SÅ MÄRKS MATEN
1
KF Konsument och Coop
Kontrollera först – köp sedan!
Är det någon skillnad på att köpa mat och tvättmaskin egentligen? Frågan är
befogad med tanke på hur mycket mer tid vi lägger ner på att välja just tvättmaskin än mat. Och ändå så är maten betydligt mycket viktigare för våra liv
och vår hälsa än vad tvättmaskinen är. Men hur kan du som konsument gå till
väga för att göra ett säkrare val av mat? Hur vet du att du inte köper grisen i
säcken? Ett bra tips är att läsa märkningen på förpackningen. Kooperationen
arbetar för att märkning av livsmedel ska bli tydlig och lätt att förstå.
2
Källa: Livsmedelsverket
Så märks maten!
För att du som konsument ska kunna välja mellan olika förpackade livsmedel i
handeln finns detaljerade regler för hur livsmedel ska märkas med exempelvis
ingrediensförteckning, vikt och bäst före-dag. Vid köp av oförpackade livsmedel
över disk kan du fråga butikspersonalen om information.
Märkningen ger dig som konsument möjlighet att …
… få valuta för dina pengar
Bra märkning gör det lättare att jämföra pris och kvalitet. Du kan jämföra vikten hos olika
produkter. Ingrediensförteckningen ger besked om vilka ingredienser som livsmedlet tillverkats av. I de flesta fall ska det stå på förpackningen hur mycket av den karaktärsgivande
ingrediensen eller kategorin av ingredienser, till exempel kött, som har använts.
… undvika sådant du inte tål
Om du vill veta vad som ingår i ett livsmedel, till exempel på grund av överkänslighet, ger
ingrediensförteckningen de nödvändiga upplysningarna.
… undvika gamla livsmedel
De flesta livsmedel ska märkas med bäst före-datum och anvisningar om hur livsmedlet
ska förvaras. Mycket känsliga livsmedel märks med sista förbrukningsdag.
… välja hälsosamma livsmedel
Vissa magra och fiberrika livsmedel med låg halt av socker och salt får märkas med ett
nyckelhål. För mer detaljerad information om näringsinnehållet i livsmedel märker många
företag frivilligt sina produkter med innehållet av bland annat energi,
protein, kolhydrater och fett.
… veta vem du kan kontakta
Alla livsmedel ska märkas med namn och adress (eller telefonnummer i Sverige) till
antingen den som har tillverkat, förpackat eller sålt varan. I vissa fall märks livsmedel
med ursprungsplats.
… veta hur maten ska tillagas
Vissa livsmedel ska till exempel spädas eller behöver andra tillagningsanvisningar.
3
Vem bestämmer?
Det finns flera svenska lagar och förordningar för livsmedel. Dessutom finns det EU-förordningar,
frivilliga märkningar och branschöverenskommelser. Livsmedelsverket ansvarar för tillsyn av
livsmedel, men det är de kommunala Miljö- och hälsoförvaltningarna som utför tillsynen på
restauranger och i butiker.
Att förstå märkningen
Märkningen på ett livsmedel måste vara väl synlig och lätt att förstå. Märkningen ska vara
på svenska. I undantagsfall kan annat språk accepteras – men bara om stavningen obetydligt
skiljer sig från svenska. Märkningen får inte döljas av en prislapp.
Märkning får inte vilseleda
Märkningen får inte vilseleda dig som konsument, till exempel om livsmedlets karaktär,
sammansättning, mängd, datum eller ursprung. Påståenden om att livsmedel behandlar eller
botar sjukdom är inte tillåten.
Livsmedlets namn
Livsmedlets namn ska ge information om vad för slags livsmedel förpackningen innehåller och
kan normalt inte ersättas av ett varumärke eller fantasinamn. Vissa fantasinamn har med tiden
blivit så vanliga att de ändå kan accepteras, till exempel vingummi, kokosbollar och vårrullar.
Utländska namn
På samma sätt har vissa utländska namn blivit så välkända för svenska konsumenter att de kan
användas som namn på livsmedel. Det gäller till exempel mango chutney, lasagne, hot dogs,
chorizo, popcorn och baguette.
Namn får inte vilseleda
Namnet på ett livsmedel får inte vilseleda dig som konsument om produktens innehåll.
Ett livsmedel med namnet ”champinjonsoppa” måste därför både smaka och innehålla
champinjoner. Den exakta mängden champinjoner i soppan är däremot inte reglerad,
men måste anges i procent.
Namn och ingrediensförteckning
Namnet på ett livsmedel kan inte ge all nödvändig information om varan, utan ska kompletteras
med bl a en beskrivning av varan, ingrediensförteckning och mängden av den karaktärsgivande
ingrediensen eller kategorin av ingredienser.
Skyddade namn
Vissa namn är skyddade och får bara användas på varor som uppfyller de särskilda regler som
gäller för sådana ”namnskyddade” livsmedel. Exempel på namnskyddade varor är grädde,
mjölk, ost, kött, choklad, juice, sylt och margarin.
Kompletterande uppgift om behandling
Ibland kan beteckningen behöva kompletteras med uppgift om hur livsmedlet har behandlats.
Det måste då stå till exempel rökt skinka, krossade tomater eller - på tinad köttvara, fiskvara
eller bröd - ”har varit fryst”.
4
Vad innehåller varan?
Om en vara är tillverkad av flera ingredienser måste dessa anges på förpackningen.
Ingrediensförteckningen ska inledas med en rubrik som innehåller ordet ”ingrediens”.
Ingredienserna ska stå i fallande storleksordning efter den vikt de hade vid tillverkningstillfället. Det betyder att varan innehåller mest av det som står först och minst av det
som står sist i ingrediensförteckningen. De exakta mängderna behöver däremot bara
anges för ingredienser som är avgörande för konsumentens val, till exempel champinjoner
i champinjonsoppa och kött i kalops. Mängden anges i procent.
5
Råvaror
De råvaror som har använts vid tillverkningen av livsmedlet ska anges med sina namn i
ingrediensförteckningen. Vanligtvis framgår råvarans ursprung av namnet, till exempel
nötkött, apelsinjuice och sojaprotein. Detta är särskilt viktigt för allergiker.
För vissa ingredienser får dock gruppbeteckningar användas – oavsett råvarans ursprung.
Det kan till exempel stå ”vegetabilisk olja” i stället för ”solrosolja”.
Kryddor får anges som ”kryddor” om ingen enskild krydda överstiger två procent av
livsmedlets vikt.
Tillsatser
Tillsatser används för att påverka livsmedlets hållbarhet, konsistens, smak eller färg. Sådana
tillsatser ska finnas med i ingrediensförteckningen. De ska anges med ett funktionsnamn som
talar om varför tillsatsen har använts, till exempel ”konserveringsmedel” eller ”färgämne”.
Funktionsnamnet ska följas av antingen tillsatsens namn eller E-nummer.
Livsmedel som innehåller sötningsmedel ska märkas med uppgiften ”innehåller sötningsmedel”. På livsmedel som innehåller mer än tio procent sockeralkoholer (sorbitol, xylitol
m fl) ska det anges att ”överdriven konsumtion kan ha laxerande verkan”.
Livsmedel som innehåller sötningsmedlet aspartam ska märkas med uppgiften ”innehåller
en fenylalaninkälla”. Fenylalanin, som är en aminosyra – en byggsten i proteiner, ingår i
aspartam. Personer som har den medfödda sjukdomen fenylketonuri (PKU) kan inte bryta
ner fenylalanin och behöver därför kunna undvika livsmedel där fenylalanin ingår.
Aromer deklareras antingen med sitt eget namn, till exempel ”etylvanillin”, eller som
”arom/aromämne”.
6
Sammansatta ingredienser
Alla ingredienser ska anges i fallande ordning i ingrediensförteckningen, till exempel kan
man inte för en yoghurt innehållande jordgubbssylt skriva jordgubbssylt som ingrediens
utan alla ingredienser i sylten måste deklareras. Den gamla 25% regeln gäller inte längre.
Nya livsmedel
Livsmedel som tillverkas med ny teknik måste märkas med uppgift om detta om livsmedlet
skiljer sig från traditionella livsmedel. Detta kan till exempel bli aktuellt om genmodifierade
organismer använts vid tillverkningen.
Främmande ämnen
Vissa oönskade ämnen kan förekomma i livsmedel. Sådana främmande ämnen deklareras
inte. Exempel är mögelgifter i nötter och rester av bekämpningsmedel. Såväl inhemska som
importerade produkter kontrolleras för att säkerställa att halterna är betryggande låga.
Allergiker
Om du är allergisk mot något bör du se upp med alla livsmedel
som innehåller sammansatta ingredienser som anges med enbart
sina namn i ingrediensförteckningen!
Livsmedel som säljs i lös vikt behöver inte märkas, men upplysningar
om varan bör kunna lämnas av butikspersonalen. Vid lösviktsförsäljning finns alltid risk för sammanblandning av varorna. Smulor
kan också föras över mellan varorna, till exempel med sked, kniv
eller skärbräda.
Extremt allergiska personer bör vara försiktiga med alla livsmedel som tillverkats av flera
ingredienser. Risken kan aldrig uteslutas för fel i form av felmärkta varor eller livsmedel
med spår av ingredienser från en annan tillverkning.
Om livsmedel märks med uppgift som ”glutenfritt” eller ”mjölkfritt” måste detta ha
anmälts till Livsmedelsverket.
Näringsinnehåll
På många varor finns information om näringsinnehåll. Endast på de varor där näringspåstående förekommer är näringsvärdesdeklaration obligatorisk. När näringsinnehållet
deklareras ska det alltid innehålla information om energi, protein, kolhydrater och fett.
I vissa fall ska även sockerarter, mättat fett, kostfiber och natrium deklareras. Producenter
får också uppge innehåll av stärkelse, sockeralkoholer, enkelomättat och fleromättat fett,
kolesterol samt vitaminer och mineraler.
Energiinnehållet anges med kJ (kilojoule) eller med kcal (kilokalori). Protein, fett och
kolhydrater anges i gram.
7
Allt du behöver veta står på förpackningen!
Genom att syna förpackningen får du all den information du behöver om innehållet.
Men det kan vara bra att veta vad det är du ska leta efter och var du hittar det. Den här
bilden ger dig en överblick av vilken information som finns.
Hur länge håller varan?
De flesta livsmedel ska vara märkta med
”bäst före-datum” eller i vissa fall ”sista
förbrukningsdag”, så att du kan få en
uppfattning om livsmedlets hållbarhet.
Namn och ingrediensförteckning
Namnet på ett livsmedel kan inte ge all
nödvändig information om varan, utan ska
kompletteras med bl a en beskrivning av
varan, ingrediensförteckning och mängden
av den karaktärsgivande ingrediensen eller
kategorin av ingredienser.
Hur ska livsmedlet tillagas?
Ibland behövs en bruksanvisning på livsmedel. Det kan vara upplysningar om hur
livsmedlet ska tillagas, tinas eller spädas.
Hur ska varan förvaras?
Livsmedel som är märkta med ”sista
förbrukningsdag” ska alltid vara märkta
med förvaringsanvisning. Detta är mycket
känsliga livsmedel och det är viktigt att
de förvaras vid rätt temperatur – både i
butiken och i hemmet.
8
Nyckelhål
För att du ska kunna hitta de hälsosamma
produkterna kan de märkas med ett
nyckelhål i grönt eller svart. Nyckelhålet
är Livsmedelsverkets varumärke och får
användas på livsmedel som har låg halt
av fett, socker, salt eller en hög halt av
kostfiber.
Hur mycket finns i förpackningen?
Livsmedel ska märkas med den vikt/volym
det hade vid förpackningstillfället. Vikten av
själva förpackningen, etiketter och liknande
får inte räknas med.
Näringsinnehåll
När näringsinnehållet deklareras ska det
alltid innehålla information om energi,
protein, kolhydrater och fett. I vissa fall
ska även sockerarter, mättat fett, kostfiber
och natrium deklareras. Energiinnehållet
anges med kJ (kilojoule) eller med kcal
(kilokalori). Protein, fett och kolhydrater
anges i gram.
9
Hur mycket finns i förpackningen?
Livsmedel ska märkas med den vikt/volym det hade vid förpackningstillfället. Vikten av
själva förpackningen, etiketter och liknande får inte räknas med.
Livsmedel i flytande form ska märkas med volym, till exempel liter, och övriga livsmedel
med vikt, till exempel kilogram.
På produkter som är inlagda i spad eller liknande ska produktens vikt anges med spad och
utan. För livsmedel i sås eller gelé krävs inte detta, eftersom även vätskan anses vara en del
av livsmedlet, och inte en lag. Men om en ingrediens särskilt framhävs i beteckningen, ska
mängden anges.
Det är inte tillåtet att ha till exempel bilder eller förpackningar som ger ett felaktigt intryck
av mängden av livsmedlet eller av olika ingredienser.
Vissa djupfrysta livsmedel, till exempel fiskfiléer och räkor, vattenglaseras (fryses och
vattensprayas) som skydd mot till exempel härskning. Om ett djupfryst livsmedel är
vattenglaserat ska vikten som anges vara vikten utan glasering, det vill säga utan is.
Hur ska varan förvaras?
Livsmedel som är märkta med ”sista förbrukningsdag” ska alltid vara märkta med
förvaringsanvisning. Detta är mycket känsliga livsmedel och det är viktigt att de förvaras
vid rätt temperatur – både i butiken och i hemmet.
Även livsmedel som är märkta med bäst före-dag har ofta förvaringsanvisning, till exempel
kylvaror och djupfrysta varor. Butiken är då skyldig att förvara dessa livsmedel vid den
temperatur som anges i förvaringsanvisningen.
Djupfrysta varor ska vara märkta med ordet ”djupfryst”.
Hur länge håller varan?
De flesta livsmedel ska vara märkta med ”bäst före-datum” eller i vissa fall ”sista förbrukningsdag”, så att man kan få en uppfattning om livsmedlets hållbarhet. En produkts
hållbarhet beror på många faktorer, som hur och av vad produkten är tillverkad och hur
den har förpackats och förvarats.
Om förpackningsgaser används, så att ett livsmedels hållbarhet förlängs, måste det märkas
med uppgiften ”förpackat i en skyddande atmosfär”.
10
Bäst före-dag
Livsmedel märkta med bäst före-dag ska hålla ytterligare en tid efter datumet om de
förvaras på rätt sätt och i obruten förpackning. Det är säljarens ansvar att produkten är
av fullgod kvalitet.
Efter uttrycket ”bäst före” ska dag, månad och år stå. Det måste vara i den ordningen.
Det kan då stå ”bäst före 07022009”.
För livsmedel med en hållbarhet om högst tre månader räcker det med att det står dag och
månad. Om hållbarheten är längre än 18 månader behöver bara året anges, till exempel ”bäst
före utgången av 2009”. Med detta menas att livsmedlet är bäst före den 31 december 2009.
Sista förbrukningsdag
Vissa mycket känsliga livsmedel, som färsk fisk och kyckling, köttfärs, organ och rå korv,
måste vara märkta med sista förbrukningsdag i stället för bäst före-dag. Sista förbrukningsdagen är den sista dag som dessa livsmedel beräknas kunna förbrukas om de har förvarats
på rätt sätt och i obruten förpackning. De får inte säljas efter att sista förbrukningsdagen
har passerats.
Efter uttrycket ”sista förbrukningsdag” ska dag, månad och år stå.
Det måste vara i den ordningen.
Förpackningsdag och bakdag
Det är inget krav att märka livsmedel med till exempel förpackningsdag eller bakdag. Detta
görs ändå av många företag med hänsyn till att konsumenten vill veta livsmedlets ålder.
Det kan då stå ”bakdag 070209”.
11
Måste livsmedlets ursprung anges
i märkningen?
Det finns inget generellt krav på att ange ursprung. Du som konsument ska inte vilseledas
att tro att livsmedlet kommer från ett annat land, en annan stad eller annan region än vad
det faktiskt gör. Ibland måste tillverkaren därför komplettera märkningen med uppgift om
ursprunget.
Ursprung får frivilligt uppges om företaget noggrant har kontrollerat att uppgiften stämmer.
För nötkött finns speciella regler med krav på märkning med ursprung. Om varan är märkt
med ”Ursprung Sverige” betyder det att djuret är fött, uppfött och slaktat i Sverige. Att
ange ursprung för annat kött än nötkött är inget krav, utan det kan räcka med butikens
namn och telefonnummer.
Det finns speciella regler för ursprungsmärkning av till exempel fisk och honung.
Exempel: Om importerat kött mals till köttfärs i en butik i Sverige får den alltså inte heta
”svensk köttfärs” eller vara märkt med svensk flagga.
Fler märkningsregler
Hur ska livsmedlet tillagas?
Ibland behövs en bruksanvisning på livsmedel. Det kan vara upplysningar om hur livsmedlet
ska tillagas, tinas eller spädas.
Små förpackningar
Mycket små förpackningar behöver inte märkas med lika många uppgifter som större förpackningar. I de flesta fall räcker det med varans namn, vikten eller volymen på livsmedlet
och datum. Ämnen som kan framkalla allergier som till exempel spannmål som innehåller
gluten ska alltid anges.
Att kunna spåra livsmedelspartier
Viss märkning riktar sig inte till konsumenten, utan till exempel till dem som ska utföra
kontrollen. De flesta livsmedel ska vara märkta med en kod eller ett datum - ofta tillsammans med bokstaven ”L” - som ska kunna användas för att snabbt spåra ett livsmedelsparti som är en hälsorisk. På kött-, mjölk-, ägg- och fiskprodukter finns dessutom
ett kontrollmärke som visar var produkten är tillverkad/förpackad.
Mängd
Mängd av karaktärsgivande ingredienser eller kategori av ingredienser i en produkt
krävs ofta, till exempel kött i korv, kakao i choklad eller frukt i kräm. Ibland krävs även
till exempel märkning med fetthalt.
Mager, lätt
Uttryck som mager, lätt, light eller lättsockrad bör användas bara om fetthalten sänkts med
12
minst hälften eller sockerhalten med minst en fjärdedel jämfört med motsvarande normalprodukt. När den typen av uppgifter finns i märkningen krävs vanligen också en tabell med
livsmedlets näringsinnehåll – en så kallad näringsvärdesdeklaration. Företag kan även frivilligt märka sina produkter med en näringsvärdesdeklaration.
Sockerfritt
Sådana uttryck får frivilligt användas, men har olika innebörd. ”Sockerfri”, ”utan socker”
betyder att livsmedlet inte innehåller någon sockerart – varken tillförd eller naturligt.
Däremot kan andra sötningsmedel finnas. De ska i så fall stå med i ingrediensförteckningen.
Dessutom ska det stå i samband med namnet på varan att den innehåller sötningsmedel.
”Socker inte tillsatt” och ”osockrad” betyder att ingen sockerart har tillförts. Däremot kan
socker finnas naturligt i någon råvara.
”Utan vanligt socker” betyder att livsmedlet inte innehåller vanligt socker (sackaros), utan
andra sockerarter, till exempel frukt- eller mjölksocker. Dessa ska tydligt anges på förpackningen i anslutning till uttrycket ”utan vanligt socker”.
”Vanligt socker inte tillsatt” betyder att annan sockerart än sackaros har tillsatts. På förpackningen ska tydligt anges vilken/vilka sockerarter som har tillförts. Om dessa uttryck
används ska produkten också ha en näringsvärdesdeklaration.
”Osötat”, ”icke sötat” anger att inga ämnen som ger söt smak har använts.
Livsmedel för särskilda näringsändamål
Sådana produkter skiljer sig från vanliga livsmedel genom särskild tillverkning eller
sammansättning. Produkterna ska vara märkta med den särskilda näringsmässiga egenskapen i anslutning till beteckningen, till exempel ”glutenfritt”.
Skyddade beteckningar
Inom EU finns ett system för att skydda beteckningar på särskilda produkter.
”Parmaskinka”, ”Parmigiano Reggiana” och ”Kalamataoliver” är exempel på “skyddad
ursprungsbeteckning”.
”Svecia”, ”Bayonneskinka” och ”Skånsk spettekaka” är exempel på “skyddad
geografisk beteckning”.
”Mozzarella”, ”Falukorv” och ”Hushållsost” är exempel på “skyddad traditionell specialitet”.
Ekologiskt
Inom EU finns också regler för vilka livsmedel som får kallas ekologiska. De organisationer
i Sverige som sedan tidigare arbetat med ekologisk odling kan dock ställa högre krav för
att deras logotyper ska få användas.
13
Symboler
Nyckelhål
För att du ska kunna hitta de hälsosamma produkterna kan
de märkas med ett nyckelhål i grönt eller svart. Nyckelhålet är
Livsmedelsverkets varumärke och får användas på livsmedel som
har låg halt av fett (även typ av fett ingår här), socker, salt eller en
hög halt av kostfiber.
Nyckelhålet kan idag finnas i tre olika sammanhang. Nyckelhålsmärkning färdigförpackade
livsmedel, dvs. konsument- och storhushållsförpackningar. Märkning av fisk, frukt och
grönt som är oförpackat får även ske inom denna föreskrift. Nya regler för färdigpackade
livsmedel ska vara genomförda senast 30 november 2006.
Nyckelhålsmärkning av menyer för storhushåll förekommer sedan 1992. Livsmedelsverket
bedriver en utredning med syfte att ta fram nya kriterier och införa ett nytt certifieringssystem för nyckelhål i storhushåll (restauranger och snabbmatsställen).
Nyckelhålsmärkning av recept för färdiga maträtter som är tänkta att användas av
konsumenter via receptblad i butik eller recept på hemsidor.
KRAV-märket
Märke för ekologiskt certifierad och kontrollerad mat,
kan sägas vara ett miljömärke för mat. Ekologisk
produktion sker utan kemiska bekämpningsmedel,
konstgödsel och genmodifierade organismer (GMO).
www.krav.se
Demeter
Demeter är märket på biodynamiska produkter.
www.demeter.nu
Rättvisemärkt
Rättvisemärkningen är en etisk märkning.
Märkningen garanterar att producenten får en
skälig ersättning och social trygghet i sitt arbete.
www.rattvisemarkt.se
Änglamark
Änglamark är inte ett miljömärke utan Coops
eget varumärke. De flesta Änglamarkslivsmedel är
KRAV-märkta eller innehåller ekologiska råvaror.
www.coop.se
14
15
Produktion Bloomsbyrå. Kä l l a : Livsmedelsverket
Var kan man få mer information?
Om du har frågor om märkning av livsmedel – vänd dig i första hand till butiken där du
köpte varan. Du kan också ta kontakt direkt med den som tillverkat den. På varje förpackning med livsmedel som säljs måste det finnas en adress (eller ett telefonnummer i Sverige)
dit du kan vända sig med frågor om produkten. Om du misstänker att märkningen är
felaktig bör du kontakta kommunen, vanligtvis dess miljö- och hälsoskyddsförvaltning.
Lästips
På Livsmedelsverkets hemsida www.slv.se finns följande material:
– Föreskrifter om märkning och presentation av livsmedel
– Vägledning till märkning
– Vägledning till ursprungsmärkning
Följande material kan du beställa från Livsmedelsverket:
– Nyckelhålet, folder
– Tillsatser i mat, faktabok
– E-nummernyckel i fickformat (finns även på Apoteket)
– Matverket, en kunskapsbok om mat och hälsa
– Mat utan animaliska livsmedel och alkohol, broschyr
– Allergibroschyrer
– Genteknik, faktablad
Livsmedelsverket, kundtjänst 018-17 55 06, kundtjä[email protected], www.slv.se
Broschyren är framtagen i samarbete med KF Konsument och Coop, vars huvudägare är
Kooperativa Förbundet, KF.
Dagens konsumenter ställs inför många val. Konsumenternas vardag måste bli enklare.
En av konsumentkooperationens viktigaste uppgifter är att underlätta konsumenternas
val. Den här broschyren är en del i det arbetet.
För mer info KF Konsument, [email protected], www.kf.se
16
www.coop.se
