8.1)Hur kan pedagoger göra för att skapa gemenskap med

Estetisk-filosofiska fakulteten
Pedagogik
Charlotta Humlin
Gemenskap
Hur pedagoger kan se på och skapa gemenskap i
grundskolans tidigare år.
Spirit of Community
How educationalists can look upon and create a spirit of community in
preschool
Examensarbete 15 högskolepoäng
Lärarprogrammet
Datum:
09-02.02
Handledare: Eva Gagnestam
Förord
Jag vill börja med att tacka de pedagoger som delat med sig av sin tid och sin kunskap på ett
bra sätt. De är alla pedagoger som tycker om sitt arbete och sina elever och det är den absolut
viktigaste förutsättningen för att skapa en trivsam och god miljö för alla elever oavsett hur de
arbetar, anser jag.
2
Innehållsförteckning
1) Inledning
7
2) Bakgrund
7
3) Syfte
8
4) Frågeställningar
8
5) Teorier och forskning
9
5.1) Kort historik över hur skolan utvecklats gällande synen på elever
9
5.2) Gemenskap och samspel
10
5.3) Vad kategoriserar en grupp och vad betyder det at vara medlem av en viss grupp
11
5.4) Detta säger läroplanen Lpo 94 om gemenskap och samspel i sina mål och riktlinjer
12
5.5) De estetiska arbetssätten
13
5.6) Detta säger läroplanen Lpo 94 om estetiska ämnen
14
5.7) Att bli sedd och utvecklas genom beröring
14
6) Metod
15
6.1) Etik
15
6.2) Urval
16
6.3) Genomförande
16
6.4) Tillförlitlighet
17
7) Resultat
18
7.1) Syn på gemenskap
18
7.2) Olika sätt att skapa gemenskap i en klass
18
7.3) De estetiska ämnenas eventuella betydelse för att skapa gemenskap
20
7.4) Arbetssätt för att skapa gemenskap genom de estetiska ämnena och även andra sätt
21
7.5) Syn på tillgänglig tid och resurser för att skapa gemenskap
23
7.6) En överblick på om pedagogerna själva är intresserade av estetiska ämnen på sin fritid
24
7.7) Sammanfattning av resultatet
24
3
8) Diskussion med analys av resultatet
25
8.1) Vad betyder gemenskapen i skolan
25
8.2) Hur kan pedagoger göra för att skapa gemenskap…
26
8.3) Små grupper och andra gruppers betydelse för gemenskapen
27
8.4) Närhetens betydelse för gemenskapen
28
8.5) Massage som verktyg för att skapa gemenskap
29
8.6) Vad nytt har jag lärt mig av denna undersökning
30
9) Kritik av min egen uppsats
31
10) Framtida forskning
31
11) Referenser
31
12) Bilaga
34
4
Abstract
This paper is about some educationalists views on what spirit of community in a preschool
means and how it is best created. The method used is the qualitative interview model.
The educationalists in the interview are entirely unanimous on that a safe community is an
important cornestone and, in fact, a basic condition for a good learning environment for all
students. It is through interaktion with others that we develop and our identites grows and take
form.
Spirit of communitiy can be created in many different ways but the most important
thing is that it is handled as an ongoing process of devolopment. The aesthetic procedures are
good tools for this purpose, because through the aesthetic school subjects we reach feelings
within us that concerns us deeply. There are other important things which make us feel safe
and united such as encouragement by contact and positive response between students and
between students and teacher. The group's formation and organization is also something that
needs
Key words
Spirit of community, interaktion, aesthetics, encouragement to be considered in order to create
a good community.
5
Sammanfattning
Denna uppsats handlar om några pedagogers syn på vad gemenskap betyder i en
lågstadieklass och hur dem kan skapa gemenskap. Den metod som används är den kvalitativa
intervjumodellen.
Pedagogerna i intervjun är alla eniga om att en trygg gemenskap är en viktig grundsten och en
förutsättning för att få en god inlärningsmiljö för alla elever. Det är genom mötet med andra
som vi utvecklas och våran identitet skapas.
Gemenskap kan skapas på olika sätt men det viktigaste är inte hur den skapas utan att den
skapas. De estetiska arbetssätten är goda verktyg för detta ändamål för genom dessa ämnen så
når vi känslor inom oss som berör oss djupt. Det finns också andra viktiga saker som får oss
att känna trygghet och samstämmighet som exempelvis närhet genom beröring och positivt
bemötande elever emellan och även mellan eleven och pedagogen. Gruppens konstellation
och organisation är också något som behöver tas hänsyn till för att kunna skapa gemenskap.
Nyckelord
Gemenskap, samspel, estetik, närhet.
.
6
1)Inledning
Människan är uppbyggd på gemenskap, det är genom möten med andra som vi blir till. Det
första nära mötet vi har är med våra föräldrar. Det är genom att spegla oss i dem som vi
förstår oss själva. Ser vi trygghet och kärlek så kommer vi då också att bli trygga och
kärleksfulla människor. När sedan ett barn växer upp så kommer det att möta många andra
människor i sin omgivning. En del kommer att komma dem nära andra inte, men överallt
kommer det att finnas möten med andra där barnet blir till. Ja, vad vore egentligen livet utan
dig och vad vore livet utan mig?
Som lärare kommer jag därför att ha en stor uppgift genom att skapa goda relationer med
mina elever och även eleverna emellan för att det ska bli en så trygg och fin gemenskap som
möjligt. Naturligtvis så ska jag som pedagog se till att mitt ansvar och min begränsning
stannar vid att vara pedagog och inte ta över någon föräldraroll. En förutsättning för att en
liten människa ska kunna lära sig något av värde anser jag är en trygg och bra miljö där alla i
en klass tar hänsyn till varandra. Detta är naturligtvis inte alltid så lätt eftersom vi i en
skolmiljö inte kan välja vilka vi vill umgås med och därför så skapas inte gemenskapen av sig
själv. Detta ser jag som en av de största utmaningarna jag har som lärare. Därför vill jag
studera detta närmare och se vad det kan finnas för olika sätt att medvetet skapa en trygg
gemenskap i en klass.
2)Bakgrund
När jag nu själv skulle läsa till lärare så valde jag att läsa den estetiska inriktningen på min
utbildning. Detta gjorde jag eftersom då jag själv gick i skolan så var det i de estetiska
ämnena som jag fann ett sammanhang och det kändes roligt att vara i skolan. Annars så tyckte
jag inte att skolan var så rolig att vara i. Jag kan verkligen känna att jag brinner för dessa
ämnen även idag. Under min praktik så har jag använt mig av de estetiska ämnena så mycket
jag har kunnat och jag har sett hur detta skapat en stor glädje och en gemenskap.
På min fritid så umgås jag också mycket med mina vänner genom att dansa och sjunga och
jag känner att jag har fått en sådan närhet till dessa människor fast vi annars inte har så
mycket gemensamt. Det är därför jag också vill se närmare på hur de estetiska ämnena kan
användas i skolan som verktyg för att skapa gemenskap.
Jag har valt att intervjua fyra pedagoger som har lång erfarenhet av sitt yrke. De arbetar alla
på olika skolor och känner inte varandra. Jag vill se hur de tänker om gemenskap i en
7
skolklass. Samt om de använder de estetiska ämnena som ett sätt att skapa gemenskap och om
de har andra sätt som de hellre gör för detta ändamål som jag inte har kunskap och erfarenhet
till. Jag har valt att koncentrera min undersökning till hur pedagoger arbetar på lågstadiet
eftersom jag anser att det är viktigt för en elev att få en så bra skolstart som möjligt.
3)Syfte
Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur några erfarna pedagoger arbetar för att skapa
gemenskap och vad de anser att gemenskapen betyder för en lågstadieklass. Vidare är syftet
att undersöka vilken roll de estetiska ämnena har för att skapa gemenskap och vad det kan
finnas för andra sätt.
4)Frågeställningar
Vad betyder egentligen gemenskapen för en skolklass enligt några pedagoger?
Kan de estetiska ämnena vara en väg att skapa gemenskap och vad finns det för andra
möjligheter?
8
5)Teorier och forskning
Min undersökning är baserad på intervjuer men här nedan kommer olika teorier som stöder
den fakta som intervjuerna gav. Jag har delat in de under olika rubriker först lite allmän
historik över hur skolan har utvecklats vad gäller synen på en liten mänsklig varelses behov.
Sedan kommer en beskrivning av vad gemenskapen betyder och vad det kan vara. Efter detta
så tar jag upp gruppen som form och hur grupper beter sig i olika sammanhang och vad
läroplanen säger om gemenskapen och samspelet i skolan. Jag har också med en kort
beskrivning av vad de estetiska ämnena är och vad de har för inverkan på oss människor och
vad läroplanen säger om dessa ämnen. Sedan följer ett avsnitt som beskriver hur livsviktigt
det är för människans utveckling med beröring och varför det är det.
5.1)Kort historik över hur skolan har utvecklats gällande synen på elever.
Historiskt sett så har skolan haft en lång tradition av att anpassa alla barn i en form. Skolbarn
skulle lära sig att läsa, skriva, räkna på ett visst sätt. Följde eleven inte detta mönster att ta in
kunskap på så sållades de bort och sattes i mindre klasser för mindre vetande, de ansågs inte
vara normala. Det var också vanligt att låta det enskilda barnet lösa problem på egen hand för
att på detta sätt lära sig. Det var också läraren som så att säga förfogade över den kunskap
som var viktig och eleven fylldes med den. Det var heller inte givet att barn skulle lära av
varandra. ( Brodin, Lindstrand 2004) Idag finns ett helt annat synsätt på att barns samarbete
verkligen är en förutsättning för att ta in kunskap. Barnen skall inte bara vara tysta mottagare
utan de skall interagera med varandra och detta skapar en bättre inlärningsmiljö. (Williams
2006). Skolan har också utvecklats till att ta mer hänsyn till att alla barn utvecklas i olika takt
och på olika sätt. Det finns dock fortfarande tendenser till att en del barn plockas ut i olika
specialklasser så fort de inte följer den vanliga normen i sin utveckling. Detta görs för att det
just inte kan anpassa sig till den vanliga undervisningen. Eleverna hamnar på så att säga små
öar utanför sina vanliga klassrum. När det egentligen är skolans ansvar att anpassa sig till alla
elever och inte tvärtom. Skolan skall vara en skola för alla och alla elever är olika och det är
just mångfalden som är det normala. Skolans klimat behöver ses över så att det passar alla
individer samtidigt som skolan skall kunna ha undervisning i grupp genom att skapa
gemenskap för alla barn. ( Brodin, Lindstrand 2004)
9
I Salamancadeklarationen ( 2002) talar man också om att det är alla barns mänskliga rättighet
att skolan skall vara en skola för alla. Så detta synsätt genomsyrar inte bara vårat land utan är
en internationell överenskommelse som alla länder skall stäva efter. Alla barn mår bäst av att
tillhöra den stora gemenskapen i sin klass och inte plockas ut i olika
specialundervisningsgrupper (Brodin, Lindstrand 2004). Det är viktigt att alla blir bekräftade
på ett positivt sätt och att de känner tillhörighet i sin grupp som är klassen där de går. Alla
som arbetar på en skola skall också känna samma ansvar för alla elever oavsett om man är
vaktmästare, lärare eller rektor. Det gemensamma ansvaret är viktigt på en skola för att få alla
att känna sig delaktiga både personal och elever och detta i sin tur skapar en bra
utvecklingsmiljö för alla elever. Med andra ord så behöver inget barn förändras utan alla
behöver bara utvecklas och detta görs bäst i en trygg grupp där alla känner sig delaktiga och
känner gemenskap (Vernersson 2002).
5.2)Gemenskap och samspel
Ordet gemenskap betyder enligt Bonniers ordbok ( 2004) känsla av positiv samhörighet och
ordet samspel betyder enligt samma ordbok gemensamt handlande med deltagande av
inbördes olika parter.
Pedagogen Lev Vygotskij (I Strandberg 2006) talar om att samspel mellan människor dvs.
elever emellan och mellan lärare och elever är något som är grundläggande för all kompetens.
Han menar att detta med att barn skall lära sig social kompetens och lära sig samspela med
andra inte bara handlar om att lära sig att uppföra sig väl mot andra eller något som är nyttigt
då vi söker jobb. Han menar att social kompetens är ett fundament för människors utveckling.
Vygotskij menar också att alla förmågor ett barn lär sig som de intellektuella, emotionella,
sociala och existentiella förmågorna grundar sig i de sociala relationerna. Det lilla barnets
förhållande till omvärlden och till sig själv är från allra första stund baserat på relationer med
andra. Han menar att alla barn från första stund är i allra högsta grad socialt kompetenta. Det
betyder också enligt Vygotskij (I Strandberg 2006) att samspela med andra inte bara är en
metod som stödjer lärande och utveckling utan han menar att samspel är lärande och
utveckling. Enligt hans teori så är dessutom detta med uppdelningen av en social utveckling
och intellektuell utveckling helt felaktig dessa spår hänger ihop. I det sociala samspelet finns
intellektet och i intellektet så finns det sociokulturella. I det samspelet så kommer barnet i
kontakt med det som går att lära sig ( Strandberg2006).
10
Universitetslektorn Pia Williams (2006) säger att genom erfarenhet så vet man att barns
samspel bland annat genom språkliga uttryck hjälper dem att bli medvetna om sina tankar och
sitt lärande. Det är viktigt att de får sätta ord på sina handlingar och tankar och reflektera över
verkligheten. Hon säger också att samarbete med andra är en grogrund för människor att
utvecklas och hitta sin identitet genom att känna trygghet med varandra (Williams 2006).
Psykologen Sommer (2005) använder begreppet samvarokompetens och han menar också att
vara tillsammans är en grundsten i all psykologisk utveckling och han kallar relationer mellan
barn för en unik, självständig, utvecklingsmässig och social kraft (Sommer 2005). Zick Rubin
(1980) berättar att många psykologer och psykiatriker hävdar att det sociala samspelet mellan
människor är nödvändigt för att vi skall kunna utveckla en riktig upplevelse av våran identitet
(Rubin 1980).
5.3)Vad kategoriserar en grupp och vad betyder det att vara medlem av en viss grupp?
Det finns inget enhetligt sätt att definiera vad en grupp är utan det finns ett flertal definitioner
men det som gäller för de flesta definitioner är att det är minst två-tre personer som samspelar
med varandra samt påverkar varandra. Det finns också olika kategorier av grupper den
konkreta gruppen är den som interagerar med varandra och gör saker tillsammans och
samspelar. Den har också en gemensam uppgift och en gemensam historia. Exempel på denna
typ av grupp är kamratgrupper, arbetsgrupper, familjer och skolklasser. Gruppens uppgift och
mål kan både vara formella så som att gruppen har en gemensam uppgift att ägna sig åt som
att exempelvis bygga ett hus. Gruppens mål och uppgift kan vara informell och så att säga ha
som gemensamt mål att trivas ihop och upprätthålla samt skapa trygghet tillsammans vilket
får medlemmarna i gruppen att känna sig värdefulla (Thornberg 2006). En annan typ av grupp
är den abstrakta gruppen som består av personer som själva kategoriserar sig som en grupp
genom att de har gemensamma särdrag som är typiska för denna grupp exempelvis
fotbollsspelare, politiska grupper eller frimärkssamlare. Den abstrakta gruppen är i regel
mycket stor till skillnad ifrån den konkreta gruppen som vanligtvis är liten vilket är en
förutsättning för att kunna interagera med varandra. I den abstrakta gruppen förutsätts inte alla
interagera med varandra av naturlig själ eftersom den kan vara väldigt stor (Thornberg 2006).
Sedan går det också att beskriva grupper som primära samt sekundära. Primärgruppen syftar
på varaktiga grupper med lång gemensam historia och nära relationer. Det är där vi kan
11
slappna av och känna oss hemma och vi möts ansikte mot ansikte. Sekundärgruppen brukar
vara större som exempelvis föreningar och organisationer. Alla medlemmar inom
sekundärgruppen interagerar inte med varandra och de relationer som finns är inte så
känslobetonade och mindre personliga (Thornberg 2006) (Leneer, Axelson, Thylefors 2005).
Vi människor ingår ofta i olika grupper och ibland kommer vi också i kontakt med grupper
som vi inte tillhör. I vissa grupper är vi medlemmar av länge och i andra så är det mer ett
kortvarigt medlemskap. En del grupper präglas av närhet, värme och intimitet medan andra är
av mer formell karaktär och de blir mer abstrakta och opersonliga. Pedagoger arbetar
dagligdags med elever som har olika gruppkonstellationer därför är det så viktigt att lärare har
stor kompetens i hur grupper fungerar och hur de grupper som de möter och tillhör påverkas
(Thornberg 2006) (Leneer, Axelson, Thylefors 2005).
Gruppens storlek har stor betydelse för hur personerna inom gruppen kommer att kunna
samspela och interagera med varandra. Ju större grupp det blir ju fler konstellationer finns det.
Exempelvis om det finns fem medlemmar i en grupp så ger det tio möjliga relationer men om
gruppen består av femton personer så medför detta att det blir 105 olika relationer. Det har
visat sig att då en grupp är fler än sju till nio medlemmar så avtar samtalet mellan
människorna i gruppen samt att tryggheten försvinner och fler människor blir anonyma
(Lenner, Axelsson, Thylefors 2005). För att få en grupp att fungera så behöver alla inom
gruppen öka sin medvetenhet om sitt eget sätt att agera inom gruppen samt om de andras sätt
att vara. Alla deltagare i gruppen behöver också känna trygghet och vara accepterade för den
som den är. Att visa respekt för varandra och vara lyhörd inför varandras åsikter är också en
oerhörd viktig ingrediens (Bergström 2001).
5.4) Detta säger läroplanen Lpo 94 om gemenskap och samspel i sina mål och riktlinjer.
”Skolan har en viktig uppgift när det gäller att förmedla och hos eleverna förankra de grundläggande
värden om vårt samhällsliv vilar på. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla
människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män, samt solidaritet med svaga och utsatta är
de värden som skolan skall gestalta och förmedla. I överensstämmelse med den etik som förvaltas av
kristen tradition och västerländsk humanism sker detta genom individens fostran till rättskänsla,
generositet, tolerans och ansvarstagande” (Lpo 94 sid.12)
”Skolan är en social och kulturell mötesplats som både har en möjlighet och ett ansvar för att stärka
denna förmåga hos alla som arbetar där” (Lpo 94 sid.12).
12
”Skolan skall sträva efter att varje elev respekterar andra människors egenvärde och att varje elev kan
leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras
bästa för ögonen. och visa respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare
perspektiv” (Lpo 94 sid.16).
”Alla som arbetar i skolan skall medverka till att utveckla elevers känsla för samhörighet, solidaritet
och ansvar för människor också utanför den närmaste gruppen”.( sid. 17)
”Läraren skall tillsammans med eleverna utveckla regler för arbetet och samvaron i den egna gruppen
och samarbeta med hemmen i elevers fostran och därvidlag klargöra skolans normer och reglar som en
grund för arbete och för samarbete.”
(sid. 18)
”Skolan skall sträva efter att varje elev känner trygghet och lär sig ta hänsyn och visa respekt i samspel
med andra och lär sig att utforska, lära och arbeta både självständigt och tillsammans med andra.” (sid.
18)
5.5)De estetiska arbetssätten
De estetiska arbetssätten räknas oftast till bild, musik, drama och dans. Ordet estetik betyder
sinnlig och betydelsen som står i ordboken är läran om skönhet och konst. ( Bonniers ordbok
2004 )
Ämnena räknas till kreativa och skapande ämnen och att använda sig av dessa ämnen gör att
vi får komma i kontakt med de känslor som vi har för saker och ting. Då vi reagerar och
uttrycker oss genom konstnärliga medel så får vi kontakt med det djupt mänskliga inom oss.
Vi får en speciell betydelse och mening åt det vi ser med både vår inre och yttre blick. Det rör
vid något inom oss som inget annat kan göra( Barnes1994)
Det bästa sättet för att vi ska komma ihåg något med våra hjärnor är då det limbiska systemet
är inkopplat och det är där som känslorna har sitt fäste. Vilket betyder att då vi skall lära oss
något så är det så viktigt att vi får koppla in våra sinnen så mycket som möjligt för det är där
igenom som våra känslor får stimulans. Förmågan till uppmärksamhet och koncentration är
utgångspunkten för all inlärning och utveckling. Det är även det bästa sättet att lagra det
inlärda i minnet.
Detta gör att de estetiska arbetssätten är så betydelsefulla i skolans värld för eleverna skall ju
inte enbart lära sig för stunden utan för livet och även kunna sätta in kunskapen i ett annat
13
sammanhang. Det limbiska systemet är oerhört viktigt att hålla stimulerat och aktivt för
lärandet och känsloupplevelser hänger så oerhört intimt samman.
Infinner sig inte lusten så finns det inget lärande (Malten 2002), hjärnforskaren Martin Ingvar
säger att det skall var roligt att lära sig något då fastnar det i våra hjärnor (Ingvar i malten
2002).
Den kända vetenskapsmannen Albert Einstein säger också att ”Inlärning är erfarenhet. Allting
annat är bara information.” (Einstein i Malten sid.71) vilket gör det extra tydligt att vi inte
enbart kan läsa oss till kunskap i en bok utan vi måste omsätta informationen till handling.
Genom att använda oss av skapande verksamhet använder vi våra sinnen och känslor och på
så vis få en egen erfarenhet av materialet (Malten 2002).
Vygotskij (I Strandberg 2006) menar också på att all fantasi baserar sig på erfarenheter och
allt vi vet är sådant som vi har upplevt en gång, annars har vi ingen erfarenhet av det. Vi kan
därför inte ha en upplevelse av något slag som vi aldrig upplevt. Det är oerhört viktigt att barn
får vara kreativa och använda sig av skapande aktiviteter i skolan där alla sinnen är
involverade (Vygotskij i Strandberg 2006).
5.6)Detta säger läroplanen Lpo 94 om estetiska ämnen.
Skolan ansvarar för att varje elev efter genomgången grundskola:
- har utvecklat sin förmåga till kreativt skapande och få ett ökat intresse för att ta del av
samhällets kulturutbud. (Lpo 94 sid.18)
– kan utveckla och använda kunskaper och erfarenheter i så många olika uttrycksformer som
möjligt som språk, bild, musik, drama och dans. (Lpo 94 sid.18)
5.7)Att bli sedd och utvecklas genom beröring.
Ett barns först minnen uppstår av en beröringsupplevelse. Den beröringen talar om för ett barn
vad som händer. Dessa upplevelser kompletteras sedan med visuella och auditativa
upplevelser i samband med en beröring. Det som händer då är en inlärning som skapar ett
minne. Sedan börjar barnet uppfatta syn och hörsel- intryck som tecken på vad som kommer
att hända. Vart eftersom barnet utvecklas så skaffar det sig fler erfarenheter och så
småningom så kan dessa syn och hörselintryck ersättas av symboler och dessa kallar vi ord.
Barnet har då nått en utveckling från beröring till ord där ordet också ger tillfredsställelse och
skapar trygghet. Genom att känna till ordets betydelse vet barnet vad som skall hända. Detta
14
innebär att barnets första ord har utvecklats ur fysisk beröring vilket betyder att den tidiga
taktila erfarenheten är en viktig grund för att barnet skall kunna tänka abstrakt. (Ellneby 1994)
Vi får ständigt information från våra sinnen men det primära är att vi blir rörda vid. Beröring
är kommunikation utan ord och det betyder att taktil stimulering är av största betydelse för en
människas utveckling. Det är inte enbart ett verktyg till känslomässig kontakt utan den är
också relaterad till inlärning. Detta sinne är i många fall underskattat av många. Det är viktigt
att förstå samspelet mellan de tidigast utvecklade sinnena för att förstå hur barn utvecklas. Det
går att leva sitt liv som både blind stum eller döv och utan lukt, men en människa överlever
inte utan de känselfunktioner som finns i huden. Huden är vårt känsligaste och tidigaste
utvecklade organ. Om ett spädbarn får all den näring den behöver så kan den trots allt inte
överleva om den inte får beröring utan den självdör genom att tyna bort. Med andra ord så är
den taktila kommunikationen livsviktig för ett barns utveckling och detta är inget som
försvinner då barnet växer och blir vuxen utan vi människor behöver beröring oavsett ålder
för att kunna utvecklas.( Ellneby1994)
6)Metod
Jag har valt att använda mig av den kvalitativa intervjumetodiken som redskap för denna
undersökning. Den kvalitativa intervjumetoden innebär att de frågor jag ställer är öppna
frågor där den intervjuade kan svara mer fritt och det finns inga givna svar. Till skillnad ifrån
den mer strikta intervjumetoden som har mer fasta frågor och fasta svar( Johansson & Sveder
2006) Jag utgick ifrån i förväg planerade intervjufrågor men dessa var som sagt ppna
frågor.(se bilaga 1)
Detta gjorde jag för att det ger en klar bild av vad just dem anser mer än om jag gjort en
enkätundersökning. Jag använde mig inte av bandspelare utan skrev ner intervjuerna för det
var en person som inte kände sig bekväm med att bli inspelad på band och då ville jag göra
samma sak med alla.
6.1)Etik
Jag har valt att sätta fingerade namn på dem som jag intervjuade för att skydda deras
anonymitet. Jag väljer att ha nya namn på dem för att det blir mer personligt och det är viktigt
15
tycker jag eftersom jag baserar min uppsats på personliga intervjuer. Jag upplyste också mina
intervjupersoner om detta.
6.2)Urval
Jag har valt att intervjua fyra lärare, tre ett till sju lärare och en förskollärare. De har alla lång
erfarenhet i sitt yrke därför valde jag just dem. Två av dem har jag känt till lite sedan innan
och två fick jag tips av genom vänner. De arbetar alla i lågstadiet men på olika skolor och de
känner inte varandra. Eva är förskollärare och hon är 53 år och blev utbildad förskollärare
1972 hon har arbetat även på förskola och i förskoleklass. Amrita är 57 år och var färdig
lågstadielärare 1971.Cecilia är 40 år och hon vart färdigutbildad ett till sju lärare i svenska
och so 1991. Jesper är 33 år och tog sin lärarexamen 2001 och han är också ett till sju lärare
men med matte och no som inriktning.
6.3)Genomförande
Efter att jag funderat ut vilka frågor jag ville ha och skrivit ner dem så började jag fundera
och leta efter några lärare som arbetat länge inom skolans värld. När jag bestämt mig för vilka
lärare jag skulle söka upp så gjorde jag det. De fick alla svara på samma frågor men vid helt
olika tillfällen. De fick inte veta något innan om vad jag skulle fråga om mer än att det skulle
handla om hur lärare ser på gemenskap och hur de gör för att skapa gemenskap. Jag gjorde så
att jag tog kontakt med lärarna per telefon i tur och ordning vartefter som jag fick tag på dem i
telefon så preciserade jag mitt ärende och de tackade alla ja till detta. Efter telefonkontakten
så åkte jag dit på avtalad tid. Vi hälsade och gick in i ett rum för oss själva där vi kunde sitta
ostörda. När vi satt oss ner så berättade jag lite om mig själv och var jag läste och att detta var
min C-uppsats som jag skulle skriva samt att jag var i slutet av min examen. Vi småpratade
lite kort också om lite allt möjligt för att lätta upp stämningen och för att intervjupersonen
skulle känna sig lite mer avspänd.
Jag sa sedan att nu så börjar vi intervjun och att jag då inte kommer att prata så mycket för att
jag vill låta personen ifråga komma till tals och ej vara styrd av mina miner eller ord. Jag
kommer att ställa frågor och sedan skriva ner vad du svarar, berättade jag.
Jag upplyste också om att han/hon var fri att sluta prata när han/hon vill och avbryta om den
ville det. Jag upplyste sedan också om att de skulle vara helt anonyma och skolan skulle heller
inte nämnas. Sedan startade jag med att säga: Nu börjar intervjun. Sedan så ställde jag de
frågor som jag hade med mig och det som personen svarade skrev jag ner. När jag hade ställt
alla frågor så sa jag att nu hade jag inga fler frågor men om det var något som personen
16
undrade eller ville tillägga så fick den gör det. Då det var klart så små pratade vi lite till om
skolan i övrigt och jag tackade för intervjun. Jag frågade också om jag fick ringa om det var
något som jag undrade över och det fick jag. Jag lämnade också mitt telefonnummer om det
var så att personen ville tillägga något i efterhand. Sedan åkte jag hem. På detta vis gjorde jag
med alla intervjuer. När jag hade gjort alla intervjuerna så skrev jag ner och sammanställde
dem och resultatet har jag presenterat under rubriken Resultat.
6.4)Tillförlitlighet
Det är viktigt att tänka på eftersom jag har gjort personliga intervjuer att människor kan svara
på ett sätt som de vill vara men de kan innebära att de inte alltid gör så som de har sagt. Detta
är mänskligt men jag anser inte att detta gör mina intervjuer mindre trovärdiga. Det dem säger
är ju ändå det vi har att lita på eftersom de har talat öppet och inte haft någon form av press på
sig och att de har varit anonyma. Jag själv sitter heller inte i någon ställning där deras svar har
någon påverkan mer än personligt just vid intervjutillfället eftersom vi inte har någon annan
relation. Mina frågor har heller inte varit styrande med rätta eller felaktiga svar utan de har
varit av en mer öppen karaktär. Min undersökning är liten och därför går resultatet inte att
generalisera men jag kan ändå ge en inblick i hur några pedagoger arbetar och tänker.
17
7)Resultat
Här nedan följer nu en sammanställning av svaren som jag har fått av respektive person.
Slutligen så har jag gjort en liten sammanfattning av resultatet.
Jag har gjort sammanställningen genom att dela in det i olika teman för att få en lättare
uppfattning av vad det handlar om. Alla pedagogers svar presenterar jag sedan var för sig för
att det ska bli tydligt vad var och en har svarat.
7.1)Syn på gemenskap
Eva svarade att det är väldigt viktigt och det betyder jättemycket.
Amrita sa att det är det absolut viktigaste och det är a och o att barnen känner att de är trygga.
Hon sa också att om du inte mår bra i klimatet i skolan så spelar det ingen roll vad du kan. Vikänslan är jätteviktig att känna och det är också bra att alla känner ansvar för alla och i hennes
klass så håller dem efter varandra, alla tar hand om varandra.
Cecilia säger att om det inte finns gemenskap så finns det heller ingen klass. Därför att
klasstillvaron bygger på gemenskap både eleverna emellan och till läraren. Därför är det så
viktigt att känna förtroende för läraren och att de har roligt tillsammans. Man behöver inte
älska alla men lära sig att umgås med varandra och ha roligt.
Jesper berättade att det är jätteviktigt att känna gemenskap för att överhuvudtaget få en bra
lärmiljö. Han berättade ckså att trygghet och trivsel samt att änna att man är välkommen och
en del av gruppen är så jätteviktigt så det lägger han ner mycket jobb på.
7.2)Olika sätt att skapa gemenskap i en klass.
Eva säger att hon tycker det är bra att dela in klassen i mindre grupper för då känner sig
barnen mer trygga och alla får möjlighet att komma till tals och de lyssnar bättre till varandra.
Hon kan också se och lyssna till barnen bättre då de är i mindre grupper tillägger hon. Men
hon gör ändå samma sak med barnen i de båda grupperna så att den ena gruppen vet vad den
andra gjort. Sedan blir detta något som klassen gemensamt har skapat fast de har gjort det i
18
två mindre grupper. Hon gör många skapande verksamheter och hon vill att barnen skall
skapa något tillsammans, då känner hon att alla är med och lär känna varandra. Hon säger
också att det är bra att använda massagesagor som barnen gör på varandra. Det tycker dem om
och hon tycker att det också skapar en bra stämning i klassen.
Amrita berättar att de använder mycket samarbetsövningar, speciellt då barnen börjar i ettan
på hösten. Att våga ta ställning och våga stå för sin sak är viktigt tycker hon. Alla ska få tycka
som den vill och de andra skall lära sig att acceptera detta. De övningar de gör är exempelvis
tillitsövningar som att falla baklänges i varandras armar. Barnen får också hålla varandra i
handen mycket då de går och de får också sitta nära varandra i en ring på golvet ganska ofta
då de går igenom olika saker. Ibland leker de ”magiska pennan”, först har ett barn en penna
och de ska då genom rörelser visa vad det är, det kan vara en banan till exempel, sedan skall
de skicka den vidare till nästa som då ska komma ihåg vad den var och sedan komma på
något nytt och sedan skicka den vidare igen.
De går också till skogen en hel dag varje vecka och där får de alltid delas in i mindre grupper
och göra några samarbetsövningar. Det kan vara olika uppgifter som att exempelvis mäta alla
barns huvudmått och sedan lägga ihop det till en summa. Då får de räkna matte också
samtidigt. Hon använder sig också mycket att massage, hon släcker ner och tänder levande
ljus och sätter på lugn musik och barnen får sedan massera varandra. Det tycker dem mycket
om. Detta gör hon alltid då hon har barnen i halvklass för att det är bättre då dem inte är så
många.
De har ”röris” också då får barnen röra sig till musik enligt vissa enkla övningar. Detta har de
lite då och då i klassrummet. Ibland säger hon till då hon tycker att de är lite okoncentrerade
att de får köra lite ”röris” och ibland tar barnen initiativ och säger att de vill har lite” röris”.
Cecilia berättar att då barnen börjar i ettan då de är alla nya och då lär de känna varandra
genom olika lekar, till exempel namnlekar. Hon låter dem också jobba i olika smågrupper för
att lära känna varandra barn och barn och också barn och lärare. Det är lättare att lära känna
varandra i smågrupper. Det är så viktigt att känna närhet till varandra och förtroende. Alla ska
bli sedda som individer och känna trygghet med varandra och med henne som lärare säger
hon med undertryck. Hon försöker också se alla barn och bekräfta dem när de kommer på
morgonen hon säger något till varje barn eller berör dem fysiskt, hon tycker att detta är
jätteviktigt. I de små grupperna pratar hon också om vilka trivselregler de skall ha. Sedan för
hon över det till den stora gruppen. Det behövs en viss struktur för att en gemenskap skall
19
fungera för utan struktur och regler så fungerar inte gruppen säger hon. Cecilia menar att om
det inte finns en stark struktur så kan några annars bara köra sitt eget ”race” och då skapas
ingen gemenskap. Struktur och gemenskap sitter ihop på något sätt anser hon. Cecilia äger att
hon också har använt sig av massage lite grann och gärna vilja jobba mer med det. Detta gör
hon alltid i halvklass för att det blir lugnare så och det är lugnet som hon är ute efter att skapa
med just massage. Hon tycker också att det är viktigt att skapa gemenskap med föräldrarna så
hon har en kontakt bok till varje barn som hon skriver lite i då och då som föräldrarna får läsa
hemma. Detta anser hon är väldigt bra.
Jesper säger att de har mycket lekar och ha roligt tillsammans det är viktigt och skapar en god
gemenskap. Han tycker också att det är väldigt viktigt att alla också skall våga prata inför
gruppen. Han samlar alltid barnen på morgonen i en ring på golvet och då har de lugn musik
på och dämpad belysning och då brukar han läsa en saga eller så sjunger de några sånger.
Detta skapar gemenskap eftersom de sitter tillsammans och har detta som en gemensam
samlingspunkt anser han. Barnen får också berätta något om de vill och han försöker ha en
närhet till alla barn en slags jag och du relation säger han. Sedan sitter de vid runda bord i
smågrupper då de skall fortsätta, de har inga egna bänkar. Detta tycker han också skapar
gemenskap i de små grupperna. De har också ett inbyggt faddersystem eftersom de blandar
förskolebarn, ettor och tvåor i samma klass och de sitter alla i en blandning runt bordet de
stora barnen hjälper de mindre barnen.
7.3)De estetiska ämnenas eventuella betydelse för att skapa gemenskap.
Eva berättar att hon tycker de estetiska ämnena har stor betydelse eftersom hon brukar arbeta
med ett tema och där plockar hon in alla olika estetiska ämnen och blandar det med fakta.
Detta skapar ett sammanhang och en röd tråd genom hela undervisningen anser hon. Hon
säger också att barnen har roligt när de lär sig något nytt och det ska vara roligt för då lär dem
sig lättare. Hon säger att hon har dessa ämnen i sig och tycker mycket om att arbeta med de
estetiska ämnena.
Amrita säger att de har för henne en stor betydelse och för barnen har det också det eftersom
barnen lättare kan knyta an till det som de ska lära sig och till varandra. Hon menar att flera
20
ämnen kan flätas samman genom att arbeta med de estetiska ämnena. Hon tycker också att det
är roligt att använda dessa ämnen. Det ska vara roligt att lära sig något säger hon för då är det
lättare att lära sig. Amrita menar också att genom att använda de estetiska ämnena så tränar
barnen bägge hjärnhalvorna och alla sinnen är med och det är väldigt bra.
Cecilia tycker inte att de estetiska ämnena skapar mer gemenskap än andra ämnen. Hon
försöker skapa gemenskap genom närhet till barnen, oavsett vilket ämnen hon har. Cecilia
säger att hon skapar gemenskap genom nära relationer till barnen. Hon tar mycket i dem och
försöker prata med dem en och en så att alla blir sedda och bekräftade för den som den är.
Jesper berättar att han sjunger med barnen varje dag och detta anser han skapar en mysig
gemenskap. Han tycker också att det ska vara med glädje som ett barn skall lära sig något och
sång och musik är då ett lätt och roligt sätt att lära sig genom. Jesper anser också att det
viktigaste av allt är ändock att känna närheten till alla barn.
7.4)Arbetssätt för att skapa gemenskap genom de estetiska ämnena och även andra sätt
Eva säger att hon använder sig mycket av bilden och formen som estetiskt ämne. Hon väljer
alltid ett tema som klassen jobbar med till exempel om de jobbar med fakta om fåglar så vill
hon att barnen ska få rita fantasi fåglar också. För att skapa gemenskap så fick de göra en
fågel tillsammans fast de var uppdelade i två mindre grupper då dem jobbade med detta men
det blev en jättestor fågel tillsammans. De fick också teckna varsin egen fågel och sedan hade
dem vernissage för både de andra klasserna och för föräldrarna. Barnen fick också sjunga en
sång om en fågel som heter Roger. Detta stärkte helt klart barnens gemenskap. Hon utgår
alltid ifrån barnens egna tankar då hon skapar tillsammans med eleverna, detta är viktigt för
att det ska kunna känna gemenskap, anser hon. Eva tycker att barn får sitta stilla alldeles för
mycket i skolan idag och hon tycker att eleverna skulle få bryta upp mer så att de blev mer
delaktiga i sin undervisning. De får sitta och lyssna alldeles för mycket i skolan anser hon.
Eva menar också att ljudnivån skall vara låg men hon tycker att det skulle vara mer rörelse
och kreativitet i skolan idag.
Amrita berättar att då de läste om Astrid Lindgren förra året då hade dem Astrid som ett tema.
Sedan så gjorde de olika saker tillsammans som exempelvis spelade en pjäs där alla var med
21
på sitt vis några gjorde kulisser andra skötte musiken några dansade och sjöng. De läste också
fakta om Astrid men hon anser att allt blir roligare och lättare att lära sig då man använder de
estetiska ämnen. Genom att göra detta så skapas också gemenskap, menar hon. Amrita säger
att alla är med men alla gör inte samma sak utan alla har sin roll och detta är väldigt bra för
barnen. En kille ville bara sköta bandspelaren och då fick han göra det. Hon tillägger att hon
använder både sång, musik, dans och drama närhelst hon tycker att det passar in.
Cecilia använder sig inte så mycket av de estetiska ämnena säger hon men en annan pedagog
om är bra på musik spelar och sjunger med barnen. En annan lärare är bra på bild och form
och då nvänder hon sig av det berättar Cecilia. Det är viktigt att göra det som personen tycker
om att göra menar Cecilia. Hon tycker att det är kul med rim och ramsor därför använder hon
detta mycket i sin undervisning och hon märker att barnen också tycker det. Hon berättar att
hon arbetar på ett annat sätt då hon vill skapa gemenskap hon säger att hon skapar gemenskap
genom att se barnen och prata mycket med dem så att de bygger upp en bra relation.
Jesper berättar att han använder mycket musik i sin undervisning och de har även en underbar
musiklärare som använder mycket rörelse och dansövningar på hans skola. Dessa övningar
använder de sig av sedan i klassen. Detta har mycket med gemenskapen att göra anser han.
Jesper anser också att det är viktigt att barnen vågar ta i varandra därför använder han sig
också av massagesagor. Detta gör de lite då och då när dem känner för det och han berättar att
ibland så säger barnen själva spontant att de ska ha massage och då har dem det. Jesper säger
att ibland då det har varit lite extas stökigt och bråkigt på rasterna då har dem mer massage.
Han tror att det är så att de barn som masserar varandra inne i klassrummet de slåss inte ute på
rasterna. Han berättar också att de har en hemlig kompis varje vecka. Barnen får ett
slumpmässigt namn på en klasskompis som den ska vara speciellt snäll emot hela veckan.
Men det ska vara hemligt så ingen får tala om vem de har som hemlig kompis. Sedan efter en
vecka så ska barnen försöka gissa vem som var deras hemliga kompis. Detta gör han för att
skapa gemenskap emellan barnen och barnen älskar detta. Detta gör han för att då planteras
vänliga saker inom dem menar han.
Han använder också bilden som ett bra ämne för att skapa gemenskap. Han berättar att de
gjorde en mammut tillsammans hela klassen då dem läste om forntiden alla barn var med på
en liten bit var av mammuten. Sedan pratade dem om mammuten och det väckte deras
nyfikenhet och på det viset samlade de in fakta och de lärde sig om den tiden. De estetiska har
en viktig del i lärandet för alla barn har olika inlärningsstilar säger han. Han menar också att
22
alla barn lär sig inte att läsa och skriva lika fort och då kan det vara bra att få uttrycka sig på
ett annat sätt, exempelvis genom bilden. Ingen hamnar heller inte då utanför gemenskapen
utan alla är med på sitt vis och detta är jätteviktigt säger han.
7.5)Syn på tillgänglig tid och resurser för att skapa gemenskap genom exempelvis de
estetiska ämnena
Eva tycker att det är alldeles för lite planeringstid nu för att hon ska kunna hinna planera vad
de ska göra tillsammans med de andra lärarna. Hon vill inte bara göra lösryckta saker utan
hon vill att det ska gå en röd tråd i det som de gör alla lärare tillsammans och där finns inte
tillräckligt mycket tid för planering. Eva anser att det också kan vara svårt att arbeta i stora
grupper och ha mer kreativa pass för en del barn som har svår för dem kan det bli väldigt
rörigt. Därför gör jag inte så mycket som jag skulle önska. Det hade varit bättre att få ha dem i
mindre grupper. Hon behöver också mer tid för reflektion när hon har gjort en sak där hon kan
fundera över Hur gick detta? Varför blev det som det blev? Vad kan bli bättre? Hur går de
vidare? Nu finns inte mycket tid för detta anser hon.
Amrita tycker att det märks att det har varit ekonomiska nedskärningar för de har knappt råd
med vattenfärger ens. Hon tycker att de estetiska ämnena kommer i andra hand oftast vad det
gäller ekonomiska resurser. De mesta pengarna går till böcker som de måste ha som matte och
svenska böcker exempelvis.
Cecilia anser att resurserna inte räcker till om en elev behöver en assistent exempelvis så har
inte den inte det längre. Det behövs om nu alla barn skall rymmas i alla klasser och inte
plockas ut i specialklasser, säger hon. Cecilia tycker att det vore ännu bättre om det gick att ha
mindre grupper för alla barn för att då blir klimatet i skolan mycket bättre för alla barn. hon
berättar också att förut då kunde hon tillverka eget material till olika elever som den behövde
men det finns inte tid till detta nu.
Jesper berättar att de nog har det ganska bra på sin skola alla pedagoger hjälper varandra om
det behövs. Han säger också att de har de material som behövs på skolan.
23
7.6)En överblick om pedagogerna själva är intresserade av estetiska ämnen på sin fritid
Eva säger att hon tycker mycket om att skapa med händerna med bild och form och hon
experimentera mycket med olika saker och material. Hon säger att hon gör någon slags
moder konstform.
Amrita berättar att hon sjöng i kör förut och det var kul och hon tycker mycket om att dansa.
Cecilia säger att hon inte gör någon form av estetisk verksamhet på sin fritid.
Jesper talar om att han spelar gitarr och det tycker han mycket om, och han spelar med i ett
band.
7.7)Sammanfattning av resultatet
Sammanfattningsvis så kan man säga att alla fyra pedagogerna är helt eniga om att en trygg
gemenskap i en klass är en förutsättning för att eleverna överhuvudtaget skall kunna lära sig
något. De lägger alla ner mycket engagemang på att skapa de bästa förutsättningarna för sina
elever för att de ska känna gemenskap med varandra och till dem som pedagoger. De
framkommer också tydligt att de gärna delar in eleverna i mindre grupper för att de då når
fram till eleverna lättare och det blir ett bättre samspel. De estetiska arbetssätten kan vara en
bra väg för att nå en fin gemenskap men det finns också flera andra sätt. Det framkommer att
närheten till sina elever är en viktig och utgör stor del i deras arbetssätt. Detta gäller både på
ett fysiskt och mentalt plan.
Här nedan så följer nu en analys och en diskussion av resultatet från de intervjuade
personerna. Jag har också vävt in den litteratur som angår det ovan nämnda resultatet som
presenterades under rubriken teorier och litteratur samt mina egna erfarenheter och
funderingar.
24
8)Diskussion med analys av resultaten
Vad betyder gemenskapen i skolan
I de intervjuer som jag har gjort så svarar alla pedagoger samstämmigt att det är just
gemenskapen som är så viktig för att alla barn överhuvudtaget skall kunna lära sig något och
utvecklas. Detta stämmer bra överens med vad både Vygotskij ( I Strandberg 2006) och
Strandberg (2006) säger om vikten av gemenskapen i skolan. Utvecklingen i skolan har gått i
en anda ifrån att ha varit en skola där barn fostras till att bli lojala och oreflekterade
medborgare (Brodin, Lindstrand 2004). Till att det faktiskt är skolans ansvar att se till att alla
elever känner sig sedda och bekräftade som de är. Det är skolan som skall anpassa sig till
eleverna och inte tvärtom ( Williams 2006). Jag ser denna utveckling av skolan, som även är
en spegling av samhället i övrigt, som mycket positiv. Det mänskliga värdet och människors
behov tas nu mer på allvar för vi är trots allt inga maskiner som det kan vara lätt att tro i
dagens industri och konsumtionssamhälle. Vi är människor som har lika stort behov av att få
använda både vårat hjärta och våran hjärna. Detta innebär att vi behöver få vara som vi är
med våra fel och brister men samtidigt lära oss att ta hand om varandra i våran gemensamma
grupp så att alla kan få trivas och känna sig trygga.
Cecilia säger det så bra i intervjun att ”det är viktigt att ha en bra sammanhållning i gruppen
för annars så kan någon enstaka elev ta över och bara köra sitt race”. Det går exempelvis inte
att en elev bara pratar rätt ut i klassrummet utan alla får lära sig att vänta på sin tur och lyssna
på varandra. Detta stämmer bra det tycker jag för det är genom dessa möten med andra som vi
utvecklas och kan lära oss av varandra. Detta stöds också av vad Williams (2006), Sommer
(2005) och Rubin (1981) säger om barns identitetsskapande och utveckling. Det är därför
oerhört viktigt att alla som arbetar i skolan känner hur viktig deras roll är för att alla barn skall
kunna trivas och utvecklas till medvetna och reflekterande individer.
Så det gemensamma och det gemenskapande samspelet är viktiga grundstenar i dagens skola
säger både Vygotskij ( 2006) Williams ( 2006) Sommer ( 2005) och Rubin ( 1981) samt de
pedagoger jag har intervjuat. Jag håller också helt och hållet med om att detta är en grund som
skolan skall vila på för att någon utvecklig och inlärning av något överhuvudtaget skall kunna
ske.
Alla pedagogerna jag intervjuat lägger också in mycket kraft på att skapa gemenskap i
gruppen.
25
8.1)Hur kan pedagoger göra för att skapa gemenskap med de estetiska ämnena som
verktyg
Det är med glädje som jag ser i min undersökning att de estetiska arbetssätten verkar ha fått ta
större plats nu i skolans värld än då jag själv var liten. Jag kände ofta när jag var liten och gick
i skolan att jag inte kunde förstå sammanhanget och meningen i det vi gjorde. Jag satt nog
mest och tittade ut genom fönstret och var i min egen värld. De minnen jag har som är starka
de har just varit dem där jag känt mig delaktig i ett större sammanhang och då var något av de
estetiska ämnena inblandat. De kunde vara drama, musik, dans, bild och form eller då vi fick
leka på rasten. Det är spännande att de estetiska ämnena har fått så stor plats att de ingår nu
till och med i läroplanen. Tre av de pedagogerna som jag har intervjuat berättar också om att
de använder de estetiska ämnena mycket både för att skapa gemenskap och för att barnen
skall kunna lära sig något.
Enligt Barnes (2004) så rör vi också vid något inom oss som inget annat gör då vi använder
oss av de estetiska ämnena. Vi kommer i kontakt med våra känslor. Det är dessutom så att då
vi knyter an våra känslor med något nytt vi skall lära oss så fastnar det bättre i våra hjärnor.
Det limbiska systemet blir då inkopplat och då minns vi bättre.( Malten 2002)
Eva en av pedagogerna talar mycket om att hon vill ha en ”röd tråd” i det som hon lär ut till
eleverna hon tycker om att väva in alla ämnena så att de får ett sammanhang. Hon beskriver
att då de läste om fåglar så fick barnen både göra sin egen fantasi fåglar och en stor
gemensam fågel samt att de också läste och målade riktiga fåglar. Eva anser att det skapade
både gemenskap i klassen och att de också fick använda sin kreativitet och lära sig även det
faktamässiga om fåglar. Det hela slutade med att de hade en vernissage inför hela skolan där
de visade upp sina alster, sjöng en sång och berättade om de fåglar som de lärt sig om. Detta
är ett exempel på hur man kan göra och eleverna tyckte det var väldigt roligt, berättade Eva.
Amrita har en liknande syn på hur hon använder de estetiska arbetssätten. Hon anser också att
man kan väva in så mycket olika saker i det faktamässiga som eleverna skall lära sig.
Amrita beskriver att de har ett tema om Astrid Lindgren och då får barnen dansa, spela upp
en pjäs och sjunga. De läser också fakta om Astrid och allt som de gjort presenteras för de
andra i lågstadiet. Detta arbetssätt fungerar så bra för att alla kan vara med på sitt vis, anser
26
hon och framförallt gör detta att det skapas gemenskap i klassen eftersom alla deltar. Amrita
säger också att de har väldigt roligt ihop och det är viktigt tycker hon.
Jesper använder också de estetiska ämnena för att skapa gemenskap, han sjunger mycket med
barnen och han använder sig också av dans och bild och form. Han menar detsamma som
Amrita att det är viktigt att alla får vara med på sitt vis. Det är också så viktigt att barnen skall
ha roligt.
Cecilia använder inte sig själv av de estetiska ämnena men att barn ska ha roligt i skolan är
viktigt instämmer även hon i. Det som är en viktig ingrediens i det som dessa pedagoger säger
är att eleverna har roligt då de är i skolan. Att ha roligt tillsammans är något som jag också
tror är viktigt för att skapa gemenskap. Då vi har roligt och då våra känslor berörs så kommer
vi också ihåg bättre för hjärnan vill ha roligt anser också Martin Ingvar, vår kända
hjärnforskare. ( Martin Ingvar i Malten 2002)
8.2)Små grupper och andra gruppers betydelse för gemenskapen
Alla pedagogerna säger samstämmigt att de gärna delar in klassen i mindre grupper eftersom
de anser att detta är ett bra sätt för eleverna att komma närmare varandra. Enligt Thornberg
(2006) går det att beskriva att det som händer med gruppen är att den går ifrån att vara en
formell och abstrakt grupp till en informell och konkret grupp. Denna gruppkonstellation gör
att det är lättare att skapa intimitet och trygghet än i en abstrakt och formell grupp (Thornberg
2006). Många skolklasser idag är väldigt stora, tyvärr anser jag för om de inte var det tror jag
att många barn skulle klara av skolan bättre.
I en skola för alla där alla barn enligt läroplanen (Lpo 94) ”skall sträva efter att respektera
andra människors egenvärde, (Lpo 94 sid.16) och ”leva sig in i och förstå andra människors
situation och utveckla en vilja att handla också med deras bästa för ögonen” (Lpo 94 sid.16)
samt att ”skolan skall bidra till elevers harmoniska utveckling”(Lpo 94 sid.19) är något att
verkligen fundera då en del klasser är väldigt stora.
Dessa mål att uppnå kommer inte utav sig själva och det krävs mycket av planering och goda
kunskaper för att uppnå detta anser jag. Tre av pedagogerna i intervjun tycker exempelvis att
det finns för lite tid och resurser för att de skall kunna skapa den verksamhet som de vill. Jag
har också sett med min erfarenhet i skolan genom mina praktikplatser att det i skolan idag
känns väldigt stressigt för både barn och pedagoger och det är svårt att hinna med alla barn.
Detta blir extra tydligt då det är en skola med stora elevantal i klasserna. I den skola där
27
Jesper arbetar ansåg han inte ha dessa problem utan att det fungerade bra där med
resursfördelningen. Detta kan bero på att det arbetssätt som de har där med integrerad förskola
blandat med ettor och tvåor fungerar väldigt bra. Detta sätt att arbeta på gör det lättare att dela
in eleverna i mindre grupper på ett naturligt sätt. Jesper berättar exempelvis att de sitter vid
runda bord i små grupper med elever i de olika åldrarna för att detta fungerar då som ett
inbyggt fadder system. Det innebär att de äldre eleverna hjälper de yngre och detta skapar
gemenskap, anser Jesper. Detta arbetssätt var helt nytt för mig och jag känner att det tilltalar
mig väldigt mycket. Här finns då ytterligare ett konkret exempel på att det är bra för
gemenskapandet att bryta ner den stora abstrakta och formella gruppen till en mindre
informell och konkret grupp.(Thornberg 2006) Det känns också intressant att eleverna sitter
runt runda bord istället för egna bänkar. Detta skapar en naturlig känsla av tillhörighet, tror
jag.
8.3) Närhetens betydelse för gemenskapen
Cecilia säger att hon tycker att det är så viktigt att alla barn blir sedda och därför så ser hon
till att prata med alla barn lite personligt varje dag. Hon försöker även ta fysiskt i dem det kan
var en liten klapp på axeln exempelvis. Detta gör hon för att hon tycker att detta skapar den
närhet mellan henne och eleven som hon tycker är viktig.
Detta är något som jag också tror på fast jag tycker att det är så svårt att verkligen få till dessa
möten varje dag med alla elever. Det är så lätt att glömma någon speciellt de lite tystare
eleverna. Men enligt Ellneby (1994) så är denna beröring så livsviktig och även en grund som
gör att barn även kan få ett mer abstrakt tänkande. ( Ellneby1994) När en pedagog bygger
upp nära relationer med sina elever så kan de lättare förstå varandra i det talade ordet sedan,
tolkar jag det som.
Jag tolkar även detta som att det innebär att barn behöver få känna på saker själva med sina
egna händer för att kunna få ett minne och en konkret bild av en sak. Sen skapas en mer
abstrakt tanke av densamma. Detta talar mycket för vikten av att alla elever skall ha en så
kreativ miljö som möjligt och att de skall få använda sina sinnen så mycket som möjligt för att
kunna ta in kunskap anser jag. Det stöds också av vad Vygotskij ( I Strandberg 2006) säger
om vikten av att barn får vara kreativa och använda alla sina sinnen. ( Vygotskij i Strandberg
2006)
28
Jesper berättar att eleverna i hans klass har en hemlig kompis varje vecka och detta är väldigt
populärt. Detta ”planterar” ett frö av snällhet i barnen vilket gör att de tar hand om varandra
tillsammans. Detta ser jag som en väldigt bra sak att göra för jag tror att alla människor vill
vara vänliga mot varandra av naturen men vi behöver träna på det varje dag. Alla människor
har också ett behov av att bli bekräftade på ett positivt sätt för den dem är och detta gör då att
alla kan känna gemenskap. (Vernersson)
Amrita säger att alla tar hand om varandra i hennes klass och detta är naturligtvis ett fint sätt
att skapa gemenskap på tycker jag. Att ta hänsyn och bry sig om varandra är något som vi
skall värna om i vårt samhälle tycker jag.
8.4)Massage som verktyg för att skapa gemenskap
Något som jag tycker var väldigt intressant som kom fram i min undersökning är att alla
pedagogerna använde sig av olika typer av massage i sin klass. De använde sig mest av
massagesagor. Barnen får massera varandra genom att berätta olika sagor samtidigt som de
gör olika rörelser på varandra på ryggen. Detta görs oftast då det är halvklass för att skapa en
lugnare atmosfär.
Amrita använder massage kontinuerligt medan de andra gör det lite mer spontant och när de
tycker att det behövs.
Jag tycker detta var något som verkligen var intressant och för mig något helt nytt inom
skolans värld. Jag betalar själv dyra pengar och många med mig för att få massage och jag
tycker alltid att det är lika skönt och skapar en behaglig känsla länge efteråt. Så erfarenheten
av massage som något som enbart är välgörande har nog de flesta av oss. Beröring är också
rent av livsviktig bekräftas också av Ellneby (1994). Hon säger att ett barn som inte får
beröring då det föds det barnet överlever inte även om det får mat (Ellneby 1994). Detta
tycker jag säger en hel del om vad viktigt det är att vi berör varandra. Det kanske till och med
är så att det är det som en del barn söker då de bråkar och slåss. Egentligen behöver de någon
som kan hålla om dem och ge dem trygghet och sen tar det helt fel uttryck och det beteendet
skall naturligtvis stävjas. Det kanske är så att de hellre tar den negativa konsekvensen än
ingen konsekvens alls. Det kan ju vara så om detta barn skulle få mycket massage så skulle de
inte bråka lika mycket.
29
8.5)Vad nytt har jag lärt mig genom denna undersökning
Jag har alltid ansett att gemenskap är något fundamentalt och viktigt för alla människor
oavsett var vi befinner oss. Därför är det så viktigt att vi skapar detta i skolans vardag
eftersom alla barn vistas en stor del av sin barndom i skolan. Det jag nu har upptäckt är att det
inte bara är viktigt för att vi ska må bra och trivas utan det är också viktigt för att vi ska kunna
lära oss något också. Då vi befinner oss i ett sammanhang och i ett samspel med andra
människor som gör oss trygga så kan vi dessutom lära oss något mycket lättare. (Vygotskij i
Strandberg 2006) Hade jag känt denna trygghet och sammanhang under min egen skolgång så
skulle jag nog sluppit att sitta i min egen värld och bara titta ut genom fönstret. Detta vill jag
skapa tillsammans med mina framtida elever och göra vad jag kan för att få till en bra miljö
för alla.
Jag själv brinner ju som sagt för de estetiska ämnena och de har en viktig funktion i skolan
men jag har nu lärt mig att det faktiskt inte är enbart genom dessa ämnen som gemenskap
bildas. Det finns många andra fina ingredienser som också är viktiga att tänka på. Några bra
exempel är närheten och en positiv kommunikation mellan mig som pedagog och eleverna
vilken gör att alla barn känner sig sedda och bekräftade. Det som var helt nytt för mig var att
pedagogerna använde sig av massage som en vardaglig rutin med sina elever. Massagens
positiva påverkan på eleverna låter mycket intressant och bekräftas helt och fullt av Ellneby.(
1994) Detta vill jag få mer kunskap i både praktiskt och teoretiska och det ska bli spännande
att studera mera.
Det jag också funderar över nu efter denna studie, trots att den är liten vilket gör att det svårt
att generalisera. Jag tror nämligen att de estetiska ämnena är något som används bäst och mest
av de pedagoger som själva tycker att det är kul och givande. Av de fyra pedagoger som jag
intervjuade så var tre väldigt positiva till de estetiska ämnena och de gjorde alla något av detta
på sin fritid. En av dem använde sig inte av dessa ämnen så mycket och hon gjorde inget av
detta på sin fritid heller. Detta kan naturligtvis vara slumpen men jag tror nog ändock att kan
vara en fingervisning till hur det kan vara.
30
9)Kritik av min egen uppsats
Det jag upplever som den största svagheten är att jag är så fokuserad på de estetiska
arbetssätten som det bästa sättet att skapa gemenskap på att jag nog omedvetet valt pedagoger
som arbetar mycket på detta sätt. Det som ändå uppväger detta lite är Cecilia som inte
använder sig av de estetiska arbetssätten eftersom hon tycker att det finns andra och bättre
sätt. Jag har också fått fyra pedagoger som anser att gemenskapen är det viktigaste i en
skolklass och detta kanske inte är en självklarhet och en sann bild av hur alla lärare tänker.
Skulle jag göra om denna undersökning så skulle jag nog intervjua fler pedagoger för att få en
större mångfald i resultatet.
10))Framtida forskning
Jag skulle gärna se att det forskades mer på hur massage påverkar barn i en skolmiljö. Ligger
det en generell sanning i att de barn som masserar varandra i klassrummet inte slåss sedan ute
på skolgården, som Jesper en av de intervjuade pedagogerna säger och som jag själv funderar
kring.
31
11)Referenser
Barnes, R (1994) Att lära barn skapa. Lund: Studentlitteratur.
Bergström, B ( 2001) Alla barn har särskilda behov. Hässelby: Runa förlag
Bonniers ( 2004) Bonniers ordbok. Stockholm: Bonnier
Brodin J & Lindstrand, P ( 2004) Perspektiv på en skola för alla. Lund: Studentlitteratur.
Ellneby; Y, ( 1994) Om du inte rör mig så dör jag. Eskilstuna: Tuna tryck AB.
Johansson, B & Sveder, P( 2006) Examensarbetet i lärarutbildningen. Uppsala:
Kunskapsförlaget.
Lenner Axelsson, B (2005) Arbetsgruppens psykologi. Stockholm: Natur och Kultur.
Malten, A. ( 2002) Hjärnan och pedagogen. Lund: Studentlitteratur.
Nationalencyklopedin ( 2008) Nationalencyklopedins Internettjänst hämtat november 2008.
Rubin, Z, (1980) Barns vänskap. Helsingborg: Schmitdts Boktryckeri AB.
Sommer, D (2005) Barndomspsykologi. Stockholm: Runar förlag.
Strandberg, L ( 2007) Vygotskij i praktiken. Finland: WS Bookwell
Svenska Unescorådet ( 2001) Salamancadeklarationen och Salamanca +10. Svenska
Unescorådets skriftserie, nr 1. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Thornberg, R (2006) Det sociala livet i skola., Stockholm: Liber förlag
Utbildningsdepartementet (2006) Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen
och fritidshemmet ( Lpo 94) Stockholm: Fritzes.
32
Vernersson, I-L, (2002) Specialpedagogik i ett inkluderande perspektiv. Lund:
Studentlitteratur.
Williams, P, ( 2006) När barn lär av varandra. Stockholm: Liber.
33
12)Bilaga
Intervjufrågor
1) Hur ser du på gemenskapen i en klass?
2) Hur gör du för att skapa gemenskap i en klass?
3) Har de estetiska ämnena någon betydelse för att skapa gemenskap i en klass?
I så fall varför? På vilket sätt?
4) Hur gör du för att skapa gemenskap genom de estetiska ämnena?
Vad gör du? Varför gör du så? Vilka estetiska ämnen använder du dig av?
5) Kan du ge några konkreta exempel då du har sett hur ditt arbete med eleverna har skapat en
större gemenskap?
6) Är du nöjd med den tid du får tillförfogande för att arbeta med eleverna för att skapa
gemenskap?
7) Tycker du att resurserna räcker till för att göra skapande aktiviteter som stärker
gemenskapen?
8) Är det något som du skulle vilja ändra på?
9) Gör du själv någon skapande aktivitet på din fritid?
10) Hur länge har du arbetat som lärare och hur ser din utbildning ut?
34