TERAPIGRUPP ÄLDRE OCH LÄKEMEDEL
Förskrivningen av potentiellt olämpliga
läkemedel till äldre i Skåne minskar
Enligt Socialstyrelsens ”Indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre” listas en rad läkemedel som
ensamma eller i kombination är potentiellt olämpliga för äldre. Det handlar bland annat om vissa ångestdämpande medel, smärtstillande och sömnmedel. I Skåne ses en generell minskning av dessa preparat.
Även urologiska spasmolytika som är läkemedel med betydande antikolinerga effekter börjar minska. Äldre
patienter kan drabbas av konfusion, orostillstånd och kognitiva störningar (exempelvis minnessvårigheter,
nedsatt koncentrationsförmåga eller nedsatt uppmärksamhet) om de använder potentiellt olämpliga läkemedel.
14000
PotolämpligaläkemedeltilläldreDDDper1000inv75årochäldre
12000
Riket
Skåne
10000
8000
6000
4000
2000
-
PotolämpligaläkemedelSkåneDDDper1000inv75årochäldre
14000
övrigaantikolinerga
tramadol
12000
Propavan
långverkbenso
10000
8000
6000
4000
2000
-
inkontinensmedel
Omfa%ning av läkemedel med an0kolinerga effekter bland äldre pa0enter på specialistminnesmo%agningen i Ängelholm Elin Thomasson, apotekare. Magisterprogram i klinisk farmaci, Uppsala Universitet Handledare: Emmy Andersson, apotekare. Enheten för Kogni0v Medicin, Hälsostaden Ängelholm Bakgrund:
Antikolinerga läkemedel kan orsaka försämrad
kognitiv funktion och leda till konfusion, framförallt
hos äldre. Anticholinergic Cognitive Burden scale
(ACB)1 är ett av de verktyg som kan användas för att
mäta omfattningen av antikolinerga läkemedel hos
patienter.
Tabell 2: Vanligast förekommande läkemedel inom ACB för studiepopulationen (totalt
n=150).
Syfte:
Kartlägga omfattningen av läkemedel med
antikolinerga effekter, med hjälp av en svensk
anpassning av ACB, i en patientgrupp med misstänkt
nedsatt kognitiv funktion, där apotekare genomfört en
läkemedelsavstämning inför nybesök på
specialistminnesmottagningen i Ängelholm.
Metod:
Patienter ≥65 år som varit på nybesök mellan augusti
2013 och juni 2014 där en läkemedelsavstämning
genomförts av en apotekare inkluderades i studien.
ACB anpassades utefter svenska förhållanden och
användes sedan för att retrospektivt mäta omfattning
av antikolinerga läkemedel i den studerade
patientpopulationen.
Resultat:
Tabell 1: Signifikanta skillnader i bakgrundsvariabler för studiepopulationen (totalt n=150).
ACB≥3 anses kliniskt signifikant.
Slutsats:
Att nästan 30 % av patienterna i studien är
ordinerade läkemedel som totalt ger ≥3 poäng
mätt med ACB indikerar att ökad kunskap och
uppmärksamhet i primärvården, gällande
antikolinerga läkemedel och deras effekter på
kognitiva funktioner, kan behövas. Den svenska
versionen av ACB kan vara till hjälp vid
bedömning av patienters läkemedelsbehandling,
dock kan ytterligare översyn vara nödvändig.
”Take home message” Se över pa0entens totala läkemedelsbehandling vid misstänkt kogni0v svikt! 1. Boustani M, Campbell N, Munger S, et al. Impact of
anticholinergics on the aging brain: a review and practical application.
Aging Health. 2008;4(3):311-20
TERAPIGRUPP ÄLDRE OCH LÄKEMEDEL
Regelbunden
Basal läkemedelsgenomgång
ökar säkerheten och kvaliteten i äldres läkemedelsbehandling
Läkemedelsrelaterade problem orsakar upp emot 35% av alla akuta sjukhusinläggningar hos äldre [1], och majoriteten av
dessa problem är undvikbara [2].
En läkemedelsgenomgång är en systematisk metod för att utvärdera och analysera en patients läkemedelsbehandling för
att öka säkerheten och kvaliteten i behandlingen.
Skånemodellen och Socialstyrelsen rekommenderar läkemedelsgenomgångar på två nivåer utifrån patientens behov. Till de
mest komplext sjuka äldre finns behov av tvärprofessionell genomgång. Basal läkemedelsgenomgång rekommenderas till
alla övriga läkemedelsbehandlade patienter över 65 år och görs av patientansvarig läkare, t ex i samband med en
årskontroll. Använd gärna metodstödet som ett strukturerat stöd för minnet.
• Faktainsamling – vilken information behövs för en
adekvat bedömning?
(Uppdaterad läkemedelslista, Diagnoser, Blodtryck, Njurfunktion, Symtom, Compliance)
Goda läk
emedels
råd
för våra
äldre 20
Behandl
1
ingsreko
7
mmen
och
potentie
dationer
llt olämp
liga läke
med
el
• Ställningstagande – vad bör omprövas?
- Kvarstår indikation? Har effekten utvärderats?
- Föreligger misstänkta biverkningar?
- Används olämpliga läkemedel med extra hög biverkningsrisk hos äldre?
- Används rätt läkemedel/dos i förhållande till njurfunktion?
- Föreligger interaktioner?
•Åtgärdsplan
- Dokumentation och motivering
- Uppföljning: När? Hur? Av vem?
• Utvärdering – i enlighet med åtgärdsplan.
Utan utvärdering finns risk för att icke-effektiva
förändringar blir permanenta.
Metodstöd
för genomförande av
Innehåll
er nu äv
en
BASAL
LÄKEMEDELSGENOMGÅNG
LÄKE
ME
DEL
Guide
OCH
fö
ÄLD
effek r att min
RE
s
ter a
v läk ka ogynn
emed
s
el ho amma
s äld
2016
re
2017
1
Läkemedelsrådet, Enheten för läkemedelsstyrning, Terapigrupp Äldre och läkemedel
vardgivare.skane.se/vardriktlinjer/lakemedel/lakemedelssakerhet#10781
1. Paul E, End-Rodrigues T, Thylen P, Bergman U: Läkemedelsbiverkan vanlig orsak till sjukhusvård av äldre. Läkartidningen 2008, 105:2338-2342.
2. Pirmohamed M, James S, Meakin S, Green C, Scott AK, Walley TJ, Farrar K, Park BK, Breckenridge AM: Adverse drug reactions as cause of
admission to hospital: prospective analysis of 18 820 patients. BMJ 2004, 329:15-19.
Läkemedel och fallrisk
•Fallolyckor är den vanligaste orsaken till skada hos personer över 60 år.
•Fler äldre dör till följd av fallolyckor än i trafiken (>3 personer varje dag).
•Varannan 80+ drabbas av minst en fallolycka per år.
•Äldre har ofta fallrisk relaterat till olika sjukdomar och åldersförändringar. Läkemedel
kan vara ”det som tippar över den känsliga patienten”.
•Störst är fallrisken med olika typer av psykofarmaka, främst antidepressiva medel,
samt med opioider.
Läkemedelsgrupper som ökar risken för fall
Antidepressiva
Opioider
Medel med blodtryckssänkande effekter:
Nitrater
Neuroleptika
Lugnande medel
Sömnmedel
Diuretika
Betablockerare
Kalciumantagonister
Antikolinergika
ACE-hämmare/ ARB
alfa-1-receptorblockerare (prostatahyperplasi)
Dopaminerga medel
Neuroleptika
Alla läkemedel som påverkar hjärnan eller hjärt-kärl-systemet är potentiella fallriskläkemedel!
Ju fler fallriskläkemedel samtidigt, desto högre risk!
Hur kan vi minska fallrisken hos äldre?
•Identifiera eventuell fallrisk - ompröva läkemedelsnytta kontra
fallrisk
•Överväg utsättning eller dosminskning av läkemedel som påverkar
exempelvis blodtryck, muskelstyrka, balans, vakenhetsgrad eller
kognitiv funktion
•Mät ortostatiskt blodtryck!
•Undvik depotpreparat om personen har sväljningssvårigheter
(risk för överdosering vid krossning)
•Överväg icke-farmakologisk behandling i första hand
Lär dig mer om fallrisk och läkemedel genom att göra e-utbildningen som finns på
vardgivare.skane.se/kompetens-utveckling/utbildningskalender/e-learning/lakemedel-som-okar-risken-for-fall/
Referenser:
Socialstyrelsen 2016-6-60: Läkemedel som kan öka risken för fallskada eller mag-tarmblödning hos äldre
Socialstyrelsen 2010-6-29: Indikatorer för Läkemedelsterapi hos äldre
Statens Folkhälsoinstitut 2009: Fallolyckor bland äldre. En samhällsekonomisk analys och effektiva preventionsåtgärder
