Tro – Hopp - Kärlek
1. TRO
TRONS LIV – andra delen:
Kroppens lovsång
(1 Kor. 6:12-20)
2
Kroppens lovsång (6:12-20)
Redan i det föregående avsnittet, den ”parentes” där temat var kärlek, angav
Paulus tonen för det ämne som skulle följa. Han visade hur det som
egentligen är till för att uttrycka kärlek, används som ett maktmedel. Nu tar
Paulus upp den här tråden igen. Han visar att roten till problemet inte bara
är en brist på kärlek. Det är också en förvrängd teologi som påverkar deras
syn på kroppen. Det handlar om människor, som utifrån felaktiga teologiska
slutsatser
nedvärderar
kroppen.
Det
påverkar
även
deras
etiska
ståndpunkter.
Det speciella är, att de här människorna tar sin utgångspunkt i Paulus egen
undervisning men förvränger den för sina egna syften. När Paulus nu vill
argumentera i frågan, så utnyttjar han de slagord, som används flitigt i den
korintiska gemenskapen.
a. Ett korrekt påstående med felaktiga slutsatser (v 12)
”Allt är tillåtet för mig!” - så lyder det första korintiska utropet som är så
populärt bland vissa i församlingsgemenskapen. En del har försvarat
användningen av uttrycket, med att aposteln själv har myntat det under sin
tid i Korint. Jo - Paulus kan nog påminna sig att han i sin undervisning har
använt sig av liknande fraser. Fast då har sammanhanget varit helt
annorlunda. När han har velat attackera slaveriet under lagen och betona
evangeliets frihet, så har situationen ibland krävt kategoriska uttalanden.
Paulus går nu emot, att några i församlingen har förvrängt hans
undervisning för egoistiska syften. En del av männen i församlingen
utnyttjar prostituerade och argumenterar att de har rätt till det. Som andliga
människor är de fria från moraliska pålagor. Det som har med kroppen att
göra, kan inte skada deras andliga liv, deras relation med Gud!
”Allt är tillåtet för mig!”, återspeglar alltså här en förvrängd tolkning av
evangeliets frihet. Friheten kan utnyttjas på deras egna premisser. Och på
andra människors bekostnad! Paulus är inte ute efter att angripa det som
dessa frihetsälskande korintier påstår - bara deras felaktiga slutsatser!
3
Genom sitt svar, så vill Paulus indirekt visa på de förvrängda konsekvenser
som korintiernas ensidiga betoning av friheten åstadkommer:
- allt är inte nyttigt! Utifrån sin teologiska ståndpunkt, så kan Paulus i
princip hålla med om att allt är tillåtet för en människa som inte längre står
under lagen, utan under nåden. Däremot kan ingen människa – troende
eller icke troende – bortse från de villkor som gäller alla människor på
jorden. Vi skulle kunna kalla det för ”skapelsegivna” principer. Följer vi vårt
förnuft och de principerna, så leder det oss på en sund och nyttig väg.
Vad är det som aposteln syftar på här som inte är ”nyttigt”? En möjlighet är
att han vill varna för att deras sätt att leva kommer att få negativa effekter
på männen själva. Det finns emellertid inget i texten som visar att Paulus ser
på de här männen som ”offer”. Snarare är de ”förövare”, som behöver
förändras i synen på sig själva, framförallt i förhållande till sina
medmänniskor. Det blir då naturligare att hänföra det här påståendet till det
efterföljande:
- ingenting får ta makten över mig . Med stöd av evangeliets frihet, hävdar
de här korintierna att de har rätt att göra vad de vill. Själva kallar de sig för
fria människor. Paulus ord här tyder på att de i själva verket lever i en
villfarelse. De verkar inte längre ha kontroll över sitt liv. Det gör att de
utsätter både sig själva och andra för risker. Den egna tillfredsställelsen går
före allt annat i de här människornas liv. Respekten för det som Gud har
skapat leder till att respekten för medmänniskan går förlorad.
Kanske Paulus också anspelar på vem som bör ha det totala herraväldet i
deras liv. I dopbekännelsen uttalas orden ”Jesus är Herre”. Det innebär att
den troende ställer sig under Kristi lydnad på alla områden av sitt liv.
Genom att utelämna en domän av sina liv för Kristi herravälde, så
omintetgör de korintiska kristna därmed Guds syfte med hela deras liv.
Paulus vill med de här två bemötande påståendena, ge en föraning om vart
betoningen ligger i det han tänker säga. Det som de korintiska kristna gör
med sina kroppar har betydelse, därför att de är skapade av Gud och
återlösta genom Kristus för att tjäna honom!
4
b. Grundorsaken: Korintiernas felaktiga syn på kroppen (v 13-14)
Korintierna använder sig av ett slagord till, för att försvara sitt leverne:
”Maten är till för magen och magen för maten tills Gud gör båda överflödiga”.
Påståendet är bara skenbart oskyldigt. Paulus vet, att det bakom den till
synes självklara satsen gömmer sig en fälla. Var och en kan hålla med om,
att matsmältningsorganen tjänar på ett funktionellt sätt under en tid men
att de kommer att bli överflödiga en dag. Paulus vägrar däremot att dela sina
korintiska läsares slutsats: eftersom kroppen ändå en dag ska försvinna, så
kan man handskas som man vill med den under livet på jorden!
Därför replikerar han: ”Men kroppen är inte till för otukt, utan för Herren och
Herren är till för kroppen”. Genom det här argumentet, så vill Paulus
sammanfatta vad som är själva kärnan i hans förmaning här. Att kroppen är
till ”för Herren och Herren är till för kroppen”, är bara ett annat sätt att
beskriva den troendes identitet med Kristus.
För Paulus är det viktigt, att låta den identiteten stå i centrum än en gång.
Den avgörande punkten, som Paulus ser det, är inte disciplinära åtgärder
utan insikt. Kristus kan bara få bli det han redan är, genom att korintierna
öppnar sina egna liv för hans liv. Kristus är den, som har gjort allt, för att på
ett fullkomligt sätt få dela gemenskapen med sitt folk. Det är också därför,
som det finns en chans för hans folk att på ett fullkomligt sätt kunna ta del
av hans liv. Bilden av Kristus blir sann, när de troende i Korint blir hans
avbilder. För att läsarna verkligen inte ska missa den poängen i det här
avsnittet heller, så är det först och främst deras identitet med Kristus som
Paulus strävar efter att betona i den här sista förmaningen.
Genom det som han säger i fortsättningen, hoppas han läsarna ska förstå,
att det finns ett större djup i det här uttrycket.
För det första, så är inte kroppen bara ett bihang, som ska möjliggöra det
fysiska livet på jorden. Den har ett högre syfte: att vara till ”för Herren”.
Vad som menas med det, tänker Paulus klargöra. Kristus vill använda
kroppen för sina syften på jorden. Det är en tanke som korintierna redan fått
undervisning om, men som tydligen har svårt att slå rot i deras liv.
5
För det andra, så har kroppen ett värde, därför att Herren är ”till för
kroppen”. Vissa av de korintiska kristna är påverkade av den grekiska
synen, som är så populär i staden. Enligt den är det den ”verkliga”, andliga
människan som är slutmålet. Kroppen tillhör det materiella, som befläckar
det andliga, ”verkliga” livet och håller det i fångenskap. Människan måste bli
frigjord ifrån kroppen, för att uppleva verklig frihet. Därför tycker inte vissa
korintier att det spelar någon roll, på vilket sätt de behandlar det ”skalet”.
Tanken att kroppen har ett egenvärde, är en helt obegriplig tanke för dem.
Det blir ändå den slutsats som Paulus vill föra dem till genom sina ord här:
Kristus är till för kroppen! Kroppen är alltså inte bara medlet, utan också
målet. Liksom Gud älskar den människa av kött och blod som han har
skapat, så gläds också Kristus över det mänskliga i den nya mänskligheten
(jmfr 2 Kor. 5:17)! Han finner behag i det och erkänner sig till det.
Paulus kan inte hitta något bättre bevis för den sanningen, än det faktum
att Kristus har blivit ”uppväckt” . Därför ska också de som tillhör honom
en dag bli ”uppväckta”. Medvetet begagnar sig Paulus av ett uttryck som
anspelar på kontinuiteten med den fysiska kroppen. Den har somnat in men
ska återigen uppväckas. Att Kristus blev uppväckt till kroppen, innebär att
de troendes fysiska varelse spelar en huvudroll i sammanhanget. Den är
själva målet för återlösningen. Därför ska de troendes kroppar också
uppväckas.
Det här ämnet känns otroligt viktigt för Paulus. Den skeva bild av skapelsen
som korintierna försvarar, oroar honom. Det är inte bara fråga om en
trosformulering som är teologiskt viktig. Deras låga syn på Guds skapade
verk och då särskilt kroppen, förvränger deras perspektiv. Det påverkar
negativt deras möjlighet att leva som ansvarsfulla kristna på jorden. Därför
tänker Paulus återkomma till kroppens uppståndelse mot slutet av sitt brev.
Där ska han behandla ämnet på ett mer uttömmande sätt och visa på dess
centrala betydelse för den troendes liv.
c. Kroppens upphöjda syfte: ett redskap och en boning (v 15-20a)
Nu upplever Paulus det emellertid väsentligt, att stanna till ett tag inför
några konsekvenser av att kroppen är ”till för Herren” .
6
1. Att köpa sex är att nedvärdera sin medmänniska! (v 15-16).
”-Vet ni inte att era kroppar är Kristi lemmar?” Genom sin inledande fråga,
så vill aposteln än en gång avslöja vart problemet ligger: i korintiernas
omedvetenhet. De är inte medvetna om, hur genomgripande deras
gemenskap med Kristus är. De begränsar den till något slags andligt, inre
område, väl avskilt från den fysiska dimensionen.
Paulus känner sig helt främmande för det sättet att tänka! Liksom Jesus
med sin kropp talade om vem Gud var under sitt jordeliv, så vill han nu
genom de troendes kroppar fortsätta uppenbarelsen av sig själv på
jorden. Kroppsmetaforen som en beskrivning av församlingens organiska
natur, ska Paulus återkomma till på ett mer utförligt sätt senare i brevet.
Nu vill han framför allt betona att också kroppen finns med som en viktig
del i förverkligandet av Guds syfte i den här världen!
Paulus kämpar mot korintiernas brist på insikt på det här området,
därför att konsekvenserna i deras liv är så ödesdigra. Man behöver inte
visa hänsyn eller ta ansvar för några konsekvenser. Paulus vill visa, att
de
troende
i
Korint
inte
längre
kan
hålla
fast
vid
den
här
vanföreställningen. Såväl skapelseordningen som gemenskapen med
Kristus bör leda till att även sexualiteten präglas av ömsesidighet, av
respekt och varsamhet.
Paulus framhåller att argumentet inte bara gäller för inomäktenskapliga
relationer. När han nu tar upp frågan om att köpa sex av prostituerade,
så är det troligtvis ett kontroversiellt ämne. Det handlar om en grupp som
betraktas som en handelsvara i samhället. Deras tjänster står till
allmänhetens förfogande. Man behöver inte ta hänsyn till de personer
som är föremål för bruket och därför kännetecknas det ofta av brutal
hänsynslöshet, av förakt, av dominans från männens eller ”köparens”
sida.
Därför är Paulus följande argument så provocerande: ”Ska jag ta Kristi
lemmar och göra den till en skökas lemmar?”. I frågan och speciellt i det
efterföljande emfatiska ”Nej!”, ligger en protest mot bruket att frikänna sig
från ett personligt ansvar i dessa relationer. Medvetenheten om att min
7
kropp är ett uttryck för Kristus i den här världen, innebär ett ansvar i
relationen med mina medmänniskor.
Samtidigt utgör Paulus resonemang ett erkännande av den person som
finns bakom en prostituerads roll. Den personen är en medmänniska som
också är föremål för Guds kärlek. Syftet med hennes liv är inte att
exploateras. I stället bör min relation med den personen förmedla
återupprättande, återge värdighet och visa på Kristi kärlek för hennes liv.
Ännu mer provocerande och utmanande blir det då Paulus i vers 16
använder den klassiska texten för en äktenskaplig förening från
skapelseberättelsen1: ”Vet ni inte att den som förenar sig med en sköka blir
till en enda kropp med henne? Det heter ju: ’De två skall bli ett’”.
Genom att dra den här parallellen, visar aposteln med tydlighet vad han
menar. Den sexuella akten handlar om två personer, involverade i en
relation som har inflytande på dem båda. Den prostituerade är inte ett
neutralt objekt, som man kan leka med för att därefter lämna åt sidan.
Det är inte en själlös varelse som man kan utnyttja efter behag. Det är en
jämlike och en medmänniska. Därför är en sexuell relation med den
personen inte bara en affärsuppgörelse, där den ena utnyttjar sin makt
och den andra bidrar med sin kropp. Det är ett möte mellan två
människor, som båda är skapade till Guds avbilder!
Med den här drastiska bilden, vill Paulus få korintierna att förstå vidden
av att också deras kroppar är återlösta. Den frälsning som de korintiska
kristna har fått uppleva, inbegriper både ande, själ och kropp. Därför
måste den också få återverkningar på hela deras liv, deras sätt att
förhålla
sig
till
sin
omvärld
och
deras
sätt
att
behandla
sina
medmänniskor!
2. Den troendes gemenskap med Kristus gäller hela varelsen (v 17)
Övergången från beskrivningen av den sexuella akten mellan man och
kvinna, till den mystiska föreningen mellan den troende och Kristus är
direkt men inte ogenomtänkt. Påståendet att den troendes kropp är Kristi
lemmar, grundar sig just på den troendes gemenskap med Kristus genom
1
1 Mos. 1:24
8
den helige Ande. Kristus blir nämligen ett med hela varelsen - även
kroppen.
Poängen som Paulus än en gång vill understryka, är att den troendes hela
liv är ett uttryck för Kristi liv här i världen.
3. Otukt är att synda mot sin egen kropp (v 18)
Paulus fortsätter med ett varningsrop till sina korintiska läsare ”fly från
otukten!”2. Orsaken till den uppmaningen förklarar han: den som begår
otukt ”syndar mot sin egen kropp”.
Korintierna kan bara förstå innebörden i Paulus ord, genom att länka
samman dem med det som han nyss har sagt. För dem, så är just den
sexuella akten något som på sätt och vis äger rum oberoende av deras
personlighet. De tror inte att den berör någon annan dimension än den
fysiska. Därför tillåter de sig själva, att använda kroppen som ett redskap
för exploatering och ansvarslösa handlingar. Påpekandet att deras
kroppar är Kristi lemmar, visar på kroppens betydelsefulla roll. Kroppen
ska vara ett utflöde för Guds nåd och kärlek i den här världen.
3. Kroppen - ett tempel för den helige Ande (v 19)
Nu återkommer Paulus till ett argument som han redan tidigare använt
sig av. Kroppen är inte bara ett skal, som döljer den inre andligheten.
Kroppen är i sig ett vittnesbörd om Guds närvaro i den troendes liv. Därför
är det inte betydelselöst, hur den kristne lever sitt liv.
4. Gud har köpt er (v 20a)
Slutligen hämtar Paulus sin bild från slavmarknaden . Gud har köpt de
korintiska kristna. I det friköpandet finns också kroppen med. Det
innebär två saker. För det första behöver inte den kristne vara slav under
destruktiva makter, som både förstör kroppen och använder den i
destruktivt syfte. För det andra, så är den troende med hela sitt liv och
hela sin varelse Guds rättmätiga egendom. Korintierna är fria för att de
ska kunna tjäna!
2
Se not under kapitel 5 för en förklaring till det här uttrycket.
9
Slutsats: Ära då Gud med er kropp! (v 20b)
Paulus låter den här uppmaningen stå fram som den logiska slutsatsen av
hela argumentationen. Han vänder sig mot korintiernas sätt att dela upp
tillvaron, där de isolerar det andliga från det fysiska. De kan sjunga
lovsånger i gudstjänsten men i vardagen låter de sina kroppar vara redskap
till att förnedra och smutsa ner andra människor. Ett sådant liv är inte
logiskt!
Gud längtar efter att få visa sin bild för människor genom de korintiska
kristnas kroppar. Han har skapat dem som hela människor och längtar efter
att få se skapelsens hela syfte uppfyllas i och genom deras liv.
Det kan bara förverkligas, när de hittar tillbaka till själva centrum för sin
tro: Kristus i dem och de i Kristus! Det perspektivet öppnar en väg för
dem, att låta kroppen vara en lovsång till Gud i den här världen och inför
alla människor!
++++++++++++++++++++++++++++++
Ge exempel på positiva återverkningar för oss idag, om vi
bejakar grundidén i den ”kroppens teologi” som Paulus talar om!
Paulus vänder sig mot tendensen att förringa de negativa
konsekvenser,
som
den
sexuella
exploateringen
av
andra
människor innebär.
a. Kan vi upptäcka samma tendenser idag?
b. Vad får det för konsekvenser om vi låter Paulus perspektiv
prägla alla våra relationer med andra människor?
Ära Gud med er kropp – Kroppens Lovsång! Vad ger dig det för
tankar?
