Lunds Tekniska Högskola
Energivetenskaper
Konflikten mellan brist på livsmedel och
ambitionen om ökad användning av
biodrivmedel
Erik Dahlberg M07 860701
Robin Henningsson M07 871124
MVKN10 Energitransporter
Höstterminen 2011
Sammanfattning
Det finns en rad olika metoder för att driva fordon med förnyelsebara källor, i denna rapport kommer
några av dessa beskrivas närmare. Tillverkningen av t.ex. etanol och biodiesel görs på bl.a. majs och
spannmålsprodukter, vilket innebär att mat omvandlas till bränsle samtidigt som det råder brist på
mat i olika delar av världen. Med det avseendet i åtanke kanske biogas kan anses vara ett bättre
alternativt biodrivmedel, då det främst framställs ifrån avfall.
Slutsatsen vi kunde dra efter våra analyser var att en kombination av olika tekniker från ovan
nämnda drivmedel kan fungera som ett komplement till oljan, men inte som en fullvärdig ersättning
av den. Detta gäller då man inte vill äventyra livsmedelsförsörjningen globalt sett.
Innehållsförteckning
1. Inledning .............................................................................................................................................. 1
1.1 Bakgrund ....................................................................................................................................... 1
1.2 Syfte och frågeställning ................................................................................................................. 1
1.3 Avgränsningar ................................................................................................................................ 1
2. Den svenska trafiksektorn ................................................................................................................... 2
3. Förnybara bränslen ............................................................................................................................. 4
3.1 Etanol............................................................................................................................................. 4
3.1.1 Framställning .......................................................................................................................... 4
3.1.2 Råvaror ................................................................................................................................... 4
3.1.3 Inverkan på livsmedelsmarknaden ......................................................................................... 5
3.2 Biodiesel ........................................................................................................................................ 5
3.2.1 Framställning .......................................................................................................................... 5
3.2.2 Råvaror ................................................................................................................................... 6
3.2.3 Inverkan på livsmedelsmarknaden ......................................................................................... 7
3.3 Biogas ............................................................................................................................................ 8
3.3.1 Framställning .......................................................................................................................... 8
3.3.2 Råvaror ................................................................................................................................... 9
3.3.3 Inverkan på livsmedelsmarknaden ......................................................................................... 9
4. Livsmedelsförsörjning och markanvändning ..................................................................................... 10
5. Diskussion och slutsats ...................................................................................................................... 11
5.1 Diskussion .................................................................................................................................... 11
5.1.1 Etanol.................................................................................................................................... 11
5.1.2 Biodiesel ............................................................................................................................... 11
5.1.3 Biogas ................................................................................................................................... 11
5.1.4 Allmänt ................................................................................................................................. 11
5.2 Slutsatser ..................................................................................................................................... 12
6. Källförteckning................................................................................................................................... 13
6.1 Tryckta källor ............................................................................................................................... 13
6.2 Internetkällor............................................................................................................................... 13
Tentamensfrågor ................................................................................................................................... 14
1. Inledning
1.1 Bakgrund
Skrivningen av den här rapporten har gjorts som ett delmoment i kursen Energitransporter
(MVKN10) på Lunds Tekniska Högskola. Tanken med ämnet i fråga är att belysa en av konflikterna
med ett ökat användande av biodrivmedel.
EU har beslutat att år 2020 ska 20 % av Europas energianvändning komma från förnyelsebara källor.
För att detta ska vara möjligt räcker det då inte endast med att tillverkningen av el kommer från
förnyelsebara källor, utan även fordonsindustrin måste involveras. Inom transportsektorn ska därför
10 % av bränslet komma från förnybara energikällor som biobränslen, el och vätgas (EU:s 20/20/20mål). Vidare har Sveriges regering 2009 sagt att de har som ambition att den svenska fordonsflottan
ska vara oberoende av fossila bränslen år 2030 (Miljödepartementet).
1.2 Syfte och frågeställning
Syftet med denna rapport är att belysa de olika förnyelsebara drivmedelsalternativ som idag har den
största andelen på den svenska marknaden. Deras tillverkningsprocess analyseras sedan för att se
om de ger upphov till en konflikt gällande livsmedelsförsörjningen i världen. Med hänsyn av detta
valde vi att arbete utifrån följande frågeställningar:
Vilka förnyelsebara drivmedel används idag kommersiellt?
Vilka utvecklingsmöjligheter har dessa?
Skapar dessa drivmedel en konflikt med livsmedelsförsörjning?
Är användningen av dessa drivmedel hållbara i ett längre perspektiv utifrån ovanstående
frågeställningar?
1.3 Avgränsningar
Vi har valt att avgränsa oss till att endast titta på Sveriges användning av biodrivmedel och vilken
effekt detta för med sig. Att titta på ett ”större” område blir för stort med hänsyn till kursens och
rapportens omfattning. Vi kommer heller inte att djupare beskriva anledningen till varför
användandet av biodrivmedel ökar/behöver öka. Detta på grund av att det i sig är ett mycket politiskt
invecklat område.
1
2. Den svenska trafiksektorn
För att få en förståelse över hur energianvändningen är uppdelad i den svenska transportsektorn så
redovisas statistik i figur 1. Statestiken bygger på inrikes transporter under 2010 och är uppdelade i
de olika trafikslagen Bantrafik, Sjöfart, Luftfart och Vägtrafik. Ur figuren kan man lätt urskilja vägtrafik
som det absolut största trafikslaget.
Figur 1, Sveriges totala energianvändning inom transportsektorn år 2010 (Energimyndigheten 2011)
Inom sektorn vägtrafik är det framförallt lastbilstrafik, biltrafik och kollektivtrafik som dominerar.
Utan tvekan så står de fossila bränslena bensin och diesel för den största delen av
bränsleanvändningen. Men Eco-drivmedel används allt mer inom sektorn och det är då framförallt
etanol, FAME och fordonsgas som används. Dessa drivmedel kommer att beskrivas närmare i kapitel
”3. Förnybara bränslen”.
Under året 2010 så uppgick de förnyelsebara drivmedlen till 5,7 % av den totala bränsleanvändningen (Energimyndigheten 2011). Det är en liten ökning från föregående år då den
förnyelsebara andelen låg på 5.4 %. Ökningen beror främst på en ökad användning av biogas samt att
låginblandningen av FAME i diesel har ökat. I figur 2 kan andelen förnybara drivmedel i trafiken under
2000-talet avläsas.
Figur 2, Andel förnybara drivmedel i vägtrafiken (Energimyndigheten 2011)
I figur 3 nedan så visas statistiken över användningen av de olika förnybara drivmedlen. Låginblandad
etanol innebär att man blandar ut bensinen med 5 % etanol. Det var i början av 2000-talet man
2
började med det och i dagsläget görs detta med medparten av all bensin på den svenska marknaden.
Under drivmedelsgruppen Övrig etanol ingår mer etanolkoncentrerade drivmedel som E85, E95,
E100 och ED95. På liknande sätt används nu FAME för att blandas ut i diesel, i figuren nedan kallat
Låginblandad FAME. Det börjande man emellertid inte med förrän år 2006. Sedan dess har det dock
ökat med rask takt och under 2009 blandade man in 5 % FAME i drygt 80 % av all diesel såld på den
svenska marknaden (Energimyndigheten 2010). Under Övrig FAME ingår de tillämpningar där man
använder betydligt större andel FAME i drivmedlen.
Figur 3, Fördelning av olika förnybara drivmedel på svenska marknaden år 2010 (Energimyndigheten 2011)
3
3. Förnybara bränslen
Som nämnt i kapitel ”2. Den svenska trafiksektorn” är etanol, biodiesel och biogas de kommersiellt
mest använda biodrivmedlen. I detta kapitel kommer vi att beskriva dessa djupare.
3.1 Etanol
Etanol är en alkohol som används till många olika tillämpningar beroende på kvalitet och
produktionssätt. Flera olika råvaror kan användas för framställning och det kan vara stora skillnader i
tillvägagångssätt.
3.1.1 Framställning
Den vanligaste metoden för framställning av etanol i dagsläget är genom jäsning (fermentering),
vilket är det som menas när man pratar om första generationens etanol. Det är framförallt sockerrika
råvaror som används vid denna metod, då etanolen framställs genom just jäsning av sockret i de
olika råvarorna.
Ett annat alternativt sätt att framställa etanol är att producera det utifrån cellulosa. Den här
metoden är ny och ingår under begreppet andra generationens etanol. Cellulosa är det material som
huvudsakligen bygger upp växternas cellväggar och finns följaktligen i enorma mängder. Processen
går ut på att man först bryter ner cellulosan till socker för att sedan kunna jäsa den till etanol.
Beroende på vilken råvara som används så skiljer sig processen där man omvandlar cellulosan till
socker. Rent praktiskt är det en svår process att genomföra och det finns endast några få
demoanläggningar som klarar av att ha en fortlöpande produktion av etanol.
3.1.2 Råvaror
De vanligaste råvarorna som används vid produktion av första generationens etanol är sockerrör,
majs och sockerbetor. I tabell 1 går det att utläsa hur mycket av olika råvaror som behövs för att
producera 100 liter etanol. Tabellen är dock lite missvisande då ingen hänsyn har tagits till hur lång
tid det tar att odla de olika råvarorna samt hur lång tid förädlingen av dem tar.
Råvara
vassle
sockerdruva
sockerrör
jordärtskocka
sockerbetor
potatis
kassava
trä
melass
majs (våtmalning)
majs (torrmalning)
vete
hiris
råris
Mängd råvara för att Antal liter etanol producerade
producera 100 liter utifrån 1 ton respektive 1 000
etanol
liter råvara
4 000 liter
25,0
1 400 kg
71,4
1 270 kg
78,7
1 250 kg
80,0
1 030 kg
97,1
850 kg
117,6
545 kg
183,5
385 kg
259,7
360 kg
277,8
268 kg
373,1
258 kg
387,6
260 kg
384,6
230 kg
434,8
225 kg
444,4
Tabell 1, Mängd råvara som behövs för att producera 100 liter etanol (F.O. Lichts 2003)
4
För andra generationens etanol så kan näst intill alla organiska material användas. Dock är tanken
med metoden att råvaror som inte konkurerar om åkermark ska användas. Bland de mest aktuella
råvarorna finns avfall från skogs- och jordbruket. Att använda sig av barrväxter är betydligt svårare än
att använda avfall från jordbruket så som halm och bagasse (sockerrörsrester), men då tillgången på
barrväxter är god i många länder anses det kunna ge ett bra tillskott till den befintliga
etanolproduktionen. Det har startats ett EU-finansierat forskningsprojekt NILE (New Improvements
for Lingo-cellulosic Ethanol) vars mål är att utveckla kostnads- och miljöeffektiva metoder för att
kunna producera stora volymer av fordonsetanol. Några viktiga punkter för projektet är bland annat
att utveckla nya enzymer för att bryta ner cellulosan till socker (framförallt från barrved och
jordbruksavfall). En annan är att utveckla nya jästsorter som kan omvandla alla olika sockerarter i
biomassan till etanol (SEKAB).
3.1.3 Inverkan på livsmedelsmarknaden
Vid produktion av första generationens etanol så är majoriteten av råvarorna också
livsmedelsprodukter. Om råvarorna i sig inte är livsmedelsprodukter så konkurrerar de ofta om
samma odlingsmark och kan då anses ge en ökad konkurrens på livsmedelsmarknaden.
Om andra generationens etanol utvecklas till en kommersiellt lönsam process så har den metoden en
betydligt högre markanvändningsgrad. Vid produktion av etanol från sockerrör fås idag ca 8000 liter
per hektar, om även bagassen kan utnyttjas ökar mängden producerad etanol till 12000 liter, dvs. en
ökning på 50 %. Givetvis kan även bagassen från vanlig sockerproduktion användas till
etanolproduktion och konkurrerar därför inte med odling av livsmedelsprodukter. Detsamma gäller
för många andra grödor inom jordbruket, där endast delar av grödorna utnyttjas i
livsmedelsprodukter. Restprodukter från cellulosaprocessen kan sedan användas i ett värmekraftverk
för att producera el och/eller värme. Ett annat alternativ är att restprodukterna används till
biogasproduktion. Om dessa åtgärder antas kan upp till 85 % av energiinnehållet i råvarorna
användas. Det medför att markanvändandet blir betydligt bättre jämfört med första generationens
etanol (SEKAB).
3.2 Biodiesel
Biodiesel är en vegetabilisk olja som i vissa fall kan ersätta traditionell diesel. Som namnet antyder så
består inte biodiesel av några fossila ämnen utan istället av långa kedjor av alkylestrar. En väldigt stor
fördel med biodieseln är att den inte är giftig och dessutom är biologiskt nedbrytbar. Till biodieselns
nackdel är att den fungerar väldigt bra som lösningsmedel. Biodieseln kan lösa upp olika gummi- och
plastmaterial och på grund av detta så måste fordonstillverkaren välja sina plast- och gummidetaljer i
material som är beständiga mot biodiesel. Det medför även att det inte är självklart att alla äldre
dieselfordon kan drivas av biodiesel utan viss modifikation (Nordisk Biodiesel AB).
3.2.1 Framställning
Första generationens biodiesel framställs genom transesterfiering av olja eller fett, ofta används
vegetabilisk olja men det går även bra att använda animaliska fetter. De vegetabiliska oljorna kan
utvinnas genom att man mekaniskt pressar ut oljan, men det går även bra att kemiskt extrahera ut
den. De här metoderna är inte nya, de har används inom livsmedelsindustrin länge.
Nästa steg i processen är att omförestra oljan, för att genomföra det behövs en alkohol och en
katalysator. Som alkohol kan antingen metanol eller etanol användas, om alkoholerna har fossilt eller
5
biologiskt ursprung spelar inte någon roll för processen. Vid användande av metanol fås en
fettsyrametylester (FAME) och om etanol används så fås en fettsyraetylester (FAEE). Fossilt
framställd metanol är den alkohol som i dagsläget används mest. För att få en snabb process och för
att den ska bli fullständig så används mer alkohol än nödvändigt, dock så kan man återanvända en
del av den överflödiga alkoholen. Under omförestringsprocessen så bildas även en del andra ämnen
som kan användas inom t.ex. kosmetika-, livsmedels- och läkemedelsindustrin.
Vid produktion av andra generationens biodiesel så vätebehandlas råvarorna, detta ger en produkt
som består av kolväten och har egenskaper som ligger betydligt närmare petroleumbaserad diesel än
den första generationens biodiesel. Den stora fördelen med andra generationens biodiesel är att
produktkvaliteten inte alls påverkas lika mycket av vilka råvaror som används vid produktion. Det
medför att det nu går att använda oljor och fetter som förr inte lämpade sig för biodieselframställning. Då egenskaperna är så snarlika petroleumbaserad diesel så lämpar sig andra
generationens biodiesel sig mycket väl att användas för utblandning i höga koncentrationer.
För tredje generationens biodiesel är flera olika processalternativ under utvärdering och det sker i
huvudsak i småskaliga pilotanläggningar. Precis som i andra generationens biodiesel så består
slutprodukten i huvudsak av kolväten och har därför egenskaper nära petroleumbaserad diesel. Den
stora fördelen med den tredje generationens biodiesel är att det i den processen går att använda sig
av råvaror som tidigare inte var aktuella (Nordisk Biodiesel AB).
3.2.2 Råvaror
Vid framställning av första generationens diesel spelar valet av råvara ganska stor roll då dieseloljan
får olika egenskaper beroende på vilken råvara som har används. En parameter som påverkar är
fryspunkten för bränslet, vissa av bränslena är bara flytande vid temperaturer över 0 ⁰C. För att
kunna använda dem under vintertid så behöver man tillsätta vissa tillsatser för att de inte ska frysa. I
tabell 2 kan olika nuvarande och framtida råvarorna utläsas.
Råvaror till andra generationens biodiesel är i stort sett samma som till första generationen.
Skillnaden är den att grundråvaran inte spelar lika stor roll för slutprodukten som den gör vid första
generationens biodiesel.
Vid framställning av tredje generationens biodiesel så kan helt nya råvaror användas. Med de
processalternativ som nu utvärderas för tredje generationen så används främst fast biomassa från
skogsprodukter och/eller bioprodukter från jordbruket som råvaror. Valet av råvara spelar inte någon
större roll för slutproduktens kvalitet. Råvarorna för denna process är dock inte representerade i
tabellen nedan.
Råvara
Huvudsakliga råvaror till
biodiesel
Rapsolja
Sojabönolja
Palmolja
Solrosolja
Kommentar
Används framförallt i EU. Används även som foder och livsmedel
Används framförallt i USA. Används även som foder och livsmedel
Används framförallt i Asien. Används även som matlagningsolja,
i olika livsmedel, i tvål och tvättmedel. Frukten måste bearbetas
direkt efter skörd. Palmolja är världens mest producerade ätbara olja.
Används framförallt i EU
6
Kan också användas
Palmkärnsolja
Jordnötsolja
Bomullsfröolja
Kokosnötolja
Olivolja
Kokosnötkärnolja
Hampafröolja
Framtida möjliga råvaror
Använd frityrolja
och animaliskt fett
Svåra att samla in och transportera på ett säkert sätt. Används idag
i mycket liten utsträckning.
Jatropha curcas
Jatropha ses av många som en framtida råvara för biodiesel. Det är
en oätlig växt som kan växa på olönsam mark/jord och konkurrerar
därmed inte med livsmedel. Men precis som för allt jordbruk är
avkastningen mycket lägre på de sämre jordarna med dålig
tillgång till vatten, vilket innebär att det kan vara svårt att få
lönsamhet i odlingar på sämre mark. Andra nackdelar är att
Jatrophans frukter inte mognar samtidigt, bladen är giftiga och
fröna måste skördas manuellt. Dessutom saknas kunskap om
odling och produktivitet, växtförädling samt att det saknas
avsättning för biprodukten i form av en giftig proteinrik kaka
Ricinus communis
Denna olja har mer än 700 användningsområden, från mediciner
och kosmetika till ersättare av petroleum i plaster och smörjmedel.
Ricin är giftigt för människa, djur och insekter.
Mikroalger
Biodieseln från alger har en liten teknisk skillnad jämfört med
övrig biodiesel. I nuläget dyrt och det krävs mer forskning för att få
ökad produktivitet.
Tabell 2, Råvaror vid tillverkning av första och andra generationens biodiesel (Jordbruksverket 2011)
3.2.3 Inverkan på livsmedelsmarknaden
Vid produktion av första och andra generationens biodiesel används idag i princip uteslutande
råvaror i form av livsmedelsprodukter. Dessa hade nog inte kunnat användas fullt ut som livsmedel,
eller rättare sagt, marknaden hade nog inte funnits för att sälja dem som mat. Men de odlas trots allt
på mark där annat livsmedel hade kunnat odlas.
Med en ökad utveckling inom tredje generationens biodiesel hade en hög andel av restprodukter
från vissa industrier, t.ex. pappersbruk och liknande, kunnat förädlas till just biodiesel. Ett bra
exempel på detta är Preem som i samarbete med Södra, Sveaskog och Kiram har byggt en fabrik i
Piteå som omvandlar tallolja, en restprodukt från pappersindustrin, till råtalldiesel. Denna
vätebehandlas sedan i ett speciellt bioraffinaderi och omvandlas därmed till en biodiesel med
kolväten vars egenskaper är lika med kolväten i fossil diesel (Preem). Just tallolja är inte en lösning för
all världens drivmedelsförsörjning, men det kan vara ett bra komplement. Användandet av
restprodukter från vissa industrier är ett bra argument för tredje generationens biodiesel.
7
3.3 Biogas
Biogas är ett biobränsle som framställs när organiska material bryts ned vid en anaerob (syrefri)
miljö. Den kemiska processen sker med hjälp av mikroorganismer, under processen så bildas det
främst metangas (CH4) och koldioxid (CO2). Som kan ses i figur 4, så används ungefär lika stor del av
den framställda biogasen till drivmedel som till värmeproduktion, men jämfört med år 2009 har
användningen av biogas som drivmedel ökat med 25 % (Biogasportalen 1).
Figur 4, Procentuell användning av biogas i Sverige år 2010 (Biogasportalen 1)
3.3.1 Framställning
Den vanligaste framställningsmetoden är idag att använda sig av en rötningsprocess, i
rötningsprocessen framställs rötgas. För att få en effektiv rötningsprocess så behöver råvarorna
oftast förbehandlas. Förbehandlingen går ofta ut på att man ska få en önskvärd fuktighet på de
råvaror som man avser att använda sig av. Vid användning av t.ex. matavfall så måste man avskilja
det organiska materialet från förpackningar och felsorterat avfall. Rötningsprocessen består sedan i
tre huvudsteg, där första steget är hydrolysen. Under det steget så bryts råvarorna ner till enklare
föreningar så som socker och aminosyror. För att hydrolysen ska fungera så behövs ett antal
mikroorganismer och enzymer. Under nästa delsteg sker en jäsning (fermentation) där bland annat
alkoholer, vätgas och fettsyror bildas. Det är inte förrän under det sista steget metangasen bildas. För
att metangasen ska kunna bildas så behövs speciella mikroorganismer som är väldigt känsliga. De dör
i kontakt med syre och är känsliga för snabba ändringar i temperatur och surhetsgrad (pH). Beroende
på om man använder sig av en process där man har en kammare (enstegsrötning) eller om man har
två kammare (tvåstegsrötning) så fås olika metanhalter. Metanhalten i rågasen ligger mellan 45-85
procent, högst metanhalt fås från tvåstegsrötning. Rågasen består även av vatten, 15-45 procent
koldioxid och en rad andra gaser och partiklar i små mängder. För att sedan kunna använda rågasen
som fordonsbränsle så måste den uppgraderas till en metanhalt på 95-97%. Uppgraderingen görs för
att man vill öka energiinnehållet i gasen, detta görs genom att man avskiljer koldioxid, vatten och
andra föroreningar. Som en säkerhetsåtgärd tillsätts ett doftämne i gasen så att eventuella gasläckor
ska upptäckas. Slutligen så trycksätts gasen till cirka 200 bar innan den används som fordonsbränsle.
Deponigas utvinns från stora avfallsdeponier som oftast består av hushållsavfall. Gasen bildas
spontant i deponierna och utvinns med hjälp av att man suger ut gasen med hjälp av perforerade rör
eller gasbrunnar. Deponigas har inte lika hög metanhalt som t.ex. rötgas detta beror främst på att
processen sker spontant och det är därmed väldigt svårt att kontrollera eller optimera processen.
8
Sammansättningen i deponigasen ändras även med tiden då nedbrytningsmiljön i deponin ändras. År
2005 förbjöds det att lägga organiskt material på deponier, men då det är en långsam process så tar
det mellan 30-50 år att utvinna all gas från redan existerande deponier (Biogasportalen 2). Det är
viktigt att man fortsätter att utvinna gasen ur dessa deponier. Om man inte gör detta så finns det en
risk att gasen kan sprida sig i hålrum och sprickor i marken, för att sedan ansamlas i brunnar och
under husgrunder och eventuellt skapa bränder där.
Termisk förgasning är en process som är ny och ännu inte i kommersiellt bruk. I processen upphettas
olika träråvaror och andra kolhaltiga avfall. Under upphettningen så bryts bränslets kolväteföreningar
ner till kolmonoxid och vätgas (syntetgas). I nästa steg kan man sedan genom metanisering av
syntetgasen framställa bland annat metangas.
3.3.2 Råvaror
Vid framställning av rötgas så kan många olika typer av organiska material användas. Exempel på
råvaror kan vara matavfall, gödsel, avloppsslam, jordbruksgrödor, skörderester och avfall från
livsmedelsindustrin. De vanligaste råvarorna är olika former av avfall, det vill säga att det är sällan
man odlar grödor för att skapa biogas.
Deponigas utvinns nästan uteslutande ifrån avfallsdeponier. Det är då främst avfall från hushåll,
restauranger och butiker.
Vid termisk förgasning är det främst olika träråvaror som används. Ofta används träflis men då
metoden är relativt ny så är inte alla möjliga råvaror utvärderade än.
3.3.3 Inverkan på livsmedelsmarknaden
Vi anser att biogasproduktionen har väldigt liten påverkan vad gällande konkurrens av åkermark. De
vanligaste råvarorna är olika former av avfall, det vill säga att det är sällan man odlar grödor med
syftet att sedan framställa biogas. Därför anser vi att biogas är ett bra alternativt drivmedel om man
har för avsikt att inte bidra till en ökad konkurrens på livsmedelsmarknaden.
9
4. Livsmedelsförsörjning och markanvändning
Ett argument som används flitigt mot biodrivmedelstillverkning är att den konkurrerar med
matproduktionen. Då båda biodrivmedelstillverkning och matproduktionen är beroende av samma
tillgångar av vatten, råvaror och odlingsmark, medför detta en ökad konkurrens för
matproduktionen. Det i sin tur har konsekvenserna att det kommer finnas mindre mat tillgänglig i ett
världsligt perspektiv och att livsmedelspriserna globalt ökar. Om livsmedelspriserna ökar så drabbar
det främst de fattiga och det i sin tur får värst konsekvenser i utvecklingsländer.
För utvecklingsländer finns det dock även en potential i att utveckla och expandera sitt jordbruk och
sin ekonomiska tillväxt om man väljer att satsa på biodrivmedelstillverkning. Med de eventuellt nya
inkomsterna som biodrivmedel kan ge så skulle infrastrukturen kunna byggas ut och landets ekonomi
bör stärkas. Om ekonomin stärks i utvecklingsländerna så minskar även deras sårbarhet för
prissvängningar av livsmedel.
Antalet studier som granskar biodrivmedlens betydelse för livsmedelspriserna är många och
gemensamt för studierna är att de ofta kommer fram till helt olika slutsatser. En del studier
konstaterar att biobränsleproduktionen inte har någon påverkan på livsmedelspriserna, medans
andra studier konstaterar att biodrivmedlen har störst skuld till prisökningen på livsmedel. Vi anser
inte att variationen i reslutat från dessa studier är särskilt konstigt, då det är ett oerhört komplext
problem där nästintill ett oändligt antal parametrar kan spela in. Men om man ser ur ett ekonomiskt
tillgång/efterfrågan-perspektiv borde användning av biodrivmedel öka efterfrågan medans tillgången
är relativt konstant, vilket i sin tur leder till ökade priser.
Tillgången på odlingsbar mark är en central och mycket viktig fråga gällande om biodrivmedel kan
anses vara en långsiktig lösning. Att sträva efter att försöka utnyttja en så stor del som möjligt av
energiinnehållet i grödorna är viktigt för framtiden. Men då det även med största sannolikhet
kommer bli ett större tryck på odlingsmarker och vattentillgångar än idag så blir det ännu viktigare
att man utvecklar jordbruket så att man får en hög avkastning från sina jordar. Dock så måste ett
klokt och ansvarsfullt jordbruk bedrivas där man inte utarmar jordarna.
10
5. Diskussion och slutsats
Nedan följer en diskussion om de olika biodrivmedlen som presenterats i denna rapport, denna
diskussion följs sedan av våra slutsatser.
5.1 Diskussion
5.1.1 Etanol
En storskalig satsning inom första generationens etanol är inte att föredra då detta med största
sannolikhet kommer ha en stor påverkan på livsmedelspriserna, vilket i sin tur kommer leda till svält i
fattiga länder. Vid en utveckling av andra generationens etanol kommer dock en större del av de
odlade grödorna kunna användas. Rester från livsmedelsodling kan utnyttjas till att producera etanol,
vilket innebär att etanol kan bli en biprodukt från livsmedelsindustrin.
5.1.2 Biodiesel
Man kan fråga sig hur förnyelsebar den första generationens biodiesel är, då den till stor del idag
tillverkas med hjälp av metanol från fossila bränslen. Det går lika bra att använda förnyelsebar etanol
eller metanol, men det är fortfarande mer lönsamt att använda fossila bränslen till detta. Om inte
lönsamheten för ett förnyelsebart alternativ blir större än för det fossila, kommer aktörerna inom
biodiesel antagligen inte att ändra tillverkningen. Att råvarorna för produktionen dessutom kan
tillräknas som livsmedelsprodukter, som till största sannolikhet påverkar livsmedelspriserna, är
ytterligare en anledning till att detta inte är den optimala lösningen för ett förnyelsebart drivmedel i
större volymer. Andra generationens biodiesel är en bättre lösning, då slutprodukten håller en högre
kvalitet, men användandet av denna teknik kan även ge ökade priser på livsmedel, då råvarorna till
största delen odlas på åkermark som även lämpar sig för livsmedelsodling. Men som nämnt i kapitel
”3.2.2 Råvaror”, kan även grödor från t.ex. jatroph-växten användas, vilket inte behöver inkräkta på
mark avsett för jordbruk. Men avkastningen från sämre jordar blir givetvis mindre än om man odlat
på bördigare jordar.
Tredje generationens biodiesel däremot bör inte inkräkta på odlingsmark, utan man kan istället
utnyttja ett större energiinnehåll i restprodukterna jämfört med t.ex. förbränning. Här tror vi att en
stor möjlighet till biodrivmedelsproduktion, som inte konkurerar med livsmedel, finns i framtiden.
5.1.3 Biogas
Då de vanligaste råvarorna vid produktion av biogas rör sig om olika sorters avfall, anser vi även att
biogasen är ett bra alternativt förnyelsebart drivmedel. Man kan helt enkelt utnyttja delar av det som
i många länder fortfarande bara läggs på soptippar till att minska vårt oljeberoende. Det kan
argumenteras för att vi borde slänga mindre avfall istället, men hur man än gör kommer någon form
av hushållsavfall alltid att finnas. Det gäller även för andra sorters avfall som kan användas för
produktion av biogas. Den stora vinsten med användning av biogas är att man kan ta tillvara på
tidigare outnyttjad energi i avfall.
5.1.4 Allmänt
Analyser inom detta område är väldigt komplext, som nämnt i kapitel ”4. Livsmedelsförsörjning och
markanvändning” så har många olika studier inom området redan gjort, med stor spridning i resultat.
Det är därför väldigt svårt för oss att säga vilken eller vilka av dessa scenarion som är rimliga. Men vi
11
är rörande överens om att en ökning i användandet av biodrivmedel kommer att ha påverkan på
livsmedelspriserna. I vilken utsträckning vågar vi dock inte uttala oss om.
Man måste sedan ställa sig frågan om det verkligen är livsmedelspriserna som är den centrala delen
gällande beslut om biodrivmedlens långsiktliga hållbara utveckling. Infallsvinkeln i denna rapport är
mer av etisk karaktär, vilket dock inte skall förringas.
5.2 Slutsatser
En kombination i användande av andra generationens etanol, tredje generationens biodiesel samt
biogas bör ge ett bra kompelement till dagens oljeanvändning. Det borde vara fullt möjligt att uppnå
EU:s beslut gällande att 10 % av Europas drivmedel ska komma från förnyelsebara källor. Detta borde
även kunna uppnås utan att människor i fattiga länder ska behöva svälta. Det ställer dock krav på
utökad forskning och en storskalig utbyggnad av de senare generationernas biodrivmedel beskrivna i
denna rapport.
Vi anser dock att det är oundvikligt att inte använda sig av grödor för att producera biodrivmedel i
stor skala. Avfall och restprodukter varken finns eller kommer att finnas i tillräckligt stora kvantiteter
för att kunna producera biodrivmedel som ersätter oljan.
12
6. Källförteckning
6.1 Tryckta källor
Energimyndigheten 2010, Energiläget 2010
Energimyndigheten 2011, Transportsektorns energianvändning 2010
F.O. Lichts 2003, World Ethanol Markets The Outlook to 2012
Jordbruksverket 2011, Förnybara drivmedel från jordbruket – etanol, biodiesel, biogas
6.2 Internetkällor
Biogasportalen 1, (senast hämtad 2011-10-03)
http://www.biogasportalen.se/BiogasISverigeOchVarlden/BiogasISiffror/Anvandning
Biogasportalen 2, (senast hämtad 2011-10-03)
http://www.biogasportalen.se/FranRavaraTillAnvandning/Produktion/BiogasFranDeponi
EU:s 20/20/20-mål, (senast hämtad 2011-10-03)
http://europa.eu/pol/env/index_sv.htm
Miljödepartementet, (senast hämtad 2011-10-03)
http://www.regeringen.se/
Nordisk Biodiesel AB, (senast hämtad 2011-10-03)
http://www.nordiskbiodiesel.se/
Preem, (senast hämtad 2011-10-03)
http://evolution.preem.se/evolution-diesel
SEKAB, (senast hämtad 2011-10-03)
http://www.sekab.se/cellulosaetanol/
13
Tentamensfrågor
Fråga 1:
Är målet gällande EU:s beslut att 10 % av Europas drivmedel ska komma från förnyelsebara källor
uppnåeligt, men samtidigt inte äventyra livsmedelsförsörjningen i världen? Beskriv kortfattat
åtgärder för detta.
Svar:
En kombination i användande av andra generationens etanol, tredje generationens biodiesel samt
biogas bör ge ett bra kompelement till dagens oljeanvändning. Det borde vara fullt möjligt att uppnå
EU:s beslut gällande att 10 % av Europas drivmedel ska komma från förnyelsebara källor. Detta borde
även kunna uppnås utan att människor i fattiga länder ska behöva svälta. Det ställer dock krav på
utökad forskning och en storskalig utbyggnad av de senare generationernas biodrivmedel beskrivna i
denna rapport.
Fråga 2:
Nämn tre av de idag fyra huvudsakliga råvarorna vid biodieselproduktion.
Svar:
Rapsolja
Sojabönolja
Palmolja
Solrosolja
14
