handlar inte om att spontant kläcka briljanta
idéer, något som skulle vara förbehållet några få snillen,
utan om metodiskt arbete. Elever och studenter behöver
lära sig hur de kan vara mer innovativa och lärosäten
behöver vara innovativa i sina utbildningsformer.
SPRÅKBAD
Ett innovativt grepp som har vuxit fram de senaste åren
är så kallade ”språkbad”, som handlar om att lära sig i en
mångfald av språk, genom att helt enkelt ”bada” i flera
olika samtidigt. Målet är att göra barnen funktionellt
flerspråkiga och det börjar redan vid tre års ålder. Trenden
kommer från Kanada och används i flera länder, bland
annat i Finland.
Enligt Vasa Universitet bidrar språkbadet också till att
annan inlärning underlättas.47 Det blir därmed en innovativ
metod för att klara sig i den globala världen, dels genom
att kunna flera språk, dels genom att det blir lättare att lära
andra saker.
44
VAD BETYDER GLOBAL LEARNING
NETWORK FÖR NORDISKA
­L ÄR­M ILJÖER 2025?
GLÖM ETT LÄRANDE SOM SLUTAR EFTER UNIVERSITET. FRAMTIDEN BETYDER
­KONSTANT UTBILDNING FÖR ALLA GENERATIONER!
ATT ALLTID LÄRA OM OCH LÄRA MER
LÄRANDE I ALLT FLER MILJÖER
En ständigt föränderlig värld parat med att vi lever allt
längre medför också att vi måste arbeta längre och därmed konstant utbilda och utveckla oss. Unga definierar
karriär som ”ständig personlig utveckling”.48 Men då måste
man också få chansen att hela tiden utbilda sig. Också
World Economic Forum pekar på nödvändigheten av att
vidareutbilda inom företaget och samarbeta med utbildningsinstitutioner, som strategier för att säkra arbetskraft
i framtiden.49
I Kinnarps Trendrapport 2013 skrev vi om generationsväxlingarna i samhället. Hur fyra generationer kommer att
samsas i arbetslivet – med olika behov och krav på egen
utveckling och olika förmåga till lärande. Vi kommer också
att byta yrke oftare och inom yrkena kommer vi att behöva
ständiga förbättringar. Ny teknik ställer nya krav och ger
nya möjligheter till ständig utbildning. Särskilt för vuxen­
utbildning och vidareutbildningar kommer det att behövas
nya typer, anpassade till en ökad mångfald bland eleverna.
Specialanpassning kommer att krävas i många fall. De
blandade generationerna kommer också att påverka vem
som lär av vem – de äldre kommer att lära av de yngre,
likväl som att yngre lär av äldre.
Det livslånga lärandet måste ­kunna ske varhelst människor
bor och arbetar. Det vore helt enkelt orimligt att fortsätta
traditionen att lärandet ska ske i speciella lokaler. Hem,
kontorsmiljöer, fabrikslokaler, allt blir framtidens klassrum,
med särskilda behov av utrustning för lärande.
KÄLLOR
46 Studien Morgondagens digitaliserade arbetsliv och kontor, av Kairos
Future och Palorial 2017.
47 University of Vaasa.
48 Global Youth, Kairos Future, 2007, 2013, 2016.
49 The Future of Jobs, World Economic Forum.
OMVÄRLDEN DRIVER PÅ SKOLANS
INNOVATIONS­B EHOV
Dagens arbetsgivare söker med ljus och lykta efter
intraprenörer; med­arbetare med entreprenörens driv. Den
traditionella skolan för barn och unga arbetar inte uttalat
med att utveckla kreativitet och innovationsförmåga. För
att ändra på detta krävs att skolpersonalen först själva får
träning i innovation.
SKOLAN SOM EN DEL AV SAMHÄLLET
Hur kan vi förbereda elever för en värld i ständig förändring? Lärare har inte förutsättningar att ständigt uppdatera
sig om omvärldens pågående utveckling, så omvärlden
måste lockas in att möta eleverna, eller vice versa. Utan
ett ständigt flöde av nya intryck och utan kontakt med de
frågor som behöver innovativa svar blir skolan en intellektuell konservburk.
UTBILDNING FÖR ALLA OLIKA GENERATIONER
OCH NATIONALITETER
Skola och utbildning har varit fokuserad på unga generationer, med olika typer av stödinsatser för äldre, särskilt
om de har drabbats av strukturomvandlingar. Den stora
utmaningen nu blir att ständigt utveckla nya utbildningar, som kan hjälpa äldre att förnya sig, immigranter och
­flyktingar att anpassa sig och alla andra att kunna hantera
en globaliserad värld.
UTNYTTJA NYA RESURSER
Många människor vill dela med sig av sina erfarenheter
och kunskaper. Genom att utnyttja de förmågor människor
har, kan man både bekräfta dem som bidrar och ge
­möjligheter för andra att lära direkt. Sådant lärande kan
ske i olika typer av miljöer och behöver inte vara bundet till
en skolsal.
45
TREND 8:
NYA VERKLIGHETER.
MULTISENSORISKT LÄRANDE
GENOM VIRTUELLA ERÖVRINGAR
DEN NYA TEKNIKEN KOMMER ATT FÖRÄNDRA FRAMTIDENS LÄRANDE I GRUNDEN.
ALLT KRAFTFULLARE DATORER HJÄLPER OSS ATT KONSTRUERA ALTERNATIVA OCH
TILL OCH MED ”BÄTTRE” OCH MER ENGAGERANDE VERKLIGHETER MED NYA
TEKNIKER SOM AUGMENTED- OCH VIRTUAL REALITY.
Försök erinra dig ett riktigt bra minne från någon utbildning
du har gått, i något som helst sammanhang. Ett tillfälle då
du lärde dig något som sedan aldrig glömt. Sannolikheten
är stor att upplevelsen i någon mening var engagerande.
Känslor var i rörelse, om så bara en känsla av att det som
hände var viktigt.
Just känslor är något som har bevisat stor betydelse för
inlärningen.50 Häri ligger en del av den stora potentialen
med AR- och VR-teknologin. Alltså Augmented reality,
46
­förbättrad verklighet. Och Virtual reality, virtuell verklighet.
Den amerikanske pedagogen Edgar Dale51 har visat att
ett aktivt förhållningssätt stärker lärandet. Genom att både
säga och göra, verbalt, visuellt och genom rörelse, kommer vi att lära djupare. Om en tydlig känsla dessutom är
förknippad med aktiviteten sker ett ännu djupare lärande.
Augmented Reality innebär att upplevelsen av det man
ser förstärks på olika sätt och med olika verktyg. 3D-filmer
är ett exempel. Andra, enklare AR-applikationer berikar en
47
VIRTUAL REALITY BREDDAR ILLUSIONEN
TILL HELA SYNFÄLTET. DET SKAPAS EN
KÄNSLA AV ATT VARA NÅGON ANNANST ANS: ETT STUDIEBESÖK I DET ANTIKA
EGYPTEN, EN NY KONTORSMILJÖ I EN NY
BYGGNAD. TEKNIKEN KAN DESSUTOM
GE EN INTUITIV FÖRSTÅELSE FÖR HUR DET ÄR ATT ”GÅ I NÅGON ANNANS SKOR”.
skärm eller ett par glasögon med extra information om de
objekt användaren tittar på.
Ett exempel är användningen inom läkarutbildning52,
där studenterna går från att läsa text och se på bilder (2D)
till att interagera med virtuella kroppar och organ i 3D.
Virtual reality breddar illusionen till hela synfältet. En
bild projiceras på insidan av ett par specialutformade
glasögon. När användaren rör på huvudet registreras det
av datorn som då uppdaterar bilden på ett sätt som ger
användaren en illusion av att se sig om och rör sig i den
filmade, virtuella, världen. Det skapas en känsla av att vara
någon annanstans: göra studiebesök i det antika Egypten,
prova miljön i ett nytt kontor i en ny byggnad. Tekniken kan
också ge en intuitiv förståelse för hur det är att ”gå i någon
annans skor”.53 Som i Svenska Röda Korsets kampanj,
48
där betraktaren fick stå bredvid en kö av flyktingar vid en
gränspostering.54
Det tog lång tid för film att få samma anseende som
­litteratur. Böcker och bokstäver står högst i rang. Läs­andet
kräver, till skillnad från bilden, ett visst mått av koncentration och viljestyrka. Kanske handlar det om en insikt om
bildens kraft. För en sak är säker: så snart AR och framförallt VR tar plats i lärmiljöerna kommer alla andra medier
att framstå som fossil från människans fördigitala epok.
Människor vill bli berörda.
TEKNOLOGI FÖR EMPATI
Forskning vid Stanforduniversitet55 visar att upplevelsen
av hur det är att vara någon annan leder till förändrat
beteende, åtminstone för en tid. Den här användningen av
VR väcker intressanta möjligheter i ett samhälle många beskriver som alltmer segregerat och med ökat främlingskap
mellan människor. Kanske kan VR komma att bidra till att
utveckla människors känslomässiga mognad, och varför
inte börja redan med de yngsta eleverna?
EN FÖRÄNDRAD BILD AV VÄRLDEN
Digitaliseringen för med sig sensorer små nog att ta plats
nästan var som helst. Alltfler produkter blir uppkopplade i
”sakernas internet”. Syftet är att öka produktens prestanda, till exempel överför självkörande bilar sina erfarenheter
och trafikinformation till andra bilar.
Dessutom samlas användardata in som producenter
kan använda för att erbjuda skräddarsydda tjänster till användaren. En teknik som sociala medier länge använt för
att visa annonser riktade till brukaren. För lärare erbjuder
digitalisering och sensorteknik intressanta möjligheter. På
den grundläggande nivån kommer digitala lärplattformar
att samla in så kallad ”learning analytics”. Genom att läsa
av vilka moment som är svåra kan läraren få insikter som
gör lärandet mer effektivt.
SMARTA LÄRMILJÖER MÄTER ALLT
I smarta lärmiljöer kan en mängd data samlas in om
elever, lärare och prestationer. Denna data kan ge lärare,
studenter, fastighetsansvariga och digitala utbildningsprogram information om olika aspekter kring lärandet.
Ljud och syrenivå i lokalen, ljus, temperatur och vilka som
närvarar är exempel på sådan data.56
Sensorer i möbler kan även ge stöd i den fysiska
49
TREND 8: NYA VERKLIGHE TER
”LÄRANDET BLIR ALLT MER
­I NDIVIDUALISERAT.”
SIV MARIT STAVEM, CAND.PAED/
SCHOOL PLANNER, NORCONSULT
4 TECKEN I TIDEN
upplevelsen och ergonomin – när någon har suttit för
länge kommer uppmaningar att röra på sig eller att höja
skrivbordet.
KROPPSMÄTNING FÖR LÄRANDE
Allt från signaler på stress till vilken typ av hjärnaktivitet
som pågår kan idag fångas upp via sensorer. Pulsmätande armband, idag en mainstreamprodukt är ett exempel.
”Muse” är ett metallpannband som mäter användarens
mentala aktivitet och guidar beteendet vid meditation.
Den här typen av data skulle kunna påverka undervisningen
i realtid, både den från mänskliga lärare och från olika
undervisningsprogram.
Ny forskning från Yaleuniversitet pekar dessutom i
riktning mot minnesavläsning genom hjärnskanning. Det
är långt kvar innan läxförhör kan göras med en avläsande
hatt på huvudet, men sensorernas tid är nu.
En enorm mängd data samlas in i vår vardag. ”Data är
den nya oljan” sägs det om dess värde och en fråga är
vem det är som äger den, och vad som kan göras med
den. Dessutom har det visat sig att många system ofta
är lätthackade och kan användas för cyberkrigföring. Det
finns alltså integritets- och säkerhetsfrågor som måste
lösas innan lärmiljöerna kan stå vidöppna för sensorernas
invasion.
VAD BETYDER NYA VERKLIGHETER
FÖR NORDISKA ­L ÄRMILJÖER 2025?
NÄR DET VIRTUELLA VERKLIGEN TRÄDER IN BLIR FRÅGAN: HUR FÅR DEN PLATS I RUMMET?
MER SPELUPPLEVELSE I LÄRANDET
VR/AR-teknologin kan göra lärandet mer likt de popu­lära
dataspelen, och dess oerhört effektiva läroprocesser. Det
skulle betyda snabbare inlärning och sannolikt också gynna
dem som idag ibland missgynnas av traditionell kunskapsförmedling.
HÖGRE KRAV PÅ EMOTIONELL STIMULANS
VR/AR-teknologin kommer att leda till ökade krav på hur
lärande ska kännas. Det kan innebära en utmaning för
pedagogerna som ska väcka engagemang, skolorna som
ska betala för läromedel och för ämnen som helt enkelt
inte riktigt gör sig i tekniken.
AR/VR KRÄVER SIN PLATS
Att med VR gå runt i en historisk miljö kräver i någon mån
fysiskt utrymme. Var finns det om många lärande ska
göra detta samtidigt? Kanske kan det skapas möbler som
möjliggör en känsla av rörelsefrihet utan verklig förflyttning i rummet? En sidoeffekt av AR/VR-användning är att
det kan störa andra som jobbar i den reella verkligheten.
Hur kan det elimineras?
Till och med Dramaten i Stockholm
har fångat upp den nya VR-teknologin – senast i pjäsen Det levda
baklänges.
The Stanford Acidification
­experience är ett virtuellt eko­system
för att förmedla vad som väntar
för havets korallsystem om inte
koldioxid­utsläppen minskar.
Plickers: smart app som använder
QR-koder för att låta människor
rösta/svara på frågor.
Programmering och innovation är
den ”nya slöjden”.
50
KÄLLOR
50 ”Vilken inlärningsstil en elev har är beroende av dels ärftliga biologiska
faktorer och dels av känslomässiga, sociologiska, fysiologiska och psykologiska faktorer”. Anna Thomasdotter, (2008), Inlärningsstilar hos elever
-betydelsen av varierad biologiundervisning, Uppsala Universitet.
51ACRlog.
52 INSIDER på Youtube.
53 Dagens Nyheter, nyheter i VR 2016.
54 Röda Korset på Youtube.
55 Wired.
56 Nymi, nymi.com.
51
TREND 9:
NYA EKOSYSTEM. FÖRETAG
OCH INTRESSEN OMVANDLAR
LÄRANDET
VEM VILL DU VARA? I FRAMTIDEN NÖJER SIG INTE STUDENTERNA MED ATT SÖKA SIG
TILL SKOLAN SOM LIGGER NÄRMAST. I STÄLLET VILL MAN FÖRKNIPPAS MED EN VISS
GRUPP ELLER PROFIL PÅ UTBILDNINGEN. DESSUTOM HAR NYA AKTÖRER TRÄTT IN:
­FÖRETAG KNYTER KONTAKTER MED SKOLOR OCH STUDENTER OCH SKAPAR HELA
­E KOSYSTEM FÖR LÄRANDE. MEN I DEN NYA TIDEN RISKERAR OCKSÅ KLYFTORNA
­M ELLAN STUDENTER OCH PLATSER ATT ÖKA.
Skolans identitet blir allt viktigare för att kunna attrahera
och behålla personal och för att rekrytera studerande. En
stark identitet ger även en starkare känsla av samhörighet
för elever. Hur skolor och universitet profilerar sig blir därmed avgörande för framgång – varumärket är en tydlig del
av den profileringen. Utan varumärke – färre studerande.
Det egna varumärket kan dock vara svårt att utveckla.
Samtidigt finns företag, ofta från IT- branscherna, som vill
52
engagera sig tillsammans med skolor, för att ytterligare
stärka sina marknadspositioner. Investmentbolag och
de stora teknikbolagen investerar allt mer i så kallade
”edutech”-bolag, som i sin tur ökar sina investeringar i
skolor och skolsystem. Att bygga sitt varumärke på detta
sätt kan vara en framgångsrik väg att gå för att attrahera
elever och lärare. Enligt Ericsson Consumer Lab anser
40 % av konsumenterna världen runt att de fem stora
53
TREND 9: NYA EKOSYSTEM FÖR L ÄRANDE
IT-bolagen borde tillhandahålla utbildning.57 Såväl Microsoft som Google är redan mycket aktiva och andra bolag
ökar sina insatser.58
EKOSYSTEM FÖR LÄRANDE
Teknikbolagens intresse för utbildningssektorn parallellt
med varumärkesbyggandet skapar grogrund för nya
ekosystem för lärande och lärmiljöer. Dels medför det ett
större teknikinnehåll i lärmiljöerna, dels skapas nya typer
av skolor och skolsystem, som i sig själva bildar ekosystem. Det finns risk för att företagen knyter allt till sig och
till sina system, på samma sätt som Apple har knutit Mac-­
datorer, iPhones, iTunes, med mera till ett helt ekosystem.
Skolorna kan bli teknikbolagens egendom, utan frihet att
utveckla pedagogik.
Digitala verktyg för lärare och elever kan snabbt förvandla en ”low tech”-sektor till ”hightech”, särskilt när teknik­
jättar satsar stort i utvecklingsplattformar med sikte på
den globala utbildningsgemenskapen.
EN POLARISERAD UTBILDNINGSVÄRLD
I Norden har vi generellt sett främjat likvärdig utbildning
för alla. Med principen att alla ska ha samma chans till
utbildning, oavsett social eller geografisk bakgrund. Denna
strävan efter jämlikhet har gällt från grundskola och
­gymnasium till universitet och högskola. Idag är andelen som börjar högskola större än andelen som började
­gymnasium i början av 1960-talet.
Under senare tid har vi emellertid börjat skönja en
förändring i denna jämlikhet. Även om viljan till likvärdig
utbildning finns kvar, klarar man inte alltid detta. I Norden
har den här utvecklingen varit starkast i Sverige, men
tendenserna finns även i övriga länder.
Det finns flera orsaker och delar i denna utveckling.
Urbaniseringen driver på att fler flyttar till städerna.
Små orter blir ännu mindre och får ett sämre elevunderlag. Vilket i sin tur ger ökade svårigheter att upprätthålla
skola och utbildning. När sedan skolan försvinner från byn,
finns risken att orten dör ut, allt i en negativ spiral. Kraven
54
TEKNIKBOLAGENS INTRESSE FÖR
UTBILDNINGSSEKTORN PARALLELLT
MED VARUMÄRKESBYGGANDET
SKAPAR GROGRUND FÖR NYA
­EKOSYSTEM FÖR LÄRANDE OCH
LÄRMILJÖER.
55
TREND 9: NYA EKOSYSTEM FÖR L ÄRANDE
40%
AV KONSUMENTERNA
VÄRLDEN ÖVER ANSER ATT
DE FEM STORA IT-BOLAGEN
BORDE TILLHANDAHÅLLA
­U TBILDNING.57
på ­rationalisering medför att skolor och utbildningsinstitutioner blir större och större. Större enheter kan ge fler
möjligheter och fler aspekter i lärandet.
Utbildningsområdet går här samma väg som hälsovården och sjukhusen. De små skolorna förmår inte ge
utbildning med samma kvalitet eller omfattning.
Våra allt mer mångkulturella samhällen, har ofta stora
utmaningar att integrera elever med olika kulturell och
akademisk bakgrund. I vissa områden finns skolor med en
majoritet invandrare och väldigt få inhemska elever. Det
blir svårare att lära sig språket då få har det som modersmål. Framför allt i Sverige finns tydliga exempel på den här
typen av skolor.
Slutligen ser vi stora skillnader mellan socioekonomiskt
starka och svaga områden. I vissa områden klarar så gott
som alla elever att gå vidare till högre nivåer (gymnasium
respektive högskola), medan skolor i mer utsatta områden
har stora andelar elever som inte klarar av ens baskraven.
SKILLNADER I NORDEN
3 TECKEN I TIDEN
Allt fler företag förstår nyttan av att
investera i utbildning – Google, EON
och Schell Games är tre ledande
exempel.
Dagens investeringar i ”edutech” –
tekniska investeringar i skolor och
utbildningssystem – kommer att öka
tiofalt på tio år.
Stora skillnader mellan socioeko­
nomiskt starka och svaga områden,
när det gäller antalet elever som
tar sig vidare till gymnasium och
högskola.
56
Tendensen ”starkt profilerade skolor” skiljer sig mellan
de nordiska länderna: expertgruppen bedömde det som
fenomen i Finland och Norge, trend i Danmark, samt som
mogen trend (och kanske också rekyl) i Sverige.
Det innebär i så fall att vi kan se en fortsatt stark utveckling i tre av länderna, men kanske inte mer så i Sverige.
Med den nya läroplanen i Finlands gymnasier59 från och
med hösten 2016 borde det finnas utrymme att profilera
sin utbildningsstil och pedagogik för att attrahera de bästa
studenterna. Universiteten gör det redan, så varför inte på
lägre stadier?
VAD BETYDER NYA EKOSYSTEM
FÖR LÄRANDE FÖR NORDISKA
LÄRMILJÖER 2025?
FÖRETAGENS INTÅG KAN SKAPA STORA KLYFTOR MELLAN ­S KOLOR OCH LÄROSÄTEN.
ÖKAD SÄKERHET KOMMER OCKSÅ VARA AVGÖRANDE I FRAMTIDEN.
UTBILDNING BLIR TILL KÖP-OCH-SÄLJ
När organisationer börjar anamma varumärkes-tänkandet
finns risken att det också medför ett förhållningssätt där
det gäller att ”hålla-kunden-nöjd” (se också sid 39). Men i
en utbildningssituation har, i den bästa av världar, utbildaren ett kunskapsövertag kring ­ämnet som legitimerar ett
visst mått av makt. Elever har, i motsats till kunden, inte
alltid rätt.
Det blir allt vanligare att föräldrar kräver höga betyg för
sina barn.
EXTERNA KRAFTER LEDER TILL OJÄMLIKHET
Om företag inom utbildningsteknologi själva, eller i samarbete med andra, driver skolor ökar skillnaderna skolorna
emellan. Ett demokratiskt problem uppstår i och med att
barn och unga inte garanteras likvärdighet i sina utbildningar. På lite längre sikt finns även risken att man satsar
på ’fel’ teknik, och att just den skolan därmed halkar efter.60
SÄKERHET I ETT POLARISERAT SAMHÄLLE
KÄLLOR
57Ericsson Consumer Lab, 10 Hot Consumer Trends 2017, 2016.
58Det kinesiska edutech bolaget Yuanfudao har fått sammanlagt 100 miljoner
USD i investeringar.
59Se t ex: Ny läroplan, så här förändras skolan i praktiken,
Yle nyheter (yle.se).
60Här kan man jämföra utvecklingen av video och DVD. Betamax sågs som
den bättre tekniken, men VHS blev ändå de-facto-standard. Sedan kom DVD
och Blueray, men då kom också strömmad film.
Ökande samhällsklyftor är kopplat till en ökning av vissa
former av kriminalitet. I en framtid med potentiellt större
skillnader mellan individens livsförutsättningar såväl som
mellan skolor, lär risken för våld öka. Säkerheten blir allt
viktigare i framtidens lärmiljöer, särskilt när det gäller barn
och unga.
Som förälder vill man inte behöva vara orolig för sina
barns säkerhet. En utmaning är således att skapa både
jämlika och säkra utbildnings- och lärmiljöer.
FOKUS I STORDRIFTENS SKUGGA
Större skolenheter betyder vanligtvis ökat socialt tryck på
eleverna. En stor utmaning är hur man kan utforma lärmiljöerna för att skapa trygghet och tillit. Hur kan utformning
av fysiska och digitala miljöer minimera mobbing och
stärka tryggheten, för alla typer av studenter? Även stora
skolor och utbildningsinstitutioner behöver upplevas som
trygga och säkra.
MER LOKALT ENGAGEMANG I S
­ KOLSYSTEMET
Om företag och andra aktörer i större utsträckning
involveras för att få utbildningssystemet att fungera ökar
tillgången till resurser. Att stötta en skola i området där
företaget har sin verksamhet är sannolikt välinvesterade
pengar. Även om det medför skillnader skolor emellan tillförs skolsystemet som helhet mer medel, vilket möjliggör
satsningar bland annat på en bra fysisk lärmiljö.
57
TREND 10:
FRÅN IQ TILL SQ. DE SOCIALA
­FÄRDIGHETERNAS VIKT
DEN ALLMÄNNA SKOLAN ETABLERADES SOM ETT SVAR PÅ INDUSTRIA­­LI­S E­R INGENS
BEHOV AV ARBETARE. UTBILDNING HANDLADE OM ATT HÄMTA IN KUNSKAP OCH EN HÖG
INTELLIGENSKVOT VAR EN ENORM FRAMGÅNGSFAKTOR FÖR DEN ENSKILDA. NU ÄR DEN
”SOCIALA INTELLIGENSEN” MINST LIKA VIKTIG FÖR DEN SOM VILL FÅ FRAMGÅNG.
IQ-skalan har hela tiden justerats uppåt, som om den allt
längre utbildningen av unga människor påverkat befolkningens IQ. Samtidigt har utbildningens globala tillgänglighet gjort det allt svårare för länder och företag att få ett
långsiktigt kunskapsövertag. I jakten på andra konkurrensfördelar har därför begrepp som social kompetens (SQ)
och emotionell intelligens (EQ) seglat upp.
Definitionerna handlar om förmågan till samspel, förståelse av andra människor, men också av sig själv. Dagens
nätverkssamhälle och tankesamhället ställer nya krav.
58
Man måste kunna fungera med andra människor och i
högre grad än någonsin kunna röra sig mellan olika miljöer
och mötesformer. Att förstå egna och andras känslor,
vad som driver individer och grupper och kunna etablera
kvalitativa relationer är egenskaper som lyfts fram som
allt viktigare i forskningen.
PERSONLIGHETEN SPELAR ROLL
Carnegie Institute of Technology har i sin forskning visat
att 85 procent av människors finansiella framgång beror
59
TREND 10: FRÅN IQ TILL SQ
NYA VIRTUELLA L
­ ÄRMILJÖER
STÄRKER B
­ EHOVEN AV SOCIAL
KOMPETENS. MAN B
­ EHÖVER
BÄTTRE FÖRSTÅ OCH U
­ TNYTTJA
NEUROVETENSKAPER I UT­
VECKLINGEN AV LÄRMILJÖER
OCH UTBILDNINGSSYSTEM.
på ens personlighet, hur bra man är på human engineering, alltså förmågan att kommunicera, förhandla och
leda. Endast 15 procent beror på teknisk kunskap.61
Psykologen och Nobelpristagaren Daniel Kahneman
påvisar också i sin forskning att människor hellre gör
affärer med någon de gillar och litar på än med sådana de
inte gillar, även om den de gillar och litar på är dyrare och
levererar sämre produkter. Det är dessa sociala kompetenser som hjälper eller stjälper dagens organisationer i
den globala konkurrensen. EQ har också visat sig ha större
effekt på akademisk framgång än IQ.
För även om vi tycks bli mer individualistiska blir
­arbets­livet mer beroende av samarbeten, tvärs över
fackom­råden och kulturer.
OMEDELBAR BELÖNING
3 TECKEN I TIDEN
Nätverket Rum för lärande har för­
dubblat medlemsantalet det senaste
året. Här lyfts ”betydelsen av den
fysiska miljön för lärandet” fram, och
nätverket anordnar symposier om
ämnet.
SIS är en organisation som utverkar
standarder för olika verksamheter. Nu
är en ”innovations-standard” på gång.
Luleå Tekniska Universitet driver ett
forskningsprojekt om ”nytänkande
lösningar på sociala behov hos
människor, organisationer och
samhällen”.
60
Författaren och TED-talaren Simon Sinek uttrycker oro
för milleniumgenerationen och hur de upplever sig sakna
verktyg för att skapa djupa relationer, bygga förtroende
och klara stress62 . Många av deras relationer är ytliga och
när de blir stressade vänder de sig inte till personer i sin
närhet utan till sina digitala verktyg63 och sociala medier,
som erbjuder tillfällig avlastning och avslappning.
Fenomen som omedelbar belöning (instant gratification)
och swipe innebär att man inte behöver ha tålamod för de
långsamma, kontinuerliga processerna, som ger kvalitet,
upplevelse och tillfredställelse i relationer. Sinek och flera
med honom betonar därför vikten av att lära ut förmågan
att skapa balans, tålamod, och självförtroende. Det gäller
också att lära ut de rätta färdigheterna för att kunna samarbeta, och skapa en miljö där våra digitala verktyg inte
hindrar utan stödjer mänskliga möten och kreativitet.
FÖRMÅGAN TILL KREATIVITET OCH
ATT SKAPA NÅGOT UNIKT BLIR EN
ALLT VIKTIGARE KONKURRENSFAKTOR
NÄR ALLT FLER KAN PRODUCERA
LIKVÄRDIGA PRODUKTER.
NYA KOMBINATIONER
Utbildning måste engagera och aktivera de som ska lära
– och de som ska lära ut. För att undvika passivitet under
lektionstid men också för att träna färdigheterna för arbete
i grupp: samarbete, dialog, utvärdering av argument med
mera. Sociala färdigheter blir därmed lika viktiga som
sakkunskaper.
61
Nya virtuella lärmiljöer kommer att stärka behoven av
SQ ytterligare. Man behöver bättre förstå och utnyttja
neurovetenskaper i utvecklingen av lärmiljöer och utbildningssystem.
Genom att kombinera olika sätt att lära och olika ämnen
kan man stärka sociala förmågor samtidigt med intellektuell inlärning. Skapa nya ämnen och kombinationer där
kroppens och hjärnans förmågor underlättar och för­
stärker ny inlärning: “konst & matematik”, “sport & biologi”.
INNOVATION I SKOLAN
De senaste åren har synen på innovation och kreativitet som mystiska företeelser som bara de med naturlig
talang bemästrar suddats ut mer och mer. 64 Medan den
mest kreativa delen av innovation mår bra av utforskande,
utmanande frågeställningar och inspiration från många
olika discipliner65 , så behövs också systematik och affärs­
tänkande för att göra innovationer till verklighet66.
Samtidigt har skolan och den akademiska världen en
lång väg kvar att gå när det gäller att skapa miljöer där
innovation kan uppstå över alla ämnesgränser. Det kommer att ställas krav på att läroplaner och andra direktiv ger
möjligheter till detta, och att undervisningen kan anpassas
till olika elevers behov67.
LÄRANDE FÖR INNOVATION & K
­ REATIVITET
Förmågan till kreativitet och att skapa något unikt blir en
allt viktigare konkurrensfaktor när allt fler kan producera
likvärdiga produkter världen över. Alla organisationer måste
kunna innovera. På väg in i tankeekonomin och tanke­
samhället behövs nya metoder att lära ut, utveckla och
stödja innovation. Ett exempel är Makerspace i skolan68 ,
som syftar till att utveckla nya metoder för skapande med
IT som grund. Att arbeta utforskande i gränslandet mellan
analoga och digitala material gör det också möjligt att
sammanföra tankearbete med ett fysiskt arbete, som det
redan görs exempelvis i slöjdämnet. Projektet är menat att
ge input till framtida läroplansutveckling.
85%
AV MÄNNISKORS FINANSIELLA
FRAMGÅNG BEROR PÅ PERSONLIGHETEN, HUR BRA
MAN ÄR PÅ HUMAN E
­ NGINEERING, FÖRMÅGAN ATT
KOMMUNICERA, FÖRHANDLA OCH LEDA.61
VAD BETYDER FRÅN IQ TILL SQ
FÖR NORDISKA LÄRMILJÖER 2025?
ETT FRAMTIDSRECEPT FÖR SQ-ÅLDERN ÄR ATT UTVECKLA MILJÖER DÄR GODA OCH
INNEHÅLLSRIKA DIALOGER KAN FRODAS OCH DIGITALA BUBBLOR PUNKTERAS.
LÄRANDE UNDER MER SOCIALA FORMER
FÖRVANDLING AV ASOCIAL ARKITEKTUR
För att träna sociala förmågor sker alltmer lärande i
­grupper. Men det handlar inte bara om att till exempel producera en text om ett ämne. Istället behöver eleverna ta
sig igenom hela processen; hela utformandet av gruppens
mål och alla de beslut som där ska tas. Detta ställer krav
på lärmiljön att kunna skapa utrymmen för goda dialoger,
utan störningar men med lärarens insyn. Övergången
till projektbaserad inlärning kräver också en ökad social
kompetens (SQ).
Om målet är att skolor för barn och unga alltmer ska
stimulera utvecklingen av sociala förmågor, hur bör dessa
skolor se ut? Traditionellt byggdes de snarare för effektiv förflyttning och förvaring av elevers kroppar mellan
klassrum. Hur kan befintliga lokaler kostnadseffektivt omvandlas till socialt stimulerande miljöer? Klarar man detta
skapas också trivsel och trygghet, vilket stärker lärandet.
SQ I EN DIGITAL OCH VIRTUELL VÄRLD
En utmaning som lyfts fram av tänkare och experter är den
värld som de sociala medierna och googleorinteringen
skapar. En värld där människor i allt större utsträckning
lever i filterbubblor och med digitala redskap, som triggar
ett beteende där sökandet efter omedelbar tillfredsställelse vinner över förmågan att bygga djupa och meningsfulla
relationer. Kort sagt – det gäller att förbättra vårt SQ i en
digital och virtuell tillvaro.
SQ LÅNGT UTANFÖR SKOLAN
KÄLLOR
61 Forbes.
62 Simon Sinek, Millennials in the Workplace på Youtube.
63 Det engelska uttrycket här är device. Det är ett uttryck som allt oftare
­används också i svenska sammanhang. En anglicism, som kanske har
­kommit för att stanna. Annars kan man använda svenska begrepp som
­apparat, mojäng eller grunka.
62
64 Do schools kill creativity? Sir Ken Robinson on TEDTalks.
65 Kreativ när piskan viner – Pusselbiten som saknas i Lean. MackAldener
& Stetler (2015). Roos&Tegnér förlag.
66 How to kill Creativity, Harvard Business Review.
67 To encourage creativity, Mr Gove, you must first understand what it is
Ken Robinson, Creativity in the classroom, The Guardian 17/5 2015.
68 Projektet Makerspace i skolan.
När skolor måste arbeta mer SQ--orienterat, finns möjlighet att förstärka den så viktiga kontaktytan ­mellan skola
och hem; båda fundamentala delar speciellt i barns lär­
miljöer. Ta med föräldrarna på resan.
EXPERIMENTERA FÖR ATT BYGGA KUNSKAP
Att fysiskt bygga, rita och röra sig i rummet när man
experimenterar innebär att flera sätt att lära – så kallade
lärstilar – kan används på en och samma gång. I många
skolor sker redan ett sådant experimenterande, men detta
kan utökas till fler områden. Inte minst för vuxenlärandet
och på arbetsplatserna kan den experimenterande leken
utvecklas och utnyttjas.
OKEJ ATT MISSLYCKAS I TILLÅTANDE MILJÖER
Man behöver skapa miljöer där misslyckandet är det lyckade. Har man inte svarat fel har man inte valt en tillräckligt
svår uppgift, har man inte rivit ribban har man inte lagt
den tillräckligt högt. Det är bättre att eleverna – inte minst
vuxna på arbetsrelaterade utbildningar – får misslyckas i
en övningssituation än i verkliga livet. Man kan vara tydlig
med att svårighetsgraden trappas upp tills man inte längre
klarar uppgiften.
63
FLIPP ELLER FLOPP?
I VÅR INTERNATIONELLA RESEARCH IDENTIFIERADE VI EN RAD INTRESSANTA TRENDER
OCH FENOMEN. MEN VILKA AV DESSA KOMMER ATT SLÅ IGENOM HOS OSS HÄR I ­NORDEN
INNAN ÅR 2025? VI FRÅGADE 21 EXPERTER FRÅN OLIKA DISCIPLINER OM VAD SOM
­KOMMER ATT FLIPPA OCH VAD SOM FLOPPAR. TIDEN KOMMER ATT VISA OM DE FÅR RÄTT.
MINDFULNESS EN DEL AV FRAM­TIDENS HÖGRE UTBILDNING
Meditationens goda effekter har bekräftats genom studier av hjärnan. Drygt två
­tredjedelar av panelen ser detta som en del av framtidens utbildningar:
16 FLIPP – 5 FLOPP.
ALTERNATIVA E
­ XAMINA VÄGEN TILL ETT ARBETE
BIOFEEDBACK – FÖRSTÄRKT LÄRANDE
Företag och utbildningsplattformar samarbetar för att skapa skräddarsydda mini-examina.
Två tredjedelar av panelen tror på sådana alternativ i framtiden:
Genom att mäta puls och andra så kallade biomarkörer kan studentens inre tillstånd
kartläggas. Kommer den här tekniken att stötta individanpassandet av lärandet?
14 FLIPP – 7 FLOPP.
5 FLIPP – 16 FLOPP.
ÖKNING AV HEMMASTUDIER
AUGMENTED R
­ EALITY I GRUNDSKOLA OCH G
­ YMNASIUM
Vissa spår att 50% av studenterna på USA:s u
­ niversitet tar emot sin utbildning via nätet
om tio år. Rimligt också för Norden enligt panelen:
Virtuell och så kallad förbättrad verklighet ger möjlighet att lämna läroböckernas
två­dimensionella tillvaro. Snart standardutrustning? Ett rungande Ja:
15 FLIPP – 6 FLOPP.
19 FLIPP 2 FLOPP.
ROBOTAR SOM LÄRARE PÅ DISTANS
FÖRETAG INOM UNDERVISNINGS­TEKNOLOGI S
­ TARTAR SKOLOR
Robottekniken möjlig­gör gästspel från lärare i realtid. Kommer det att ske på bred front
till 2025? Panelen är ambivalent:
I Sydostasien hörs ambitioner från företag inom utbildningsteknologi om att starta egna
­skolor. Två tredjedelar av experterna förutpår att f­ enomenet blir en trend också i Norden:
10 FLIPP – 11 FLOPP.
16 FLIPP – 5 FLOPP.
64
65
FRAMTIDENS LÄRMILJÖER
I NORDEN
HUR KOMMER LÄRMILJÖERNA ATT SE UT I FRAMTIDEN? TRENDERNA VI IDENTIFIERAT
KOMMER ATT SLÅ PÅ OLIKA SÄTT, I OLIKA KOMBINATIONER, I DE OLIKA LÄNDERNA.
MEN DET FINNS OCKSÅ SÅDANT SOM VI TROR KOMMER ATT NÅ UT PÅ BRED FRONT
I ALLA NORDISKA LÄNDER. LÅT OSS RESA TILL 2025!
År 2025 har digitaliseringen slagit igenom på mycket bred
front. Lärmiljöerna karaktäriseras av virtuella och förstärkta verkligheter. Studerande på alla nivåer sker till stor del
via digitala applikationer. VR-apparaterna har nu blivit så
smidiga och billiga att de används på alla sätt. Det har
­också gjort skolorna mer gränslösa. Man tar del av lärandet från olika platser i olika former. Sjuk? Följ med i undervisningen på distans. Om en föreläsning i Argentina är mer
intressant än den hemma i Tammerfors eller Tromsø, så
66
tar man del av den. Som om man vore på plats. Även digitala skärmväggar, holografiska studios och andra system
förbättrar undervisningen i undervisningslokalerna.
De äldre generationerna förfasar sig över att unga inte
lär sig skriva för hand och det finns en oro för att bristen
på analoga läromoment hämmar studenternas utveckling.
Samtidigt har kravet på digitala kunskaper och innovation
drivit fram en ny slags slöjd, där artefakter skapas vid
tangentbordet.
ÄVEN OM DE NORDISKA BEFOLKNINGARNA
BARA UTGÖR EN LITEN BRÅKDEL AV JORDENS
BEFOLKNING, SÅ ÄR VI TYDLIGT INTEGRERADE I
DE GLOBALA S
­ YSTEMEN OCH NÄTVERKEN. INTE
BARA PÅ DET POLITISKA OCH EKONOMISKA
PLANET, UTAN NU OCKSÅ INOM LÄRMILJÖERNA.
67
VI HAR Ä
­ NTLIGEN L
­ ÄMNAT 1900-TALETS
GEMENSAMMA OCH UNIFORMA L
­ ÄRMILJÖER.
HELHETSSYNEN STÄRKS
För att människor ska må bra inser man nu på allvar, i allt
fler sammanhang, att vi dels måste minimera påverkan
från gifter, miljöskadliga ämnen och andra miljöproblem,
dels måste aktivera hela människan i lärandet.
Så gott som all inredning i skolor och utbildningsmiljöer klassas efter stränga miljö- och hållbarhetskriterier.
Men en giftfri och hälsosam miljö är inte tillräckligt. Som
fysiska varelser behöver vi också röra oss och engagera
hela kroppen i lärandet. Det digitala genomslaget såg först
ut att hämma den fysiska rörelsen och kroppens utveckling
i utbildningarna. Men de nya digitala apparaterna ­kräver
mänsklig rörelse för att fungera och ämnen som gymnastik
och konst har integrerats i övriga ämnen. Särskilt i de yngre
åldrarna är rörelse tydliga inslag i lärmiljöerna.
OLIKHETER FRÄMST
Vi har äntligen bejakat faktumet att människor är olika
och lyckats bryta oss loss från 1900- talets gemensamma
och uniforma lärmiljöer. Skolor, utbildningsinstitut och
företag försöker visserligen öka produktiviteten genom
att strömlinjeforma så stora delar av undervisning och
läromedel som möjligt. Samtidigt förstår man nu bättre
hur olika människor reagerar på olika typer av stimuli och
utbildning.
Detta har fört med sig en revolution av individanpassade
utbildningar. Särskilt för eftergymnasiala utbildningar
har dessutom så kallade Nano-examen slagit igenom.
En egen, specialutformad examen som är på en gång unik
och generell. Unik för att få har just den kombinationen,
generell därför att varje del är godkänd i gemensamma
system, som också omfattar kommersiella aktörer.
Studenterna gör sig mer attraktiva på arbetsmarknaden
och arbetsgivarna hittar specialisterna de behöver.
NORDEN ÄR GLOBAL
Även om de nordiska befolkningarna bara utgör en liten
bråkdel av jordens befolkning, så är vi tydligt integrerade
68
i de globala systemen och nätverken. Inte bara på det
politiska och ekonomiska planet, utan nu också inom
lärmiljöerna.
Vi tar del av utbildningar från hela världen. Det kan
handla om en hel utbildning vid en utländsk läroanstalt.
Men allt oftare handlar det om att delar av utbildningen
sker i globala samarbeten, ända ner på nivån för enstaka
lektionstillfällen.
De nya teknikerna gör det möjligt att mötas virtuellt och
ta del av varandras expertis. Robotar, holoportation och
andra tekniksystem underlättar globaliserade lärmiljöer.
KLYFTORNA FINNS KVAR
Alla har inte samma förutsättningar att få bra utbildningar
år 2025. Särskilt i Sverige och Finland ser vi hur små orter,
ofta på landsorten, får sämre möjligheter till utveckling.
Delar av de stora grupper immigranter som kom till
Norden i mitten av 2010-talet har också haft det svårt.
Men även här har förbättringar skett, bland annat tack vare
bättre teknik och mer medveten politik.
Utrikesfödda entreprenörer har också klivit fram med
olika initiativ.
Den ökade medvetenheten kring social förmåga och
­social intelligens har också bidragit till en ny syn på hur
man möter olika grupper, särskilt de som är mer utsatta.
INNOVATIONENS KRAFT
För att minska klyftorna inom länderna och stärka
Nordens konkurrenskraft i världen har man insett vikten
av innovation. System för att åstadkomma detta ingår
numera i de flesta skolors utbildningsprogram. Man har
insett att det inte bara handlar om fritt skapande, utan att
det också behövs disciplin och stöd i nya lärmiljöer för att
främja kreativiteten. Och skapa nya produkter och tjänster.
De företag och utbildningsanordnare som förstått att
innovation måste drivas systematiskt är också de som har
lyckats bäst.
TACK!
FÖR IDÉER, TANKAR OCH SAMTAL – ETT STORT TACK TILL ALLA NI
SOM VARIT MED OCH BIDRAGIT TILL TRENDRAPPORTEN 2017.
PETER BECKER, CHAIRMAN OF THE FOUNDATION DIU
EVA BJERROM, DISTINGUISHED ORGANISATION ANALYST, ALEXANDRA INSTITUTE
MAGNUS BLIXT, AUTHORISED PROFESSIONAL PRIMARY TEACHER, GLÖMSTA SCHOOL
ULF BOMAN, PARTNER, KAIROS FUTURE
NINA DYBWAD, LANDSCAPE ARCHITECT, NORCONSULT
SUSANNA VON EYBEN, INTERIOR ARCHITECT, WHITE ARCHITECTS AB
MORTEN FISKER, CHIEF ANALYST, CO-DEVELOPING LEARNING ENVIRONMENTS
FOR THE FUTURE, SIGNAL
DR. TOMI JAAKKOLA, POSTDOCTORAL RESEARCHER, UNIVERSITY OF TURKU
JÖRGEN JEDBRATT, SENIOR PARTNER, KAIROS FUTURE
MARKKU LANG, PROJECT MANAGER, OULU UNIVERSITY TEACHER TRAINING SCHOOL
ØYSTEIN LERUM, PH.D. STUDENT, WESTERN NORWAY UNIVERSITY OF APPLIED SCIENCES
ULRIKA MYHR, CHILD SPECIALIST IN PHYSIOTHERAPY, LEARN TO MOVE
MOLLY MÖLLER, ARCHITECT, TENGBOM
MADELEINE NORDENKNEKT, ARCHITECT, STUDIO MANAGER, LILJEWALL ARCHITECTS
STIG PETTERSEN, DEALER MANAGER, GLAMOX LUXO LIGHTNING
SIV MARIT STAVEM, CAND.PAED/SCHOOL PLAN, NORCONSULT
FREDRIK TORBERGER, CONSULTANT & FUTURE STRATEGIST, KAIROS FUTURE
MEDVERKANDE FRÅN KINNARPS
ELISABETH SLUNGE, GLOBAL RANGE & COMMUNICATIONS DIRECTOR
IDA HERMANSSON, MARKETING & COMMUNICATIONS MANAGER
ANDERS LARSSON, NEXT EDUCATION MANAGER
SOFIE DAHLBERG, RANGE MANAGER
JENS O JOHANSSON, DESIGN MANAGER
JESSICA CANDEMAR, PROJECT MANAGER
JENNY HÖRBERG, INTERNATIONAL PRODUCT MANAGER
HELLE BLAEDEL, PRODUCT MANAGER
ANNE REINHOLDT, ARCHITECT
AASE MARIE SLETTEN, PROJECT LEADER
JOSEFIN BRATELL, SALES
KRISTER JONSSON PRODUCT DEVELOPMENT MANAGER AT MATERIA
VANJA FRIGÅRD, MANAGER TENDER AND PROJECT SUPPORT
LISELOTT BERGHOLM-SLOTTE, MARKETING MANAGER
LEENAMARI KAIVAARA-PARTANEN, ACCOUNT MANAGER
© KINNARPS 2017
70
OM KINNARPS
Kinnarps är en svensk inredningskoncern som erbjuder innovativa och inspirerande helhetslösningar för arbetsmiljöer.
Vårt huvudkontor ligger i Kinnarp, i västra Sverige, där företaget grundades 1942 av Jarl och Evy Andersson. Vi är
fortfarande ett familjeägt företag som idag är ledande i Europa i vår bransch och finns representerade i ca 40 länder.
Vår utgångspunkt är hållbarhet, välmående och lönsamhet för de som använder de miljöer vi skapar. Idag inreder vi alla
typer av arbetsplatser - kontor, skola/utbilding och vård/omsorg. Vi kontrollerar hela processen. Från idé och produktion,
till distribution och montering. Allt för vi ska kunna erbjuda våra kunder maximal effektivitet, hög kvalitet och lägsta
möjliga miljöpåverkan.
Det finns många miljöer som vi känner att vårt hjärta bultar extra för. Utbildningsmiljöer är ett sådant exempel. Att
skapa lösningar som formar framtida generationer är en enorm heder för oss. Som vi ser det är inte skolor bara en av
de största arbetsplatserna i samhället - utan också en av de viktigaste! En plats där alla människor ska kunna trivas och
verksamheten få blomstra.
Läs gärna mer om Kinnarps på www.kinnarps.se
71
WORKSPACE SOLUTIONS
kinnarps.se
K I N N A R P S M A R K E T I N G & C O M M U N I C AT I O N S /8602810001/1705 A L L I N F O R M AT I O N I S S U B J E C T T O C H A N G E .