Information till fostrare om digitala spel och spel om pengar

STÖDMATERIAL Spelproblem
Ungd
marna
på spel
Information till fostrare
om digitala spel och
spel om pengar
bland barn och unga
Text:
Projektet Pelitaito, Förebyggande rusmedelsarbete EHYT rf:
Kaisa Luhtala
Inka Silvennoinen
Teresa Tenkanen
Stödgrupp för arbetet med texten:
Jani Kinnunen, Tammerfors universitet/Game Research Lab
Aino Manninen, Institutet för hälsa och välfärd THL
Antti Murto, Huvudstadsregionens kompetenscentrum inom det sociala området Socca
Saini Mustalampi, Institutet för hälsa och välfärd
Ett varmt tack också till alla andra experter som har kommenterat texten.
Institutet för hälsa och välfärd THL, enheten för beroendeproblem
Innehåll
Till läsaren
1 Digitala spel
Varför är spelen så fascinerande och lockande?
Måttligt spelande
Spelandets effekter
Problemspelande
Problem som orsakas av överdrivet
spelande och identifiering av dessa
I spelvärlden som vuxen
Åldersmärkningarna styr valet av spel
Barnet och medierna i olika ålderskategorier
Gränsen mellan digitala spel och penningspel diffus
2Penningspel
Unga som spelare om pengar
Test av gränserna och spänning
Vanföreställningar beträffande penningspel
Överdrivet spelande eller problemspelande?
Identifiering av överdrivet spelande
Föräldrarna som exempel
Åldersgränser, övervakning och marknadsföring
i anknytning till spelen om pengar
1
4
6
7
8
11
12
14
19
21
26
28
30
31
31
32
34
35
37
3 Ungdomar särskilt mottagliga för spelrelaterade problem40
Skyddande faktorer och förebyggande av problem
43
Om ett barns eller en ung persons spelande väcker oro
44
Att frigöra sig från problemspelande
46
Hjälp och stöd
48
Länkar
49
Ordlista
50
Källor
55
Ungdomarna
på spel
Till läsaren
D
etta stödmaterial behandlar spelande av digitala spel och penningspel bland barn och ungdomar
samt de problem som spelandet kan ge upphov till. Materialet är avsett som stöd för yrkesmänniskor
som arbetar med barn och ungdomar samt för föräldrar och andra närstående som funderar på
ämnet. Materialet har producerats av Institutet för hälsa och välfärd THL i samarbete med Förebyggande rusmedelsarbete EHYT rf:s projekt Pelitaito.
Med spelande avses i det här materialet spelande om pengar och annat spelande av dator- och
konsolspel, också på Internet. Även om dessa spelformer har många gemensamma drag skiljer de
sig också från varandra på många sätt. Av denna orsak innehåller materialet separata kapitel om
digitala spel (1) och penningspel (2). I kapitlen granskas dessa spelformer som fenomen och deras
särdrag analyseras. Beträffande de problem som spelandet ger upphov till har de olika spelformerna
så mycket gemensamt att båda formerna behandlas gemensamt i kapitel 3.
De vuxnas oro för barns och ungdomars spelande har ökat då spelandet har blivit vanligare.
För många vuxna och föräldrar känns spelandet främmande. Överdrivet spelande är förknippat
med problem som det är bra att vara medveten om och som det är möjligt att undvika. I det här
materialet behandlas spelande därför närmast ur ett risk- och problemperspektiv. Det är dock skäl
att komma ihåg att spelande även innebär mycket annat. Barns och ungdomars spelande och
de många olika spelkulturerna innehåller positiva drag som stöder barnets utveckling. En positiv
spelkultur uppkommer dock inte endast som en följd av den tekniska utvecklingen, utan den
kräver att de vuxna och föräldrarna har ett aktivt och medvetet grepp om spelen och spelandet.
THL • Ungdomarna på spel
• 1
Man vill skydda minderåriga mer effektivt än förr mot de problem som penningspel är förknippade med. Lotterilagen ändrades 2010, och efter juni 2011 har alla spel om pengar varit
förbjudna för personer under 18 år.
Att spela och leka är verksamhet som är kännetecknande för människan. De moderna digitala spelen, som spelas
med datorer och spelkonsoler, är en fortsättning på de mer traditionella kort-, bräd- och gårdsspelen. Att spela är ett
medryckande tidsfördriv. Spelen ger spänning, nya målsättningar, utmaningar och i många fall även sociala kontakter.
Internet och digitala spel har under de senaste årtiondena blivit en betydelsefull del av barns och ungdomars vardag
och väsentligt påverkat deras uppväxtmiljö. De är en naturlig miljö för barn och ungdomar att verka i.
Spelindustrin är en snabbväxande industri, som använder stora penningbelopp till produktutveckling, reklam och synlighet. Under de senaste åren har spelutbudet vuxit, och det finns
numera rikliga mängder nya spel för många olika smaker. Man kan spela oberoende av tid
och rum. Spelen har blivit av allt högre kvalitet och mer effektfulla. Att spelbarheten har förbättrats har också gjort att det är lättare att identifiera sig med spelen och gå upp i dem. De
nya tekniska lösningarna har gjort spelandet mer interaktivt, socialt och globalt.
2 •
Ungdomarna på spel • THL
1
THL • Ungdomarna på spel
• 3
1
Digitala spel
Med digitala spel avses i det här sammanhanget dator- och konsolspel, nätspel och spel
som spelas på mobila apparater, som till exempel mobiltelefoner. Som spelapparater fungerar
datorer, konsoler som har utvecklats enkom för spelande, som portabla handkonsoler, och
mobiltelefoner. Trots att det numera finns fina redskap för spelandet kräver spelande inte
nödvändigtvis stora investeringar. Till exempel är olika småspel som man kan spela på Internet
populära och ofta även gratis.
Nästan alla barn och ungdomar i skolåldern har spelat något digitalt spel och största delen av dem spelar även regelbundet. Enligt Spelarbarometern år 2010 spelade mer än 97 procent av ungdomarna i åldern 10–19 år digitala
spel ibland. I den här åldersgruppen spelade 90 procent av spelarna digitala spel minst en gång i månaden.¹ I bästa
fall är spelandet ett underhållande och nyttigt tidsfördriv, med hjälp av vilket man kan lära sig nya saker. Spelande
är en hobby som gör det möjligt för människor av olika åldrar att mötas i en gemensam aktivitet.
De digitala spelens värld är mycket vidsträckt och mångsidig. Spelens karaktär
och spelkulturerna varierar. Det finns ett stort utbud av spel, där alla kan hitta ett
tidsfördriv som passar dem. Vid sidan av dator- och konsolspelen är de minispel
som man kan spela på Internet populära bland människor i alla åldrar. Sådana
spel hittar man till exempel på olika webbplatser som innehåller småspel och som
har byggts upp för spelande. De kan också vara en del av den större servicehelhet
som tillhandahålls av sociala medier, som Facebook.
4 • Ungdomarna på spel
• THL
Spelen kan delas in i olika kategorier på många sätt, och beroende på klassificeringssättet kan samma spel ingå i
flera kategorier. Klassificeringarna ändras även kontinuerligt som en följd av nya speltyper. Nedan finns exempel på
några av de mest populära spelen och spelserierna under 2000-talet:
Ungdomarna
Nu
ret
på spel
pelissä
SingStar – karaokespel/oftast PEGI 12
The Sims – simulationsspel/oftast PEGI 12
FIFA – sportspel/PEGI 3
Grand Theft Auto (GTA) – motor-, skjut- och simulationsspel/PEGI 18
Counter-Strike (CS) – skjutspel/PEGI 16
World of Warcraft (WoW) – nätrollspel för flera spelare (MMORPG )/PEGI 12
Sly Raccoon – plattformsspel/PEGI 3 eller 7
Gran Turismo – bilspel/PEGI 3
Call Of Duty (COD) – förstapersonsskjutspel/PEGI 16 eller 18
Wii Fit – motionsspel/PEGI 3
Farmville – simulationsspel på Facebook/Facebooks åldersgräns 13
Angry Birds – problemlösningsspel/PEGI 3
Älypää – populär spelsida, som innehåller frågesport- och pusselspel
PEGI (Pan European Game Information)
betyder åldersmärkningen på spelen. I spelserier kan åldersgränserna på spelen variera från spel till spel.
Det är även skäl att kontrollera åldersgränserna och användningsvillkoren för spelsidor på Internet från fall till fall.
THL • Ungdomarna på spel
• 5
En del av tjusningen med digitala spel är att man kan spela dem tillsammans med vänner eller
familjemedlemmar. Spelens sociala aspekt har vuxit med åren, vilket syns både i de privata
vardagsrummen och i de spel som samlar miljoner spelare och som kan spelas på Internet.
Aktivitetsbaserade sällskapsspel är populära gemensamma tidsfördriv i kompisgänget eller
familjen, men med hjälp av Internet kan man delta i spel för flera spelare även om man är
ensam. De andra spelarna kan då fysiskt befinna sig på andra sidan av jordklotet. Även om
dessa rollspel har ett spelmässigt mål är de dessutom förknippade med mycket annat umgänge
mellan spelarna. Spelgängen utgör samtidigt även sociala gemenskaper.
Samtidigt som spelandet innebär underhållning och trevlig samvaro kan det också vara en målinriktad hobby. I
Finland är tävlingsspelande ännu en rätt okänd hobby, men den har en stabil och snabbt växande skara av utövare.
Förutom att spelarna träffar varandra och övar tillsammans på Internet eller under mindre träffar ordnas även större
evenemang och tävlingar för utövarna. Vid sidan av spelandet bjuder spelvärlden även på andra hobbymöjligheter,
som planering och programmering av spel. För många spelare kan spelindustrin även vara en framtida arbetsgivare,
eftersom hobbyn innebär att de redan som unga kan utveckla sina färdigheter och sin kompetens inom området.
Varför är spelen så fascinerande
och lockande?
Spel är en interaktiv form av underhållning, som erbjuder lockande äventyr för personer i alla
åldrar. I motsats till exempelvis tv-tittande kräver spelen aktivt deltagande. Spelaren är en del
av berättelsen och kan genom sina egna handlingar påverka intrigen. Spelen bjuder alltid på
nya utmaningar och målsättningar, och att uppnå dessa är en form av belöning och skapar en
känsla av framgång. Att vara framgångsrik i spelen kan även ge uppskattning bland kamraterna och andra spelare. I bakgrunden till spelandet finns olika motiv, bland vilka den sociala
aspekten, dvs. en trevlig gemensam aktivitet med vännerna, och jakten på olika upplevelser
och utmaningar är viktiga.
6 •
Ungdomarna på spel • THL
I digitala underhållningsspel är de egenskaper som är positiva för spelandet, som visualiteten, den medryckande
aspekten och interaktiviteten, å andra sidan även de egenskaper som samtidigt kan göra spelen beroendeframkallande. Då ett spel inte bara erbjuder en fin visuell värld, utan även utmaningar och utvecklingsmöjligheter, lockar
det spelarna att spela allt längre stunder och om och om igen.
Spelens tjusning bygger ofta på att man avancerar och att möjligheterna till framgång förbättras genom att man
spelar mycket. För en del erbjuder spelen en möjighet att frigöra sig från vardagen, då olika stimuli (bild, ljud och
till och med fysiska upplevelser) hjälper en att gå upp i spelvärlden. I synnerhet Internetrollspel innehåller också en
social dimension, som gör att spelaren blir kvar länge. Vid sidan av de sociala kontakterna erbjuder Internetrollspel
ständiga belöningar för en framgångsrik spelare. Eftersom det inte finns något tydligt slut på spelet, kan det vara
svårt att frigöra sig från det.
Måttligt spelande
Många föräldrar och andra fostrare funderar på vad som är en lämplig och måttlig mängd
spelande. Enligt de allmänna rekommendationerna är högst två timmar framför rutan varje
dag (tv, dator, mobila apparater osv.) lämpligt för barn i skolåldern.
Att man enbart följer med tidsåtgången berättar dock inte tillräckligt mycket om barnets eller
den ungas förhållande till spelandet. Ett måttligt spelande innebär att spelandet är i balans
med spelarens övriga liv. Det stör inte spelarens dygnsrytm, skolgång, fritidsintressen, sociala
liv eller omsorg om sig själv.
Den tid som används till spelande kan förlängas och tidsuppfattningen tillfälligt försvinna hos
alla spelare. Det kan förekomma intensivare perioder av spelande, varefter spelandet minskar
igen. I normalfallet är spelandet även relativt enkelt att avbryta för att i stället göra något annat.
Måttligt spelande är en del av det övriga livet, inte hela innehållet i livet. Då får spelaren närmast positiva upplevelser av spelandet och kommer lätt över de besvikelser som spelet ger
upphov till, utan att känna sig tvingad att spela igen. Gränsen mellan måttligt och överdrivet
spelande är diffus. Problemspelande behandlas på sidan 11.
THL • Ungdomarna på spel
• 7
Spelandets effekter
Spelande har många positiva effekter som kan stödja barns och ungdomars utveckling. Med hjälp av spelandet kan
man utveckla sina kognitiva, motoriska och sociala färdigheter. Allt slags spelande kan vara till nytta. Man tillägnar
sig inte nya kunskaper endast genom inlärningsspel. Att lära sig saker med hjälp av spel är ofta motiverande, och
kunskaperna ökar nästan obemärkt. Internetspelen för flera spelare förutsätter även att man iklär sig roller, kan
samarbeta, har förmåga att fatta strategiska beslut och ofta även att man har kunskaper i engelska. Spel utnyttjas
inom skolundervisning, informationsförmedling, terapi och rentav som uppmuntran att motionera.
Spelens centrala uppgift är även att bjuda på upplevelser och känsloupplevelser. Spelen kan
också fungera som övningsfält för upplevelsen av olika känslor, förmågan att identifiera sig
med någon och förmågan att iklä sig olika roller. Att iklä sig olika roller och leka med identiteter kan hjälpa en att bygga upp sin egen identitet. Virtuella äventyr utmanar barn att uppleva
känslolivets dimensioner och erbjuder en trygg miljö för att möta rädsla, spänning och fiendskap
samt en möjlighet att lära sig hantera dessa känslor. I en trygg miljö och under föräldrarnas
vägledning kan spelen utveckla ett barns känsloreglering och identitetsbildning.
8 •
Ungdomarna på spel • THL
Spelandets effekter är individuella och uppstår i samverkan mellan spelarens personliga situation, uppväxtmiljön,
spelets innehåll och spelsituationen. De individuella omständigheterna inverkar på hur personen tolkar och upplever
innehållet och händelserna i spelet.
Många föräldrar och fostrare är oroade över att spelen är våldsamma. Våldsamheten betonas ofta då man pratar om
spelens negativa sidor. Forskningsresultaten om sambandet mellan våldsspel och våldsamt beteende hos barn och
ungdomar är delvis motstridiga. Även om våldet i spelen inte direkt påverkar barns och ungdomars beteendemodeller, kan ett samband mellan dessa konstateras i vissa fall. Till exempel kan en ung person som har en tendens till
aggressivitet tillägna sig beteendemodeller som förstärker beteendet från spel som innehåller våld. En balanserad ung
person kan däremot hantera det våld som förekommer i spelen, så att det inte påverkar hans eller hennes beteende.
Man försöker skydda barn från det realistiska våldet i spelen med hjälp av åldersmärkningar. Då man fastställer dessa
märkningar beaktar man den aktuella åldersgruppens förmåga att hantera det våld som förekommer i spelen. Därför
är det skäl att följa åldersmärkningarna på spelen. De starka upplevelser och känslotoppar som spelen ger upphov till
kan leda till att känslolivet blir avtrubbat, varvid känsloreaktionerna mattas av och medkänslan och empatiförmågan
minskar.
Om det virtuella våldet blir vardag i barnets liv, kan det vara svårt att identifiera följderna
av våld utanför spelen. Då man pratar om hur våldsamma spelen är bör man dock komma
ihåg att våldet i spelen inte påverkar alla spelare på samma sätt, utan undersökningar visar
att de individuella skillnaderna är stora. I allmänhet verkar åsynen av våld i spelen ha större
effekt ju yngre barn det är fråga om. Det är även svårare för små barn att skilja på spel och
verklighet.
I tabellen på nästa sida finns en sammanställning av spelandets positiva och negativa effekter.
De negativa effekterna av spelande kan delas in i problem som följer av spelens innehåll
och som kan uppstå redan som en följd av enstaka spelomgångar och problem som följer
av överdrivet spelande och som uppkommer först efter regelbundet och rikligt spelande.
Skadligt innehåll har störst effekt på de minsta barnen och på barn som spelar spel som är
olämpliga med tanke på barnens utveckling.
THL • Ungdomarna på spel
• 9
Ungdomarna
på spel
Positiva effekter
Negativa effekter
Överdrivet spelande
Negativa effekter
Skadligt innehåll i spelen
Fysiska effekter
dans- och motionsspel
är motiverande och får spelarna att röra på sig
på ett inspirerande sätt
Fysiska effekter
symptom från handleder, armbågar, rygg och nacke
trötthet
sömnlöshet och
sömnproblem
trötta ögon
hörselvillor
epileptiska anfall
övervikt på grund
av för lite motion
Fysiska effekter
sömnlöshet och
sömnproblem
Sociala och psykologiska
effekter
isolering i spelens värld
inskränkning av de
sociala relationerna
gräl i familjen om t.ex. begränsning av spelandet
eventuellt beroendebeteende
försämrad skolframgång
depressionssymptom
stressreaktioner
Sociala och psykologiska
effekter
rädslor som orsakas
av spelinnehållet
tillägnande av dåliga beteende- och problem-
lösningsmodeller ur spe-
len (grovt språk, använd-
ning av våld)
förvriden kvinno-/mansbild eller förvriden världsbild
förstärkning av aggressivt beteende (hos barn som redan beter sig aggressivt)
Utveckling av färdigheterna
förmågan att processa information
förmågan att fatta
snabba beslut
rumsuppfattningen
det strategiska tänkandet
förbättring av ögahand-koordinationen
språkkunskaper/inlärning av främmande språk
Sociala och psykologisk
effekter
delaktighet och
grupptillhörighet
utveckling av
samarbetsförmågorna
upplevelser av att lyckas – förstärkning av självkänslan
möjliggör identitetsexpe-
riment och fungerar som
ett redskap för sökandet efter den egna identiteten
nya vänner
10 •
Ungdomarna på spel • THL
Problemspelande
För de flesta barn och ungdomar är spelandet ett trevligt tidsfördriv, men för en liten grupp skapar det problem.
Problemen hänför sig i allmänhet till att man använder för mycket tid till spelandet, varvid livet utanför spelvärlden
kommer i andra hand. Då det är fråga om en ung person är det i många fall mer motiverat att prata om spelrelaterade
problem eller överdrivet spelande än om spelberoende. Också ett flitigt spelande kan upphöra till och med helt och
hållet då livssituationen förändras. I Finland har man endast genomfört en ringa mängd forskning på befolkningsnivå
om digitalt spelande och de problem som det ger upphov till, varför det inte finns någon heltäckande bild av hur
omfattande problemen är.
I Finland, liksom i resten av världen, finns ingen etablerad praxis för att identifiera eller fastställa svåra spelproblem
bland barn och ungdomar. Problemspelande är ett mångfasetterat fenomen, och det finns ingen klar definition av
eller tidsgräns för vad som är för mycket spelande. Spelandet är problematiskt då det börjar påverka en persons liv
negativt, som de mänskliga relationerna, skolgången eller hälsan. Man kan prata om problemspelande till exempel
då en spelare inte har några andra intresseobjekt utöver spelandet eller då han eller hon helt och hållet ersätter andra
människors sällskap med spelande.
Hur problematiskt spelandet är kan inte mätas endast utifrån den tid som används till spelande,
utan det är viktigare att granska hur spelandet påverkar det övriga livet. Inte ens ett aktivt
spelande är nödvändigtvis ett tecken på ett problem, utan det kan vara fråga om en hobby som
man vill satsa på. Att man spelar mycket och i överdrivet stor utsträckning går upp i spelvärlden
kan även vara tecken på andra problem i en ung persons liv. Det är lätt att fly från till exempel
ensamhet eller interna konflikter i familjen i den virtuella världen. Det viktiga är att fundera på
orsakerna till att en ung person spelar mycket eller på varför spelandet upplevs vara överdrivet.
Är det spelandet i sig som är problemet eller är spelandet ett symptom på andra problem?
För en ung person kan spelen vara ett sätt att reglera känslor. Känsloreglering med hjälp av spel
kan fungera ibland, men om den unga konsekvent undviker att ta itu med problem genom
att gå upp i spelen kan det uppstå en spiral där han eller hon använder spelen för att försvaga
otrevliga känslor och förstärka angenäma känslor. Då spelandet tillfälligt skingrar tankarna
från tråkiga känslor, som ångest, ilska eller tristess, upplever den unga att metoden fungerar.
I sådana här situationer förblir problemen obearbetade, och om problemen inte blir lösta kan
de underminera den ungas utveckling.
THL • Ungdomarna på spel
• 11
I problemsituationer kan spelandet tillföra positiva omständigheter och framgång i livet, vilket förstärker behovet
av att spela. Att gå upp i spelen kan svara mot sådana otillfredsställda sociala eller emotionella behov hos ett barn
eller en ung person som den reella världen inte svarar mot. Denna flyktspiral kan göra den unga mottaglig för i
synnerhet rutinartat spelande och spelproblem och störa den ungas psykiska och sociala utveckling. Det vore även
skäl att fundera på varför riskspelare inte har alternativa metoder för att tillfredsställa sina behov i till exempel de
sociala relationerna.
Problem som orsakas av överdrivet spelande och
identifiering av dessa
Spelrelaterade problem kan ta sig många uttryck. Då man bedömer hur problematiskt spelandet är bör man beakta
den ungas livssituation som en helhet. En del tecken på överdrivet spelande eller bristande kontroll över spelandet är
vanligare än andra. Om någon av de omständigheter som beskrivs nedan i denna text förekommer i en ung persons
vardag är det skäl att diskutera detta med honom eller henne. Det lönar sig att fundera på situationen tillsammans
med den unga, eftersom man oftast kan hitta egna metoder för att kontrollera spelandet.
Överdrivet spelande reglerar de dagliga aktiviteterna. Spelen äger rum eller fortsätter sent på kvällen eller natten,
varvid det är svårt att vakna i tid för skolan. På Internet har man tillgång till spelkamrater dygnet runt, vilket medför
att dygnsrytmen lätt blir snedvriden om man inte övervakar spelandet. Efter en vaknatt kan det vara omöjligt att gå
till skolan. Ständig sömnbrist kan i sin tur ge upphov till rastlöshet och koncentrationssvårigheter. Långvarig sömnbrist
kan även göra en person mottaglig för många sjukdomar och ge upphov till depressionssymptom.
Spelandet kan bli en så viktig del av vardagen att de övriga vän- och familjerelationerna utanför spelvärlden faller bort. Spelgemenskaper och virtuella vänner kan inte ersätta relationer
ansikte mot ansikte, varför utvecklingen av de sociala färdigheterna kan skadas om man drar
sig undan till spelen och Internetvärlden. Den tid som används till spelande minskar också
ofta familjens gemensamma tid. En ung persons spelande bör inte påverka de rutiner som är
viktiga för familjen.
Spelandet tar en stor del av uppmärksamheten, varvid de övriga förpliktelserna är sekundära
och förblir outförda. Spelandet ger upphov till frånvaro från skolan och tar upp tid som borde användas till skolarbete. Koncentrationen på skolgången försämras och betygen sjunker.
Intresset för skolgången minskar.
12 •
Ungdomarna på spel • THL
En ung person som växer behöver även vistas tillräckligt mycket utomhus och motionera som
motvikt till den tid som spenderas framför datorn. Spelandet kan ge upphov till fysiska problem, som nack- och ryggbesvär, trötta ögon och huvudvärk. Dessutom kan spelandet orsaka
sömnlöshet och trötthet. Den dagliga motionsrekommendationen för barn och ungdomar i
skolåldern är två timmar om dagen.
Det viktiga i kontrollen över spelandet är att förstå situationen som helhet, och det väsentliga
är den övergripande kontrollen över spelandet. En enstaka spelturnering som har fortsatt in
på natten innebär inte att spelandet är okontrollerat, om vardagen som helhet fungerar.
Ungdomarna
på spel
Tecken på överdrivet spelande
Den unga tillbringar mycket tid framför datorn och glömmer att ta pauser.
Tidsuppfattningen försvinner ofta i långa perioder under spelandet.
Om den unga låter bli att spela blir han eller hon rastlös och retlig.
Behovet av att spela allt mer ökar.
Begränsning av spelandet ger upphov till starka negativa känsloreaktioner.
Vännerna utanför spelvärlden faller bort.
De övriga förpliktelserna förblir outförda på grund av spelandet.
Spelandet förskjuter dygnsrytmen.
Spelandet ger upphov till frånvaro från skolan.
De övriga fritidsintressena faller bort på grund av spelandet.
Spelandet ger upphov till skuldkänslor.
Den unga ljuger om sitt eget spelande och om hur mycket han eller hon spelar.
Spelaren tål inte kritik av spelandet.
THL • Ungdomarna på spel
• 13
Ungdomarna
på spel
Tips om hur man kan kontrollera spelandet
För dagbok över den tid som har använts till spelande.
Spela endast korta stunder i taget. Då man spelar kan tidsuppfattningen fördunklas. Därför kan man till exempel ställa in en väckarklocka som ringer då det är dags att ta en paus eller sluta. Många spel har en
inbyggd funktion för att kontrollera tidsåtgången.
Bryt de rutiner som är förknippade med spelandet.
Skapa ett schema för spelandet. Det är en god idé att bestämma redan på förhand när och hur länge man har för avsikt att spela.
Man bör naturligtvis följa schemat!
hanteringen av vardagen.
Håll fast vid dygnsrytmen, så att spelandet inte påverkar
Undvik de mest beroendeframkallande spelen. Vissa spel kan
det vara nödvändigt att avstå från för alltid.
Reservera tid också för vännerna och andra fritidsintressen.
Håll fast vid förpliktelserna. Det är viktigt att hålla fast
vid sunda måltider, studier, motion och tillräcklig vila.
I spelvärlden som vuxen
Föräldrarna har stor betydelse när det gäller skyddet mot riskerna med spel (och Internet). Ofta saknar också de
mediefostran. Föräldrarnas kunskap om spelen och deras innehåll är ofta liten. Det språk och de förkortningar som
används i spelen och spelandet kan kännas främmande, vilket ytterligare försvårar diskussionen om ämnet (se ordlistan på sidorna 50–54).
14 •
Ungdomarna på spel • THL
Den vuxna behöver inte vara expert på spelande, men att man skaffar sig åtminstone lite kunskaper om spelens värld
hjälper en att komma framåt och underlättar diskussionen. I början kan den vuxna ställa frågor och på så sätt visa
att han eller hon är intresserad av vad barnet gör. Det är även viktigt att den vuxna funderar på sin egen inställning
till spel och spelande, eftersom starka förutfattade meningar kan göra att spelaren intar försvarsposition. Då blir det
svårt att föra en konstruktiv diskussion.
En förälder som tillbringar mycket tid framför datorn eller som spelar mycket bör även fundera på sin egen relation
till ämnet. Förälderns exempel har stor betydelse för barnens beteende och val.
Att spela är ett fritidsintresse bland alla andra, och vuxna kan delta också i denna hobby. Man kan börja förstå spelandet
genom att följa spelen och diskutera dem med ungdomarna. Samtalen ger även spelarna en möjlighet att gå igenom
de känslor som spelen och spelandet väcker och de händelser och teman som är förknippade med spelandet. Att ta
del av barns och ungdomars spelande hjälper en även att förstå varför spelande är ett viktigt fritidsintresse för barnet.
Om man har egna spelerfarenheter är det lättare att förstå sig på spelandet, och därför lönar det sig också för vuxna
att modigt dyka ner i spelens värld. Då man spelar själv lär man känna bland annat spelens gång och logik. Då man
bättre känner till spelmönstren, är det lättare att förstå i vilket skede av spelet det vid behov är bra att avbryta eller
avsluta spelandet. Gräl beror ofta på att man försöker avbryta spelandet vid den mest avgörande punkten i spelet.
Utöver den tid som används till spelande lönar det sig även att kontrollera spelets gång.
Att föräldrarna själva spelar måttligt kan skydda barnet från spelrelaterade problem, eftersom spelande föräldrar i
allmänhet övervakar sina barns spelande i större utsträckning än andra föräldrar. Att man spelar tillsammans med
barnen kan också vara en faktor som skyddar mot problem, eftersom man då kan diskutera aktuella ämnen och
reagera på barnets upplevelser redan under spelets gång. Att man spelar tillsammans möjliggör samtidigt att man
granskar barnets eller den ungas beteende och reaktioner under spelandet.
Att man spelar tillsammans med barnen hjälper en att skydda dem mot de problem som är förknippade med digitala
spel, men inte mot problemen med penningspel. Att man börjar spela om pengar i ungdomen ökar risken för att
man senare får penningspelrelaterade problem.
Barn och ungdomar är ofta tekniskt skickliga spelare av digitala spel, men enbart de tekniska färdigheterna skyddar
dem inte från skadeverkningar. Spelen kan innehålla material som barnet ännu inte är redo att hantera, och spelupplevelsen kan bli för stark. Förmåga att hantera spelet i teknisk bemärkelse innebär inte att spelet är lämpligt för
barnet. Föräldrarna bör diskutera barnens spelupplevelser och det material som barnen stöter på på Internet med
THL • Ungdomarna på spel
• 15
barnen. Barnen behöver stöd av de vuxna för att förstå olika spelvärldar och hantera de känslor som är förknippade
med dessa. Spelandet kan även väcka frågor om vad som är rätt och vad som är fel. Barnet behöver få handledning
av en vuxen också i dessa etiska frågor.
De olika tjänster och spelgemenskaper som finns på Internet erbjuder ungdomar en viktig plats för socialt umgänge.
Man träffar vänner både ansikte mot ansikte och i virtuella gemenskaper, och dessa former av social samvaro kompletterar ofta varandra. På Internet finns många mötesplatser för ungdomar och möjligheter att diskutera de ämnen
som intresserar en. Ofta finns det även pålitliga vuxna som diskuterar med ungdomarna och som det är enkelt att
diskutera också svåra saker med över Internet. I den vidsträckta Internetvärlden ryms även många slag av hot och
osakliga webbplatser. Till exempel har mobbningen tagit sig nya former i och med Internet.
För att det ska vara tryggt att spela och använda Internet och för att man ska kunna förebygga problem är det viktigt
att sätta upp gränser och övervaka dem. Ansvaret ligger i första hand på föräldrarna och fostrarna. Med övervakning
avses inte enbart att man kontrollerar tidsåtgången, utan man bör även fästa uppmärksamhet vid hurdana spel och
hurdant innehåll barnen och ungdomarna tillbringar sin tid med.
Spel uppfattas ofta felaktigt som något som endast ingår i barns och ungdomars värld. Då kontrollerar man inte
innehållet i spelen på samma sätt som till exempel tv-tittandet. Det lönar sig för den vuxna att bekanta sig med i
synnerhet innehållet i spelen. Då blir det lättare att skaffa spel som är lämpliga för ungdomarna, eftersom alla spel
på marknaden inte alls passar personer i alla åldrar.
Det är föräldrarna och de övriga fostrarna som ska övervaka barnens spelande och ingripa om det behövs. Även
om föräldern känner att han eller hon inte förstår något alls av spelvärlden, har han eller hon trots detta rättighet
eller skyldighet att sätta upp gränser för spelandet. Då man har satt upp tydliga gränser bör man även följa dessa
konsekvent. Det är viktigt att samma regler gäller i alla situationer och att de vuxna i barnets liv följer gemensamma
strategier.
Även om det många gånger kan kännas frustrerande och till och med lönlöst att ständigt sätta gränser och bevaka dessa kan det dock på ett betydande sätt förebygga riskbeteende hos barnet. Om man
förklarar för barnet vad övervakningen och begränsningarna beror på är det ofta lättare för
honom eller henne att acceptera dem. Samtidigt lär sig barnet att förstå att det är skäl att
fästa uppmärksamhet vid spelbeteendet. Då barnet växer upp kan han eller hon kanske även
lära sig att själv förhålla sig kritiskt till exempelvis innehållet i spelen.
16 • Ungdomarna på spel
• THL
Ungdomarna
på spel
Tips för föräldrar
Deltagande och inlärning
Diskutera med barnen och ungdomarna om spelande, eftersom de kan prata om detta. Håll diskussionen saklig och konstruktiv. Genom att fråga och
lyssna får du mycket information om spelvärlden och om vad som
är viktigt i den.
Prova även på att spela själv. Genom att spela lär du dig att bättre förstå varför spelandet är så fascinerande och på vilket sätt spelens värld fungerar.
Du kan be barnen fungera som guider till spelen, eftersom spelande även
är en fin gemensam hobby för hela familjen. Då man spelar tillsammans är
det lätt att diskutera upplevelser som anknyter till spelen, men även annat
som rör barnens och ungdomarnas vardag.
Bekanta dig i mån av möjlighet med spelen och de fenomen som anknyter
till dessa. Kunskap om ämnet hjälper dig att välja rätt spel till barnen, sätta gränser på ett förnuftigt sätt och diskutera dem på goda grunder.
På Internet finns många presentationsvideor om spel (demor), med hjälp
av vilka man kan bekanta sig med spelen.
Gemensamma regler
Gör tillsammans med barnen upp ett avtal om spelandet och reglerna för
användning av datorn. I jämlikhetens namn är det bra om också de vuxna
i familjen följer avtalet i sin datoranvändning.
Det är viktigt att man kommer överens om reglerna tillsammans med barnen, eftersom det är lättare för barnen att förbinda sig att följa regler som man
har tänkt ut tillsammans.
Diskutera reglerna för spelandet också med föräldrarna till barnens vänner,
så att samma regler gäller också där barnen tillbringar sin tid utanför hemmet.
THL • Ungdomarna på spel
• 17
Begränsningar av spelandet
Gör upp ett tydligt tidsschema för spelandet. Bestäm hur länge man får spela i ett sträck och hur ofta man får spela. Då speltiden lider mot sitt slut måste
man inte automatiskt avbryta spelandet genast, utan i den här situationen
är det bra att även beakta spelets gång. Det är en god idé att avtala om
situationer av det här slaget redan på förhand. Det är bra att påminna
barnet om tidens gång i god tid innan speltiden går ut.
Se till att det finns en speldagbok, i vilken speltiden antecknas, i närheten av spelkonsolen. På så sätt blir det lättare att kontrollera hur mycket tid
som tillbringas framför maskinen och det är lätt att se hur den tid som
används till spelande utvecklas. Det är en god idé att även anteckna de
känslor som spelen ger upphov till i dagboken. Dagboken är till god
hjälp då man diskuterar spelandet.
Det finns olika redskap för begränsning och övervakning av datoranvänd
ningen, till exempel barnlås och spärrprogram. Med hjälp av dessa kan
man till exempel begränsa barnens åtkomst till vissa webbsidor eller
möjligheten att spela spel. På så sätt kan man även förhindra att i
synnerhet yngre barn i misstag hamnar på skadliga webbplatser. Dessa
program saknar dock inte luckor, och tekniskt skickliga barn kan
enkelt kringgå dem.
Det är bra om de vuxna i familjen kontrollerar sitt eget spelande i synnerhet i barnens sällskap och begränsar den tid som används till detta.
Spelens åldersmärkningar och innehåll
Följ de åldersmärkningar som har angetts på spelen. Syftet med åldersmärk
ningarna på spelen är att skydda barn och ungdomar mot skadligt innehåll i
spelen. Att man följer åldersmärkningarna skyddar mot spelrelaterade problem.
Bekanta dig med innehållet i spelen, eftersom endast åldersmärkningarna inte berättar hur lämpliga spelen är för spelare i olika åldrar. Man kan bekanta
sig med innehållet i spelen genom att läsa innehållsbeskrivningar eller spelre-
censioner, men den bästa uppfattningen får man genom att spela själv.
Delta i valet av spel, eftersom i synnerhet barn kan välja spel på fel grunder.
18 •
Ungdomarna på spel • THL
Åldersmärkningarna styr valet av spel
Alla digitala spel som säljs i Finland ska vara försedda med en åldersmärkning. Åldersmärkningarna berättar inte hur
krävande spelet är, utan om att spelen innehåller material som eventuellt är skadligt för barn och ungdomar. I det
paneuropeiska klassificeringssystemet PEGI ingår förutom åldersmärkningar som uttrycks med siffror även symboler
som beskriver innehållet i spelet och som anger de viktigaste orsakerna till den åldersklassificering som spelet har
fått. Detta är ett allmänt klassificeringssystem som nästan alla tillverkare av dator- och konsolspel har förbundit sig att
använda. PEGI-systemets åldersgränser på dator- och konsolspel är 3*, 7, 12, 16 och 18. Om spelen inte har någon
PEGI-märkning ska de vara försedda med en inhemsk märkning.
Från och med början av år 2012 har alla åldersgränser på spel varit bindande**. Enligt lagen om bildprogram ska
spelleverantörer se till att spel med 7, 12 eller 16 års åldersgräns inte är tillgängliga för barn som är yngre än åldersgränsen. Enligt strafflagen är det förbjudet att för minderåriga tillhandahålla eller hålla tillgängligt spel, vars åldersgräns är 18 år. Målet med ålders- och innehållssymbolerna är att ge tillförlitlig information om hur lämpligt innehållet
i spelet är för spelare i olika åldrar och hjälpa konsumenterna att fatta kunskapsbaserade beslut då de köper spel.
Enbart åldersmärkningarna ger inte alltid tillräckligt med information om spelen. Därför är det viktigt att föräldrarna
även bekantar sig med innehållet i spelen och de värderingar som spelen förmedlar.
Det är även viktigt att se till att barnen inte hemma eller hos vänner spelar äldre syskons spel eller tittar på medan
äldre syskon spelar spel som är olämpliga för yngre. Det är värt att notera att nästan hälften av spelen som säljs kan
spelas av alla och endast fem procent av spelen är försedda med en PEGI 18-märkning. Detta innebär att det finns
spel i spelutbudet som är lämpliga för alla åldersgrupper.
Ungdomarna
på spel
Från och med början av år 2012 har alla åldersgränser på spel varit bindande.
Åldersmärkningarna och symbolerna är till god hjälp för föräldrarna då de köper spel. Utifrån dessa kan man dock
inte bedöma spelets lämplighet, svårighetsgrad eller den skicklighet som behövs för att spela spelet. Även om ett
spel inte innehåller material som är skadligt för en viss åldersgrupp, kan det vara för svårt eller innehålla sådana
spelkoncept som inte stöder familjens uppfostringsmål. Innan man köper ett spel lönar det sig alltså att närmare
sätta sig in i spelets innehåll genom att till exempel läsa spelrecensioner eller titta på presentationsvideor för spel
(gameplayvideor) på Internet.
*) Åldersgränsen 3 år i PEGI-systemet innebär att spelet är tillåtet för alla.
**) Mer information om lagen om bildprogram och dess tolkning finns på webbplatsen www.ikarajat.fi, som underhålls av Centralen för
mediefostran och bildprogram (MEKU). Bestämmelser om spel med 18 års åldersgräns finns i strafflagen (17 kap. 18 b §).
THL • Ungdomarna på spel
• 19
Åldersgränserna för Internetspel och Internettjänster anges i varierande utsträckning. Övervakningen varierar också.
En stor del av de webbplatser med spel och tjänster som är avsedda för barn och ungdomar har ingen åldersmärkning
alls. På en del av webbplatserna syns åldersrekommendationen på förstasidan eller i det informationspaket om tjänsten som är avsett för föräldrarna. Det är särskilt svårt att övervaka åldersgränserna på Internet, och därför framhävs
föräldrarnas och de andra fostrarnas betydelse i övervakningen.
Ungdomarna
på spel
Innehållssymboler
De innehållsymboler som finns på sidan av spelförpackningen anger de viktigaste orsakerna
till att spelet har fått en viss klassificering. Det finns åtta innehållssymboler: grovt språk, diskriminering, droger, skräck, spel om pengar, sex, våld och Internetspel.
20 •
Grovt språk
Spelet innehåller grovt språkbruk
Spel om pengar
Spelet uppmuntrar till eller lär
ut spel om pengar
Diskriminering
Spelet innehåller diskriminering eller material som uppmuntrar till diskriminering
Sex
Spelet innehåller nakenhet och/eller sexuellt
material och/eller sexuella anspelningar
Droger
Spelet innehåller droganvändning eller
anspelningar på droganvändning
Våld
Spelet innehåller våld
Skräck
Spelet kan väcka rädsla hos eller
vara skrämmande för små barn
Online
Spelet kan spelas på Internet
Ungdomarna på spel • THL
Barnet och medierna i olika ålderskategorier
Till barndomen och ungdomen hör olika utvecklingsuppgifter och -skeden, som det är viktigt
att beakta vid till exempel valet av spel och behandlingen av medieinnehåll. På sidorna 22–25
har klassificeringssystemet PEGI:s (Pan European Game Information) egna kriterier placerats till
vänster. För att man ska kunna relatera grunderna för dessa åldersklassificeringar till barnens
och ungdomarnas olika utvecklingsskeden och de utvecklingsuppgifter som är förknippade med
dessa, finns det till höger beskrivningar av barnets utvecklingsuppgifter i de olika ålderskategorierna och de omständigheter som fostrarna bör fästa särskild uppmärksamhet vid beträffande
spelen och medierna.
THL • Ungdomarna på spel
• 21
PEGI (Pan European Game Information) är ett system som speltillverkarna och de statliga granskningsinstitutionerna har planerat tillsammans.
Åldersrekommendationerna i systemet bygger på gemensamt överenskomna kriterier.
Utvecklingsuppgifter och mediekunskaper i ålderskategorin
(Bearbetning utifrån Salokoski & Mustonen 2007²)
Utvecklingsuppgift: lekåldern, 3–5 -åringar
PEGI 3
Innehållet i spel med denna åldersmärkning anses vara lämpliga för alla
åldersgrupper. Det kan förekomma
lite våld i ett komiskt sammanhang
(till exempel den form av våld som
förekommer i tecknade serier som
Snurre Sprätt eller Tom & Jerry).
Barnet ska inte kunna sätta den
tecknade figuren i samband med en
levande person, utan spelet ska vara
fullständigt fiktivt. Spelet får inte
innehålla ljud eller bilder som kan
väcka rädsla hos eller verka skrämmande för små barn. Spelet får inte
innehålla svordomar och inte heller
sexuella anspelningar. Nakenhet får
förekomma i andra än sexuella sammanhang (t.e.x. vid amning).
Känsloliv och identitet: självständighetsutvecklingen, den egna åtskildheten, könsidentiteten, att uthärda separationsångest.
Färdigheter och lek: språk, motorik, fantasilek.
Sociala färdigheter: att leka tillsammans,
rollekar, att turas om, att dela.
Tankeutveckling: konkret, svartvitt tänkande
– moraliskt tänkande: jagcentrering, enkla regler.
Medierelation: utmaningen att skilja mellan verklighet och
saga, kraftiga identifieringsupplevelser, att lära sig
hantera känslor, rädslor betonas.
Uppmuntra till mångsidigt medieinnehåll;
även böcker, tidningar, teater, film.
Uppmuntra till sådant som barnet själv är intresserat av; favorit-
sagorna och favorithjältarna spelar en viktig roll i den psykologiska utvecklingen. Uppmuntra även till gemensamma
lekar och vänrelationer. Hjälp barnet att skilja på fiktion
och fakta samt reklam.
Skydda barnet från vuxna ämnen och orosmoment, kom ihåg åldersgränserna. Delta som förälder aktivt i medieanvändningen; behandla förbryllande ämnen tillsammans. Kom överens om
spelreglerna för medieanvändningen. Ge tydlig vägledning och sätt upp gränser. Kontrollera tidsåtgången och se till
att gränserna följs.
Risker: pornografiskt material (problem med den sexuella
utvecklingen), starka visuella framställningar och känsloupplevelser (rädslor, sömnstörningar), våld (rädslor, modeller, attityder, avtrubbning), rasism (intolerans).
22 •
Ungdomarna på spel • THL
PEGI
PEGI 7
Till den här klassen hör alla spel som
annars skulle få klassificeringen 3,
men som innehåller scener eller ljud
som kan vara skrämmande. Spelen
kan innehålla scener med partiell
nakenhet, som dock inte får anknyta
till sex.
Utvecklingsuppgifter och mediekunskaper i ålderskategorin
(Bearbetning utifrån Salokoski & Mustonen 2007²)
Utvecklingsuppgifter: barn i lågstadieåldern,
7–11 -åringar (13-åringar)
Utveckling av känslolivet: rättframhet, flexibilitet,
upplevelseinriktning.
Utveckling av kunskaper och färdigheter: aktivitet, pysslande.
Tankeutveckling: symboliskt tänkande, orsak-verkan-relationer.
Sociala färdigheter: betydelsen av skola, vänner och
fritidsintressen framhävs, flickor och pojkar i separata grupper.
Moralisk utveckling: skede av konventionell moral.
Medierelationer: Stor konsumtion av medier, spel och böcker.
Internetmiljön är en viktig kanal för social interaktion.
Utveckling av det kritiska tänkandet.
Tryck på att se bra ut och vara vuxen i medierna. Mer
självständig och aktiv användning av medier och spel.
Uppmuntra till egna medieval.
Uppmuntra barnen att aktivt söka information då de
använder medierna och Internet, ifrågasätta medieinnehållet,
ha en kritisk inställning till medierna och uttrycka sig själva:
serier, filmer, tidningar, egna webbplatser.
Skydda barnen mot medieinnehåll för vuxna: sex och porr,
skräck, våld (åldersgränser!), se till att barnen går och lägger sig
i tid. Hjälp barnen lära sig nätetikett och säker Internet användning, placera medieutrustningen i gemensamma utrymmen,
kontrollera tidsåtgången och se till att barnen uppfyller sina
förpliktelser.
Risker: pornografiskt material (problem med den sexuella
utvecklingen), starka visuella framställningar och känsloupple velser (rädslor, sömnstörningar), våld (rädslor, modeller, attityder,
avtrubbning), rasism (intolerans).
THL • Ungdomarna på spel
• 23
Utvecklingsuppgifter och mediekunskaper i ålderskategorin
(Bearbetning utifrån Salokoski & Mustonen 2007²)
PEGI
Utvecklingsuppgifter: puberteten, 12–17 -åringar
Känsloliv och identitetsutveckling: Sökandet efter identiteten PEGI 12
I videospel för den här åldersgruppen
kan spelaren exponeras för lite mer
realistiskt våld, som är riktat mot
fantasifigurer och/eller orealistiskt
våld som är riktat mot figurer som
ser ut som människor eller identifierbara djur. Spelen kan innehålla
klara hänvsningar till sexualitet, men
dock så att till exempel sexscener är
dolda. Eventuellt grovt språk ska vara
av milt slag och får inte innehålla
sexuella ord.
24 •
Ungdomarna på spel • THL
den viktigaste utvecklingsuppgiften; personlig, social, emotionell, sexuell, fysisk-motorisk och prestationsbaserad jagbild. Känslorna förstärks, sexualiteten betonas.
Social utveckling: frigörelse från föräldrarna, revolt,
självständighet, rollexperiment.
Moralisk utveckling: skede av principiell moral.
Medierelation: jaget speglas i mediernas modeller och
rollfigurerna i spelen, idoler, förebilder och hjältar viktiga,
kamratgruppens åsikter överbetonas, kritiskt tänkande och
ifrågasättande, användning av medier som en manifestation
av den egna subkulturen.
Uppmuntra ungdomarna att uttrycka sig själva och att
upprätthålla en balans mellan medieanvändningen och de övriga fritidsintressena/relationerna.
Skydda, ge handledning i datasäkerhetsfrågor och
problemsituationer (mobbning, identitetsstölder osv.), se till
att åldersgränserna följs och övervaka tidsåtgången.
Risker: våld, i synnerhet självmord (modeller), överbetoning av sexualiteten (tryck på att ha sex, sexuellt utnyttjande),
extremideologier, droger och rusmedel (tryck på att prova/
använda), rasism (intolerans), Internet- och spelberoende.
PEGI
Ikävaiheittaiset kehitystehtävät ja mediataidot
(Mukaillen Salokoski & Mustonen 2007 ²)
Se föregående.
Utvecklingsuppgifterna är desamma som ovan, men
utvecklingen är i ett annat skede. Den ungas förmåga
att hantera innehållet i medierna är mer utvecklad.
PEGI 16
Denna märkning används när en
våldsskildring (eller sexuell handling)
når en nivå som liknar den man kan
vänta sig i verkliga livet. Ungdomar i
denna åldersgrupp antas redan kunna
hantera grovt språk av mer extrem
karaktär och att det förekommer
användning av tobak eller droger och
skildringar av kriminalitet.
Skedet då den unga bygger upp självständigheten och sitt eget liv.
Skötsel av studier och övergång till arbetslivet.
Balansering av ansvar och frihet.
Att den unga flyttar till en egen bostad och föräldrarnas kontroll försvagas utgör en risk för att problem utvecklas.
PE-GI 18
Vuxenklassificeringen används när
spelet innehåller våld som är mycket
detaljerat, blodigt eller sadistiskt eller
anknyter till sex. I sexskildringarna är
genitalierna klart synliga.
THL • Ungdomarna på spel
• 25
Gränsen mellan digitala spel och
penningspel diffus
Pengar anknyter till digitala spel på många sätt. Gränsen mellan penningspel och underhållningsspel kan vara oklar i synnerhet på Internet. Vilket spel som helst kan spelas också om
pengar, om spelarna själva kommer överens om detta sinsemellan. Spelarna kan till exempel
slå vad om vem som får det bästa resultatet i spelet. Enligt den här principen fungerar till
exempel många av de webbplatser med s.k. skicklighetsspel som finns på Internet. På dessa
webbplatser tävlar spelarna mot varandra genom att spela olika små- eller minispel. Vanligtvis
kan man spela gratis på dessa webbplatser, men om spelarna så önskar kan de även göra en
penninginsats. Den som har lyckats bäst i spelet vinner då ett penningpris.
Digitala spel som är kända från webbplatser med skicklighetsspel, till exempel tetris, patiens
eller olika ordspel, förvandlas till spel om pengar. De insatser och vinstsummor som anknyter
till spelen är rätt små i jämförelse med många mer traditionella penningspel, men det kan å
andra sidan vara lättare för unga personer att börja spela om pengar med spel av detta slag
som ungdomarna känner till sedan tidigare.
På Internet är spelen även förknippade med ny betalningspraxis som suddar ut gränsen
mellan penningspel och andra spel. Till exempel kan fortgående nätrollspel inte köpas med
en engångsavgift, utan spelaren måste betala en ny avgift med vissa intervaller. Många
konsolspel är också numera av ett sådant slag att man inte får den slutgiltiga versionen
då man köper spelet i affären, utan man kan köpa tilläggsdelar och uppdateringar samt
virtuella handelsvaror till spelen på Internet. Man lägger med andra ord ut pengar också
efter att man har köpt spelet och inlett spelandet. Spel av detta slag skiljer sig dock från
egentliga penningspel genom att man i allmänhet inte kan vinna pengar i dem.
26 •
Ungdomarna på spel • THL
THL • Ungdomarna på spel
• 27
2
Penningspel
Med penningspel avses enligt lotterilagen allt spelande i vilket vinsten eller förlusten är
pengar eller av penningvärde. Största delen av de traditionella penningspelen är turspel som
bygger på slumpen, i vilka vem som helst kan vinna och förlora. Exempel på penningspel är
lotto, Keno, skraplotter, toto, penningautomater, roulett och nätpoker.
I Finland har följande aktörer fått tillstånd av statsrådet att ordna penningspelverksamhet: Fintoto
Oy (totospel), Penningautomatföreningen (penningautomater, kasinospel och spelkasinoverksamhet) och Veikkaus Ab (penninglotter samt tips- och vadslagningsspel). Intäkterna från alla
de tre penningspelbolagen används i sin helhet till de allmännyttiga ändamål som det stadgas
om i lotterilagen. Enligt den reformerade lotterilagen är penningspel förbjudna för personer
under 18 år (se s. 37).
I Finland spelar man mycket penningspel, i genomsnitt mer än i resten av
Europa. Enligt den befolkningsundersökning som genomfördes år 2007
spelade tre av fyra finländare över 15 år penningspel varje år.³ Det mest
populära penningspelet bland finländare är lotto. I Finland är penningspel
allmänt accepterade och finns tillgängliga i stor omfattning. Av RAY:s
penningautomater är cirka 17 000 placerade i vardagliga miljöer, som
service- och trafikstationer, butiker och kiosker. De finns också på platser
där det är populärt att tillbringa fritiden, som idrottshallar och restauranger. Penningautomatföreningens penningspel kan man dessutom spela
i RAY:s separata övervakade spelsalar, som Täyspotti, Potti och Pelikioski
samt i Finlands enda kasino, Grand Casino i Helsingfors. Alla spelsalar
har åldersgränsen 18 år.
28 •
Ungdomarna på spel • THL
Veikkaus spel säljs på cirka 3 200 ställen i kiosker, på service- och trafikstationer, på stormarknader och i matbutiker. Fintotos hästspel säljs på cirka
700 spelförsäljningsställen, bland annat kiosker och travbanor. Dessutom
bjuder alla tre penningspelbolagen ut sina spel på Internet. På Internet
bjuds även ett omfattande sortiment av penningspel från utländska spelbolag ut mycket aktivt.
Som en följd av den tekniska utvecklingen har utbudet av penningspel under de senaste åren blivit mer mångsidigt
och omfattande. Man hittar fler nya penningspel och spelare som är intresserade av dem än förr på Internet, och
penningspel som kan spelas på Internet och andra elektroniska spelformer är på uppgång i spelvärlden. Nätpoker kan
spelas hemma i soffan och nästan var som helst dygnet runt, och man kan enkelt och snabbt skrapa penninglotter
med hjälp av datormusen.
Spelandet om pengar syns även i medierna. Lottovinnarna håller sig dolda från offentligheten, men lottospelet
förekommer flitigt i nyheterna. Poker i olika varianter, som är populärt i synnerhet bland unga män, har gjort penningspelen till en del av kändis- och underhållningskulturen. Pokerstjärnorna berättar öppet om sina inkomster i
medieoffentligheten och förevisar den egendom som de har köpt med sina turneringsvinster i kvällstidningarnas,
pokertidskrifternas och nöjesmagasinens spalter.
Ungdomarna
på spel
Exempel på penningspel är
penningautomater
skraplotter
dragningsspel (t.ex. lotto och Keno)
tipsspel
vadslagning
kasinospel (t.ex. roulett, Black Jack och poker)
totospel
THL • Ungdomarna på spel
• 29
Unga som spelare om pengar
Många ungdomar är intresserade av penningspel och spelar trots att de egentligen är för unga
för att få spela. Penningspel intresserar framför allt pojkar. Enligt en ESPAD-undersökning som
utfördes bland skolelever innan lotterilagen ändrades och den åldersgräns på 18 år som det stadgas om i denna infördes, spelade 70 procent av pojkarna i årskurs 9 penningspel åtminstone en
gång i månaden, medan motsvarande andel av flickorna var endast en fjärdedel.4 Ungdomarna
tycker att penningspel är ett roligt och spännande tidsfördriv, som man kan sysselsätta sig med
ensam eller tillsammans med vänner. Allt som är förbjudet och nytt är intressant och lockande
för ungdomar. Spel som är avsedda för vuxna hör också till denna grupp.
Enligt internationella undersökningar spelar ungdomar numera penningspel i allt större utsträckning, vilket är en
följd av att spelen utvecklas och spelkanalerna utvidgas. Enligt den skolhälsoenkät som Institutet för hälsa och
välfärd genomförde år 2010 hade 63 procent av grundskoleeleverna spelat penningspel under det gångna året, och
hela 40 procent av pojkarna i grundskolan spelade penningspel minst en gång i veckan.5 Ungdomar är i synnerhet
intresserade av penningautomater och penningspel. Poker och andra kortspel är också populära bland ungdomar.
Minderåriga kan ordna egna pokerturneringar och spelkvällar med penninginsatser hemma tillsammans med kamrater. Vadslagning om sport intresserar i synnerhet pojkar som aktivt utövar idrott.
Ungdomar lägger mycket pengar på spel i förhållande till sina inkomster. Enligt en utredning som Social- och hälsovårdsministeriet lät genomföra redan år 2006 använde ungdomar i medeltal 5 euro och 70 cent i veckan till spel.
Minderåriga finländska ungdomar har årligen lagt ner stora summor på penningspel. År 2006
uppgick konsumtionen till uppskattningsvis 36 miljoner euro.6
Internet ger ungdomarna en inblick i penningspel
På Internet står en betydande mängd olika spelwebbplatser till buds. Penningspel finns enligt
uppskattning på cirka 2 000–3 000 webbplatser. Det finns flera tiotals webbplatser där utländska
företag bjuder ut penningspel på finska och svenska. På vissa webbplatser med underhållningsoch skicklighetsspel finns dessutom nätspel som påminner om penningspel och som man även
kan spela gratis och utan separat registrering. På webbplatser med underhållningsspel som är
avsedda för personer i alla åldrar kan man till exempel titta på spelets gång på ett avgiftsfritt
nätpokerbord utan separat registrering eller spela olika virtuella automatspel som liknar penningautomater. På så sätt skaffar sig barn och ungdomar en uppfattning om penningspelen,
30 •
Ungdomarna på spel • THL
idén bakom spelen och spelreglerna, och därför har en del lägre tröskel för att prova spela med riktiga pengar vid
pokerbord eller på automater efter att de har fyllt 18 år. Enligt 2007 års ESPAD-undersökning ansåg en del av de finländska ungdomarna även att det är ganska enkelt att spela avgiftsbelagd nätpoker (som tillhandahålls av utländska
spelarrangörer), trots att det i praktiken borde vara omöjligt.4
Ungdomar kan öva på att spela penningspel med låtsaspengar som kan användas i gratis demospel, vilket kan sänka
tröskeln för att senare använda riktiga pengar i spelen. Demospelen kan vara vilseledande, eftersom vinsttätheten
kan vara större i dem än i de egentliga penningspelen. Belönande erfarenheter får människor att återvända till spelen. Om till exempel en person som spelar nätpoker har vant sig vid att spela om större summor, är det svårt att i
fortsättningen uppleva spänning vid bord med små insatser. En del av dem som spelar om pengar söker uttryckligen
de adrenalinkickar och starka känslor som orsakas av att man vinner eller förlorar stora penningpotter.
Test av gränserna och spänning
Att spela om pengar ger ungdomar möjlighet att testa sina egna gränser och de gränser som har satts
upp för dem. På samma sätt testar ungdomar också andra förbjudna och nya saker, som rusmedel.
Genom att spela om pengar söker ungdomar acceptans av andra unga i samma ålder, social interaktion,
underhållning, avslappning och spänning. Dessa förväntningar är i stor utsträckning jämförbara med
förväntningarna på alkoholanvändning. Dessutom hopar sig riskbeteenden: ungdomars användning
av rusmedel har konstaterats anknyta till överdrivet spelande om pengar. 7,8 En del av ungdomarna
spelar penningspel för att söka tröst för bekymren, sorgerna och motgångarna i livet. De flyr undan
nedstämdheten med hjälp av penningspelen, men spelar även för att glömma tidigare spelförluster.
Ungdomar som spelar penningspel tar också modell av sina vänner och vill visa vem som vågar spela
inom förbjudna områden eller förbjudna spel. Precis som med rökning kan man vara aktiv eller passiv
också i fråga om spelande: en eller två spelar och de andra sitter bredvid och tittar på.
Vanföreställningar beträffande penningspel
Både unga och vuxna spelare har ofta snedvridna uppfattningar och föreställningar om sannolikheterna
i penningspel, spelens natur och tur. En ung person kan tro att han eller hon kan lära sig att spela bättre
på en pokerautomat genom att öva, trots att pokerautomaten precis som de övriga penningautomaterna helt och hållet bygger på slumpen. Det är även vanligt att man tror att föregående spelomgång på
THL • Ungdomarna på spel
• 31
penningautomaten påverkar nästa omgång eller att dubblingen följer ett visst mönster, trots att alla spelomgångar
är separata från varandra och oberoende av de tidigare omgångarna.
Missuppfattningar om spelegenskaperna och ens egen förmåga att hantera spelen gör en mottaglig för spelproblem.
Det är viktigt att man berättar för ungdomar om penningspelens natur, sannolikheten för att förlora och de risker
som är förknippade med spelen. Syftet med penningspelen är att ge vinst åt dem som upprätthåller dessa. Endast
en del av de pengar som spelarna har spelat för återbetalas i form av vinster.
Största delen av spelen om pengar bygger på ren tur, vilket innebär att alla spelare har lika stor möjlighet att vinna
eller förlora. Exempel på turspel är bland annat roulett, lotto och penningautomater. Spelarna kan inte själva påverka
spelets slutresultat, även om de kanske tror det. Utöver turspelen finns det penningspel där spelaren på något sätt
kan påverka spelets slutresultat. Också i de penningspel som anses utgöra skicklighetsspel har slumpen åtminstone
en liten betydelse när det gäller att fastställa slutresultatet. I till exempel poker kan en nybörjare vinna över en erfaren
spelare i ett enskilt spel, men betydelsen av skickligt spel framhävs med tiden. Pokerspelare med spelproblem inbillar
sig ofta att de är bättre spelare än vad de i verkligheten är.
Olika kognitiva snedvridningar är typiska för personer med spelproblem. De tror att de kan kontrollera sitt eget
spelande. Det är vanligt att man underskattar sina egna förluster och överskattar vinsterna. Dessutom inbillar de sig
att de kan vinna tillbaka alla pengar som de har förlorat.
Överdrivet spelande
eller problemspelande?
För största delen av spelarna är spelande om pengar ett trevligt
tidsfördriv som ger mer spänning i livet. Alla klarar dock inte av att
spela med måtta, utan spelandet kan ge upphov till problem inom
olika områden av livet. Problemspelande innebär i allmänhet överdrivet spelande av penningspel, vilket har en negativ inverkan på
personens liv, som den psykiska eller fysiska hälsan, skolframgången eller prestationerna i arbetslivet, ekonomin eller de mänskliga
relationerna. En del penningspel är mer beroendeframkallande
än andra. Till exempel är en penningautomat, som fungerar i snabbt tempo och som genast betalar ut vinsten, mer
beroendeframkallande än det långsammare lottospelet, där vinsten dras endast en eller två gånger i veckan.
32 •
Ungdomarna på spel • THL
Spelarens uppfattning om pengar försvinner i synnerhet vid penningspel på Internet, där pengarna överförs från
bankkontot till spelkontot elektroniskt. Då kan det vara svårare att uppfatta spelförlusterna och avsluta spelandet i
tid. I Internetspel och penningautomater upprätthålls spellusten också av ljudeffekterna.
Problem som orsakats av spelande om pengar finns också bland ungdomar. Enligt en undersökning som Social- och
hälsovårdsministeriet lät genomföra år 2006 spelade 2,3 procent av de finländska ungdomarna för mycket penningspel. I den här gruppen ingår 9 000 ungdomar i åldern 12–17 år.6 Barn och ungdomar är särskilt mottagliga för de
problem som penningspel ger upphov till. Risken är särskild stor för barn och ungdomar med invandrarbakgrund,
som lockas till penningspelen av bland annat känslan av utanförskap i den nya kulturen och förhoppningen om lätta
pengar och plötslig rikedom.
Även om ungdomarnas spelande om pengar kvantitativt sett är mindre än de vuxnas, är problemspelande relativt
sett vanligare bland ungdomar.³ Ungdomarnas spelande om pengar kan även utvecklas till ett problem snabbare än
de vuxnas spelande. Att man spelar ensam skapar en betydligt större risk än att man spelar i grupp. Det är även ett
tecken på överdrivet spelande. Då man pratar om överdrivet spelande bland barn och ungdomar är det dock skäl att
undvika det starka ordet spelberoende, eftersom de flestas spelande om pengar begränsas till ungdomen och inte
leder till ett allvarligt problem.
Ekonomiska skadeverkningar
Även om de ekonomiska skadeverkningarna för ungdomar som spelar för mycket framhävs i
mindre utsträckning än de ekonomiska skadeverkningarna för vuxna, kan också ungdomars
ekonomi komma i gungning som en följd av spelen. Spelande om pengar som har inletts i
barndomen eller den tidiga ungdomen kan, om det blir problematiskt, leda till att man tar
snabblån när man blir myndig och på längre sikt förlorar kreditvärdigheten, vilket i sin tur
påverkar till exempel möjligheten att få en bostad och arbetsplats i framtiden. Personer under
18 år kan också skuldsätta sig, om de lånar spelpengar av vänner och närstående.
Skadeverkningar som anknyter till tidsanvändningen och sociala skadeverkningar
Även om penningspelen inte skulle ge upphov till betydande ekonomiska skadeverkningar,
kan överdrivet spelande ha desto större skadlig inverkan på tidsanvändningen. Turneringar
som är intressanta för en person som spelar nätpoker infaller ofta på kvällen och natten på
utländska webbplatser, vilket medför att nattsömnen faller bort och dygnsrytmen störs.
THL • Ungdomarna på spel
• 33
De avgiftsfria spelsidor som står till buds på Internet kan också suga en med sig till spelens värld för långa stunder.
Skadeverkningarna av gratisspel hänför sig uttryckligen till tidsanvändningen. Detta avspeglas i de sociala relationerna, skolgången och studierna. En ung person som spelar mycket kan förlora intresset för andra fritidsintressen och
dra sig undan det välbekanta kamratgänget eller också kan det gamla kamratgänget bytas ut mot sådana vänner
som spelar. Om den unga sällskapar med någon kan parrelationen bli lidande och bryta samman. Att man spelar
penningspel kan även leda till att familjens gemensamma tid och umgänge minskar. Överdrivet spelande om pengar
är inte bara individens problem, utan det påverkar även de anhöriga.
Identifiering av överdrivet spelande
Det är svårt att identifiera problemspelande, eftersom det till skillnad från exempelvis drogproblem inte syns utanpå.
Att en ung person spelar för mycket penningspel kan avslöjas för de anhöriga först då spelandet har orsakat problem
inom flera delområden av livet, som de mänskliga relationerna, ekonomin och det psykiska välmåendet.
Spelproblem leder ofta till svårigheter i skolan och förändringar i personligheten och humöret. En ung person kan
tappa intresset för aktiviteter och fritidsintressen som han eller hon tidigare har njutit av, och i stället uppstår bristande
koncentration och allmän likgiltighet. Hos en ung person som spelar mycket anknyter tankarna och samtalsämnena
i allmänhet i stor utsträckning till penningspel och spelandet av sådana.
Den unga personen orkar inte längre bry sig om sin hygien, det han eller hon har att uträtta
och sina förpliktelser på samma sätt som förut, och han eller hon kommer till exempel inte
längre i tid till möten. Oförklarlig penningförbrukning, som penningsummor som uppkommer
och försvinner snabbt, eller lån av pengar kan vara tecken på ett spelproblem.
Överdrivet spelande är vanligtvis förknippat med hemlighetsmakeri, som oftast beror på skam
och skuld. Den unga kan även börja ljuga då han eller hon behöver pengar att spela för.
Ungdomar är ofta mycket skickliga på att motivera sitt behov av pengar. Spiralen av lögner
ökar det psykiska illamåendet hos problemspelaren och upprätthåller spelandet.
Den unga kan även sälja sin egendom för att få pengar att spela för eller för att betala spelskulder. Det kan bli nödvändigt att som en stödåtgärd kontrollera användningen av pengar
hos en ung person med spelproblem, då den unga försöker sluta spela. Föräldrarna kan vid
behov ta hand om den ungas bankkonto och bankkoder och be den unga överlämna kvitton
på de överenskomna inköpen.
34 •
Ungdomarna på spel • THL
Om en närstående till en ung person eller en vuxen som arbetar med den unga personen är oroad över
att den unga spelar överdrivet mycket om pengar är det viktigt att man för saken på tal (se sidan 44).
Ibland räcker det med att man pratar om de risker som hänför sig till penningspel och om vad som är
ansvarsfullt spelande.
Ungdomarna
på spel
Sådant spelande om pengar som väcker oro kan föras
på tal med hjälp av till exempel följande frågor:
1. Har du någon gång känt ett behov av att lägga allt mer pengar på spelande?
Ja/Nej
Har du någon gång tvingats ljuga för dina anhöriga om hur mycket du spelar?
Ja/Nej
Ett positivt svar på en av frågorna eller båda innebär att den unga kan ha ett spelproblem.
Då är det viktigt att diskutera detta med den unga. Man kan även inleda diskussionen med
en direkt fråga: ”Spelar du penningspel?”
Föräldrarna som exempel
Barn och ungdomar bekantar sig med penningspelens värld självständigt och tillsammans med vänner, men lär sig
även att spela om pengar av sina föräldrar och andra familjemedlemmar. Barn kan titta på när föräldrarna, syskonen
och andra släktingar spelar och ta modell av detta. Om pappa eller mamma har för vana att alltid stoppa några
mynt i spelautomaten när de är i butiken eller lämna in sportvadslagningskupong i kiosken blir det lätt en vana
också för barnen.
Att man lovordar spelande om pengar i vardagligt tal eller idealiserar vinster och pengar kan ge barn och ungdomar
en felaktig bild om spelens verkliga natur. Föräldrarnas attityder och inställning till penningspel är viktiga, eftersom
THL • Ungdomarna på spel
• 35
spelande som inleds tidigt kan göra en mottaglig för spelproblem som vuxen. Av denna orsak ändrades lotterilagen
nyss, så att allt spelande om pengar är förbjudet för minderåriga. Förbudet gäller också inom familjekretsen. Det är
bra om föräldrarna funderar på sitt eget spelbeteende och överväger huruvida de alls ska spela penningspel i barnens
sällskap. Det är viktigt att man öppet diskuterar penningspel med barn och ungdomar.
Penningspel bör inte vara en gemensam hobby för familjen. Barnen förstår ännu inte spelens risker, utan uppslukas
lätt av den spänning som spelen medför. Även om det kan kännas harmlöst och trevligt att fylla i och kontrollera
lottokupongen, spela nätpoker tillsammans med ett barn eller en ung person eller köpa lotter i julklapp är det i
samtliga fall fråga om penningspel som enligt lagen inte är tillåtna för minderåriga. Det är viktigt att konsekvent
följa åldersgränserna för penningspelen också på familjens gemensamma fritidsresor, som fartygskryssningar och
utlandssemestrar, och man bör inte förringa direktiven eller exemplen.
I vuxnas liv ingår förutom penningspel även mycket annat som är förbjudet för barn, eftersom det är ännu skadligare för barn och ungdomar än för vuxna. Den nedre åldersgränsen för penningspel är nu enhetlig med till exempel
alkohol- och tobakslagstiftningen. Det är viktigt att de vuxna främjar en kultur där barnens revir skyddas från alla
dessa skadliga influenser.
Ungdomarna
på spel
Diskutera med barnen
36 •
Diskutera penningspel och spelens åldersgräns med ditt barn.
Försök reda ut och korrigera missuppfattningar om penningspelen och
vinstmöjligheterna i dessa.
Begrunda ditt eget spelande om pengar i barnets närvaro.
Penningspel bör inte vara ett av familjens gemensamma fritidsintressen.
Bekanta dig med de spelsidor som finns på Internet och
användningsvillkoren för dessa.
Var medveten om vilka webbplatser ditt barn använder
på Internet och sätt gränser för barnets Internetanvändning.
Ungdomarna på spel • THL
Åldersgränser, övervakning och
marknadsföring i anknytning till spelen om pengar
Alla penningspel belades med en allmän åldersgräns på 18 år i Finland i början av oktober 2010, då lotterilagen reformerades. Minderåriga får inte heller längre spela på automater i vuxna familjemedlemmars sällskap.
Man beslutade sig för att ändra åldersgränsen, eftersom tidigt spelande om pengar har konstaterats påverka
utvecklingen av spelproblem senare i livet.
Genom att ändra åldersgränsen strävar man efter att minska de sociala och hälsorelaterade problem som
spelandet om pengar ger upphov till bland ungdomar. Åldersgränsövervakningen verkställs förutom av penningspelbolagen även av ombudsmännen och de aktörer som har upplåtit utrymme för användning av penningautomater, till exempel livsmedelsaffärer och kiosker.
Övervakningsuppgiften är utmanande på många sätt på grund av penningautomaternas placering och den rikliga tillgången. Det är viktigt att alla vuxna
för egen del satsar på denna övervakning. Enbart den ändrade åldersgränsen
hjälper inte, om attityderna till barns och ungdomars spelande inte ändras i
samhället.
En del av penningautomaterna fungerar med kort utan kreditegenskap (Debet
och Visa Electron), varvid spelarens ålder alltid kontrolleras i samband med
spelandet. Då det blir vanligare med penningautomater på vilka man kan spela med kort, blir det lättare att identifiera spelaren, och då underlättas också
övervakningen.
Redan innan lagändringen belade en del av de finländska penningspelbolagen
frivilligt sina spel med en nedre åldersgräns på 18 år. Kasinospel och penningspel
på Internet är alltid förbjudna för personer under 18 år. Även om penningspel
på Internet är försedda med 18 års åldersgräns, kan också minderåriga skapa
THL • Ungdomarna på spel
• 37
spelkonton på internationella spelsidor genom att till exempel
använda felaktiga personuppgifter. Minderåriga kan inte själva
registrera sig för finländska penningspelbolags Internetspel,
eftersom dessa bolag använder elektronisk identifiering av
kunden via nätbanken. Spelkundens ålder kontrolleras alltid via
Befolkningsregistercentralen.
K18
Enligt lotterilagen får penningspel inte marknadsföras till personer under 18 år. Dessutom får marknadsföringen inte skapa
en positiv bild av rikligt spelande. Om spelen är förenade med
en särskild risk för spelproblem, får dessa spel – till exempel
penningautomater – endast marknadsföras i spelsalar, kasinon
och travbanor. Spelarna får dock oberoende av marknadsföringsbegränsningarna ges information om
spelobjekten för sådana spel, spelplatserna, spelvillkoren, spelavgifterna, sannolikheten att vinna och
vinsterna. Enligt lotterilagen är det helt förbjudet för utländska spelbolag att marknadsföra penningspel
till finländare.
Barn och ungdomar kan se reklam för kasinon och penningspel i till exempel reklam på en webbplats för
musiktjänster och i den pop up-reklam som dyker upp i diskussionsspalter. Även om penningspelreklam
som riktar sig till minderåriga är förbjuden i Finland, förmedlas olika föreställningar om penningspel och
spelare till barn och ungdomar via medierna. Barns och ungdomars medieläskunnighet skiljer sig från de
vuxnas, och de kan inte nödvändigtvis förhålla sig kritiskt till den information som de har fått. Många
ungdomars drömyrke är numera pokerproffs, trots att det i verkligheten endast är ett fåtal spelare som
kan försörja sig själva på poker.
38 •
Ungdomarna på spel • THL
THL • Ungdomarna på spel
• 39
3
Ungdomar särskilt
mottagliga för
spelrelaterade problem
Ungdomen är ett skede av tillväxt, utveckling och stora förändringar och är
förknippad med många olika fysiska och psykiska utvecklingsuppgifter. Viktiga
aktiviteter hos barn och ungdomar är att utforma sin identitet, hitta sin sexualitet,
studera, lära sig sociala färdigheter och livshantering och frigöra sig från barndomshemmet. Störningar i dessa aktiviteter kan få långtgående följder. Till exempel
kan problematisk användning av rusmedel eller ett spelproblem ta upp så mycket
av en ung persons tid och krafter, att dessa utvecklingsuppgifter förhindras eller
fördröjs. Utvecklingen av jagbilden och de sociala färdigheterna är betydelsefulla
utvecklingsuppgifter för ungdomar. Socialitetens betydelse och betydelsen av att
söka efter den egna identiteten framhävs i ungdomarnas liv. Hos ungdomar riktar
sig i synnerhet beroende som anknyter till spelande på Internet ofta till de människorelationer som har byggts upp på Internet samt till den jagbild som har skapats via
rollspelen. Mer information om dessa utvecklingsuppgifter finns på sidorna 22–25.
Ungdomar har ännu inte hunnit skapa stabila sociala relationer, och deras förmåga att fatta beslut och göra bedömningar har ännu inte utvecklats till samma nivå som hos en vuxen. Ungdomen är förknippad med hormonella
förändringar och kraftiga svängningar i känslolivet. Ungdomarnas värderingar har ännu inte utformats färdigt och
deras kognitiva utveckling pågår fortfarande. Barns och ungdomars hjärnor utvecklas upp till 25-årsåldern, vilket
är anledningen till att det förekommer mer impulsivt beteende bland ungdomar än bland vuxna. En hjärna som
utvecklas är mer formbar än en vuxens hjärna, vilket medför att ett beroende kan utvecklas lättare och snabbare
än hos vuxna. Det drogrelaterade minnet, eller välbehagsminnet, är särskilt känsligt i puberteten, då aktivering av
välbehagskopplingarna i hjärnan kan åstadkomma permanenta förändringar i hjärnan.
40 •
Ungdomarna på spel • THL
Dessa särskilda egenskaper med anknytning till ungdomen gör barn och ungdomar särskilt sårbara för olika former av
riskbeteende, som användning av alkohol och droger, rökning, våldsamhet och olika funktionella beroenden, dit även
överdrivet spelande räknas. Vilka uttryck problemspelandet tar sig varierar mellan olika åldersgrupper. Ungdomar och
vuxna som spelar för mycket skiljer sig åt åtminstone på den punkten att ungdomarna till exempel har konstaterats
vara mer villiga att ta risker, vara mer upplevelseinriktade och ha brister i den förmåga att överväga sina handlingar
som anknyter till kontrollen av spelandet.
Eventuella kriser i en ung persons liv, som ensamhet eller mobbning, ökar barnets eller den
unga personens risk för problemspelande. Till exempel kan skolmobbning som de vuxna inte
har identifierat och lagt märke till leda till att barnet söker tröst i spelandet. Det kan bli en
spiral, där barnet eller den unga personen reglerar sina känslor och flyr från den situation som
gör honom eller henne ledsen genom att spela. Det är av största vikt att de vuxna ingriper i
ett barns eller en ung persons kriser redan i ett tidigt skede.
Uppkomsten av problemspelande eller utvecklingen av ett spelproblem är förknippad med
riskfaktorer som påverkar utvecklingen av spelproblemet. 9 Riskfaktorerna rör människans verksamhet, tänkande, biologiska egenskaper, som det genetiska arvet, känslolivet och de sociala
relationerna. Det har till exempel konstaterats att det finns ett samband mellan ADHD och
överdrivet spelande. Omständigheter som anknyter till miljön och samhället, som attityderna
till spelande, påverkar också indirekt spelaren.
Riskfaktorerna för spelande kan delas in i t.ex. omständigheter som rör spelaren eller hans
eller hennes historia, risker som anknyter till spelens egenskaper och risker som orsakas av
omgivningen (se tabellen på nästa sida).
THL • Ungdomarna på spel
• 41
Ungdomarna
på spel
Riskfaktorer som är
gemensamma för spelen
Riskfaktorer
som anknyter
till spelaren eller
spelarens
historia
svaga sociala färdigheter
ensamhet
mobbningsoffer
dålig självkänsla
få upplevelser av framgång
utanför spelen
koncentrationsstörningar
(t.ex. ADHD)
psykiska problem, i synnerhet
depression
rusmedelsproblem och andra
beroenden, också i familjehistorien
likgiltiga föräldrar
modeller av närstående personer
känsloreglering med hjälp
av spelande
starkt behov av att fly
från verkligheten
otillfredsställda sociala
och emotionella behov
genetiskt anlag för beroenden
livskriser, förluster eller traumatiska
upplevelser i livet
Faktorer som
anknyter till
spelets
egenskaper
visualitet
(ljus, färger, effektfullhet)
teknisk smidighet
(inga avbrott eller tekniska problem
som påverkar avancemanget i spelet)
snabbt tempo
ljudeffekter
belöningar i spelet och möjligheten
till sådana
Faktorer i
omgivningen
spelens sociala godtagbarhet
ett rikligt utbud av spel
imagereklam som gäller spel och
som riktar sig till ungdomar
dålig övervakning av ålders gränserna och likgiltighet inför
åldersgränserna
42 •
Ungdomarna på spel • THL
Riskfaktorer som är karakteristiska för digitala spel
Riskfaktorer som är karakteristiska för penningspel
spelande som har inletts
i ungdomen
stor vinst i spelhistorien
felaktiga föreställningar om
sannolikheten för vinst eller
föreställningar om tur
felaktiga föreställningar om
spelkontrollen eller den egna
skickligheten
ekonomiska problem
föräldrarna fungerat som
modell för spelandet
spelande på grund av påtryck ningar från kamratgänget eller
för att bli accepterad
möjlighet att fortsätta spelet i det oändliga,
spelet tar aldrig slut
möjlighet att spela
dygnet runt
sociala gemenskaper
i anslutning till spel på Internet
stark identifiering med figurerna i spelet
anonymitet
snabbt tempo (tiden mellan
insatsen och det ögonblick
då det avgörs huruvida man
vinner)
nära ögat -situationer
anonymitet i en del av spelen om pengar på Internet
den omfattande förekomsten av penningautomater och penningautomaternas placering i vardag-
liga miljöer, som butiker, kiosker, servicestationer och idrottshallar
marknadsföring av penningspel
penningspel en del av kulturen
Skyddande faktorer och förebyggande av problem
Förutom genom påverkan på riskfaktorerna och minskning av dessa kan uppkomsten av problemspelande även
påverkas genom att man förstärker skyddsfaktorerna. Skyddsfaktorerna är lika talrika som riskfaktorerna och anknyter
till en persons beteende, attityder, sociala relationer och stöd samt till omgivningen.
Barn och ungdomar skyddas mot spelproblem av i synnerhet goda familje- och vänskapsrelationer samt av en trygg
närmiljö, i vilken hemmet, skolan och fritidsintressena ingår. Förstärkning av de sociala färdigheterna skyddar också
en ung person mot spelrelaterade problem. Tillräcklig och korrekt information om spelen och deras skadliga effekter
bidrar till att skydda mot spelrelaterade problem i synnerhet då informationen kombineras med ett mer omfattande
förebyggande arbete, bland annat efterlevnad av åldersgränserna och ett ansvarsfullt spelbeteende i barnens och
ungdomarnas närmaste omgivning.
Utöver föräldrarna och vårdnadshavarna är det bra om också de övriga vuxna intresserar sig
för barnens och ungdomarnas spelande och förebyggandet av de problem som spelandet
eventuellt ger upphov till. Exempel på andra vuxna som ingår i barnens och ungdomarnas
liv är mor- och farföräldrarna, skolans personal och de vuxna som barnen kommer i kontakt
med i samband med fritidsintressena. Utöver hemmet utgör också skolan en naturlig miljö
för att prata om spelande, eftersom barnen och ungdomarna tillbringar en avsevärd del av
sin vardag där.
Det vore viktigt att utreda eventuellt överdrivet spelande bland eleverna genom att ställa frågor
om spelvanorna till exempel i samband med hälsokontroller. Det är bra om hela elevvårdspersonalen känner till och kan identifiera de risker, skadeverkningar och skyddsfaktorer som anknyter
till spelande. Utöver skolhälsovårdaren är till exempel skolkuratorerna, skolgångsbiträdena,
elevhandledarna, skolläkarna, skolpsykologerna och lärarna viktiga.
Man kan dela ut information om ämnet till föräldrarna på till exempel föräldramöten och Internet. PowerPoint-presentationer som anknyter till detta stödmaterial och som exempelvis lämpar
sig för föräldramöten kan laddas ner på adressen www.thl.fi/pelihaitat och www.pelitaito.fi.
THL • Ungdomarna på spel
• 43
Ungdomarna
på spel
Förebyggande av överdrivet spelande
Påverkan av kunskapen, attityderna och föreställningarna om spelande
(t.ex. information om riskerna med spelande, efterlevnad av åldersgränserna,
felaktiga föreställningar om vinstmöjligheterna i spelen eller om den egna skickligheten)
Ökad kritik och mediefostran
Uppövning av färdigheterna beträffande självkontroll och känslor
Identifiering av orsakerna till spelandet (t.ex. tröstspelande, känsloreglering)
Skapande av möjligheter till ersättande aktiviteter
Tillhandahållande av socialt stöd och stöd för ungdomarna
(t.ex. tidigt ingripande i mobbning i skolan)
Gränsdragning (t.ex åldersgränser, speltid)
Samtal om oron
Om ett barns eller en ung persons spelande väcker oro
Det lönar sig att föra ett barns eller en ung persons eventuella överdrivna spelande på tal så tidigt som möjligt efter
att oron har väckts, så att situationen inte hinner förvärras. Idealsituationen vore att spelande och dess risker allmänt
diskuteras med barn och ungdomar i vardagen. Detta är i första hand föräldrarnas uppgift, men vid behov kan också
andra som arbetar med barnet eller den unga personen, till exempel lärare eller tränare, föra oron på tal. Ibland räcker
det med att man uttrycker sin oro för att den unga ska börja fundera över sitt eget spelande.
Det är inte alltid enkelt att tala om spelande och de problem som är förknippade med detta. I allmänhet lönar det sig dock. Om det känns svårt att prata om saken lönar det sig att planera samtalet
på förhand eller att be om stöd och råd av någon utomstående. Det är svårt att på förhand veta
hur den unga förhåller sig till ämnet. Den unga kan motsätta sig samtalet, klandra den som har fört
saken på tal eller försvara sitt spelande, men det kan även hända att det är en lättnad för den unga
att frågan tas upp och att han eller hon konfronteras med sitt spelande.
44 •
Ungdomarna på spel • THL
Ungdomarna
på spel
Tips för att föra spelandet på tal
Reservera tillräckligt med tid och en lugn plats för diskussionen.
Förbered dig på förhand. Gå i tankarna igenom vad du vill säga.
Du kan även skriva en minneslapp över de saker som du vill ta upp.
Berätta att du är orolig och att du bryr dig.
Det lönar sig att tydligt lyfta fram din tro på möjligheten till förändring. Undvik
att skuldbelägga och stigmatisera. Det kan vara en god idé att fästa uppmärksamhet vid de praktiska problemen och de olika lösningsalternativen för dessa.
Utarbeta frågor som man inte kan svara på med endast ett ord.
Lyssna på vad den andra säger, även om det känns svårt.
Om den unga inte vill medge att han eller hon har problem, bör du inte prompt
försöka bevisa att problemet existerar.
Se till att du själv förblir lugn och uppmuntrande.
Lyft fram fördelarna med att åstadkomma en förändring.
Den unga kan förneka problemet och vägra att diskutera detta, eftersom han
eller hon är rädd att bli fråntagen spelen. Det är inte alltid nödvändigt att
avsluta spelandet helt och hållet. Det räcker ofta med att minska på det. Det kan
vara lättare för spelaren att förbinda sig att minska på spelandet än att
avsluta spelandet helt.
Förbered dig på att den unga kommer att avvisa diskussionsförsöken eller förneka problemet, eftersom det hör till spelproblemets natur.
Lägg inte skulden på dig själv om försöket att föra en konstruktiv diskussion
om spelandet misslyckas.
Ge inte upp, utan försök på nytt senare.
Håll diskussionskontakten om ämnet öppen och hör dig för om situationen
vid en bättre tidpunkt.
THL • Ungdomarna på spel
• 45
Att frigöra sig från problemspelande
Om spelandet har blivit ett problem för en ung person, är det till
en början bra att ta reda på vad den unga själv tänker om sitt eget
spelande, sitt välmående och sin livshantering. Avsikten är att genom
att diskutera saken försöka hitta en gemensam syn på barnets eller
den ungas situation och samtidigt motivera honom eller henne till att
fundera på sin egen livshantering.
Överdrivet spelande kan fungera som en metod för den unga att reda ut eller fly från andra problem. Detta bör beaktas.
Den ungas situation bör bedömas i sin helhet, i stället för att man endast fokuserar på spelandet. Vid bedömningen
bör man alltid beakta också de övriga individuella och sociala aspekterna beträffande spelaren, till exempel spelarens
personliga egenskaper, mottagligheten och känsligheten för externa influenser, det psykiska hälsotillståndet och omgivningens inverkan. Det är viktigt att även reda ut eventuella övriga problem, som ensamhet, depression, svårigheter
i skolan eller familjeproblem. Det är viktigt att fundera på varför barnet eller den unga spelar och hurdana känslor
spelandet väcker. Är spelandet det enda som ger den unga upplevelser av framgång i livet?
Att hitta rutiner och en dagsrytm är viktigt med tanke på livshanteringen. Det är bra att fundera på de grundläggande
sakerna, som när man äter, sover, vaknar, sköter studierna och de övriga förpliktelserna eller träffar vänner. Därefter
kan man fundera på en lämplig tid för spelandet. Det är viktigt att klarlägga situationen i fråga om studierna eller
skolgången och behovet av stöd.
I synnerhet då det är fråga om penningspel är det skäl att ta reda på huruvida spelandet har gett upphov till skulder
eller andra ekonomiska problem. Också en ung person har kunnat skaffa sig skulder, som han eller hon behöver stöd
för att ordna upp. Den ungas skulder och ekonomiska problem ska alltid klarläggas, så att de inte hopar sig och leder
till att den unga till exempel förlorar sin kreditvärdighet.
Om spelandet har tagit upp mycket av den ungas tid, är det viktigt att fundera på hur den tid som nu blir över
används. Det är en god idé att uppmuntra den unga att sysselsätta sig med andra fritidsintressen och med vänner.
Att väcka liv i de sociala relationerna igen eller att hitta vänner utanför spelen kan ibland vara tidskrävande och
46 • Ungdomarna på spel
• THL
besvärligt, i synnerhet om spelandet har ersatt bristen på vänskapsrelationer eller sociala färdigheter. I situationer av
det här slaget behöver den unga särskilt stöd och särskild uppmuntran. Samvaro i familjen kan hjälpa den unga att
kontrollera sitt spelande.
Den unga kan till en början motsätta sig en förändring, och därför är det viktigt med motivering och uppmuntran
för att få förändringen till stånd. Då man sätter upp mål ska man ha funderat på dem tillsammans, och målen ska
vara av ett sådant slag att den unga kan förbinda sig till dem. Det är en god idé att dela in målsättningarna i delmål
längs vägen. Det är viktigt att ge positiv respons på framgångar och mål som har uppnåtts. Att man ger den unga
en konkret belöning kan också förstärka den positiva förändringen.
Att man uppmuntrar och belönar är av särskild stor betydelse då den unga inte har fått uppleva framgångar utanför
spelvärlden. I situationer av det här slaget lönar det sig att satsa på att skapa platser där den unga kan lyckas och å
andra sidan situationer där den unga även kan lära sig att uthärda besvikelser. Bakslag och besvikelser är en del av
processen. Det är bra att förbereda sig på misslyckanden, så att strävan efter förändring inte strandar på den första
prövningen. Det är viktigt att inte enbart tänka på nuet, utan även på framtiden och dess möjligheter. Hoppet om
att situationen ska förbättras är viktigt för att man ska kunna förbinda sig till målen och orka kämpa.
Ungdomarna
på spel
Att fundera på
Det lönar sig att använda öppna frågor, som inte kan besvaras med endast ja eller nej.
Varför spelar den unga?
Vad tycker den unga själv om sitt eget spelande?
Varför är det svårt att kontrollera spelandet?
Hurdana metoder har den unga själv för att kontrollera spelandet?
I hurdana situationer spelar den unga särskilt mycket?
På vilket sätt har spelandet hindrat den unga från att göra annat?
Vilka goda sidor skulle det ha att sluta spela?
THL • Ungdomarna på spel
• 47
Unga klarar ofta bättre än vuxna av att bli fria från också allvarliga spelproblem. Ungdomarna skyddas av förmågan
att intressera sig för en viss sak eller en hobby under en tid, men efter ett tag kan de vilja prova på någonting nytt.
Hjälp och stöd
Då man söker hjälp och stöd för barns och ungdomars spelproblem lönar det sig att ta kontakt
med skolans elev- eller studerandevård och den lokala ungdomsstationen eller en annan enhet
för barn och ungdomar i regionen. Ungdomsstationernas åldersgränser för klienterna varierar,
så det är skäl att kontrollera dessa på enhetens eller kommunens webbplats.
Stöd i frågor som anknyter till föräldraskap kan även fås på Mannerheims Barnskyddsförbunds föräldratelefon på numret 0600 12277 (samtalet kostar 0,08 euro/
min. + lsa/msa, jourtiderna finns på webbplatsen Vanhempainnetti). Vid bekymmer
som i synnerhet gäller penningspel står Peluuri till tjänst. Kontaktuppgifterna finns
i slutet av det här materialet.
I Finland behandlas problemspelande i allmänhet inom både missbrukarvården och
mentalvården samt inom vård som särskilt är avsedd för problemspelare. Information
om stöd- och behandlingstjänster för vuxna finns på adressen www.thl.fi/pelihaitat.
48 •
Vilka mål har den unga med spelandet?
Hurdana mål har den unga i livet?
Vilka positiva saker i livet skulle man kunna förstärka?
Hurdant stöd behöver den unga?
Hur ska den unga agera då han eller hon känner behov av att spela
eller då det är särskilt svårt att sluta spela?
Vad kan den unga göra i stället för att spela?
Hur kan man diskutera sitt spelproblem med närstående?
Hur kan man be om hjälp av närstående?
Hur kan omgivningen stödja den unga under processen?
Hur ska den unga agera om han eller hon tappar kontrollen över spelandet?
Ungdomarna på spel • THL
Länkar
Ikärajat.fi
www.ikarajat.fi
En tjänst där föräldrar, unga och konsumenter kan
diskutera och kommentera olika spels, filmers och tvprograms åldergränser, innehåll och lämplighet för barn.
Mannerheims Barnskyddsförbund
http://www.mll.fi/vanhempainnetti/
Mångsidig information och nyttiga redskap som stöd
för föräldraskapet och familjens vardag (på finska).
www.mll.fi/kasvattajille/mediakasvatus
Information och material om mediefostran till skolor,
lärare och fostrare (på finska).
Mediekunskap.fi
www.mediakasvatus.fi
Material och information om mediefostran,
webbpublikationer, litteratur och artiklar.
Pegi
www.pegi.info/sv/
Information om åldersgränserna för och
klassificeringarna av dator- och konsolspel.
Peliraati
www.peliraati.fi
Spelrecensioner, diskussion och kamratstöd beträffande
valet av spel för föräldrar och fostrare (på finska).
Pelitaito
www.pelitaito.fi
Projektet Pelitaito är föreningen EHYT rf:s projekt
(2010–2014) som fokuserar på spel bland barn och unga.
Projektet sprider information om spel och förebyggande av
spelproblem. På webbplatsen finns också ppt-presentationer som bygger på detta stödmaterial och som exempelvis
lämpar sig för föräldramöten.
Pelitieto
www.pelitieto.net
Informationspaket om digitalt spelande och spelkulturer
(på finska).
Pelituki
www.pelituki.fi
Projektet Pelituki (2012–2015) syftar till att förbättra
kvaliteten på och tillgängligheten till stöd och hjälp för
barn och ungdomar med spelproblem. Projektet genomförs i samarbete med stiftelsen Sovatek-säätiö, kriscentralen i Kuopio och utvecklingscentralen Tyynelä.
Pelivoimapiiri
www.pelivoimapiiri.fi
Stöd för problemspelare och deras anhöriga
via textmeddelanden (på finska).
Peluuri
www.peluuri.fi
Avgiftsfri telefontjänst som hjälper vid penningspelrelaterade problem, e-rådgivning och andra webbtjänster
tfn 0800 100 101, vardagar kl. 12–18 (på finska),
måndagar kl. 12–18 (på svenska).
Droglänken
www.paihdelinkki.fi/svenska
A-klinikstiftelsens webbtjänst. Information om spelberoende och andra beroenden.
THL/Spelrelaterade problem
www.thl.fi/spelrelateradeproblem,
www.thl.fi/pelihaitat
Institutet för hälsa och välfärds webbplats om penningspelrelaterade problem. På webbplatsen finns också pptpresentationer som bygger på detta stödmaterial och
som exempelvis lämpar sig för föräldramöten.
Tiltti
www.tiltti.fi
Info- och stödpunkt som finns i Helsingfors och som är
avsedd för alla som är intresserade av penningspelrelaterade problem. Erbjuder stöd och information om hur
man kan kontrollera spelandet om pengar samt kamratgrupper (på finska).
THL • Ungdomarna på spel
• 49
Ordlista
Digitala spel
Account: Personligt spelkonto, med hjälp av vilket
man loggar in i och administrerar spelet. Inkluderar
bl.a. spelfiguren och dess egenskaper samt den tillgängliga speltiden. Med hjälp av spelkontot kan man
betala eventuella avgifter som hänför sig till spelet,
och kontot kan även vara ekonomiskt värdefullt.
Actionspel: Spel där reflexer och snabbhet betonas
framom strategi.
Assembly/Assy: Det största LAN-evenemanget
som ordnas i Finland. Evenemanget har
arrangerats sedan år 1992.
Avatar: Visuell figur eller profilbild som väljs
av spelaren eller Internetanvändaren.
Bugg: Programmeringsfel i ett spel.
Bulkspel: Dussinspel som produceras av en spelfirma.
Dansspel: Spel där spelaren dansar på en dansmatta
i takt med musiken och i enlighet med de anvisningar
som syns i rutan.
Deathmatch: Spelform i skjutspel. Innebär att
spelarna strider mot varandra.
Elektronisk sport/eSport/tävlingsspelande: Seriös
tävling som utövas i lag eller som individuell gren med
datorer, spelkonsoler eller mobila apparater. Vinnaren
belönas ofta med pengar eller produktpriser.
Energi: Spelfigurens energi.
Facebookspel/FB-spel: Spelapplikationer som finns
på webbgemenskapen Facebook, t.ex. Farmville.
Fightingspel: Spel där figuren har i uppgift
att klå upp motståndarna.
50 •
Ungdomarna på spel • THL
FPS-spel (First Person Shooter): Skjutspel,
i vilket perspektivet är ur spelfigurens ögon,
dvs. i första person.
Frag/Fraggande: Innebär att man dödar
någon i ett actionspel.
Genre: Slag av spel.
Guild/Klan/Clan: Organiserad spelargrupp, i vilken
flera spelare ingår. Gruppen strävar tillsammans
mot ett visst mål.
Hack and slash -spel: Slagsmålsspel, i vilket
fienderna dödas med traditionella tillhyggen.
Hälsa/Health: Spelarfigurens hälsa.
Immersion: Stor inlevelse i och starkt fokus på
spelets innehåll. Spelaren känner att han eller hon
går upp i spelet och går in i den virtuella världen.
In game leader: Ledaren för ett spelteam under
spelets gång, läser spelet, väljer taktik och styr
de övriga spelarna i teamet.
Interaktivitet: Spelaren har möjlighet
att påverka spelet.
Konsol: Apparat som man spelar spel med.
Ansluts till en tv eller monitor.
Kontroller: Knappkombinationer eller andra
rörelseserier på styranordningen. Används för
att kontrollera spelfiguren.
LAN-evenemang/Lan: Lokalnätverksevenemang,
under vilket man oftast arrangerar olika tävlingar
och umgås med andra likasinnade personer. Eng.
LAN-party.
Level: Helhet/nivå som ska avläggas i ett spel.
Minispel/småspel: Gratis Internetspel,
som ofta är enkla och korta.
Mission: Enskild uppgift i ett spel.
MMORPG (Massive(ly) Multiplayer Online Role
Playing Game): Rollspel som spelas på Internet,
i vilket gemenskapen och de uppgifter som spelarna
utför tillsammans spelar en stor roll. Det kan finnas
hundratals eller tusentals spelare på samma server
i spelet. T.ex. World of Warcraft (WoW).
Moddning: Modifiering av ett spel eller
spelutrustning genom programmering eller fysiskt.
Motorspel: Spel i vilket man strävar efter
att ta sig igenom en bana så snabbt som
möjligt med något fordon.
Noob/Newbie: En person som är nybörjare
på ett spel.
OOC (Out of character): Spelaren pratar
i egenskap av sig själv, inte som sin rollfigur.
Partyspel/festspel: Underhållningsspel
som i allmänhet är avsett för 1–4 spelare.
Plattformsspel: Spel där figuren hoppar
på olika plattformer.
Problemlösningsspel, puzzlespel, pusselspel:
Spel som kräver logisk slutledning och tankearbete.
PvE (Player vs environment): Spel mot datorn.
PvP (Player vs player): Spel mot en annan spelare.
Quest: Uppgift eller utmaning.
Raid: Anfall mot ett mål i spelvärlden.
Utförs i en stor grupp.
Rollspel/RPG (Role Playing Game): Dator- eller
Internetrollspel, i vilket figuren är det primära.
RTS (Real-Time Strategy): Strategispel som spelas
i realtid, t.ex. spelserien StarCraft (SC).
Rytmspel: Spel där avsikten är att spelaren ska spela
eller sjunga låtar i takt med de anvisningar som syns
i rutan. T.ex. serierna Guitar Hero eller Singstar.
Simulationsspel: Spel som simulerar ett fordon, en
anordning, en omständighet eller ett fenomen.
Skjutspel/Shooterspel: Actionspel som fokuserar
på skjutning.
Smygspel/Stealthspel: Genre som kombinerar
action, skjutning och problemlösning.
Social gaming: Vanligtvis spelande som sker
i sociala medier, där man spelar samtidigt.
Sportspel: Spel där man styr ett sportlag eller
en enskild idrottare. T.ex. serien EA Sports NHL.
Status/Stats: Figurens status, egenskaper
och värden (t.ex. energier).
Strategispel: Turbaserade spel som i allmänhet
skildras ur fågelperspektiv och ofta är krigsrelaterade.
Skalan kan variera från enskilda team till hela
armékårer, t.ex. spelserien Europa Universalis.
Tilt: Spelet låser sig.
Undervisningsspel: Spel med undervisningssyfte,
t.ex. läsfärdighet.
Voicecom: Program för ljudkommunikation, som gör
att spelteamen kan hålla kontakt med varandra över
Internet under spelets gång.
Äventyrsspel: Spel där historien, figurerna och
tankeverksamhet betonas.
3rd person shooter: Skjutspel där perspektivet
finns utanför spelfiguren.
THL • Ungdomarna på spel
• 51
Penningspel
Ersättning till placeringsstället: RAY:s samarbetspartner får 17 procent av den summa som
ackumuleras i automatens kassa i ersättning.
Av nettoavkastningen från restaurangkasinospel
får samarbetspartnern 50 procent.
Fintoto Oy: Finländskt penningspelbolag, som har
monopol på att arrangera totospel, dvs. vadslagning
som spelas på trav, i Finland. Intäkterna från Fintoto
används till travsport och hästuppfödning.
Idrottsvadslagning: Den i Finland allmänna benämningen på tips- och vadslagningsspel där resultatet
bestäms utifrån ett sportevenemang, vanligtvis på
basis av slutresultatet, t.ex. Lången och Resultatvad.
I Finland har Veikkaus Ab monopol på att ordna
vadslagningsspel. På Internet kan man spela vadslagningsspel också via internationella vadslagningssidor.
Kasinospel: Penningspel som spelas på kasinon,
i spelsalar, på Internet och på restauranger. För
verksamheten ansvarar en croupier, t.ex. Roulett
och Black Jack. F18.
Kortbetalningsterminal: Betalterminal som finns
i RAY:s penningautomater och som gör att man
kan spela på automaterna med Visa Electroneller Debitkort.
Lotterilagen: Den mest centrala finländska
författningen om verkställande, spelande och
övervakning av penningspel.
52 •
Ungdomarna på spel • THL
Peluuri: Landsomfattande telefontjänst för personer
med spelproblem och deras anhöriga.
Penningautomatföreningen/RAY: Finländskt
penningspelbolag, som har monopol på att arrangera
penningautomat- och kasinospel samt spelkasinoverksamhet i Finland. RAY:s avkastning (410 miljoner
euro/år 2011) delas ut till organisationer inom socialoch hälsovården samt till förmån för krigsveteranerna.
Penningspel på Internet: Spel som står till buds på
Internet och som spelas med en penninginsats. RAY,
Veikkaus och Fintoto är finländska penningspelbolag
som bjuder ut penningspel över Internet. F18.
Penningspeltillstånd: Tillstånd som statsrådet beviljar för ordnande av penningspel i Finland. I Finland
finns tre innehavare av penningspeltillstånd: Fintoto
Oy, Penningautomatföreningen och Veikkaus Ab.
Placeringsställe: Se spelpunkt.
Slumptalsgenerator: Anordning som finns i penningautomaterna och som lottar fram en nummerserie, på basis av vilken spelmönstret bestäms. Varje
spelhändelse är separat, helt slumpmässig och oberoende av föregående lottning.
Spelkonto: Konto som behövs för att spela penningspel på Internet och som öppnas i samband med
registreringen. De spelvinster som spelaren får betalas in på spelkontot. För att öppna spelkonton hos
RAY och Veikkaus krävs att man är myndig, har ett
finländskt bankkonto och en finländsk personbeteckning samt en permanent adress i Fastlandsfinland.
För att öppna ett spelkonto hos RAY behövs
dessutom nätbankskoder.
Spelpunkt: Affärslokal där en samarbetspartner till
RAY idkar verksamhet och RAY:s spel bjuds ut, t.ex.
en kiosk, en restaurang eller en trafikstation. Kallas
också placeringsställe.
Spelspärr: Fjärrkontroll, med hjälp av vilken RAY:s
automatspel kan stängas, så att de inte längre tar
emot pengar. Används i åldersgränsövervakningen
i t.ex. butiker och kiosker samt på trafik- och
servicestationer.
Vadslagningsbörs: Virtuell marknadsplats på Internet, där två eller flera spelare med motsatta åsikter
sinsemellan slår vad om slutresultatet av t.ex. ett
sportevenemang eller ett annat evenemang.
Veikkaus Ab: Finländskt penningspelbolag, som har
monopol på att arrangera penninglotterier samt tipsoch vadslagningsspel. Veikkaus Ab:s avkastning (516
miljoner euro/år 2011) överlåts i sin helhet till Undervisnings- och kulturministeriet för att delas ut som
stöd till konst, idrott, vetenskap och ungdomsarbete.
Återbetalningsprocent: Den andel av spelarnas
insats som återbetalas till spelarna i penningspel.
För penningautomater i genomsnitt 90 procent
och för lotto 39 procent.
Poker
All-in: Spelaren lägger alla sina spelmarker i potten.
Bankroll: Den totala summa pengar som en spelare
kan eller vill riskera.
Bet: Den insats som spelaren lägger i potten.
Bluffa: Att försöka lura motståndaren att tro att
en svag hand är mycket bättre än den är i hopp
om att motståndaren ska avstå från fortsatt spel
innan korten visas.
Board (bord): Avser alla gemensamma kort
på bordet.
Buy-in: Penningsumma eller inköpsavgift för en
turnering, för vilken man får ett visst antal spelmarker.
Call: Betalning. Betalning av den senaste insatsen
eller höjningen. Det billigaste sättet att hålla sig
kvar i potten.
Check: Passa, låta turen gå över till nästa spelare,
då ingen ännu har satsat.
Chip: Spelmarker som används i stället för pengar
i spelet.
Dealer: Spelaren eller croupieren på givarens plats.
Fisk: Benämning på en dålig spelare.
Freeroll: Gratisturnering. Deltagandet kostar inget,
men spelaren kan trots detta vinna t.ex. pengar.
Huvudpott: En huvudpott uppstår i en situation
där någon av spelarna har lagt alla sina spelmarker
i potten (all-in). I en situation av det här slaget kan
spelaren endast vinna så mycket pengar av de andra
spelarna som han eller hon själv har lagt i potten.
Resten av pengarna i den totala potten bildar en s.k.
’side pot’ eller sidopott. Vem som vinner denna pott
avgörs mellan de andra spelarna i potten.
THL • Ungdomarna på spel
• 53
Kontantspel: Pokerspel som spelas med riktiga
pengar till skillnad från turneringar.
Limit: Den insatsnivå som används vid bordet.
No Limit: Spelform där en spelare när som helst
kan satsa alla sina tillgängliga spelmarker.
Out: Kort med hjälp av vilket spelaren vinner den
giv som spelas.
Play money (övningsbord): Låtsaspengar. Avser
bord där man kan spela och öva på att spela poker
med virtuella låtsaspengar. Vid Play money -borden
(”prova på”) kan spelaren aldrig vinna riktiga pengar.
Pott: Alla pengar eller spelmarker som finns på
bordet och som går till vinnaren.
Rake: Husets eller spelarrangörens andel av potten.
Ring Game: Vanligt kontantspel, inte turneringsspel.
Satellit: Kvalificeringsturnering till en större
pokerturnering.
Sit’n’Go: Pokerturnering som börjar då ett på
förhand angivet antal deltagare har anmält sig till
turneringen. Ofta en turnering med endast ett bord.
Stack: Hög, dvs. den penningsumma eller de spelmarker som står till en spelares förfogande.
Tilta: Tillstånd som spelaren kan hamna i efter att
han eller hon har förlorat en stor pott. Spelaren
kan då börja spela överaggressivt och förlora
mer än förut.
Turneringsspel: Spelform i poker, inte kontantspel.
I en turnering börjar alla spelare som har betalt
inköpet med samma antal spelmarker, och den
spelare som till sist har vunnit alla andra spelares
spelmarker vinner turneringen.
54 •
Ungdomarna på spel • THL
Källor
1) Koskimaa, Raine & Kuronen, Eero (2010):
Pelaajabarometri 2010. Agora Center. Jyväskylä universitet.
2) Salokoski, Tarja & Mustonen, Anu (2007):
Median vaikutukset lapsiin ja nuoriin – katsaus tutkimuksiin sekä kansainvälisiin
mediakasvatuksen ja -säätelyn käytäntöihin. Publikationer utgivna av Sällskapet för mediefostran 2/2007.
3) Aho, Pauliina & Turja, Tuomo (2007):
Suomalaisten rahapelaaminen 2007. Social- och hälsovårdsministeriet och Taloustutkimus Oy.
4) Järvinen-Tassopoulos, Johanna & Metso, Leena (2009):
Pojat ovat pelimiehiä, tytöt rahapelien harrastajia. Vuoden 2007 ESPAD-kyselyn tulosten tarkastelua.
Yhteiskuntapolitiikka 74, 2009:5, 523–536.
5) Tabellerna i anknytning till enkäten Skolhälsa 2010.
Institutet för hälsa och välfärd. http://info.stakes.fi/kouluterveyskysely/FI/tulokset/taulukot2010/index.htm
6) Ilkas, Hannu & Aho, Pauliina (2006):
Nuorten rahapelaaminen. 12–17-vuotiaiden nuorten rahapelaaminen ja
peliongelmat -puhelinhaastattelu. Social- och hälsovårdsministeriet och Taloustutkimus Oy.
7) Gillespie, Meredith A. M. & Derevensky, Jeffrey & Gupta, Rina (2007):
Adolescent Problem Gambling: Developing a Gambling Expectancy Instrument.
Journal of Gambling Issues 2007:19, 51–68.
8) Ste-Marie, Chantal & Gupta, Rina & Derevensky, Jeffrey L. (2006):
Anxiety and Social Stress Related to Adolescent Gambling Behavior and Substance Use.
Journal of Child & Adolescent Substance Abuse. 15, 2006:4, 5574.
9) Griffiths, Mark & Wood, Richard T. A. (2000):
Risk Factors in Adolescence: The Case of Gambling, Videogame Playing and the Internet.
Journal of Gambling Studies 16 (2/3), 199–225.
THL • Ungdomarna på spel
• 55
www.thl.fi/pelihaitat
© Författarna och Institutet för hälsa och välfärd
Svensk översätting av första upplagan:
Käännös-Aazet Oy
Reviderad av THL
Grafisk planering:
Vinjetti Ky / Antti Tapola
Illustrationer:
Pekka Rahkonen
Tredje reviderade upplagan, THL 2013
Publikationen har utkommit på finska under titeln Nuoret pelissä.
Tietoa kasvattajille lasten ja nuorten pelaamisesta ja rahapelaamisesta.
3. tarkistettu painos, THL 2013
Produktnummer MUU2013_295
PowerPoint-presentationer som
Ladda ner avgiftsfritt i pdf-format:
anknyter till publikationen
www.thl.fi/spelrelateradeproblem
Ungdomarna på spel 1.
Alla THL:s publikationer i pdf-format:
Presentation om spel om pengar.
www.julkari.fi
Ungdomarna på spel 2.
Presentation om spel om pengar och andra spel.
Anvisningar för presentation 1 och 2
Ladda ner på:
www.thl.fi/spelrelateradeproblem
UNGDOMARNA PÅ SPEL
Information till fostrare om digitala spel och
spel om pengar bland barn och unga
Detta stödmaterial behandlar spelande av digitala spel och penningspel bland barn och
ungdomar samt de problem som spelandet kan ge upphov till. Materialet är avsett som
stöd för yrkesmänniskor som arbetar med barn och ungdomar samt för föräldrar och
andra närstående som funderar på ämnet.
Målet är att öka fostrarnas kunskap om och förståelse för barns och ungdomars spelande och
de problem som eventuellt är förknippade med detta, underlätta identifieringen av spelproblem
och göra det lättare att prata om dem samt främja tidiga ingripanden.
Stödmaterialet har producerats av Institutet för hälsa och välfärd THL i samarbete med
Förebyggande rusmedelsarbete EHYT rf:s projekt Pelitaito.
ISBN 978-952-245-817-9 (verkko)
http://urn.fi/URN:ISBN:978-952-245-817-9