Märkning av färdigförpackade livsmedel

ingrediens
förteckning
beteckning
mängd av
ingredienser
nettokvantitet
märkning av
allergener
bäst före-dag
Handbok
sista
förbrukningsdag
Märkning
av färdigförpackade
livsmedel
företagets namn
och adress
ursprung
faktisk
alkoholhalt
bruksanvisning
identifieringsmärke
nedfrysnings
datum
beteckning
närings
deklaration
ingrediensförteckning
identifikationsmärkning
13:e upplagan mars 2013
Förord
Livsmedelsföretagen, Li, branschorganisationen för livsmedelsföretagen i Sverige, hoppas med denna uppdaterade handbok kunna underlätta företagens
arbete med de nya märknings­regler som beslutats om i EU.
I handboken har vi sammanfattat relevant lagstiftning och aktuella vägledningar
från myndigheterna och kompletterat med våra tolkningar och tips. Vi vill betona att företagen behöver övergångstiden på tre år och att de första tolkningarna
på EU-nivå kom först i början av 2013. Livsmedelsföretagens tolkningar är därför
nödvändiga för att inte ytterligare fördröja arbetet med att ändra förpackningarna enligt de nya reglerna. Målet med tolkningarna är att ta hänsyn till tolkningar
i andra länder och förordningens syfte.
De nya märkningsreglerna är mycket komplexa och i vissa fall kan konsumentnyttan ifrågasättas. Vi vill därför framhålla hur viktigt det är att tolkningarna
blir rimliga för företagen att följa. Även den svenska regeringen vill förenkla
företagens vardag. Det känns därför extra angeläget att, för såväl små som stora
företag, tillhandahålla den trettonde versionen av denna handbok. Livsmedelsföretagen har sedan 1960-talet utarbetat tolkningar och rekommendationer om
utformningen av information på förpackningar.
Arbetet har utförts i samarbete med Livsmedelsföretagens Kommitté för Livsmedelslagstiftning (KLM), vars ordförande är Bo L Nilsson.
Det är vår förhoppning att denna handbok ska vara till stor hjälp i vardagen för
livsmedelsföretagen i Sverige som komplement till lagstiftningen. Vi tar gärna
emot synpunkter på märkningshandboken.
Stockholm i mars 2013
Livsmedelsföretagen, Li
VD Marie Söderqvist
Li:s Märkningshandbok mars 2013
1
Inledning
Förändrade krav med ny förordning
Denna uppdatering av Li:s märkningshandbok görs eftersom det har kommit en
ny förordning inom EU som reglerar information om livsmedel till konsumenterna, förordning 1169/2011. Med den ändras flera av kraven på hur livsmedel ska
märkas. Några av de större förändringarna är:
•
Det blir obligatoriskt med näringsdeklaration.
•
Innehåll av allergener måste framhävas enligt särskilda regler.
•
Det krävs en minsta textstorlek när man märker obligatoriska uppgifter.
Den 13 december 2014 ska merparten av de nya reglerna följas. Läs mer om övergångsregler på sidan 8.
Alla nya regler är inte helt klara och fortfarande pågår tolkningar på EU-nivå och
hos Livsmedelsverket. Därför kommer denna bok att uppdateras i takt med att
ny lagstiftning och nya tolkningar blir klara. Dateringen i marginalen längst ner
på varje sida är en hjälp för att hålla isär olika versioner av märkningshandboken.
Bokens upplägg
Varje kapitel inleds med en ruta som anger var lagtexterna finns och var man
kan hitta mer information. Kapiteltexten beskriver sedan vad som står i lagstiftningen och tar upp rekommendationer, tolkningar och tips från Li och Livsmedelsverket samt även vissa branschriktlinjer. I slutet av boken finns flera konkreta märkningsexempel och även en märkningslathund, en checklista där man
enkelt kan stämma av vilka uppgifter som krävs på olika typer av förpackningar.
Eftersom boken inte trycks utan läggs ut som pdf på Li:s hemsida har den inget
särskilt sökregister. I pdf:en kan man själv enkelt söka på det ord eller uttryck
man vill läsa mer om. Använd sökrutan överst eller kortkomando ctrl + f (alternativt kortkomando kringla + f på Mac-datorer). För att snabbast komma till det
mest relevanta stycket kan man ställa sig i det kapitel som täcker det ämne man
undrar över.
Märkningshandboken gäller försäljning i Sverige. Vid försäljning i andra länder
inom EU eller vid export måste man ta hänsyn till nationella föreskrifter som
kan finnas i andra länder.
Företagens ansvar att märka rätt
Handboken har kommit till för att göra det enklare att märka rätt. Tipsen ska
vara till hjälp, men det är alltid den enskilde företagaren som beslutar om märkningen och ansvarar för att den följer lagen.
Hitta gällande lagstiftning
Livsmedelslagstiftningen är uppdelad i fyra principiella författningstyper:
•
EU-förordningar och beslut.
•
Livsmedelslagen, SFS 2006:804.
•
Livsmedelsförordningen, SFS 2006:813.
•
Livsmedelsverkets föreskrifter (som bland annat bygger på EU-direktiv, föreskrifter inom ett visst sakområde har samma H-nummer).
Li:s Märkningshandbok mars 2013
2
Utöver dessa finns bestämmelser om vikt och volym utgivna av SWEDAC.
Denna märkningshandbok hänvisar främst till lagstiftningens grundföreskrifter och titlar. I vissa fall har det gjorts omtryck med en del ändringar. På Livs­
medelsverkets hemsida finns all lagstiftning samlad och föreskrifterna finns
även i konsoliderad form, det vill säga med ändringar införda i grundföreskrifterna. Där finns även relevanta EU-förordningar i konsoliderad form, men de är
inte alltid helt uppdaterade. Se:
www.slv.se/sv/grupp1/Lagstiftning/Gallande-lagstiftning/
Publicerad lagstiftning kan även fås på andra vis. Livsmedelsverkets föreskrifter
publiceras fortlöpande i Livsmedelsverkets författningssamling, som man kan
prenumerera på hos Livsmedelsverket.
En förteckning över gällande föreskrifter och ändringar publiceras årligen i föreskriften med saknummer H 19 (ej konsoliderad).
EU-förordningar, vilka gäller ordagrant i medlemsländerna, samt EU-direktiv,
som ska införas i medlemsländernas nationella lagstiftning, publiceras i EUtidningen. Den och ett sökbart register över EU-förordningar, direktiv m.m. finns
på: www.eur-lex.europa.eu/
För mer information, kontakta gärna Li:
Livsmedelsföretagen Li, Box 55680, 102 15 STOCKHOLM
Tel 08-762 65 00 Fax 08-762 65 12 [email protected] www.li.se
Li:s Märkningshandbok mars 2013
3
Innehåll
Förord
Inledning
Kapitel 1 Grundläggande om märkning och
presentation av livsmedel
8
Omfattning och definitioner
8
Märkningen får inte vilseleda
9
Företagens ansvar och skyldigheter
10
Översikt över obligatoriska märkningsuppgifter
11
Så anges obligatoriska uppgifter 12
Samma synfält 12
Teckenstorlek 13
Språk 14
Undantag
14
Förpackningar till storhushåll eller andra livsmedelsföretag
16
Livsmedel som inte är färdigförpackade eller säljs direkt
17
Distansförsäljning
18
Kapitel 2 Närmare bestämmelser om
märkningsuppgifter
Livsmedlets beteckning
19
19
Säger vilket slags livsmedel det är
19
Tilläggsuppgifter för vissa livsmedel
19
Ingrediensförteckning
21
Så anges ingredienser
21
Ingredienser som får grupperas och anges på andra sätt
22
Kryddor och aromer
31
Livsmedelstillsatser
35
Berikningsmedel
38
Livsmedelsenzymer
38
Sammansatta ingredienser och ingrediensblandningar
40
Undantag från reglerna om ingrediensförteckning
41
Ingredienser som kan orsaka allergi eller intolerans
42
Lista på allergener som alltid ska anges
42
Så anges allergena ingredienser
44
Li:s Märkningshandbok mars 2013
4
Märkningen kan innehålla spår av
45
Mängdangivelse av ingredienser
47
När mängd ska anges
47
Så anges ingrediensmängd
49
Placering av mängdangivelsen
52
Undantag från reglerna om mängdangivelse
53
Nettokvantitet
56
Så anges nettokvantitet
56
Livsmedel i lag och glaserade livsmedel
56
Flera förpackningar som säljs tillsammans
57
Undantag från reglerna om nettokvantitet
57
Sifferhöjd, tillåten avvikelse och e-märkning
58
Datummärkning
60
Allmänt om datummärkning
60
Minsta hållbarhet/bäst före
60
Att avgöra hållbarhetstid
62
Livsmedel som inte kräver bäst före-märkning
62
Sista förbrukningsdag
63
Nedfrysningsdatum
63
Frivillig datummärkning
64
Förvarings- och användningsvillkor
Bruten förpackning
65
65
Företagsnamn och adress
67
Ursprung
68
Bruksanvisning
70
Faktisk alkoholhalt
71
Näringsdeklaration
73
En ny obligatorisk märkning
73
Näringsvärden som ska och får märkas
73
Procent av referensintaget
77
Upprepade uppgifter och frivillig deklaration
78
Märkning per portion eller konsumtionsenhet
78
Så ska näringsdeklarationen skrivas
79
Så beräknas näringsvärden
79
Definitioner av näringsämnen
83
Undantag från krav på näringsdeklaration 83
Identifieringsmärke
85
Ytterligare uppgifter för vissa livsmedel 86
Li:s Märkningshandbok mars 2013
5
Förpackningsgaser 86
Sötningsmedel
87
Lakrits
87
Koffein
88
Fytosteroler, fytosterolestrar, fytostanoler eller fytostanolestrar
89
Fisk, fryst kött och fetthalt i köttråvara
Se särskilda beteckningar och livsmedelsgrupper sidan 100 & 110
Frivilliga märkningsuppgifter
90
Regler för frivillig information
90
Närings- och hälsopåståenden 90
Nyckelhålet
91
Ekologiska livsmedel
92
Sorteringsanvisning och materialmärkning Kapitel 3 Identifikationsmärkning av
livsmedelspartier
93
95
Regler för ID-märkning
95
Undantag från ID-märkning
95
Kapitel 4 Särskilda beteckningar och
livsmedelsgrupper
97
Bagerivaror se Fullkorn och fullkornsprodukter sidan 103
Barnmat se Livsmedel för särskilda näringsändamål sidan 114
Bredbara fetter
97
Djupfrysta livsmedel 98
Enzymer som säljs som enzymer 100
Fiskeriprodukter 100
Fullkorn och fullkornsprodukter 103
Genmodifierade livsmedel GMO 104
Geografiska beteckningar, ursprungsbeteckningar
och garanterade nationella specialiteter 105
Glassvaror 107
Juice och nektar 107
Kaffeextrakt och cikoriaextrakt 109
Kakao- och chokladvaror 109
Kött och köttprodukter 110
Livsmedel för särskilda näringsändamål, däribland barnmat 114
Li:s Märkningshandbok mars 2013
6
Mjölk och mjölkprodukter 117
Mjölkpulver och kondenserad mjölk 119
Märkning av vissa livsmedel se ytterligare uppgifter för vissa livsmedel 86
Nya livsmedel och livsmedelsingredienser (novel foods) 119
Potatis 120
Saft och fruktdrycker 121
Socker 121
Sylt, gelé och marmelad 122
Tillsatser som säljs som tillsatser 124
Ätbara fetter och oljor 124
Kapitel 5 Märkningsexempel
125
Exempel 1: Köttbullar stekta, djupfrysta 125
Exempel 2: Pastagratäng med skinka, djupfryst 128
Exempel 3: Kassler 129
Exempel 4: Laxfilé, djupfryst 130
Exempel 5: Fiskbullar i hummersås 131
Exempel 6: Räkor inlagda i lake 133
Exempel 7: Leverpastej 134
Exempel 8: Ekologisk müsli som innehåller fullkorn 135
Exempel 9: Fullkornsbröd 136
Exempel 10: Kanelbullar 138
Exempel 11: Marmelad 139
Exempel 12: Saft 140
Exempel 13: Chokladkonfektyr 141
Kapitel 6 Märkningslathund 142
Li:s Märkningshandbok mars 2013
7
Kapitel 1
Grundläggande om märkning och
presentation av livsmedel
1
Här finns lagstiftningen:
Förordning (EU) nr 1169/2011
Artikel 2
Definitioner
Artikel 6-8
Allmänna krav och företagens skyldigheter.
Artikel 9-10, bilaga III
Obligatoriska uppgifter.
Artikel 12-13, 15 & bilaga IV
Hur obligatorisk information ska presenteras.
Artikel 14
Distansförsäljning
Artikel 16
Utelämnande av obligatoriska uppgifter.
Artikel 36-37
Frivillig livsmedelsinformation.
Artikel 44
Livsmedel som inte är färdigförpackade.
Artikel 53-55 Övergångsregler
Omfattning och definitioner
Bestämmelserna som beskrivs i denna handbok gäller information om livsmedel
som säljs till enskilda konsumenter, storhushåll och livsmedelstillverkare. Handboken gäller försäljning i Sverige. Vid försäljning i andra länder kan det finnas
andra nationella regler som man måste anpassa sig efter.
Övergångsregler
För allmänna märkningsregler gäller sedan 13 december 2011 förordning
1169/2011, men den blir obligatorisk först 13 december 2014. För produkter som
inte redan har en näringsdeklaration blir den obligatorisk först 13 december
2016.
”Gamla” märkningsregler enligt LIVSFS 2004:27 (motsvarar direktiv 2000/13/EG)
samt ”gamla” regler för näringsvärdesdeklaration enligt LIVSFS 1993:21 (motsvarar direktiv 90/496/EEG) upphör att gälla den 13 december 2014.
Förpackningar som märkts innan de nya reglerna har börjat gälla får säljas slut
med sin märkning enligt de ”gamla” reglerna.
Li menar att företagen under kvarvarande övergångstid, som redan är alltför
kort, helt måste kunna gå över till de nya kraven, utan att också behöva följa
de gamla reglerna. Det har alltid varit möjligt vid tidigare ändringar av märkningsreglerna och är det enda som är praktiskt möjligt. Stöd för detta finns
bland annat i skäl 56 i ingressen till förordningen. Det innebär inget negativt
för konsumenterna, och Livsmedelsverket ser heller inga större problem med
en tidigare övergång. För näringsdeklaration är det tydligt skrivet att man kan
börja följa den nya förordningen utan att behöva följa de gamla reglerna.
Detta menas med märkning, färdigförpackat och reklam
I förordning 1169/2011, artikel 2, finns en lista på alla de definitioner som gäller
och var man kan hitta dem. Här är några av de mest grundläggande:
Li:s Märkningshandbok mars 2013
1. Grundläggande om märkning och presentation av livsmedel
8
Märkning: Ord, uppgift, varumärke, märkesnamn, illustration eller symbol som
gäller ett livsmedel och anbringas på förpackning, dokument, meddelande,
etikett, ring eller krage som medföljer eller avser sådant livsmedel.
Livsmedelsverkets tolkning: Märkning omfattar både text, bilder och övrig
dekor på emballage eller märkningsuppgifter i direkt anslutning till försäljningen. Även matsedlar som finns i restauranger och liknande räknas som
märkning.
1
Färdigförpackat livsmedel: En enskild vara som i oförändrat skick är avsedd att
tillhandahållas slutkonsumenter och storhushåll och som består av ett livs­
medel och den förpackning i vilken det placerades innan det erbjöds till försäljning, oavsett om förpackningen omsluter livsmedlet helt eller endast delvis,
men i varje fall så att förpackningen omsluter livsmedlet på ett sådant sätt att
innehållet inte kan ändras utan att förpackningen öppnas eller ändras; livsmedel som förpackas på försäljningsstället på konsumentens begäran eller är färdigförpackade för direkt försäljning ska inte anses vara färdigförpackade livsmedel.
Reklam: Varje form av framställning i samband med närings- eller affärsverksamhet, hantverk eller yrkesutövning för att främja tillhandahållandet av varor
eller tjänster, däribland fast egendom, rättigheter och skyldigheter.
Livsmedelsverkets tolkning: Reklam i exempelvis reklamblad, produktkataloger, tidningsannonser och TV omfattas också av märkningsföreskrifterna och
för detta område är i allmänhet Konsumentverket ansvarig myndighet. Detta
gäller även hemsidor riktade till konsument.
Märkningen får inte vilseleda
Livsmedelsinformation ska vara korrekt, tydlig och lätt att förstå för konsumenten. Den ska vara rättvisande och får inte vilseleda. Följande punkter pekas
särskilt ut:
•
När det gäller vad som är utmärkande för livsmedlet, särskilt dess art, identitet, egenskaper, sammansättning, kvantitet, hållbarhet, ursprungsland eller
härkomstplats, framställnings- eller produktionsmetod.
•
Man får inte tillskriva ett livsmedel verkningar eller egenskaper som det inte
har.
•
Man får inte antyda att livsmedlet har speciella egenskaper som i själva verket alla liknande livsmedel har, framför allt genom att särskilt framhäva att
det innehåller eller inte innehåller vissa ingredienser eller näringsämnen.
•
Produktens utseende, beskrivning eller hur den presenteras i bild får inte
antyda att den innehåller ett särskilt livsmedel eller en ingrediens om denna
beståndsdel, som normalt förekommer naturligt eller normalt används i det
livsmedlet, har bytts ut.
Li:s tips om lokalproducerat: Företag som själva väljer att marknadsföra sina
produkter som lokalproducerade eller närproducerade bör vara tydliga med vad
de menar. Information om på vilket sätt ett livsmedel definieras som lokalproducerat eller närproducerat kan exempelvis lämnas på företagets hemsida.
1. Grundläggande om märkning och presentation av livsmedel
9
Li:s Märkningshandbok mars 2013
Livsmedelsinformation får inte säga att livsmedlet kan förebygga, behandla eller
bota sjukdomar, eller hänvisa till sådana egenskaper. Särskilda regler finns för
naturliga mineralvatten och livsmedel för särskilda näringsändamål, se specifik
lagstiftning om dessa livsmedelsgrupper.
OBS från Li: När det gäller närings- och hälsopåståenden om livsmedel finns
det särskilda regler. Läs mer på sidan 90 och i Handbok om närings- och hälsopåståenden som finns på www.halsopastaenden.se
1
Dessa regler om livsmedelsinformation gäller även reklam. De gäller även själva
presentationen av livsmedlen: form, utseende, förpackning och förpackningsmaterial, hur livsmedlen arrangeras och i vilken miljö de lyfts fram. Frivillig livsmedelsinformation får inte visas så att den obligatoriska informationen inte får
tillräckligt utrymme. Om uppgifter, enligt förteckningen på sidan 11, märks på
frivillig basis ska denna märkning göras på samma sätt som när den är obligatorisk.
Avbildningar av frukt och liknande
Enligt Livsmedelsverket bör frukter som avbildas ha den proportion som
frukterna har i produkten, annars kan det bli vilseledande för konsumenterna. Det kan också vara vilseledande att ha bilder på frukter om det inte
ingår någon frukt överhuvudtaget och konsumenterna förväntar sig detta. Det
gäller till exempel dryck eller fruktyoghurt utan fruktinnehåll som smaksatts
med arom.
För vissa livsmedel har konsumenterna inga förväntningar på fruktinnehåll.
Då kan man vanligtvis avbilda en frukt utan att det blir vilseledande – trots
att fruktsmaken enbart kommer från aromämnen. Det gäller till exempel
konfektyrvaror som hallonbåtar.
Företagens ansvar och skyldigheter
Den som har ansvar för livsmedelsinformationen är det företag i vars namn livsmedlet säljs. Är detta företag inte etablerat i EU har det företag som importerar
livsmedlet ansvar för livsmedelsinformationen.
Det företag som har ansvar för livsmedelsinformationen måste se till att alla
uppgifter finns tillgängliga och att EU-lagstiftning och svenska regler följs.
Företag ska inte sälja livsmedel som de vet eller tror är felaktigt märkta och som
inte uppfyller lagstiftningen om livsmedelsinformation.
Företag får inte i något led ändra den information som följer med ett livsmedel,
om en sådan ändring skulle vilseleda slutkonsumenterna eller på annat sätt
försämra konsumentskyddet eller slutkonsumenternas möjligheter att göra
informerade val. Företagen är ansvariga för alla ändringar de gör i livsmedelsinformation som följer med ett livsmedel.
Se sidan 16 och avsnittet om förpackningar till storhushåll och andra livmedelsföretag, för mer information om ansvar för den som inte säljer livsmedel direkt
till konsument.
Li:s Märkningshandbok mars 2013
1. Grundläggande om märkning och presentation av livsmedel
10
Översikt över obligatoriska märkningsuppgifter
a
fn
1
d
Beteckning
Bäst före-dag
eller sista
förbrukningsdag
o
Ytterliggare
uppgifter
för vissa
livsmedel
l
Näringsdeklaration
Mängddeklaration
Förvaringsanvisning
e
BredBar Leverpastej
Kylvara, högst +8°C
Bäst före
10 feb 2014
Netto vikt
300 g
Nettokvantitet
Ingredienser: Grislever (30 %), mjölk, fett fläsk, vatten, griskött,
potatisstärkelse, socker, koksalt, kryddor, konserveringsmedel E250.
b
c
Fetthalt: 14 %
Näringsvärde per 100 g
Energi
900kJ / 210 kcal
Fett
varav mättat fett
14 g
4,1 g
Kolhydrater
varav sockerarter
12 g
7,5 g
Protein
9g
Salt
1,5 g
Järn
7 mg (50 % av DRI*)
Ingrediensförteckning
Märkning av
allergener
* Dagligt referensintag
h
g
Förpackningen
sorteras som hårdplast
}
Frivillig uppgift
Tillverkad av Köttchark AB, Box 110, 394 60 Stockholm
Företags namn
och adress
m
Identifieringsmärke
Förpackade livsmedel ska, med några få undantag, märkas med följande
uppgifter:
a) Beteckning
b) Ingrediensförteckning
c) Innehåll av allergener
d) Mängdangivelse för ingredienser
e) Nettokvantitet
f) Bäst före-dag eller sista förbrukningsdag
g) Särskilda villkor för förvaring (obligatoriskt i vissa fall)
h) Företagets namn och adress
i) Ursprung (obligatoriskt i vissa fall).
j) Bruksanvisning (obligatoriskt i vissa fall)
k) Faktisk alkoholhalt (obligatoriskt i vissa fall)
l) Näringsdeklaration
m) Identifieringsmärke (för animaliska produkter)
n) Identifikationsmärkning av partiet
(Bäst före-datum räcker om dag och månad finns med.)
o) Ytterligare uppgifter för vissa livsmedel
Uppgifterna a, e och k ska stå i samma synfält.
1. Grundläggande om märkning och presentation av livsmedel
11
Li:s Märkningshandbok mars 2013
Så anges obligatoriska uppgifter
Obligatorisk livsmedelsinformation ska stå direkt på förpackningen eller på en
etikett som är fäst på förpackningen.
Uppgifter som är obligatoriska ska skrivas med ord och siffror. Kompletterande
symboler är tillåtna om de inte vilseleder konsumenterna.
1
Uppgifterna ska stå på en väl synlig plats där de är lätta att se och klart läsbara.
När det är lämpligt ska märkningen även vara outplånlig. Annan text, illustra­
tioner eller annat infogat material får inte på något sätt dölja, skymma eller
avleda uppmärksamheten från den obligatoriska informationen, eller avbryta
den. Frivillig information får inte visas så att de obligatoriska uppgifterna inte
får tillräckligt med plats.
Det finns regler för teckenstorlek när man skriver obligatoriska uppgifter, se
stycket om teckenstorlek på nästa sida. Det pågår också ett arbete inom EU med
att ta fram ytterligare regler kring läsbarhet med fokus på typsnitt, färg och kontrast. Så länge finns följande rekommendation från Li.
Li:s tips om läsbarhet: Typsnitt och kontrast mellan text och bakgrundfärg
betyder mycket för läsbarheten. Det är lämpligt att använda enkla typsnitt
av linjär typ (så kallade grotesker) och man bör undvika smala eller breda
typsnitt.
Det blir också mer lättläst om det finns fria ytor kring texten. Text och bakgrund bör ha kontrasterande färger. Om man använder färgad text eller bakgrund bör man sträva efter största möjliga kontrastverkan.
Tänk på att exempelvis rött tillsammans med grönt respektive blått tillsammans med orange/rött kontrasterar dåligt.
Li:s tolkning om vik-etikett: Om de obligatoriska uppgifterna inte får plats
på förpackningen kan de i undantagsfall märkas på en vik-etikett. Men de ska
inte skrivas på vik-etiketten på grund av att frivilliga uppgifter tar upp platsen
på förpackningen.
Konsumenten bör lätt kunna se vilka uppgifter som finns på vik-etiketten,
den bör kunna läsas utan att förpackningen bryts och även efter att förpackningen har brutits. Den bör också sitta ordentligt fast på förpackningen och
inte falla av vid normal hantering.
Principen för tolkningen om vik-etikett är att det inte är svårare att vända på
en etikett än att vända på en förpackning.
Observera att allergena ingredienser måste märkas extra tydligt. Läs mer om
reglerna för märkning av allergener på sidan 42.
Samma synfält
Uppgifterna beteckning, nettokvantitet och faktisk alkoholhalt (för drycker med mer
än 1,2 volymprocent) ska stå i samma synfält. Med synfält menas alla ytor på en
förpackning som kan läsas ur en och samma synvinkel.
Regeln om samma synfält gäller inte små förpackningar där den största ytan
är mindre 10 cm2. Den gäller heller inte returglas med outplånlig märkning som
saknar etikett, ring eller krage.
Li:s Märkningshandbok mars 2013
1. Grundläggande om märkning och presentation av livsmedel
12
Livsmedelsverkets tolkning: Med samma synfält menas vanligtvis en sida av
förpackningen. Uppgifterna kan till exempel anges på baksidan av förpackningen. Syftet med regeln är att uppgifterna lätt ska kunna ses samtidigt. För
vissa förpackningar kan två sidor som möts eller den yta som kan ses vid en
mindre vridning av en rund förpackning ändå betraktas som samma synfält.
1
Li:s tolkning: Det räcker att uppgifterna som ska stå i samma synfält anges
så på ett ställe på förpackningen.
Teckenstorlek
De obligatoriska uppgifterna ska märkas på förpackningen med en teckenstorlek
där x-höjden är minst 1,2 millimeter. Se skissen nedan för definition av
x-höjden.
Definition av x-höjd
Appendix
x-höjd
teckenstorlek
På små förpackningar eller behållare vars största yta är mindre än 80 cm2, ska
de obligatoriska uppgifterna märkas med en teckenstorlek där x-höjden är
minst 0,9 millimeter.
Li:s tolkning: En rund förpacknings största yta är cirka en tredjedel av förpackningens mantelyta. (Toppen och botten räknas inte in i mantelytan.)
OBS från Li: Vid märkning av nettokvantitet finns ytterligare krav på siffrornas storlek, se sidan 58 i avsnittet om nettokvantitet.
1. Grundläggande om märkning och presentation av livsmedel
13
Li:s Märkningshandbok mars 2013
Språk
Den obligatoriska informationen ska stå på svenska, men man kan även välja att
skriva på fler språk.
Livsmedelsverkets tolkning: Är det bara obetydliga skillnader i hur orden
stavas kan det i vissa fall räcka med utländsk text. Denna bedömning måste
göras från fall till fall. Exempel på utländska ord som får användas är:
1
tomatoe istället för tomat
tea istället för te
øl istället för öl
Märkningsuppgifterna får anges på flera språk på en förpackning, men då är
det viktigt att konsumenterna lätt kan hitta uppgifterna på sitt språk.
Ser ingrediensförteckningen olika ut på de olika språken kan detta anses
vilseledande.
Li:s tolkning: Exempelvis en norsk ingrediensförteckning kan användas i
Sverige om de ord som är svåra att förstå kompletteras med svenska ord.
Dessa kan till exempel stå inom parentes eller skiljas åt med snedstreck:
stivelse/stärkelse, gjær/jäst etc.
Undantag
Små förpackningar
Små förpackningar eller behållare vars största yta är mindre än 10 cm2, behöver
bara märkas med: beteckning, allergener, nettokvantitet och datum för minsta
hållbarhet eller sista förbrukningsdag, på själva förpackningen.
Men uppgifterna i ingrediensförteckningen ska följa med livsmedlet på andra
sätt, så att konsumenterna alltid kan få svar på frågor om innehållet.
På förpackningar i denna storlek måste inte beteckning, nettokvantitet och
faktisk alkoholhalt stå i samma synfält.
Små förpackningar vars största yta är mindre än 25 cm2 behöver inte märkas
med näringsdeklaration.
Livsmedelsverkets tolkning: Små förpackningar är inte undantagna vissa
märkningsuppgifter om andra föreskrifter säger att de är obligatoriska.
Li:s exempel: En förpackning vars största yta är mindre än 10 cm2 ska, trots
att den tillhör undantagen, ha tilläggsmärkning om produkten exempelvis
innehåller sötningsmedel eller lakrits. (Se sidan 87 för dessa regler.)
Li:s Märkningshandbok mars 2013
1. Grundläggande om märkning och presentation av livsmedel
14
Checklista för förpackningar av olika storlekar
Märkningsuppgift
Största yta
Nettokvantitet
(Gäller ej
kryddor)
1
≥ 80 cm²
< 80 cm²
< 25 cm²
< 10 cm²
< 5 g/5 ml
& < 10 cm²
1,2 mm
0,9 mm
0,9 mm
0,9 mm
0,9 mm
a) Beteckning
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
b) Ingrediensförteckning
Ja
Ja
Ja
Nej*
Nej*
c) Allergener
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
d) Mängdangivelse för
ingredienser
Ja
Ja
Ja
Nej
Nej
e) Nettokvantitet
Ja
Ja
Ja
Ja
Nej
f) Bäst före-dag/sista
förbrukningsdag
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
g) Särskilda villkor för
förvaring (obligatorisk i
vissa fall)
Ja
Ja
Ja
Nej
Nej
h) Företagets namn och
adress
Ja
Ja
Ja
Nej
Nej
i) Ursprung (obligatoriskt
i vissa fall)
Ja
Ja
Ja
Nej
Nej
j) Bruksanvisning
(obligatoriskt i vissa fall)
Ja
Ja
Ja
Nej
Nej
k) Faktisk alkoholhalt
(obligatoriskt i vissa fall)
Ja
Ja
Ja
Nej
Nej
l) Näringsdeklaration
Ja
Ja
Nej
Nej
Nej
Teckenstorlek (x-höjd)
*Ingrediensförteckning måste dock tillhandahållas på andra sätt.
Alkoholhaltiga drycker
Drycker med mer än 1,2 volymprocent alkohol behöver inte märkas med
ingrediensförteckning eller näringsdeklaration.
Observera att EU-kommissionen håller på att se över detta undantag och det kan
komma krav på att dessa drycker även ska märkas med ingrediensförteckning
och bland annat energivärde. En rapport om detta ska vara klar senast 13 december 2014.
1. Grundläggande om märkning och presentation av livsmedel
15
Li:s Märkningshandbok mars 2013
Övriga undantag
Returglas med outplånlig märkning som inte har etikett, ring eller krage behöver
bara märkas med: beteckning, allergener, nettokvantitet, datum för minsta
hållbarhet eller sista förbrukningsdag och näringsdeklaration.
För undantag från kravet på näringsdeklaration, se även sidan 83 i kapitlet om
näringsdeklaration.
1
Li:s tips: Livsmedel som inte behöver märkas med ingrediensförteckning,
men som innehåller en eller flera allergena ingredienser som märks på
förpackningen, bör i mån av plats även märkas med hela ingrediensförteckningen.
OBS från Li: De flesta förpackningar kräver även identifikationsmärkning av
livsmedelspartiet, enligt annan lagstiftning. Se sidan 95 för reglerna om IDmärkning.
Förpackningar till storhushåll och andra
livsmedelsföretag
Företag som säljer livsmedel till andra livsmedelsföretag måste se till att alla
nödvändiga uppgifter följer med livsmedlen, så att märkningen kan göras på ett
korrekt sätt i slutledet till konsumenterna.
Om färdigförpackade livsmedel inte säljs direkt till konsument kan de obligatoriska uppgifterna (se bilden på sidan 11) antingen märkas på en etikett på
förpackningen eller i det handelsdokument som skickas innan eller följer med
livsmedlen.
Detta gäller:
•
Färdigförpackade livsmedel som är avsedda för konsumenter men säljs i ett
tidigare handelsled (dock inte via storhushåll).
•
Färdigförpackade livsmedel som säljs till storhushåll för beredning, bearbetning eller uppdelning.
Men den yttre förpackningen som produkterna ligger i när de säljs, ska alltid
märkas med livsmedlets beteckning, datum för minsta hållbarhet eller sista
förbrukning, firmanamn, identifikationsmärkning och om det behövs, särskilda
villkor för förvaring.
Livsmedelsverkets tolkning: Med handelsdokument menas till exempel följesedel eller faktura.
Li:s Märkningshandbok mars 2013
1. Grundläggande om märkning och presentation av livsmedel
16
Li:s exempel och tips: Med färdigförpackade livsmedel avsedda för konsumenter som säljs i ett tidigare led, menas till exempel detaljist- eller grossistförpackningar som innehåller enskilda konsumentförpackningar vars märkning görs av detaljisten eller grossisten.
Om ett livsmedel behöver förvaringsanvisning kan det underlätta om man
alltid märker med en sådan även på ytteremballaget.
1
Det kan vara praktiskt att alltid ange samtliga märkningsuppgifter på innereller ytterförpackningen i stället för i handelsdokument, för att säkerställa att
rätt märkningsuppgifter når kunden.
För information om vilken del av märkningen som måste stå på själva förpackningen, se märkningslathunden på sidan 142.
Li rekommenderar att de företag som får problem med att följa reglerna
kontaktar sin kontrollmyndighet.
Livsmedel som inte är färdigförpackade eller
säljs direkt
Den som säljer livsmedel måste alltid informera om allergena ingredienser
ingår. I övrigt behöver information om de obligatoriska märkningsuppgifterna
inte finnas i följande fall:
•
För livsmedel som erbjuds till försäljning till slutkonsumenter eller storhushåll utan att vara färdigförpackade.
•
För livsmedel som förpackas på försäljningsstället på konsumentens begäran
eller är färdigförpackade för direkt försäljning.
Det kan komma fler bestämmelser för denna typ av livsmedel i nationella regler.
Li:s tolkning: Undantaget för färdigförpackade livsmedel som säljs direkt
omfattar alla produkter som tillverkas och packas inom samma företag som
sedan säljer dem till konsument över disk. Detta ger konsumenten möjlighet
att få information om allergener från personalen bakom disk.
Enligt gamla men ännu gällande regler finns följande undantag från märkningsuppgifter: En färdigförpackning med färdiglagad mat eller smörgås med
pålägg, som säljs eller överlämnas för omedelbar förtäring på ett annat ställe än
i detaljhandeln, behöver bara märkas med livsmedlets beteckning. Men övriga
märkningsuppgifter ska kunna lämnas till konsument.
Inte heller beteckningen behöver anges om dessa produkter säljs eller överlämnas till konsumenten på något av följande vis:
•
I direkt anslutning till den lokal där produkten beretts.
•
I butik, där den färdigställs och säljs över disk samma dag.
Livsmedelsverkets tolkning: För färdigförpackning med färdiglagad mat eller
smörgås med pålägg, som säljs i exempelvis automater, på marknader eller
levereras av hemtjänsten flera dagar i förväg, gäller inte undantaget från
märkningskravet utan fullständig märkning krävs på förpackningen.
De krav som finns på livsmedelsinformation gäller även cateringtjänster om
transporten utgår från Sverige.
1. Grundläggande om märkning och presentation av livsmedel
17
Li:s Märkningshandbok mars 2013
Distansförsäljning
Li:s exempel: Presentkortsbeställningar och ”matkassar” som köps via Internet, kataloger och liknande.
När färdigförpackade livsmedel säljs via distanskommunikation ska alla
obligatoriska märkningsuppgifter, utom datummärkning, finnas tillgängliga för
köparen före köpet. Försäljaren måste vara tydlig med den här informationen.
1
Alla obligatoriska uppgifter ska finnas tillgängliga när varan levereras.
Det första kravet om att obligatoriska uppgifter ska finnas tillgängliga före ett
köp, gäller inte för livsmedel som säljs i varuautomater eller automatiserade
affärslokaler.
När livsmedel som inte är färdigförpackade säljs via distanskommunikation,
ska man alltid informera om allergena ingredienser ingår. Säljaren ska vara tydlig med den här informationen och köparen ska ha tillgång till den före köpet.
Li:s Märkningshandbok mars 2013
1. Grundläggande om märkning och presentation av livsmedel
18
Kapitel 2
Närmare bestämmelser om
märkningsuppgifter
Livsmedlets beteckning
Här finns lagstiftningen:
Förordning (EU) nr 1169/2011
2
Artikel 9 & 17
Närmare bestämmelser om beteckning.
Bilaga VI
Uppgifter som ska åtfölja vissa beteckningar.
Säger vilket slags livmedel det är
Livsmedel som har en föreskriven beteckning (något det ska kallas enligt lagar
och regler) ska märkas med denna. Finns det ingen föreskriven beteckning ska
man använda den beteckning som är mest vedertagen för livsmedlet, eller ge en
beskrivande beteckning.
Om ett livsmedel tillverkas och säljs under en viss beteckning i ett medlemsland
och detta görs helt enligt reglerna, får det livsmedlet också säljas under den
beteckningen i Sverige. Men finns det risk för förväxling eller för att konsumenterna inte förstår vad det är för typ av livsmedel, ska man lägga till mer beskrivande information till beteckningen.
I undantagsfall får man inte använda tillverkningslandets beteckning i Sverige.
Det gäller beteckningar som en svensk konsument kan missuppfatta, även med
tilläggsinformation.
Beteckningen får inte ersättas av fantasinamn, varumärke eller andra märkesnamn som företaget använder, vilket gör att sådana namn måste kompletteras
med en korrekt beteckning. Livsmedlets beteckning ska stå i samma synfält som
nettokvantitet och faktisk alkoholhalt. Se även avsnittet om samma synfält på
sidan 12.
Tilläggsuppgifter för vissa livsmedel
Om det behövs för att inte vilseleda konsumenterna, ska man lägga till uppgifter
om livsmedlets fysiska tillstånd eller om det har behandlats på något speciellt
sätt. Det gäller till exempel pulvrisering, omfrysning, frystorkning, djupfrysning, koncentrering och rökning. Detta tillägg ska stå i beteckningen eller åtfölja
denna.
Li:s tips: Det bör även framgå om produkten har någon specifik smak, konsistens eller annan särpräglad egenskap, exempelvis syrlig, bredbar, grovmald
eller med vitlök.
Om ett livsmedel har varit nedfryst före försäljning men säljs upptinat ska man
skriva ut ordet upptinat vid beteckningen.
2. Närmare bestämmelser om märkningsuppgifter
19
Livsmedlets beteckning
Li:s Märkningshandbok mars 2013
Detta krävs inte för:
•
Ingredienser som förekommer i slutprodukten.
•
Livsmedel som man av tekniska skäl måste frysa i produktionsprocessen.
•
Livsmedel vars säkerhet eller kvalitet inte påverkas negativt av upptining.
Men undantagen gäller inte om det finns risk för att konsumenterna blir vilseledda om man utelämnar informationen.
För livsmedel som har behandlats med joniserande strålning ska beteckningen
åtföljas av uttrycken bestrålad eller behandlad med joniserande strålning. Det finns
även krav på andra uppgifter för dessa livsmedel, se direktiv 1999/2/EG.
Om man har bytt ut en ingrediens eller en beståndsdel som förväntas ingå i ett
livsmedel, för att den normalt används eller för att den ingår naturligt, måste
man ange det. Då ska man klart och tydligt intill beteckningen skriva vilken
ingrediens man helt eller delvis har använt som ersättning. Uppgiften ska stå
med en teckenstorlek där x-höjden är minst 75 procent av produktbeteckningens teckenstorlek och inte mindre än den minsta teckenstorlek som är tillåten.
Se sidan 13 för information om teckenstorlek. Den nya ingrediensen ska i vanlig
ordning även finnas med i ingrediensförteckningen.
2
För vissa produktgrupper finns fler särskilda krav, till exempel juicer, fruktdrycker och kött- och fiskeriprodukter. Se kapitlet om särskilda beteckningar och
livsmedelsgrupper på sidan 97.
Livsmedelsverkets tolkning: För uppgifter som ska anges i anslutning till
beteckningen kan det räcka att de anges i det så kallade synfältet.
Li:s Märkningshandbok mars 2013
2. Närmare bestämmelser om märkningsuppgifter
Livsmedlets beteckning
20
Ingrediensförteckning
Här finns lagstiftningen:
Förordning (EU) nr 1169/2011
Artikel 2 punkt 2 f
Definition av ingrediens.
Artikel 9 & 18
Närmare bestämmelser om
ingrediensförteckning.
Artikel 19 & 20
Undantag
Bilaga VII
Särskilda bestämmelser om storleksordning,
kategoribeteckningar, benämning av
tillsatser, aromer och sammansatta
ingredienser.
För ytterligare lagstiftning om kryddor, aromer, tillsatser, berikningsmedel och
enzymer, se de separata avsnitten längre fram i kapitlet.
2
Så anges ingredienser
Med ingrediens menas varje råvara och andra ingredienser som använts vid tillverkningen av ett livsmedel och som i någon form finns kvar i den färdiga varan.
Till exempel räknas aromer, livsmedelstillsatser, livsmedelsenzymer och varje
beståndsdel i en sammansatt ingrediens som ingredienser.
Alla ingredienser i ett livsmedel ska finnas med i ingrediensförteckningen.
De ska stå i fallande storleksordning efter den vikt de hade vid tillverkningen av
livsmedlet. Överskriften ska vara eller innehålla ordet ingredienser.
Ingrediensen ska anges med sin beteckning. Finns det en föreskriven
beteckning ska den användas och annars antingen den beteckning som är
vedertagen eller en beskrivande beteckning. Se reglerna för beteckning på sidan
19. Vissa ingredienser får anges med en bredare kategoribeteckning istället för
sitt specifika namn, eller grupperas under sin kategoribeteckning. Se nästa sida
och framåt.
Ingredienser i form av konstruerat nanomaterial måste tydligt anges i ingre­
diensförteckningen. Då ska ordet nano stå inom parentes efter beteckningen.
Det finns även särskilda regler för hur genmodifierade ingredienser ska anges, se
sidan 104.
Livsmedelsverkets tolkning: För produkter i lag, sås och liknande kan huvudkomponent och lag deklareras var för sig eller med alla ingredienser i fallande
storleksordning. Sampackade produkter kan på samma sätt deklareras var för
sig eller med alla ingredienser i storleksordning.
Li:s tips: Tänk på gällande praxis, att deklarera allt det som ingår och inte det
som inte ingår.
Råvaror som ingår och övriga ingredienser ska redovisas på ett sådant sätt att
konsumenterna lätt kan se vad som ingår. Den som vill undvika vissa ingre­
dienser på grund av överkänslighet eller andra skäl ska få hjälp av märkningen. Läs mer om märkning av allergener på sidan 42.
I vissa fall kan man ange hur ingredienser beretts, till exempel kokta, förvällda, tärnade eller torkade, om det annars skulle bli vilseledande för konsumenterna.
2. Närmare bestämmelser om märkningsuppgifter
21
Ingrediensförteckning
Li:s Märkningshandbok mars 2013
Exempel: Brytbönor som i samband med beredning av slutprodukt finfördelats anges inte som brytbönor, eftersom de inte har den formen, utan som
gröna bönor.
Exempel: Potatis, ris och liknande ingredienser som har kokats, anges som
kokt potatis, kokt ris, etc. Eventuellt upptaget vatten anges då inte.
Man får inte ange ingredienser eller sammansatta ingredienser med namnet
på ett registrerat varumärke som exempelvis Tabasco® eller Keso®.
Ingredienser som får grupperas och anges på andra sätt
Ingredienser som utgör mindre än två procent av den färdiga varan får anges
efter de övriga ingredienserna och behöver inte stå i storleksordning.
2
Om en ingrediens som utgör högst två procent av den färdiga varan byts
ut mot en ingrediens av liknande slag utan att det påverkar livsmedlets
sammansättning, natur eller uppfattade värde, får dessa två ingredienser anges
med innehåller… och/eller… Detta gäller dock inte allergena ingredienser, läs
mer på sidan 42 om allergenmärkning. Det gäller inte heller livsmedelstillsatser
och livsmedelsenzymer som ska anges enligt särskilda regler, läs mer om dem
under respektive rubrik längre fram i kapitlet.
Frukt, grönsaker eller svamp i blandningar där ingen dominerar viktmässigt
och proportionerna kan variera, får grupperas tillsammans i ingrediensförteckningen som frukt, grönsaker eller svamp. Efter ska man skriva i varierande proportion och direkt efter räkna upp vilka frukter, grönsaker eller svampar som ingår.
De ska placeras i ingrediensförteckningen utifrån sin samlade vikt.
Läs mer om hur bland annat kryddor, oljor, fetter och mjöl får grupperas i
styckena om dessa livsmedel, se rubrikerna nedan.
Observera att allergener alltid måste skrivas ut, även när de ingår i en ingre­
diens som får anges med en kategoribeteckning.
Tillsatt vatten och torkade ingredienser
Vatten som har tillsatts behöver bara anges om mängden är mer än fem procent av den färdiga produkten. För att beräkna hur mycket vatten som tillförts
som ingrediens ska man minska en produkts nettovikt med den totala vikten av
övriga ingredienser.
Observera att gränsen vid fem procent inte gäller tillsatt vatten i kött, köttberedningar, obearbetade fiskeriprodukter och obearbetade tvåskaliga blötdjur. Läs
mer om reglerna för vatten i köttprodukter på sidan 112 och i fiskeriprodukter på
sidan 102.
Koncentrerade eller torkade ingredienser som rekonstitueras under framställningen, får anges i storleksordning efter den vikt de hade innan de koncentrerades eller torkades.
Li:s tolkning: Sådana ingredienser får anges under sin ursprungliga beteckning.
Li:s Märkningshandbok mars 2013
2. Närmare bestämmelser om märkningsuppgifter
Ingrediensförteckning
22
Li:s exempel
Skummjölkspulver + vatten ger skummjölk
För att man ska få uttrycka sig på detta sätt ska minst 95 % och högst 100 %
av den avsedda vattenmängden användas vid rekonstitueringen.
Tänk på att man måste använda tillräckligt med vatten vid rekonstitution,
annars ska man deklarera både skummjölk och skummjölkspulver.
För koncentrerade eller torkade livsmedel som är tänkta att rekonstitueras
av konsumenten genom att vatten tillförs, får ingredienserna anges efter sin
storleksordning i den rekonstituerade varan. Då ska man efter ingrediens­
förteckningen skriva ingredienser i den rekonstituerade varan eller ingredienser i den
konsumtionsfärdiga varan eller liknande uttryck.
2
Oljor och fetter
Raffinerade oljor av vegetabiliskt ursprung får grupperas tillsammans i
ingrediensförteckningen under benämningen vegetabiliska oljor. Direkt efter
ska man räkna upp vilka växter de har tillverkats av och man får även skriva i
varierande proportion. Om vegetabiliska oljor grupperas tillsammans ska de anges
i ingrediensförteckningen utifrån sin samlade vikt.
Har oljan härdats måste man lägga till uppgiften fullhärdad eller delvis härdad,
beroende på vad som passar in på produkten.
Li:s tips: Blandningar av fullhärdad olja/fett och annat fett ska inte deklareras som delvis härdad olja/fett.
Vegetabilisk olja/fett och härdad vegetabilisk olja/fett bör deklareras var för
sig på respektive plats i ingrediensförteckningen.
Om man utifrån tillgång använder olika oljor i tillverkningen, kan det underlätta märkningen att ha en blandning av oljor, där alltid samma oljor ingår
men proportionerna kan variera.
Exempel
Ingrediensdeklaration av enbart olja
…, vegetabiliska oljor (raps, solros, i varierande proportion), ...
Ingrediensdeklaration av olja och fett
…, vegetabiliska oljor (raps, solros, i varierande proportion), vegetabiliskt fett
(kokos), ...
Ingrediensdeklaration med härdad olja
…, vegetabiliska oljor (kokos, fullhärdad solros i varierande proportion),…
Ingrediensdeklaration med fasta proportioner
I de fall då man inte behöver ha flexibilitet i mängden av de olika oljorna och
fetterna som ingår, kan man ta bort uttrycket i varierande proportion och
deklarera de dem var för sig i fallande storleksordning:
…, rapsolja, …, palmolja, …, delvis härdad solrosolja, ...
Raffinerade oljor av animaliskt ursprung får anges med kategoribeteckningen
olja tillsammans med antingen ordet animalisk eller en uppgift om vad det är för
specifikt animaliskt ursprung. Om oljan har härdats ska uttrycket fullhärdad eller
delvis härdad, beroende på härdningsgrad, stå vid ordet olja.
2. Närmare bestämmelser om märkningsuppgifter
23
Ingrediensförteckning
Li:s Märkningshandbok mars 2013
Raffinerade fetter av animaliskt ursprung får anges med kategoribeteckningen
fett tillsammans med antingen ordet animaliskt eller en uppgift om vad det är
för specifikt animaliska ursprung. Är det härdat fett ska uttrycket fullhärdat eller
delvis härdat, beroende på härdningsgrad, stå vid ordet fett.
Mjöl, mjöl- och spannmålsprodukter och stärkelse
Råvaror/ingredienser
Får anges i ingrediensförteckningen
som
Blandningar av mjöl från två eller flera
sädesslag.
Mjöl, följt av en uppräkning av de sädesslag
det består av i fallande storleksordning efter
vikt.
Stärkelse och stärkelse som modifierats
genom fysikaliska processer eller med
hjälp av enzymer.
Stärkelse
Alla slag av bakade, finfördelade och
torkade spannmålsprodukter.
Ströbröd eller skorpsmulor
2
OBS från Li: Allergener måste alltid anges, exempelvis ströbröd (med vetemjöl
och ägg).
Li:s tips
Råvaror/ingredienser
Kan anges som
Potatisstärkelse
Potatismjöl, (potatis)stärkelse
Mältat korn alternativt mältat vete
Malt av korn alternativt vete, eller kornmalt alternativt vetemalt.
Rågskållning
Skållat rågmjöl
Fullkornsmjöl av vete
Grahamsmjöl (av vete), fullkornsvetemjöl,
fullkornsmjöl av vete.
Siktat mjöl av vete
Vetemjöl
Gryn av vetekornets inre kärna.
Mannagryn (av vete)
Fullkornsmjöl av råg
Rågmjöl, fullkornsrågmjöl, fullkornsmjöl
av råg
Siktat mjöl av råg
Siktat rågmjöl
Bitar av vetekorn, rågkorn, korngryn alternativt havrekärnor som
pressats så att smältbarheten ökat
eller koktiden förkortats. För havrekärnor gäller även att fettförstörande enzymer inaktiverats.
Veteflingor, rågflingor, kornflingor, havregryn eller havreflingor
Partiellt nedbruten stärkelse
(2-20 dextrosekvivalenter)
Maltodextrin
I märkningen ska allergenerna även framhävas, se sidan 42.
Läs mer om fullkorn i specialkapitlet på sidan 103.
Li:s Märkningshandbok mars 2013
2. Närmare bestämmelser om märkningsuppgifter
Ingrediensförteckning
24
Fisk
Råvaror/ingredienser
Alla arter av fisk, om fisken är en
ingrediens i ett annat livsmedel och
beteckningen eller presentationen av
detta livsmedel inte hänvisar till en
bestämd fiskart.
Får anges i ingrediensförteckningen
som
Fisk
I märkningen ska allergenerna även framhävas, se sidan 42.
Li:s tips
Råvaror/ingredienser
2
Kan anges som
Med huvud, skinn och ben
Hel
Utan huvud, med skinn och ben
Hel utan huvud
Utan huvud och inälvor
Hel, rensad
Filéer som befriats från ryggben,
övriga ben och fenor men som har
ryggfenorna och spår av sidbenen
kvar.
Benade filéer med/utan skinn
Filéer som befriats från ryggben,
övriga ben och fenor, men som
kan innehålla högst ett sidben
per 100 g (rester av ryggben får ej
förekomma).
Renskurna filéer med/utan skinn
Filéer som befriats från ryggben,
övriga ben och fenor.
Benfria filéer med/utan skinn
Skinn- och benfria filéer
Utan skinn och ben eller benfri
Skinn- och benfritt kött
Fiskkött av ... (fiskslaget anges)
OBS från Li: När fisk används som ingrediens och frivilligt anges med fiskslag,
ska fiskbeteckningen följa föreskrifterna om handelsbeteckningar. Se kapitlet
om fiskeriprodukter på sidan 100.
Benfria filéer får inte innehålla något ben och därför bör den beteckningen användas mycket restriktivt. Reglerna för filéer bör även tillämpas på bitar av fisk.
Mjölk, mjölkprodukter och ägg
Råvaror/ingredienser
Får anges som
Alla ostsorter, om osten eller
ostblandningen är en ingrediens i ett
annat livsmedel och beteckningen eller
presentationen av detta livsmedel inte
hänvisar till en bestämd ostsort.
Ost
Alla slag av mjölkproteiner (kasein,
kaseinater och vassleproteiner) och
blandningar av dessa.
Mjölkproteiner
I märkningen ska allergenerna även framhävas, se sidan 42.
2. Närmare bestämmelser om märkningsuppgifter
25
Ingrediensförteckning
Li:s Märkningshandbok mars 2013
Li:s tips
Råvaror/ingredienser
Mjölk och mjölkprodukter
Kan anges som
Mjölk
Beteckningen får användas oberoende
av fetthalt om inte fetthalten överstiger den naturliga. För mjölk från
annat djurslag än ko behövs tilläggsbeteckning som anger djurslaget.
Grädde (lägst 10 % fett)
Grädde
Vassle
Vassle (från mjölk)
Annat ursprung än ko ska anges.
Vasslepulver
Vasslepulver (från mjölk)
Annat ursprung än ko ska anges.
Smältost
Sammansatt ingrediens (se avsnittet
om sammansatta ingredienser och
ingrediensblandningar på sidan 40).
Heläggsmassa
Ägg
Annat ursprung än hönsfåglar anges.
2
Se även sidan 42 om allergenmärkning och Livsmedelsverkets tolkning om när mjölkursprung inte behöver anges. Se även sidan 117 om specialregler för mjölk och mjölkprodukter.
Kött och köttprodukter
Råvaror/ingredienser
Skelettmuskulatur (inklusive
mellangärdesmuskler och tuggmuskler)
av däggdjur och fågelarter som är
tjänliga som livsmedel, med naturligt
ingående eller angränsande vävnad, i de
fall den totala fett- och bindvävshalten
inte överstiger de värden som anges
i tabellen nedan och köttet är en
ingrediens i ett annat livsmedel.
Får anges som
... kött
Ordet kött ska kombineras med namnet/
namnen på den eller de djurarter som köttet
kommer från.
Som skelettmuskulatur räknas inte:
hjärta, tunga, huvudets muskler (utom
tuggmusklerna), musklerna nedanför
karpalleden och tarsalleden samt
svansmusklerna.
Li:s Märkningshandbok mars 2013
2. Närmare bestämmelser om märkningsuppgifter
Ingrediensförteckning
26
Maxgränser för halten av fett och bindväv för ingredienser som
ges begreppet kött
Art
2
Fetthalt
Procentandel kollagen
av köttproteinet
Däggdjur
(med undantag av kaniner
och svin) och blandningar
av olika djurarter där
däggdjursinslaget
dominerar.
25 %
25 %
Svin
30 %
25 %
Fåglar och kaniner
15 %
10 %
Med kollagenhalten avses hydroxiprolinhalten multiplicerad med 8.
Om dessa maxgränser överskrids, men alla andra kriterier för kött är uppfyllda,
ska halten av … kött justeras nedåt i enlighet med detta och ingrediensförteckningen ska, förutom begreppet … kött, innehålla uppgifter om innehållet av fett
och/eller bindväv.
De varor som omfattas av definitionen maskinurbenat kött är undantagna. De
ska anges som maskinurbenat kött i kombination med namnet/namnen på den
eller de djurarter som köttet kommer från.
Li:s tips är att utöver reglerna ovan märka kött på följande vis:
Råvaror/ingredienser
Kan anges som
Styckningsdetaljer av nöt, kalv,
gris, får och lamm
T.ex. bringa, högrev, bog, skinka, kotlett,
enligt branschens gängse beteckningar.
Köttråvara av gris med:
fetthalt mindre än 30 %
Griskött eller fläskkött
fetthalt 30-50 %
Fläsk eller fett från gris
fetthalt 50-80 %
Fett fläsk eller fett från gris
mer än 80 % fett
Grisfett, ister, späck eller fett från gris
Nötfett, ej utsmält
Nötfett eller nöttalg
Svål
Svål eller bindväv från gris
Blod eller blodpulver (helblod)
Blod eller blodprotein, inklusive djurslag
Organ
T.ex. nöthjärta
Se även specialkapitlet om kött på sidan 110.
2. Närmare bestämmelser om märkningsuppgifter
27
Ingrediensförteckning
Li:s Märkningshandbok mars 2013
Socker och sockerprodukter
Råvaror/ingredienser
Får anges som
Alla slag av sackaros
Socker
Vattenfri glukos eller glukosmonohydrat
Druvsocker
Glukossirap och vattenfri glukossirap
Glukossirap
Li:s tips
Råvaror/ingredienser
Kan anges som
Dextros, glukos
Druvsocker
Farinsocker
Farinsocker
Fruktos
Fruktsocker
Glykos, glukossirap
(mer än 20 dextrosekvivalenter)
Glukossirap
Invertsockerlösning
Invertsocker
Invertsockersirap
Invertsocker
Laktos
Laktos (från mjölk) eller mjölksocker
Maltos
Maltsocker
Sirap, mörk eller ljus
Sirap
Sockerlösning
Socker, vatten
Sockerart ska anges om annat än
sackaros.
Olika former av socker extraherade
ur frukt.
Sockerarter från...(fruktnamnet/namnen)
2
I märkningen ska allergenerna även framhävas, se sidan 42.
Se även specialkapitlet om socker på sidan 121.
Övriga ingredienser som får anges med kategoribeteckning
Råvaror/ingredienser
Får anges som
Alla slag av gummiberedningar som
används vid framställningen av
gummibas för tuggummi.
Gummibas
Pressat, expellerpressat eller raffinerat
kakaosmör.
Kakaosmör
Alla slag av viner som definieras i
förordningen (EG) nr 1234/2007,
bilaga X 1B.
Vin
Li:s Märkningshandbok mars 2013
2. Närmare bestämmelser om märkningsuppgifter
Ingrediensförteckning
28
Övriga tips från Li – vegetabilieprodukter
Råvaror/ingredienser
Kan anges som
Grönsaker, rotfrukter, frukt, bär,
svamp
Enligt gängse handelsbeteckning.
Juice av frukt eller bär
Juice
Frukt- eller bärnamn anges.
Koncentrerad juice
... juicekoncentrat eller koncentrat av ...
Frukt- eller bärnamn anges.
Rekonstituerad juice
Juice från koncentrat
Frukt eller bärnamn anges (se även
avsnittet om juicer och nektar på
sidan 107).
2
Torkad potatis, potatisflingor, potatispulver
Potatispulver eller mosad, torkad potatis
eller potatisflingor
Mald sojaböna, avfettat sojamjöl
Sojamjöl
Sojaproteinkoncentrat, sojaproteinisolat
Sojaprotein
Fiberprodukter
Fiber av sockerbeta, potatisfiber, vetekli
etc.
I märkningen ska allergenerna även framhävas, se sidan 42.
Li:s tips om buljonger, extrakt och saltersättning
Buljong bereds genom kokning i vatten av kött, fisk, fågel eller grönsaker med
eller utan tillsats av vissa andra ingredienser, däribland smaksättare. Buljong
kan också framställas genom rekonstituering av motsvarande torra eller koncentrerade ingredienser.
I Codexstandard 117-1981 (reviderad 2-2001) för buljonger och consommés har
det tagits fram detaljerade krav för kött-, nötkötts-, fågel- och övriga buljonger
bland annat gäller de kväve, koksalt (NaCl) och kreatinin-innehåll (inklusive
kreatininursprung).
Råvaror/ingredienser
Buljong med flera ingående komponenter.
Sammansatt ingrediens, ingredienser
anges enligt gängse regler.
Av kött (buljong av nötkött och/eller nötköttsextrakt med eller utan
andra slags kött/köttextrakt).
Köttbuljong (djurslag anges)
Extrakt av nötkött (koncentrat av
de vattenlösliga komponenterna
från nötkött med minimi krav för
kreatinin-innehåll).
Nötköttsextrakt
Av höns och/eller annan tamfågel
Hönsbuljong (djurslag anges)
2. Närmare bestämmelser om märkningsuppgifter
29
Kan anges som
Ingrediensförteckning
OBS för benämningen ox-/kalvbuljong gäller kravet att totala kreatininmängden måste vara från nötkött.
Li:s Märkningshandbok mars 2013
Av fisk
Fiskbuljong, fiskextrakt
Av skaldjur
Skaldjursbuljong (djurslag kan anges)
Av grönsaker och rotfrukter
Buljong av ... (grönsakens namn)
Jästextrakt, jästautolysat
Jästextrakt, arom eller arompreparat
(Om i arommängd, se avsnittet om
aromer på nästa sida.)
HVP, (hydrolyserat vegetabiliskt
protein) och proteinhydrolysat av
animaliskt ursprung.
Proteinhydrolysat (ursprung anges)
Natriumreducerat salt
Natriumreducerat salt (ingående komponenter inom parentes)
2
I märkningen ska allergenerna även framhävas, se sidan 42.
Li:s Märkningshandbok mars 2013
2. Närmare bestämmelser om märkningsuppgifter
Ingrediensförteckning
30
Kryddor och aromer
Här finns lagstiftningen:
Förordning (EG) nr 1334/2008
Aromförordningen
Förordning (EG) nr 2065/2003
Rökaromer avsedda för livsmedel.
Livsmedelsverkets föreskrifter
LIVSFS 2012:4 (H 40)
Om livsmedelsenzymer, rökaromer och
livsmedelstillsatser.
Förordning (EG) nr 1333/2008
Tillsatsförordningen
Bilaga III
Tillsatser som godkänts i bl.a. aromer.
Förordning (EU) nr 1169/2011
Bl.a. bilaga VII D
2
Benämning av aromer och rökaromer i
ingrediensförteckningen.
Se även
Livsmedelsverkets märkningsvägledning:
www.slv.se/upload/dokument/livsmedelsforetag/vagledningar/vagledning_markning.pdf
Li:s hemsida: www.li.se/vi-arbetar-med/livsmedelslagstiftning/aromer
EFFA (European Flavour Association) guidelines:
www.effa.eu/en/publications/guidance-documents
FoodDrinkEurope:
www.fooddrinkeurope.eu/uploads/publications_documents/Flavourings_guidelines.pdf
Föreningen Svenska Aromtillverkares hemsida: www.aromforeningen.se
Svenska Kryddföreningens hemsida: www.svenskakryddforeningen.se
Ändrad lagstiftning
Aromlagstiftningen har ändrats i många avsnitt. Nya begrepp har införts, definitioner för naturlig arom har införts, gamla begrepp har tagits bort (exempelvis
naturidentisk arom) och det krävs att aromkomponenter ska vara godkända.
Gränssnitt mellan kryddor och aromer i nya aromlagstiftningen
Aromförordningen,1334/2008, omfattar i vissa fall även kryddor:
I aromförordningen, bilaga III B anges högsta halter av vissa ämnen. De kan
medföra mängdbegränsningar av vissa kryddor både när de används för sig och i
kombination med aromer.
Extrakt av kryddor och örtkryddor som används för att ge smak och lukt är aromer och omfattas av aromlagstiftningen.
Extrakt av kryddor som berövats sina smakgivande beståndsdelar är dock inte
aromer. Exempel på sådana extrakt är färgämnet paprikaoleoresin (E 160c) och
antioxidationsmedlet rosmarinextrakt (E 392). De är tillsatser och ska användas
och anges som sådana, se avsnittet om tillsatser på sidan 35.
Kryddor och örter som innehåller vissa ”icke önskvärda ämnen” omfattas av
aromlagstiftningen. Ett exempel är kumarin, som finns i kanel, och som är
mängdbegränsad i till exempel kanelbullar, se aromförordningen bilaga III B.
Ordet extrakt används även för ingredienser som inte framställs genom extraktion exempelvis jästextrakt som är ett autolysat (nedbrutet av sina egna enzymer), eller ingredienser som framställs genom exempelvis destillering eller
pressning. Se också avsnittet om buljonger på sidan 29.
2. Närmare bestämmelser om märkningsuppgifter
31
Ingrediensförteckning
Li:s Märkningshandbok mars 2013
Vissa jästextrakt tillverkas så att aromförordningens regler uppfylls och får då
anges som arom. Det får avgöras från fall till fall om tillverkningsprocessen gör
att jästextraktet omfattas av aromförordningen. Det får också bedömas från fall
till fall om det är lämpligt att ange jästextraktet som arom i ingrediensförteckningen.
Kryddor och örtkryddor
Kryddor och örtkryddor består av ätliga delar av växter som i torkad form och i
små mängder tillsätts mat på grund av sin naturliga smak, lukt och utseende.
Kryddor är oftast frukter, frön, rotknölar och bark, till exempel vitpeppar och
kanel.
Örtkryddor är oftast bladen eller de yttersta mjuka topparna på plantan, till
exempel basilika och timjan.
2
Li:s tolkning: Om en grönsak torkas och sedan används i små mängder kan
den anses som krydda, exempelvis paprika/chili, ingefära, lök och vitlök.
Kryddor i salt- eller vinägerlag som grönpeppar, chillies och kapris, definieras
vanligen inte som kryddor, utan som en sammansatt ingrediens.
Aromer
Aromer används för att ge eller förändra livsmedlens smak och lukt.
I ingrediensförteckningen kan aromer alltid anges som arom, men även med en
mer beskrivande benämning, till exempel jordgubbsarom, aromämnen, vanillin.
Beteckningen naturlig får användas om aromen uppfyller krav enligt artikel 16
i aromförordningen, 1334/2008. Se Li:s hemsida för exempel på märkning med
naturlig.
Om flera separata aromer används kan de delas upp i ingrediensförteckningen,
till exempel …arom, naturlig jordgubbsarom,….
Om flera separata aromer används kan det påverka hur de ska anges, beroende
av om de deklareras ihop eller var för sig.
Rökaromer, som ger röksmak till slutprodukten, ska anges som rökarom eller
rökarom framställd av ….(exempelvis bok).
Kinin och koffein som används som aromer ska anges som arom(kinin) respektive arom(koffein).
Ammoniumklorid är numera arom och inte tillsats. Se tabellen nedan.
Sammansättning av aromer samt begränsningar
En arom kan förutom de aromgivande komponenterna innehålla tillsatser och/
eller andra livsmedelsingredienser.
Generellt får aromer användas i alla livsmedelsprodukter utom i saft. Det kan
dock även finnas vissa begränsningar i specifika regler för exempelvis kakaooch chokladvaror. Det finns också särskilda regler för hur rökaromer får användas.
En del aromer är mängdbegränsade i slutprodukten. Det gäller till exempel ammoniumklorid och koffein, se aromförordningen, bilaga I.
Li:s Märkningshandbok mars 2013
2. Närmare bestämmelser om märkningsuppgifter
Ingrediensförteckning
32
Beståndsdelar (komponenter, lösningsmedel och andra tillsatser) i aromer kan
också vara mängdbegränsade i slutprodukten. Se tillsatsförordningens bilaga III
och aromförordningens bilaga III.
Tips från Li: Eftersom det finns fler möjligheter att ange aromer kan det vara
lämpligt att kontakta leverantören av aromerna för mer information.
Så ska kryddor och aromer anges
Allergena kryddor och aromer ska alltid anges enligt reglerna för märkning av
allergener, se sidan 42.
2
Råvaror/ingredienser
Deklareras som
Krydda ≤ 2 % av livsmedlets vikt
Krydda/kryddor/kryddblandning eller namn på
kryddan, t.ex. svartpeppar.
Krydda > 2 % av livsmedlets vikt
Namnet på kryddan anges, t.ex. svartpeppar.
Örtkrydda ≤ 2 % av livsmedlets vikt
Örtkrydda/örtkryddor/blandning av örtkryddor
eller namn på kryddan t.ex. basilika.
Örtkrydda > 2% av livsmedlets vikt
Namnet på örtkryddan anges, t.ex. basilika.
Smaksättningspreparat (kryddor/
örtkryddor och andra ingredienser)
Sammansatt ingrediens där de ingående
ingredienserna anges var för sig.
Kryddextrakt (som inte berövats sina
smakgivande beståndsdelar)
Kryddextrakt, eller mer specifikt, t.ex.
svartpepparextrakt, eller arom.
Arom
Arom/aromer eller mer specifikt, t.ex.
jordgubbsarom.
2. Närmare bestämmelser om märkningsuppgifter
33
Ingrediensförteckning
Li:s Märkningshandbok mars 2013
Naturlig arom
(Aromgivande beståndsdelar är endast
naturliga aromsubstanser och/eller
naturliga aromberedningar.)
Uttrycket naturlig arom - utan referens till
ursprunget (t.ex. jordgubbe) - får endast
anges om smaken av ursprunget inte
känns igen i det slutliga livsmedlet samt
att arom/smak kommer från ett eller flera
ursprungsmaterial (t.ex. jordgubbe, hallon,
äpple).
Li:s exempel på naturlig arom:
• 100 % kommer från andra
ursprung än banan (jordgubbe,
hallon, äpple etc.)
• Aromprofilen är banan.
• I innehållsförteckningen skrivs
naturlig arom, arom eller bananarom.
2
Mer specifikt, t.ex. naturlig jordgubbsarom,
får anges endast om aromgivande
beståndsdelen till minst 95 % kommer från
jordgubbe.
Tips från Li: Att ange naturlig
jordgubbsarom utan att smak från
jordgubbe känns igen i det slutliga
livsmedlet kan uppfattas som
vilseledande.
Mer specifikt får man även ange t.ex.
naturlig jordgubbsarom med andra naturliga
aromer, om mindre än 95 % av aromgivande
beståndsdelar kommer från jordgubbe och
jordgubbe lätt känns igen i det slutliga
livsmedlet.
Kinin som används som arom
Arom (kinin)
Koffein som används som arom
Arom (koffein) Se även sidan 88 om ytterligare
uppgifter för koffein.
Ammoniumklorid
Arom (ammoniumklorid), aromämne
(ammoniumklorid), ammoniumklorid
Rökarom (om den ger slutprodukten
arom av rök)
Rökarom/rökaromer eller mer specifikt, t.ex.
rökarom framställd av bok.
Rökarom (om den inte ger slutprodukten
arom av rök)
Arom eller t.ex. kaffearom
Li:s Märkningshandbok mars 2013
2. Närmare bestämmelser om märkningsuppgifter
Ingrediensförteckning
34
Livsmedelstillsatser
Här finns lagstiftningen:
Förordning (EU) nr 1169/2011
Se bl.a artikel 20
Undantag för deklaration av tillsatser.
Bilaga VII C
Funktionsnamn som ska anges i
ingrediensförteckningen.
Förordning (EG) nr 1333/2008
2
Tillsatsförordningen
Artikel 3
Definition av bl.a. livsmedelstillsats och
processhjälpmedel, exempel på ämnen som
inte är tillsatser.
Bilaga I
Definition av bärare.
Bilaga III
Livsmedelstillsatser som är tillåtna i
livsmedelstillsatser, livsmedelsenzymer,
livsmedelsaromer och näringsämnen.
Bilaga V
Särskilda märkningskrav för färgämnen.
Ändringar som görs i tillsatsförordningen listas löpande på Livsmedelsverkets
hemsida:
www.slv.se/sv/grupp1/Lagstiftning/Gallande-lagstiftning/Livsmedelstillsatser
Vidare referenser till lagstiftningen finns löpande i texten.
Se även: specialkapitlet om tillsatser som säljs som tillsatser på sidan 124.
Definitioner
Livsmedelstillsats: Varje ämne som
•
i sig självt normalt inte konsumeras som ett livsmedel,
•
normalt inte används som en typisk ingrediens i livsmedel, oavsett om det
har något näringsvärde eller inte,
•
avsiktligt tillförs livsmedel för ett tekniskt ändamål vid framställning, förädling, beredning, behandling, förvaring, förpackning, transport eller lagring
och som resulterar i, eller kan antas resultera i, att ämnet eller dess biprodukter direkt eller indirekt blir en beståndsdel av livsmedlet.
Exempel på ämnen som inte anses vara livsmedelstillsatser är tuggummibaser, ammoniumklorid (som räknas som arom, se sidan 32) och inulin. Fler exempel finns i tillsatsförordningens artikel 3.
Processhjälpmedel: Varje ämne som
•
inte i sig konsumeras som livsmedel,
•
avsiktligt används vid bearbetning av råvaror, livsmedel eller livsmedels­
ingredienser för att uppnå ett bestämt tekniskt ändamål vid behandlingen
eller bearbetningen, och
•
kan resultera i en oavsiktlig men tekniskt oundviklig förekomst av rester av
ämnet eller av dess omvandlingsprodukter i den färdiga produkten. Förekomsten av sådana rester får inte utgöra en hälsorisk eller ha någon teknisk
effekt i den färdiga varan.
Bärare: Ämnen som
•
används för upplösning, spädning eller dispergering eller
2. Närmare bestämmelser om märkningsuppgifter
35
Ingrediensförteckning
Li:s Märkningshandbok mars 2013
•
som på annat fysikaliskt sätt förändrar en livsmedelstillsats, en arom, ett
livsmedelsenzym, ett näringsämne och/eller
•
ett annat ämne som för näringsmässiga eller fysiologiska ändamål tillförs
ett livsmedel utan att ändra dess funktion (och utan att själva ha någon teknisk verkan) för att underlätta dess hantering, tillsättning och användning.
Så ska livsmedelstillsatser anges
Allergena tillsatser ska alltid anges enligt reglerna för märkning av allergener, se
sidan 42.
Livsmedelstillsatser ska anges med sitt funktionsnamn följt av antingen Enummer eller vedertagen benämning. Endast de funktionsnamn som är listade
nedan får användas vid deklarationen. Funktionsnamnen är numera de samma
som ska användas även för enzymer.
2
Funktionsbeteckningar som ska användas vid deklaration
av tillsatser och enzymer
Antioxidationsmedel
Konsistensmedel
Bakpulver
Modifierad stärkelse(1)
Drivgas
Mjölbehandlingsmedel
Emulgeringsmedel
Skumbildande medel (nytt funktionsnamn)
Fuktighetsbevarande medel
Skumdämpningsmedel
Fyllnadsmedel
Smakförstärkare
Färgämne
Smältsalter(2)
Förtjockningsmedel
Stabiliseringsmedel
Geleringsmedel
Surhetsreglerande medel
Klumpförebyggande medel
Syra
Komplexbildare (nytt funktionsnamn)
Sötningsmedel
Konserveringsmedel
Ytbehandlingsmedel (glasering)
1) Om en modifierad stärkelse framställts från en råvara som kan innehålla gluten ska även växtarten
anges. För modifierad stärkelse krävs inte uppgift om tillsatsens namn eller E-nummer.
2) Endast för smältost och smältostprodukter.
Livsmedelsverkets tolkning: Om en tillsats har flera funktioner ska man välja
det funktionsnamn som bäst beskriver funktionen i det aktuella livsmedlet.
För modifierad stärkelse krävs varken uppgift om vedertaget namn eller Enummer, men de får frivilligt anges. Om ett annat funktionsnamn bättre beskriver funktionen i livsmedlet får detta användas även i detta fall, till exempel förtjockningsmedel kompletterat med vedertaget namn eller E-nummer. Om
den modifierade stärkelsen framställts från en växtart som innehåller gluten,
måste man också alltid ange vilken växtart stärkelsen kommer från.
Li:s Märkningshandbok mars 2013
2. Närmare bestämmelser om märkningsuppgifter
Ingrediensförteckning
36
Li:s tips: Tillsatser med likartad funktion kan anges gruppvis varvid gruppens
plats i ingrediensförteckningen bestäms av gruppens totala vikt.
I förteckningen över godkända tillsatser i förordningen om tillsatser, finns
ibland vissa uppgifter inom parentes, till exempel (i), (ii). Dessa uppgifter ska
inte användas i märkningen.
Överföringsprincipen (carry over)
Även om en livsmedelstillsats inte är tillåten i ett specifikt livsmedel så kan den
i vissa fall, enligt överföringsprincipen, få förekomma i ett sammansatt livsmedel. Detta under förutsättning att livsmedelstillsatsen är tillåten i någon av
ingredienserna i det sammansatta livsmedlet. (Se artikel 18, punkt 1 a i tillsatsförordningen.) Om den inte har någon teknisk funktion i den färdiga varan och
inte är ett allergen, behöver den inte anges som en ingrediens. (Se sidan 41 och
undantagen från reglerna om ingrediensförteckning.)
2
Livsmedelsverkets exempel
I en flytande äggprodukt får bensoesyra och bensoater användas som konserveringsmedel. Äggprodukten får användas för tillverkning av tårtbottnar,
rulltårtor, muffins och andra mjuka kakor, trots att sådana enligt föreskrifterna inte får innehålla dessa konserveringsmedel. I detta fall måste konserveringsmedlen anses ha effekt i den färdiga kakan och är en ingrediens som
ska deklareras.
Även livsmedelstillsatser som ingår i andra livsmedelstillsatser, livsmedelsenzymer eller livsmedelsaromer kan vara tillåtna enligt överföringsprincipen.
(Se artikel 18, punkt 1 b, i tillsatsförordningen.)
Li:s tips: Carry over-tillsatser med teknisk funktion även i den färdiga varan
ska deklareras enligt gängse regler och bör om möjligt anges i samband med
den ingrediens som tillsatsen ingår i.
Då carry over-tillsatser eller tillsatser som används som processhjälpmedel
deklareras på grund av att de är allergena, bör endast tillsatsens vedertagna
beteckning anges. Att även ange funktionsbeteckningen kan vara vilse­
ledande.
Undantag från överföringsprincipen
Det finns undantag då överföringsprincipen inte får tillämpas, till exempel
för modersmjölksersättning och barnmat. (Se artikel 18 punkt 2 i tillsats­
förordningen.)
För sötningsmedel finns särskilda krav som gäller överföringsprincipen.
Livsmedelsverkets tolkning är att överföringsprincipen endast får
tillämpas för sötningsmedel när det gäller överföringen till de livsmedel
som räknas upp i artikel 18, punkt 4 i tillsatsförordningen. Det gäller bland
annat sammansatta livsmedel utan tillförda sockerarter, energireducerade
samman­satta livsmedel och liknande.
2. Närmare bestämmelser om märkningsuppgifter
37
Ingrediensförteckning
Li:s Märkningshandbok mars 2013
Berikningsmedel
Här finns lagstiftningen:
Förordning (EG) nr 1925/2006, artikel 7
Har man tillsatt vitaminer eller mineralämnen i ett livsmedel ställer det särskilda krav på näringsdeklarationen, se sidan 77 i stycket om näringsdeklaration.
På Livsmedelsverkets hemsida sägs bland annat följande om berikning: Om
berikade ingredienser används i en sammansatt produkt, exempelvis berikat
vetemjöl i en pannkaka, ska detta deklareras i ingrediensförteckningen, se
4 § punkt 4 och 22-39 § i Livsmedelverkets föreskrifter (LIVSFS 2004:27) om
märkning och presentation av livsmedel. Vitaminer och mineraler ska endast
anges i näringsdeklarationen om halterna, i slutprodukten, uppgår till minst
15 procent av det rekommenderade dagliga intaget för märkningsändamål.
2
OBS från Li: Märkningen rekommenderat dagligt intag har ersatts med dagligt referensintag för vitaminer och mineralämnen. Se sidan 75 och tabellen på sidan
76 för vilka värden som gäller.
Livsmedelsenzymer
Här finns lagstiftningen:
Förordning (EU) nr 1169/2011
Se bl.a. artikel 20
Undantag för deklaration av enzymer.
Bilaga VII C
Funktionsnamn som ska anges i
ingrediensförteckningen.
Förordning (EG) nr 1332/2008
Artikel 3
Enzymförordningen
Definitioner av livsmedelsenzym och
livsmedelsenzymsberedning.
Observera att funktionsnamnen numera är de samma för enzymer som för tillsatser.
Se även
Livsmedelsverkets Vägledning till märkning:
www.slv.se/upload/dokument/livsmedelsforetag/vagledningar/vagledning_markning.pdf
Specialkapitlet om enzymer som säljs som enzymer på sidan 100.
Definitioner
Livsmedelsenzym: En produkt som framställs av växter, djur eller mikroorganismer eller produkter av dessa, inklusive en produkt som framställs genom en
fermenteringsprocess med mikroorganismer,
•
som innehåller ett eller flera enzymer som kan katalysera en specifik bio­
kemisk reaktion, och
•
som tillförs livsmedel för ett tekniskt ändamål under något skede av framställningen, bearbetningen, beredningen, behandlingen, förpackningen,
transporten eller lagringen av livsmedel.
Livsmedelsenzymberedning: En beredning som består av ett eller flera
livs­medelsenzymer till vilken ämnen som livsmedelstillsatser och/eller andra
livsmedelsingredienser tillförts i syfte att underlätta lagring, försäljning,
standardisering, utspädning eller upplösning av dem.
Li:s Märkningshandbok mars 2013
2. Närmare bestämmelser om märkningsuppgifter
Ingrediensförteckning
38
Så ska livsmedelsenzymer anges
Allergena enzymer ska alltid anges enligt reglerna för märkning av allergener,
se sidan 42.
Tidigare har det inte funnits gemensamma regler inom EU för hur enzymer ska
anges. Men i ändringen av märkningsreglerna genom LIVSFS 2010:7, sägs det att
enzymer ska anges enligt samma struktur som tillsatser. Föreskrifterna gäller
enzymer som ska anges i ingrediensförteckningen när de ingår som ingredienser i sammansatta livsmedel som säljs till konsument.
Enzymer ska betecknas med ett av de gruppnamn/funktionsnamn som räknas
upp på sidan 36 i denna bok. Funktionsnamnet ska följas av enzymets vedertagna namn.
Om enzymet har flera funktioner väljs det funktionsnamn som bäst beskriver
vilken funktion enzymet har i det aktuella livsmedlet.
2
I väntan på att namn ska fastställas genom enzymförordningen kan man i
dag ange enzym med det namn som blivit vedertaget. De namn som ska anses
som vedertagna är de som livsmedelsindustrin sedan tidigare har använt för
livsmedelsenzymer. När namn väl har fastställts genom förordningen, är det de
namnen som ska användas.
På samma sätt som för tillsatser, behöver inte enzymer märkas ut om de är
processhjälpmedel eller förekommer i livsmedlet bara på grund överföringsprincipen, så kallad carry over.
Livsmedelsverkets exempel på hur enzymer ska anges i märkningen
Stabiliseringsmedel (invertas)
Konserveringsmedel (lysosym)
Ovanstående enzymer har en teknisk funktion i det färdiga livsmedlet, och
ska alltså anges i ingrediensförteckningen.
Enzymer har generellt inga E-nummer. Dock finns tillsvidare två undantag:
•
Invertas (E 1103)
•
Lysozym (E 1105)
De är fortfarande godkända som livsmedelstillsatser, enligt tillsatsbestämmelserna, och kan därför anges i ingrediensförteckningen som tidigare. Alltså
antingen med vedertaget namn eller med E-nummer. De aktuella godkännandena upphör att gälla från och med den dag då gemenskapsförteckningen över
livsmedelsenzymer ska börja tillämpas.
Enzymer som härrör från en allergen ingrediens och används vid tillverkningen av ett livsmedel, ska alltid anges i märkningen med en tydlig hänvisning
till beteckningen på den ingrediens som den härrör ifrån. Observera därför att
lysozym även ska märkas enligt reglerna för allergener, se nedan.
Livsmedelsverkets exempel: Ett enzym som härrör från ett allergen är exempelvis lysozym, framställt från ägg.
2. Närmare bestämmelser om märkningsuppgifter
39
Ingrediensförteckning
Li:s Märkningshandbok mars 2013
Sammansatta ingredienser
En sammansatt ingrediens är en ingrediens som i sin tur består av flera
ingredienser.
Även ingredienserna i en sammansatt ingrediens räknas som ingredienser i den
färdiga varan. I ingrediensförteckningen får delingredienserna skrivas var och en
för sig på sin plats i fallande storleksordning. Se reglerna för hur ingrediensförteckningen ska skrivas på sidan 21.
Man kan också välja att ange den sammansatta ingrediensen i ingrediensförteckningen, och utgå från den totala vikten. Detta gäller om benämningen på
den sammansatta ingrediensen är fastställd enligt lag eller allmänt vedertagen.
Då ska man direkt efter namnet på den sammansatta ingrediensen räkna upp
de ingredienser som ingår.
2
Det är inte nödvändigt att räkna upp ingredienserna i en sammansatt
ingrediens i följande fall:
•
Om sammansättningen är fastställd enligt unionslagstiftning, till exempel i
förordningarna som handlar om kakao- och chokladvaror, sylt och marmelad och juice och nektar, och den sammansatta ingrediensen utgör mindre
än 2 % av den färdiga varan. Detta undantag gäller inte tillsatser som har en
funktion i den färdiga varan.
•
För sammansatta ingredienser som består av blandningar av kryddor och/
eller örtkryddor som utgör mindre än två procent av den färdiga varan. Detta
undantag gäller inte tillsatser som har en funktion i den färdiga varan.
•
Om den sammansatta ingrediensen är ett livsmedel som det inte krävs någon ingrediensförteckning för, se nästa sida för undantagen.
Observera att allergena ingredienser alltid ska anges.
För regler om tillsatser i sammansatta ingredienser, se sidan 37 i avsnittet om
tillsatser.
Livsmedelsverkets tolkning: Med en sammansatt ingrediens menas exempelvis margarin i bröd eller majonnäs i räksallad. Dessa omfattas dock inte av
2 %-regeln som nämns ovan.
De sammansatta ingredienserna som inte omfattas av 2 %-regeln får anges
på sin plats i fallande storleksordning om de omedelbart följs av en uppräkning av de ingredienser som ingår.
För produkter som består av flera komponenter kan ingrediensförteckningen
göras för hela produkten eller för varje komponent för sig.
Li:s tips: Pasta är ett exempel på en sammansatt ingrediens.
Mer information om reglerna för carry over finns i avsnittet om tillsatser på
sidan 37.
Produkter som består av flera komponenter: Om man väljer att ange ingredienserna för varje komponent ska dessa delingrediensförteckningar följa reglerna
och vara kompletta. En produkt med flera komponenter är exempelvis ett kex
med sylt.
Li:s Märkningshandbok mars 2013
2. Närmare bestämmelser om märkningsuppgifter
Ingrediensförteckning
40
Undantag från reglerna om ingrediensförteckning
Följande livsmedel behöver ingen ingrediensförteckning:
• Färsk frukt och färska grönsaker, inklusive potatis, som inte har skalats,
delats i bitar eller behandlats på liknande sätt.
2
•
Kolsyrat vatten, om det framgår av beskrivningen att vattnet har kolsyrats.
•
Ättika och vinäger som framställts genom jäsning och utvunnits ur en enda
basprodukt och inte tillförts någon annan ingrediens.
•
Ost, smör, fermenterad mjölk och fermenterad grädde som inte tillförts någon annan ingrediens än mjölkprodukter, livsmedelsenzymer och kulturer
av mikroorganismer vilka är nödvändiga för framställningen eller det salt
som behövs för framställning av annan ost än färskost och smältost.
•
Livsmedel som består av endast en ingrediens, om beteckningen är den
samma för både ingrediensen och livsmedlet, eller om det klart framgår av
livsmedlets beteckning vad det är för typ av ingrediens.
Beståndsdelar som inte måste anges i ingrediensförteckningen
Undantagen nedan gäller inte allergena beståndsdelar.
• Beståndsdelar i en ingrediens som under framställningsprocessen tillfälligt avskilts men senare tillförts igen i proportioner som inte överskrider de
ursprungliga.
•
Livsmedelstillsatser och livsmedelsenzymer som förekommer enligt carry
over-principen, enligt förordning (EG) nr 1333/2008, artikel 18.1 a och b, och
inte har någon teknisk funktion i den färdiga varan. Undantaget gäller också
livsmedelstillsatser och enzymer som används som processhjälpmedel.
•
Bärare och ämnen som inte är livsmedelstillsatser men används på samma
sätt och med samma syfte som bärare och som endast används i absolut
nödvändiga mängder.
•
Ämnen som inte är livsmedelstillsatser men används på samma sätt och
med samma syfte som processhjälpmedel och finns kvar i den färdiga varan,
om än i förändrad form.
•
Vatten som används under framställningsprocessen bara för att rekonsti­
tuera en ingrediens som används i koncentrerad eller torkad form, eller om
vattnet utgör en lag som normalt inte konsumeras.
Li:s exempel: Vattnet i lagen till produkter som inlagd sill eller inlagd gurka
behöver inte anges.
2. Närmare bestämmelser om märkningsuppgifter
41
Ingrediensförteckning
Li:s Märkningshandbok mars 2013
Ingredienser som kan orsaka allergi eller
intolerans
Här finns lagstiftningen:
Förordning (EU) nr 1169/2011
Artikel 9, 21 & bilaga II
Se även: Dokumentet Hjälp i ditt arbete med allergener. Det finns på Li:s hemsida och är en uppföljning av branschriktlinjerna Allergi och annan överkänslighet - Hantering och märkning av livsmedel, som Li och Svensk Dagligvaruhandel
tagit fram.
www.li.se/vi-arbetar-med/livsmedelslagstiftning/allergi/riktlinjer-och-stod-for-allergiarbetet
2
Lista på allergener som alltid ska anges
Med allergener menas i denna handbok allergener och andra ämnen som kan
framkalla överkänslighet eller intolerans och som finns med på EU:s så kallade
allergenlista. De måste alltid anges i märkningen enligt särskilda krav.
Allergener på EU:s lista
Spannmål som innehåller gluten och
produkter därav
Det gäller: vete, råg, korn, havre, spelt,
kamut eller hybridiserade sorter därav
Undantag
Vetebaserad glukossirap, inklusive glukos(1),
vetebaserade maltodextriner(1), kornbaserad
glukossirap, spannmål som används för
framställning av alkoholdestillat, inklusive
jordbruksalkohol.
Kräftdjur och produkter därav
Ägg och produkter därav
Fisk och produkter därav
Fiskgelatin som används som bärare
för vitamin- eller karotenoidpreparat,
fiskgelatin eller husbloss som används som
klarningsmedel i öl och vin.
Jordnötter och produkter därav
Sojabönor och produkter därav
Fullständigt raffinerad sojaolja och
fullständigt raffinerat sojafett(1), naturliga
blandade tokoferoler (E306), naturligt D-alfatokoferol, naturligt D-alfa-tokoferolacetat,
naturligt D-alfa- tokoferolsuccinat från
sojabönor, fytosteroler och fytosterolestrar
framställda av vegetabilisk sojabönsolja,
fytostanolestrar framställda av steroler från
vegetabilisk sojabönsolja.
Mjölk och produkter därav (inklusive
laktos)
Vassle som används för framställning av
alkoholdestillat inklusive jordbruksalkohol,
laktitol.
Li:s Märkningshandbok mars 2013
2. Närmare bestämmelser om märkningsuppgifter
Ingredienser som kan orsaka allergi eller intolerans
42
Nötter och produkter därav
Det gäller: mandel (Amygdalus communis
L.), hasselnöt (Corylus avellana), valnöt
(Juglans regia), cashewnöt (Anacardium
occidentale), pekannöt (Carya illinoinensis
[Wangenh.] K. Koch), paranöt (Bertholletia
excelsa), pistaschmandel (Pistacia vera),
makadamianöt och Queenslandsnöt
(Macadamia ternifolia)
Nötter som används för framställning av
alkoholdestillat inklusive jordbruksalkohol.
Selleri och produkter därav
Senap och produkter därav
Sesamfrön och produkter därav
2
Svaveldioxid och sulfit
Om koncentrationen totalt överstiger 10
mg/kg eller 10 mg/liter uttryckt som SO2
Beräkningen gäller produkter som
säljs konsumtionsfärdiga eller som
rekonstituerats enligt tillverkarens
anvisningar.
Lupin och produkter därav.
Blötdjur och produkter därav
1) Gäller även produkter framställda därav, om bearbetningsprocessen inte tros ha ökat
allergeniciteten.
EU-kommissionen kommer systematiskt att se över listan med allergener för att
den ska vara uppdaterad och i linje med aktuell forskning och teknisk utveckling.
Li:s tips: Det finns fler ämnen som kan orsaka allergi och intolerans än de på
EU:s lista. Det kan vara bra att alltid ange dessa andra ämnen i ingrediensförteckningen, även om de inte måste listas där enligt exempelvis reglerna om
carry over utan teknisk funktion.
Li rekommenderar dock inte att de framhävs enligt märkningskraven
för allergenerna på EU:s lista. De frågor som kommer in till företagets
konsumentkontakt kan ge en fingervisning om vilka ämnen som
konsumenterna vill veta mer om.
Se även dokumentet Hjälp i ditt arbete med allergener och branschriktlinjerna
Allergi och annan överkänslighet - Hantering och märkning av livsmedel för mer
information om allergener.
Livsmedelsverkets tolkning: För ost, smör, grädde och yoghurt kan det anses
vara klart för konsumenten att det rör sig om mjölkprodukter. Dessa beteckningar kräver alltså ingen tilläggsuppgift om att produkten kommer från
mjölk.
2. Närmare bestämmelser om märkningsuppgifter
43
Ingredienser som kan orsaka allergi eller intolerans
Li:s Märkningshandbok mars 2013
Li:s tips: När ost, smör, grädde och yoghurt ingår i en annan produkt ska de
som vanligt anges i ingrediensförteckningen enligt kraven för allergenmärkning. Men om de nämns i beteckningen är det inte nödvändigt att särskilt
framhäva dem.
Det kan ändå vara lämpligt att framhäva allergener i ingrediensförteckningen, även om de finns med i beteckningen. Det gäller exempelvis produkter
som fiskgratäng, vetebullar, rågbröd och mjölkchoklad. Se även märknings­
exemplen i kapitel 5.
När vassle ingår i en produkt bör man ange att ursprunget är mjölk och
exempelvis skriva: vassle (från mjölk).
Så anges allergena ingredienser
2
Om ett livsmedel innehåller en ingrediens eller ett ämne på EU:s allergenlista
måste det alltid framgå av märkningen. En sådan ingrediens ska listas i
ingrediensförteckningen på sin plats i den fallande storleksordningen, med en
tydlig hänvisning till allergenets beteckning.
Denna beteckning ska framhävas med text som tydligt skiljer den från resten av
ingrediensförteckningen, exempelvis genom typsnitt, stil eller bakgrundsfärg.
Li:s tips: Det är själva allergenet som ska framhävas och exempelvis kan man
göra det med hjälp av fet stil: vetemjöl. Möjligheten finns också att framhäva
hela ordet: vetemjöl. Om det av tekniska skäl inte går att fetmarkera i märkningen kan man använda versaler istället: VETEmjöl eller VETEMJÖL, eller
markera på annat sätt som tydligt framhäver allergenet.
Vid elektronisk märkning för produkter som säljs på distans, kan det uppstå
problem med fetmarkering eftersom alla mottagare inte kan läsa sådan text.
I dessa fall bör man använda versaler eller på annat sätt tydligt skilja ut
allergenet i märkningen.
Om det inte finns någon ingrediensförteckning ska livsmedlet märkas med innehåller och beteckningen på allergenet.
Om flera ingredienser eller processhjälpmedel i ett livsmedel kommer från
samma allergen, ska det anges tydligt vid varje relevant ingrediens, tillsats eller
processhjälpmedel.
Om livsmedlets beteckning redan innehåller en tydlig hänvisning till det allergen som ingår, behöver man inte särskilt ange allergenet i ingrediensförteckningen. Se Livsmedelsverkets tolkning ovan om ost, smör, grädde och yoghurt.
OBS från Li: Allergena ingredienser måste alltid märkas. Även i de fall då
en ingrediens får anges med exempelvis sin kategoribeteckning i ingrediens­
förteckningen, måste det klart framgå om ett allergen ingår.
Ämnen som inte räknas som ingredienser, till exempel carry over-tillsatser
utan teknisk funktion i den färdiga varan, måste också alltid anges om de är
allergena.
Li:s Märkningshandbok mars 2013
2. Närmare bestämmelser om märkningsuppgifter
Ingredienser som kan orsaka allergi eller intolerans
44
Fler tips från Li: Enligt reglerna ska sulfit (E 200-228) anges om halterna i den
konsumtionsfärdiga produkten är mer än 10 mg per kg eller per liter (räknat
som SO2). Observera att märkningskravet gäller ingredienser, sulfit som ingår
naturligt i livsmedel behöver inte deklareras. Men har sulfit tillsatts bör även
den naturliga halten sulfit räknas in i den totala halten.
Om exempelvis natriumsulfit används kan detta deklareras som konserveringsmedel E 221 (sulfit) eller konserveringsmedel (natriumsulfit).
Om allergenet är en tillsats utan teknisk funktion i den färdiga produkten bör
man bara ange den vedertagna beteckningen. Att även ange funktionsbeteckningen kan vara vilseledande.
Märkningen kan innehålla spår av
2
Vid viss tillverkning av livsmedel kan man inte göra ren utrustningen på vanligt sätt med vatten, eftersom det till exempel skulle kunna ge bakterietillväxt.
Då kan spår av ingredienser från tillverkningen av ett livsmedel föras över till
tillverkningen av nästa livsmedel. Dessa problem kan normalt sett inte elimineras utan ombyggnad av processutrustningen eller lokalen, men kan som en sista
åtgärd lösas genom märkningen kan innehålla spår av.
Tolkningar för när kan innehålla spår av får användas finns i branschriktlinjerna
Allergi och annan överkänslighet – Hantering och märkning av livsmedel, avsnitt 4.6.
Denna märkning får bara göras i samråd med berörd tillsynsmyndighet, den
måste vara befogad och får inte vara vilseledande. Det finns tre grundförutsättningar som alla måste vara uppfyllda:
•
Okontrollerbar, det vill säga möjligheten att kontrollera hela processen anses
obefintlig.
•
Sporadiskt förekommande.
•
Dokumenterad genom rengöringskontroll, testresultat eller säkerställd konsumentreaktion.
OBS från Li: Det är mycket viktigt att märkning bara sker i dessa fall.
För märkningen fri från, om allergena ingredienser, finns särskilda krav. Se avsnittet om livsmedel för särskilda näringsändamål (sär-när) på sidan 114.
Mer om branschriktlinjerna
En uppföljning av branschriktlinjerna är dokumentet Hjälp i ditt arbete med allergener, som är tänkt att ge hjälp i bedömningen av olika faror i produktion, produktutveckling, märkning och annan konsumentinformation. Där listas också
ytterligare allergener som kan orsaka problem, utöver de som finns på EU:s lista.
Branschriktlinjerna Allergi och annan överkänslighet – Hantering och märkning av
livsmedel är framtagen av Li och Svensk Dagligvaruhandel, i samråd med Livsmedelsverket och Svenska Celiakiförbundet. Även Astma- och Allergiförbundet
har deltagit, men accepterar inte märkningen kan innehålla spår av.
Allergiriktlinjerna fungerar som ett hjälpmedel och ger företagen vägledning
i hantering och märkning av allergener på ett effektivt sätt. Både lagstiftning,
tolkningar samt rekommendationer ingår i riktlinjerna och berör alla i livsmedelskedjan.
2. Närmare bestämmelser om märkningsuppgifter
45
Ingredienser som kan orsaka allergi eller intolerans
Li:s Märkningshandbok mars 2013
Förutom tvingande krav finns alltså i riktlinjerna ytterligare tips att följa, vilka
inte är tvingande. Förutom de allergener som omfattas av lagstiftning, är det upp
till det enskilda företaget att i sitt produktsäkerhetsarbete värdera vilka ytterligare allergener som kan behöva beaktas.
Dokumenten kan fås från Li:s kansli eller hämtas på Li:s hemsida:
www.li.se/vi-arbetar-med/livsmedelslagstiftning/allergi/riktlinjer-och-stod-for-allergiarbetet
Se även Livsmedelsverkets Allergiinformation i broschyrerna 1-12.
2
Li:s Märkningshandbok mars 2013
2. Närmare bestämmelser om märkningsuppgifter
Ingredienser som kan orsaka allergi eller intolerans
46
Mängdangivelse av ingredienser
Här finns lagstiftningen:
Förordning (EU) nr 1169/2011
Artikel 9 & 22
Närmare bestämmelser om mängdangivelse
av ingredienser.
Bilaga VIII
Undantag och regler för hur mängd
ska anges.
När mängd ska anges
I tre huvudsakliga fall ska mängd anges för en ingrediens eller en kategori av
ingredienser:
2
•
Om den ingår i livsmedlets beteckning eller om konsumenterna vanligtvis
förknippar den med beteckningen.
•
Om den framhävs i märkningen genom ord, bild eller grafik.
•
Om den är nödvändig för att karakterisera livsmedlet och särskilja det från
varor som det annars skulle kunna förväxlas med, på grund av sitt utseende
eller sin beteckning.
Det finns några undantag från dessa punkter, läs mer om dem på sidan 53.
Livsmedelsverkets tolkningar - när mängd ska och får anges
Grundprincipen är att mängddeklaration enligt punkterna ovan är obligatorisk för alla livsmedel. Det gäller även drycker som innehåller mer än en
ingrediens. Några undantag från reglerna finns dock.
Oftast räcker det att ange mängden av den ingrediens eller kategori av ingredienser som är avgörande för köpet, alltså mest värdefull ur ekonomisk eller
näringsmässig synpunkt.
Mängddeklarationen gäller, med vissa undantag, hur mycket av en viss ingrediens som använts för att tillverka varan som säljs.
Man får också frivilligt ange en ingrediensmängd i en produkt som är färdig
att konsumeras, om detta inte är vilseledande för konsumenterna.
Exempel: Mängd av champinjoner i pulver för beredning av champinjon­
soppa. Mängden champinjoner i den konsumtionsfärdiga soppan kan anges.
Man får även ange mängd av ingredienser eller kategorier av ingredienser då
det inte krävs, under förutsättning att den uppgiften inte vilseleder konsumenterna.
Har man en behandlad ingrediens kan man komplettera märkningen med en
uppgift om ingrediensens motsvarighet i obehandlad form. Detta kan hjälpa
konsumenten att jämföra liknande produkter där ingredienserna har behandlats på olika sätt.
Exempel: Grillad kyckling – motsvarande rå kyckling.
2. Närmare bestämmelser om märkningsuppgifter
47
Mängdangivelse av ingredienser
Li:s Märkningshandbok mars 2013
Li:s tips – gör bedömning och märk främst en ingrediens
Man måste bedöma för varje enskild produkt vilka ingredienser som ska
mängddeklareras. Även produkter som har samma beteckning kan ha olika
innehåll av ingredienser, och förpackningarna kan se helt olika ut. Därför ska
de tolkningar och exempel som anges nedan endast ses som huvudprinciper.
Li:s uppfattning är att mängddeklaration av ingredienser i första hand ska
återspegla ett konsumentintresse. Det blir tydligare för konsumenterna om
man bara anger mängden för den viktigaste ingrediensen och därför bör man
främst göra det. Bara i fall då flera ingredienser anses viktiga bör man ange
flera ingrediensmängder. Med viktig menas en ingrediens som styr konsumentens val, till exempel på grund av pris, näringsinnehåll eller smak.
Livsmedelsverkets exempel
2
Ingredienser som ingår i beteckningen
Produkt:
Mängddeklaration krävs för:
Pizza med skinka och
champinjoner
Skinka och champinjoner
Äppelmos
Äpple
Grönsakspirog
Grönsaker
Fruktkräm
Frukt
Kaka med fruktfyllning
Fruktfyllning
Spagetti med kycklingkorv i
tomatsås
Kycklingkorv och kyckling
Ingredienser som förknippas med produkten
Produkt:
Mängddeklaration krävs för:
Kåldolmar
Kött
Hamburgare
Kött
Janssons frestelse
Ansjovis
Ingredienser som framhävs i märkningen, med ord, bokstäver eller bilder
Produkt:
Mängddeklaration krävs för:
Smörbakad
Smör
Med mycket frukt
Frukt
En bild eller teckning av en ko
används för att framhäva ingredienser av mjölk, grädde eller smör.
Mejeriingrediensen
Ingredienser som kännetecknar produkten
Produkt:
Mängddeklaration krävs för:
Marsipan
Mandel
Blandfärs
Kött från olika djurslag
Li:s Märkningshandbok mars 2013
2. Närmare bestämmelser om märkningsuppgifter
Mängdangivelse av ingredienser
48
Li:s exempel på ingredienser som kan behöva mängddeklareras
2
Produkt:
Mängddeklaration krävs för:
Fullkornsbröd
Fullkornsmjöl. Läs mer på sidan 103
om fullkorn.
Köttfylld tortellini
Kött
Pan pizza - tomat, ost, rökt fläskkött
Rökt fläskkött
Fisk- och skaldjurspaj
Fisk och skaldjur
Vaniljglass doppad i mjölkchoklad
Mjölkchoklad
Ketchup
Tomatpuré (brix 12-14)
Chokladdryckspulver
Kakaopulver
Majonnäs
Ägg
Kex med olivolja
Olivolja (Mängden ska anges i % i beteckningen enligt särskilda regler för
olivolja, se förordning 1019/2002.)
Pytt-i-panna med nötkött och rökt
skinka
Kött
Blandsaft med jordgubb
Frukt och jordgubb
Så anges ingrediensmängd
Mängden av en ingrediens eller en kategori av ingredienser ska anges i procent och motsvara mängden man använder vid tillverkningstillfället delat med
mängden färdig vara.
Men om den totala ingrediensmängden eller en enskild ingrediens kommer upp
i över 100 procent, ska man istället märka med hur många gram man använt för
att göra 100 gram färdig produkt.
Mängden flyktiga ingredienser ska anges i storleksordning efter vikt i den färdiga varan.
Mängden av ingredienser som används i koncentrerad eller torkad form och som
helt har rekonstitueras under framställningen, får anges i storleksordning efter
den vikt som ingredienserna hade innan de koncentrerades eller torkades.
För koncentrerade eller torkade livsmedel som är avsedda att rekonstitueras av
konsumenten genom att vatten tillförs, får mängden av ingredienserna anges i
storleksordning efter vikt i den rekonstituerade varan.
För vissa varugrupper som till exempel sylt finns särskilda regler för hur ingre­
diensmängd ska anges, se avsnittet Sylt, gelé och marmelad på sidan 122.
2. Närmare bestämmelser om märkningsuppgifter
49
Mängdangivelse av ingredienser
Li:s Märkningshandbok mars 2013
Minskad vattenhalt
Livsmedelsverkets exempel på beräkning
RECEPT PÅ KALVFRIKADELLER MED CITRONSMAK
Ingredienser
Vikt
Kalvfärs
68 kg
Vatten
31 kg
Havregryn
4,2 kg
Mjölkpulver
3 kg
Salt
2,6 kg
Citronskal
1 kg
Vitpeppar
0,2 kg
Total mängd blandade ingredienser
110 kg
Vatten som kokat bort/avdunstat under beredningen
-10 kg
Mängd färdig vara
100 kg
2
Beräkning: 68 kg kalvfärs:100 kg färdig vara x 100 = 68 %.
Mängden blir alltså mindre än 100 procent och ska anges som procent.
Exempel på mängddeklaration som ska anges i gram per 100 gram
Salamikorv: Till 100 g färdig vara har 113 g kött använts.
Li:s tips
Procenttalet beräknas alltid som viktprocent, alltså g/100 g = %.
Grundregeln är att mängddeklarationen gäller ingrediensen i den form som
den används/deklareras i ingrediensförteckningen.
Exempel: Tomater framhålls i märkningen och ska därför mängddeklareras.
Står det tomatpuré i ingrediensförteckningen avser mängddeklarationen den
mängd tomatpuré som använts i produkten. Står det däremot tomater i ingrediensförteckningen avser mängddeklarationen obehandlade tomater.
Li:s Märkningshandbok mars 2013
2. Närmare bestämmelser om märkningsuppgifter
Mängdangivelse av ingredienser
50
För torkade eller koncentrerade livsmedel som ska tillsättas vatten får man
välja om man vill mängddeklarera ingredienserna i förhållande till den sålda
eller tillagade varan. Grundprincipen är att man skriver ingrediensförteckning
och mängddeklaration utifrån ingredienserna i den sålda varan. Väljer man i
stället att till exempel mängddeklarera i förhållande till den tillagade varan
bör detta framgå i märkningen. Man kan till exempel skriva:
Färdig kräm innehåller 10 % jordgubbar.
Drickfärdig saft innehåller 9 % jordgubbsjuice.
Om både en sammansatt ingrediens och en ingrediens i denna ska anges,
ska mängderna delas med mängden av hela den färdiga produkten. Detta är
den tolkning som Livsmedelsverket och EU-kommissionen har gjort, men det
är känt att tolkningarna mellan olika länder skiljer sig åt.
Exempel - färdiglagad maträtt
2
Maträtten består av köttbullar, potatismos och grönsaker. Procenttalet för
köttbullar och kött i den färdiga produkten anges, alltså mängden köttbullar
och kött, delat med mängden färdig produkt. Mängd kött i köttbullarna får
givetvis frivilligt också anges. Mängddeklaration kan för denna produkt
exempelvis utformas så här: Till rätten har använts 35 % potatismos, 25 %
grönsaker och 20 % köttbullar, vilket motsvarar totalt 10 % kött i rätten.
Alternativt kan man ange mängden köttbullar vid beteckningen och mängden
kött i ingrediensförteckningen.
Om mängden av en ingrediens ska anges men ingrediensen förekommer i
flera olika fysiska tillstånd, till exempel kokt, stekt, färsk, rökt, torkad eller
koncentrerad, bör den totala mängden av ingredienserna anges i obehandlad
form.
Exempel - Pytt-i-panna
Pyttepannan är gjord av både färskt nötkött och rökt skinka.
Ingredienser: Potatis, gul lök, nötkött, rökt skinka, smör, koksalt, svartpeppar.
Till pytt-i-pannan har använts 35 % köttråvara.
Den rökta skinkan har alltså fått räknas om till motsvarigheten i obehandlad
form, innan den totala mängden kött räknas fram.
Endast ingredienser som i sin helhet är flyktiga, till exempel vatten och
etanol, ska anges efter vikten i den färdiga produkten. Andra ingredienser
såsom konjak kan delvis dunsta, men eftersom smakämnena i konjaken inte
dunstar ska ändå den mängd konjak som använts anges.
Variationer i produktionen
Livsmedelsverkets tolkning: Det är den genomsnittliga mängden av
en ingrediens eller en ingredienskategori som ska anges i märkningen.
Med genomsnittsmängden menas den mängd av en ingrediens eller den
ingrediens­kategori som man får om man följer receptet, med hänsyn till de
variationer som kan förekomma inom ramen för god tillverkningssed.
2. Närmare bestämmelser om märkningsuppgifter
51
Mängdangivelse av ingredienser
Li:s Märkningshandbok mars 2013
Li:s tolkning: Det kan accepteras att ingredienser som varierar i mängd på
grund av storleken, till exempel hela nötter, anges utifrån ett årligt genomsnitt.
De mängder som anges bör vara avrundade värden, enligt följande:
Värden under 10 % – avrundas till närmaste halva %.
Värden över 10 % – anges i hela %.
Placering av mängdangivelsen
Uppgiften om mängd ska stå i eller precis intill beteckningen, eller i ingrediensförteckningen intill den ingrediens som mängden gäller.
Tolkningar och rekommendationer om placering
2
Livsmedelsverkets exempel
• Omedelbart intill livsmedlets beteckning: Skaldjurspaj 15 % skaldjur.
• I livsmedlets ingrediensförteckning i anslutning till ingrediensen, exempelvis för hamburgare: Ingredienser: 70 % nötkött, …
• I livsmedlets ingrediensförteckning i anslutning till
kategoribeteckningen,exempelvis för fisksoppa: Ingredienser: 10 % fisk, …
Det räcker att uppgiften förekommer en gång intill beteckningen på livsmedlet. Detta gäller under förutsättning att uppgiften placeras i det synfält där
beteckning, nettokvantitet och eventuell alkoholhalt ska finnas. Syftet är att
uppgifterna lätt ska kunna ses samtidigt. Konsumenterna ska inte vilseledas
av att uppgiften inte finns på samtliga ställen där beteckningen anges.
Li:s tips
I Sverige får mängdangivelsen även anges på en separat rad i omedelbar
anslutning till ingrediensförteckningen, om den avser en kategori av ingre­
dienser som inte ingår i ingrediensförteckningen.
I de fall mängddeklarationen för en sammansatt ingrediens anges i ingre­
diensförteckningen kan mängddeklarationen anges före parentesen för att
göra märkningen så tydlig som möjligt.
Exempel: ..., ..., exotiska frukter 7 % (persika, mango, kiwi), ..., ...
För produkter som har en uppdelad ingrediensförteckning eller för produkter
som har många sammansatta ingredienser (och därmed många parenteser)
kan mängddeklarationen anges på en separat rad i omedelbar anslutning till
ingrediensförteckningen eller intill beteckningen. Mängddeklarationen kan
annars bli vilseledande.
Detta kan även vara lämpligt i de fall när en ingrediens ingår med mer än
100 % eller om en ingrediens kompletteras med motsvarigheten i obehandlad
form.
Exempel: Man har valt att ange ingredienserna för botten och fyllning i en
köttfärspaj var för sig i ingrediensförteckningen. Mängddeklarationen skrivs
i detta fall lämpligen efter ingrediensförteckningen och kan formuleras som:
Till en paj har använts 10 % kött.
Li:s Märkningshandbok mars 2013
2. Närmare bestämmelser om märkningsuppgifter
Mängdangivelse av ingredienser
52
Undantag från reglerna om mängdangivelse
Mängden av en ingrediens eller en kategori av ingredienser behöver inte märkas
enligt reglerna om mängdangivelse i följande fall:
2
•
Om produkten ligger i lag och dess avrunna vikt ändå ska anges.
•
Om andra unionsbestämmelser redan kräver att mängden av en viss ingre­
diens ska märkas.
•
Om den används i små mängder i aromgivande syfte.
•
Om den trots att den ingår i beteckningen, inte styr konsumenternas
val, eller om variationer i mängd inte är avgörande för att karaktärisera
livsmedlet, eller om den inte särskiljer livsmedlet från liknande livsmedel.
•
Om det finns särskilda unionsbestämmelser som exakt reglerar mängden av
en ingrediens eller en kategori ingredienser i en produkt, men de bestämmelserna säger inte att mängden ska anges i märkningen.
•
Om produkten är en blandning av frukt, grönsaker eller svamp, där ingen
dominerar viktmässigt, och de anges med uttryck som i varierande proportion.
•
Om produkten är en blandning av kryddor eller örtkryddor, där ingen dominerar viktmässigt, och de anges med uttryck som i varierande proportion.
•
Om det gäller socker eller sötningsmedel i produkter där beteckningen har
tillägget innehåller sötningsmedel eller innehåller socker och sötningsmedel.
•
Om man har tillsatt vitaminer och mineralämnen och deras mängd anges i
näringsdeklarationen.
Tolkningar om undantagen - avrunnen vikt
Livsmedelsverkets tolkning: Om ett livsmedel i fast form ligger i en lag ska
det färdigförpackade livsmedlets nettovikt och avrunna vikt anges. Sådana
livsmedel är undantagna från kravet på särskild mängddeklaration, eftersom
man kan sluta sig till ingrediensens eller ingredienskategorins mängd med
utgångspunkt från de angivna nettovikterna/avrunna nettovikterna.
Exempel
Tonfisk i vatten
Ananas i sockerlag
Men om en eller flera av ingredienserna i en produkt särskilt anges i beteckningen eller framhävs på något sätt, måste mängden av denna ingrediens/
dessa ingredienser anges. Mängden kan då inte beräknas med utgångspunkt
från uppgift om den totala och avrunna vikten.
Exempel
Blandad frukt i sockerlag, med papaya.
Li:s tolkning: För produkter som ligger i en lag som inte äts, där man anger
avrunnen vikt, till exempel korv i spad, bör mängden kött anges enligt följande: mängden kött/100 g färdig korv, alltså på avrunnen vikt.
Om avrunnen vikt anges frivilligt behövs inte mängddeklaration. Detta gäller
för produkter där vätskan anses vara en del av livsmedlet och inte en lag.
2. Närmare bestämmelser om märkningsuppgifter
53
Mängdangivelse av ingredienser
Li:s Märkningshandbok mars 2013
Exempel
Tonfisk i olja
Sardiner i tomat
Skinka i gelé
Små mängder i aromgivande syfte
Livsmedelsverkets tolkning är att detta undantag gäller oberoende av om det
finns en illustration på förpackningen eller inte.
Undantaget gäller inte bara aromer, utan alla ingredienser (eller kategorier av
ingredienser) som används i liten mängd för att smaksätta ett livsmedel.
Exempel
2
Vitlöksbröd
Hallonbåtar
Dillkött
Kanelbullar
Smörarom i popcorn med smörsmak
Fruktavbildning på konfektyrvara
Hur fruktavbildningar får användas och hur fruktnamn får ingå i beteckningen framgår av Livsmedelsverkets Vägledning om märkning och presentation av
livsmedel. Som exempel kan nämnas att grundregeln är att om endast frukt­
aromer ingår i en produkt får beteckningen innehålla uttrycket med fruktsmak
men däremot inte uttrycket frukt-.
Li:s exempel
Läsk med fruktsmak (med fruktarom)
Kex med vanillinfyllning (med vanillin) – men mängden fyllning ska anges.
Chips med räksmak
Leverpastej med gurka (med en liten mängd gurka) – men mängden lever ska
anges.
Ej styrande för konsumentens val
Livsmedelsverkets tolkning är att enligt denna bestämmelse krävs inte
mängddeklaration om mängden av en ingrediens som anges i ett livsmedels
beteckning inte påverkar konsumentens köpbeslut. Detta undantag gäller
bara om ingrediensens beteckning förekommer i livsmedelsbeteckningen.
Exempel
Maltwhiskey
Hjortronlikör
Vetebröd
Sockerkaka
Rågbröd (bakat av enbart rågmjöl)
Li:s Märkningshandbok mars 2013
2. Närmare bestämmelser om märkningsuppgifter
Mängdangivelse av ingredienser
54
Li:s exempel
Rispuffar
Potatischips
Rotfruktsrösti (gjord på rotfrukter och potatis)
Tomatpuré (gjord på ren tomatpuré med kryddor)
Senap
2
2. Närmare bestämmelser om märkningsuppgifter
55
Mängdangivelse av ingredienser
Li:s Märkningshandbok mars 2013
Nettokvantitet
Här finns lagstiftningen:
Förordning (EU) nr 1169/2011
Artikel 9 & 23
Närmare bestämmelser om nettokvantitet.
Bilaga IX
Undantag och tekniska bestämmelser för
hur reglerna ska tillämpas.
SWEDACS föreskrifter
STAFS 2003:1
Utformning av vikt- och volymmärkning,
mängdtolerans m.m.
STAFS 1993:18
e-märkning
Se även: Hemsidan för Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll, SWEDAC:
www.swedac.se
2
Så anges nettokvantitet
Nettokvantiteten anges i
•
Volymenheter när det gäller flytande produkter (liter, centiliter eller milliliter,
i Sverige är även deciliter tillåtet).
•
Viktenheter när det gäller andra produkter (kilogram eller gram).
•
Nettokvantitet ska anges i samma synfält som livsmedlets beteckning och
faktisk alkoholhalt. Se även avsnittet om samma synfält på sidan 12.
Enligt Livsmedelsverket får nettokvantiteten för trögflytande livsmedel, till
exempel ketchup och sirap, anges med vikt- eller volymenheter. Nettokvantiteten får frivilligt anges både i viktenheter och i volymenheter för samtliga
livsmedel. Detta kan vara aktuellt för exempelvis glassvaror.
Livsmedel i lag och glaserade livsmedel
För livsmedel i fast form som ligger i en lag ska även livsmedlets avrunna vikt
anges. Med lag menas här blandningar (som även kan vara i fryst och djupfryst
tillstånd) av följande varor: vatten, salt lösningar, saltlake, vattenlösningar av
livsmedelssyror, ättika och vinäger, sockerlag, vattenlösningar med andra sötningsmedel, och när det gäller frukt eller grönsaker, frukt- eller grönsaksjuicer.
Li tips: Med avrunnen vikt menas den avrunna vikt ett livsmedel har då det är
klart att säljas.
Livsmedel som är inlagda i sås eller gelé bör även märkas med vikten utan
såsen eller gelén.
Se även tolkningarna om avrunnen vikt för ingredienser på sidan 53.
Om ett livsmedel har glaserats ska nettovikten inte omfatta glaseringen.
Li:s förtydligande: Till glaserade produkter räknas exempelvis vattenglaserade frysta livsmedel. De ska alltså märkas med nettovikt där glaseringen inte
ingår.
Li:s Märkningshandbok mars 2013
2. Närmare bestämmelser om märkningsuppgifter
Nettokvantitet
56
Tips från Li: Glaserade varors nettovikt bör märkas med tillägget vartill kommer skyddande vattenglasering eller liknande uttryck. På storhushållsförpackningar kan man lämpligen ange vartill kommer x – y % skyddande vattenglasering
eller liknande uttryck.
Flera förpackningar som säljs tillsammans
Om en färdigförpackning består av två eller flera separata färdigförpackningar
med samma mängd av samma vara, ska man på ytterförpackningen ange nettokvantiteten i varje separat förpackning och hur många förpackningar som
ingår.
Men denna märkning behövs inte om man genom den yttre förpackningen lätt
ser hur många enskilda förpackningar som ingår och om nettovikten/volymen
på minst en av dem syns.
2
Om en färdigförpackning består av två eller flera separata förpackningar som
inte betraktas som färdigförpackningar, ska den totala nettokvantiteten anges
och det totala antalet separata förpackningar.
Livsmedelsverkets tolkning: Ett exempel är en förpackning med flera innerpåsar pulversoppa utan fullständig märkning. En sådan förpackning ska
alltså märkas med den totala kvantiteten och antalet innerförpackningar.
Li:s tolkning är att för produkter som exempelvis inslagna kolor i en ytterpåse, behöver man inte märka antal som ingår.
Undantag från reglerna om nettokvantitet
I följande fall är det inte obligatoriskt att ange nettokvantitet:
•
För livsmedel som minskar avsevärt i volym eller vikt och som säljs styckevis
eller vägs i köparens närvaro.
•
För livsmedel vars nettokvantitet är mindre än 5 gram eller 5 milliliter. (Detta
undantag gäller inte kryddor och örtkryddor.)
•
För livsmedel som normalt säljs styckevis, där man genom förpackningen
lätt kan se hur många artiklar som ingår, eller där antalet artiklar framgår av
märkningen.
Man måste inte heller ange nettokvantitet enligt dessa regler om andra unionsbestämmelser eller nationella föreskrifter redan säger att innehållet ska anges
på ett visst sätt, till exempel nominell mängd, minimimängd eller genomsnittsmängd. Då gäller den mängden som nettokvantitet.
Livsmedelsverkets exempel på undantag är produkter som bakpotatis och
portionsbröd. Dessa behöver inte märkas med nettokvantitet.
Läkemedelslika produkter
Enligt en nationell bestämmelse i LIVSFS 2004:27 får förpackningar med
produkter som står läkemedel nära och till exempel säljs i kapslar eller som
tabletter, märkas med antal i stället för med nettokvantitet. Livsmedelsverket
har ännu inte bestämt hur de ska göra med den bestämmelsen när förordning
1169/2011 gör att LIVSFS 2004:27 blir inaktuell.
2. Närmare bestämmelser om märkningsuppgifter
57
Nettokvantitet
Li:s Märkningshandbok mars 2013
Sifferhöjd, tillåten avvikelse och e-märkning
Föreskrifterna om vikt- och volymmärkning utfärdas av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll, SWEDAC. Livsmedelsverket och kommunala inspektörer kontrollerar att reglerna följs. e-märkning är en frivillig europeisk märkning
som kontrolleras av SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, och som är tänkt
att förenkla hanteringen när varor säljs mellan EU-länder och länder som har
undertecknat EES-avtalet.
Minsta sifferhöjd
Enligt reglerna finns det krav på vilken teckenstorlek som ska användas när man
anger olika mängder. Siffrorna ska ha följande minimihöjd:
Mängd i gram eller milliliter
Minimal sifferhöjd
> 1000
6 mm
1000 till 200
4 mm
Fr.o.m. 200 till 50
3 mm
≤ 50
2 mm
2
Tillåten avvikelse
Det finns tre grundregler för hur mycket ett parti färdigförpackade varors vikt eller volym får avvika från märkningen, detta gäller i princip även e-märkning.
1. Det faktiska innehållet får i genomsnitt inte underskrida den mängd som
anges på förpackningarna (nominella mängden).
2. Inte fler än 2,5 procent av förpackningarna får ha en negativ avvikelse som är
större än den tillåtna negativa avvikelsen.
Li:s Märkningshandbok mars 2013
2. Närmare bestämmelser om märkningsuppgifter
Nettokvantitet
58
Den vikt/volym som märks på
förpackningen
2
Tillåten negativ avvikelse
5 – 50 g eller ml
9 % av deklarerad vikt eller volym
Fr.o.m 50 – 100 g eller ml
4,5 g eller ml
Fr.o.m 100 – 200 g eller ml
4,5 % av deklarerad vikt eller volym
Fr.o.m 200 – 300 g eller ml
9 g eller ml
Fr.o.m 300 – 500 g eller ml
3 % av deklarerad vikt eller volym
Fr.o.m 500 – 1000 g eller ml
15 g eller ml
Fr.o.m 1000 – 10000 g eller ml
1,5 % av deklarerad vikt eller volym
3. Ingen förpackning får ha en negativ avvikelse som är mer än dubbelt så stor
som den negativa avvikelsen i tabellen ovan.
Li:s exempel på tillåten avvikelse
Grundregel 1: På förpackningen står det att livsmedlets vikt är 1 kg. Då ska
genomsnittet av vikten för alla förpackningar i ett parti ligga på lägst 1 kg.
Grundregel 2: På förpackningen står det att livsmedlets vikt är 1 kg. Högst
2,5 % av förpackningarna i ett parti får innehålla mindre än 985 g. Hur många
förpackningar som helst får innehålla mer än 1 kg.
Grundregel 3: På förpackningen står det att livsmedlets vikt är 1 kg. Ingen
sådan förpackning får innehålla mindre än 970 g.
För definition av parti, se kapitlet om identifikationsmärkning av livsmedelspartier på sidan 95.
e-märkning
Den frivilliga e-märkningen får man använda intill mängdangivelsen om man
följer reglerna för e-märkning och har fått den godkänd av SP Sveriges Tekniska
Forskningsinstitut. Det är det enda organ som hittills godkänts av SWEDAC för
att sköta sådana kontroller.
Institutet granskar företagets rutiner för vikt- och volymkontroll innan märkningen godkänns. Kontroller görs sedan normalt en gång per år, då man går
igenom dokumentationen från egenkontrollen och gör stickprovskontroller. Godkännandet och de årliga kontrollerna är avgiftsbelagda. Den gemena bokstaven
e, som garanterar att färdigförpackningen uppfyller kraven för e-märkning ska
vara minst 3 millimeter hög, vara placerad inom samma synfält som vikten eller
volymen och ha en särskild form som regleras i bestämmelserna.
Mer information om e-märkning finns på SP Sveriges Tekniska Forskningsinstituts hemsida www.sp.se
2. Närmare bestämmelser om märkningsuppgifter
59
Nettokvantitet
Li:s Märkningshandbok mars 2013
Datummärkning
Här finns lagstiftningen:
Förordning (EU) nr 1169/2011
Artikel 24, bilaga III och bilaga X
Datum för minsta hållbarhet, sista
förbrukningsdag och nedfrysningsdatum.
Förordning (EG) nr 178/2002
Artikel 14
Mer om livsmedelssäkerhet och sista
förbrukningsdag.
Förordning (EG) nr 2073/2005
Artikel 3
Mikrobiologiska kriterier och
livsmedelsföretagens ansvar.
2
Se även: Livsmedelsverkets föreskrifter om livsmedelshygien, LIVSFS 2005:20 (H
15).
Allmänt om datummärkning
För de allra flesta färdigförpackade livsmedel är datummärkning obligatorisk.
Den vanligaste märkningen är datum för minsta hållbarhet som anges med bäst
före. Fryst kött, frysta köttberedningar och frysta obearbetade fiskeriprodukter
ska också märkas med nedfrysningsdatum. För mikrobiologiskt känsliga livsmedel
finns en särskild märkning, sista förbrukningsdag.
Om ett livsmedel behöver förvaras på ett visst sätt för att hålla sig till utsatt
datum, ska det anges på förpackningen. Man ska också ange om det behövs
särskilda förvaringsinstruktioner efter att förpackningen är bruten, och om livsmedlet i bruten förpackning bör förbrukas inom en viss tid. Läs mer i stycket om
förvaringsvillkor på sidan 65.
Livsmedel som märkts med datum får i normala fall inte ommärkas med ett senare datum, se föreskrifter om livsmedelshygien som listas ovan. Man kan också
lägga till frivilliga datummärkningar som förpackningsdag, tillverkningsdag eller
bakdag, som extra information till konsumenterna. Om ett livsmedel har fått en
datummärkning som innehåller en specifik dag (inte bara månad och år) gäller
den märkningen även som identifikationsmärkning.
Livsmedelsverket rekommendation: Märker man med flera datummärkningar bör man samla dem på ett ställe på förpackningen. På så vis ser konsumenterna lätt vilka datum som står för vad.
Minsta hållbarhet/bäst före
Med datum för minsta hållbarhet menas den dag fram till vilken livsmedlet vid
rätt förvaring har kvar sina särskilda egenskaper. Datum för minsta hållbarhet
ska anges med uttrycket bäst före följt av dag, månad och eventuellt år. Hur noggrant man måste ange datumet beror på hur länge ett livsmedel håller sig.
Hållbarhet
Det räcker att ange
Högst 3 månader
Bäst före följt av dag och månad
3 - 18 månader
Bäst före utgången av följt av månad och år
Minst 18 månader
Bäst före utgången av följt av år
Li:s Märkningshandbok mars 2013
2. Närmare bestämmelser om märkningsuppgifter
Datummärkning
60
För datummärkningar som inte innehåller en specifik dag utan bara månad och/
eller år ska man använda uttrycket bäst före utgången av.
Uttrycket bäst före ska alltid följas av datum eller en hänvisning till var på förpackningen datummärkningen står. Behöver livsmedlet förvaras på ett särskilt
sätt ska man ange det efter dessa uppgifter. Läs mer om förvaringsanvisningar
på sidan 65. Datumet ska alltid anges i ordningsföljden dag, månad och år, utan
några interna koder, se exemplen nedan.
Li:s tolkning: Förpackningar som ligger inuti en tillsluten ytterförpackning
behöver inte alltid vara märkta med till exempel förvaringsanvisning och bäst
före-dag. Dessa uppgifter kan i stället finnas på ytterförpackningen, eller i
vissa fall i ett handelsdokument.
Exempel: Bröd eller julskinka säljs i djupfryst skick i grossistledet men i
tinat skick till konsumenterna. Ytterförpackningen som innehåller de frysta
produkterna ska märkas med bland annat bäst före-dag för livsmedlen i
djupfryst skick. Dessutom bör även förvaringsanvisning anges på ytteremballaget. Färdigförpackningarna som ligger inuti ytterförpackningen kan då vara
omärkta vad gäller förvaringsanvisning och bäst före-dag. När sedan livsmedlen ska säljas tinade kan butiken eller distributören bryta ytterförpackningen
och märka färdigförpackningen med förvaringsanvisning och bäst före-dag
anpassade till livsmedlen i tinat skick. Det ska också stå upptinad på färdigförpackningen så att det framgår att livsmedlet har varit fryst.
2
Exempel på bäst före-märkning
Enligt Livsmedelsverket kan månaden anges med siffror, med hela månadens
namn i bokstäver eller med de tre första bokstäverna i månadens namn. Årtal
kan anges med två eller fyra siffror:
Bäst före 10 08 2014
Bäst före 10 aug
Bäst före 10 augusti
Bäst före 10 08 14
Livsmedel som håller mellan 3 till 18 månader kan exempelvis märkas:
Bäst före utgången av aug 14
Livsmedel som håller minst 18 månader kan exempelvis märkas:
Bäst före utgången av 14
Li:s tips: Om det är praktiskt möjligt bör årtalet skrivas ut med fyra siffror. Då
blir märkningen så tydlig som möjlig för konsumenterna:
Bäst före 10 08 2014
Bäst före utgången av 2014
2. Närmare bestämmelser om märkningsuppgifter
61
Datummärkning
Li:s Märkningshandbok mars 2013
Att avgöra hållbarhetstid
Livsmedelsföretagen ska se till att de livsmedelssäkerhetskriterier som gäller
under produkternas hela hållbarhetstid uppfylls. Ansvaret gäller under rimligen
förutsebara förhållanden vid distribution, förvaring och användning (alltså ända
ut till konsument). Det framgår av förordningen om mikrobiologiska kriterier,
2073/2005, artikel 3.
När det behövs ska tillverkaren göra hållbarhetsstudier för att få underlag till
en trovärdig hållbarhetsmärkning. Det gäller särskilt ätfärdiga livsmedel där det
finns en risk för att bakterien Listeria monocytogenes växer till.
Li:s tips om hållbarhet
När en produkt förvaras eller lagras är det normalt att kvaliteten förändras.
Förändringarna kan vara av kemisk/fysikalisk karaktär, till exempel sensoriska förändringar. De kan också vara av mikrobiologisk karaktär, till exempel
bakterietillväxt. En produkts hållbarhet beror på många faktorer, exempelvis:
2
• Ingredienser
• Process (sterilisering, pastörisering, varmfyllning, kallfyllning, aseptik,
vattenglasering etc.)
• Konserveringsmedel
• Förpackningens syrgastäthet
• Innesluten syrgasmängd
• Lagringstemperatur
• Hantering och behandling
• Förpackningsslag
Förpackningar som har hög syrgastäthet är till exempel glas, plåt, aluminium
eller sammansatta förpackningar med ett eller flera skikt av material med
hög syrgasbarriär som aluminium eller en barriärplast (exempelvis EVOH).
Förpackningar med låg syrgastäthet är till exempel papper, papp och flertalet
plastmaterial.
Tillverkaren avgör vilken hållbarhet livsmedlet har och ska anpassa bäst företiden till sin produkt. Enligt Livsmedelsverket baseras bäst före-tiderna på den
erfarenhet som tillverkaren har skaffat sig genom bland annat hållbarhetstester
eller på de rekommendationer som branschen har kommit fram till i branschriktlinjer.
Livsmedel som inte kräver bäst före-märkning
Man behöver inte sätta ut bäst före-datum på följande produkter:
•
Färsk frukt och färska grönsaker, inklusive potatis, som inte har skalats, delats i bitar eller behandlats på liknande sätt (Undantaget gäller inte groddar
och liknande produkter som groddar av baljväxter.)
•
Viner, likörviner, mousserande viner, aromatiserade viner och liknande produkter framställda av annan frukt än druvor samt drycker med KN-nummer
2206 00 som har framställts av druvor eller druvmust.
Li:s Märkningshandbok mars 2013
2. Närmare bestämmelser om märkningsuppgifter
Datummärkning
62
•
Drycker som innehåller minst 10 volymprocent alkohol.
•
Bageri- eller konditorivaror som med hänsyn till sitt innehåll normalt konsumeras inom 24 timmar efter tillverkningen.
•
Ättika och vinäger
•
Koksalt
•
Socker i fast form.
•
Konfektyrvaror som nästan enbart består av smaksatt och/eller färgat socker.
•
Tuggummi och liknande produkter.
OBS från Li: Några av de tidigare undantagen har tagits bort. Nu behövs
datummärkning för läskedrycker, fruktjuicer, fruktnektar och alkoholhaltiga
drycker i kärl på mer än fem liter avsedda för storhushåll. Portionsförpackningar med glassvaror är inte heller undantag längre, men för multipack med
exempelvis glassar krävs det bara datummärkning på ytterkartongen.
2
Sista förbrukningsdag
Livsmedel som är mikrobiologiskt lättfördärvliga och efter en kort period kan
antas utgöra en omedelbar fara för människors hälsa, ska märkas med sista förbrukningsdag istället för bäst före-datum.
Efter sista förbrukningsdagen ska ett livsmedel anses som icke säkert och otjänligt som människoföda. Då får det inte släppas ut på marknaden, enligt artikel
14 i förordning 178/2002.
Livsmedelsverkets exempel på mycket lättfördärvliga livsmedel: Färsk
fiskvara, färsk kyckling, köttfärs, organ eller rå korv. Men förvaras och säljs
produkterna frysta eller djupfrysta anses de inte längre vara lättfördärvliga.
Datummärkningen för lättfördärvliga produkter ska alltid anges med uttrycket
sista förbrukningsdag följt av dag, månad och eventuellt år, i den ordningen och
utan interna koder. Skriver man datumet på en annan plats ska uttrycket sista
förbrukningsdag följas av en hänvisning till var på förpackningen datumet står.
Märkningen ska stå på varje enskild färdigförpackad portion. Efter uppgiften om
sista förbrukningsdag måste man också ange hur livsmedlet ska förvaras. Läs
mer om förvaringsanvisningar på sidan 65.
Livsmedelsverkets tolkning: Man bör inte förkorta uttrycket sista förbrukningsdag som sista f. dag eller liknande. Det kan anses vilseledande.
Nedfrysningsdatum
För fryst kött, frysta köttberedningar och frysta obearbetade fiskeriprodukter ska
man även ange nedfrysningsdatum, eller första nedfrysningsdatum om produkten har frysts mer än en gång.
Datumet ska anges med uttrycket nedfryst den följt av dag, måndag och år, i den
ordningen och i okodad form.
Skriver man datumet på en annan plats ska man efter uttrycket nedfryst den hänvisa till var på förpackningen datumet står.
2. Närmare bestämmelser om märkningsuppgifter
63
Datummärkning
Li:s Märkningshandbok mars 2013
Li:s tolkning - Tidigare djupfryst livsmedel som säljs som tinat
Ett djupfryst livsmedel ska vara märkt enligt reglerna och ha en bäst föremärkning som är anpassad till djupfryst förvaring. Men om det djupfrysta
livsmedlet tinas i exempelvis en butik för att säljas i tinat skick, får inte dubbla förvaringsanvisningar och dubbla bäst före-datum anges. Då ska produkten
endast märkas som tinat livsmedel. Det betyder att den ska ha ett bäst föredatum, en förvaringsanvisning och vid beteckningen ska det stå upptinat.
För kraven på att lämna uppgifter i tidigare led av livsmedelshanteringen, om
tillverkningsdatum och infrysningsdatum för frysta livsmedel av animaliskt
ursprung, se förordning 853/2004.
Frivilliga datummärkningar
2
Övriga datummärkningar som kan uppskattas av konsumenterna är förpackningsdag, tillverkningsdag och bakdag.
Förpackningsdag är den dag då ett livsmedel innesluts i den förpackning som
det ska säljas i.
Tillverkningsdag är den dag då tillverkarens beredning av ett livsmedel är avslutad och livsmedlet är färdigt för att säljas eller konsumeras.
Bakningsdag eller bakat är orden som ska användas för att ange tillverkningsdag för mjukt bröd som bakats med jäst eller surdeg. Ett mjukt bröd anses färdigbakat senast tre timmar efter att det har tagits ur ugnen.
Livsmedelsverkets tolkning: Man bör ha samma ordningsföljd vid fri­villig
märkning som vid obligatorisk, alltså dag, månad och år. Olika typer av datummärkning bör också stå samlade så att konsumenten lätt kan se vilka
datum som gäller vad.
Li:s Märkningshandbok mars 2013
2. Närmare bestämmelser om märkningsuppgifter
Datummärkning
64
Förvarings- och användningsvillkor
Här finns lagstiftningen:
Förordning (EU) nr 1169/2011
Artikel 9 & 25
Livsmedelsverkets föreskrifter
LIVSFS 2006:12 (H 95)
Särskilda villkor för förvaring och
användning.
Djupfrysta livsmedel.
Förordning (EG) nr 2073/2005
Artikel 3
2
Mikrobiologiska kriterier och
livsmedelsföretagens ansvar.
När det krävs särskild märkning för hållbarheten
Om ett livsmedel behöver förvaras eller användas på ett särskilt sätt för att hålla
sig, måste det märkas med förvaringsvillkor och/eller användningsvillkor. Förvaringsanvisning är till exempel obligatorisk för livsmedel som anses mikrobiologiskt känsliga och märks med sista förbrukningsdag. Även livsmedel som märks
med minsta hållbarhetstid/bäst före ska ha en förvaringsanvisning om den
behövs för att de ska hålla sig till utsatt datum.
Bruten förpackning
Ska livsmedlet förvaras eller användas på ett särskilt sätt efter att förpackningen
är bruten måste det stå i märkningen. Om innehållet i en bruten förpackning
behöver konsumeras inom en viss tid måste det också anges.
Livsmedelsverkets tolkning: Om ett livsmedel har lång hållbarhet i oöppnad
förpackning men hållbarheten förkortas när förpackningen öppnas, ska det
finnas förvaringsvillkor och uppgift om när livsmedlet senast bör förbrukas
i märkningen. För livsmedel där hållbarheten inte förändras väsentligt efter
att förpackningen brutits, under förutsättning att livsmedlet förvaras under
särskilda förhållanden, är det tillräckligt att ange förvaringsvillkor.
Li:s tips: För att minska risken för att fullgoda livsmedel slängs kan det ibland
vara bättre att ange ett intervall för hållbarheten, snarare än exakt antal dagar. I vissa fall är det också bättre att bara ange förvaringsvillkor och ibland
behövs inte ens förvaringsvillkor, exempelvis för mjöl.
Temperaturkrav
Livsmedel får inte förvaras vid en temperatur som gör att de kan bli hälsofarliga.
Kylkedjan får heller inte brytas. Det framgår i förordningen om livsmedelshygien, 852/2004.
Den temperatur som anges på förpackningen ska normalt hållas i alla led. Det
finns dock särskilda temperaturkrav för vissa produkter av animaliskt ursprung
som gäller fram till butik/restaurang, enligt förordning 853/2004.
För definitioner och mer information om frysta livsmedel, se kaptitel 4 om särskilda livsmedelsgrupper. Djupfrysta livsmedel finns på sidan 98.
De nationella definitionerna för kylvara, helkonserv och kylkonserv har utgått.
2. Närmare bestämmelser om märkningsuppgifter
65
Förvarings- och användningsvillkor
Li:s Märkningshandbok mars 2013
Livsmedelsverkets tolkning - så anges temperatur
Om förvaringsanvisningen säger att temperaturen ska vara lägre än rumstemperatur, bör uppgiften om temperatur anges i grader.
Exempel på förvaringsanvisning för livsmedel som ska eller bör förvaras i
kyla: Förvaras vid högst +8 °C.
Om det finns speciella krav som säger att ett livsmedel ska förvaras vid en
viss temperatur, måste märkningen anpassas efter detta.
Riktvärden för förvaringstemperaturer finns också i Livsmedelsverkets
Vägledning Hygien i avsnittet om temperatur.
Förvaringsanvisning för djupfryst ska ange att varan ska förvaras så att varans
temperatur är -18 °C eller lägre.
OBS från Li: Om en fryst produkt även märks med hur den ska förvaras i kyl
respektive rumstemperatur bör hållbarheten grunda sig på tester av livsmedlet i den angivna temperaturen. Det är alltid företagets ansvar att märkningen
är korrekt och anpassad efter den egna produkten.
2
Se även stycket om att avgöra hållbarhetstid på sidan 62, specialkapitlet om
djupfrysta livsmedel på sidan 98 och om glassvaror på sidan 107.
Li:s Märkningshandbok mars 2013
2. Närmare bestämmelser om märkningsuppgifter
Förvarings- och användningsvillkor
66
Företagets namn och adress
Här finns lagstiftningen:
Förordning (EU) nr 1169/2011
Artikel 8 & 9
Uppgift om ansvarigt företag inom EU
Det företag i vars namn livsmedlet säljs ska anges med namn och adress. Om
detta företag inte är etablerat i EU, ska man istället ange namn och adress till det
företag som importerar livsmedlet till EU.
Livsmedelsverkets tolkning: I Sverige gäller telefonnummer som uppgift om
adress.
2
Li:s tips: I mån av plats bör man även märka med företagets webbadress.
2. Närmare bestämmelser om märkningsuppgifter
67
Företagets namn och adress
Li:s Märkningshandbok mars 2013
Ursprung
Här finns lagstiftningen:
Förordning (EU) nr 1169/2011
Artikel 26 & bilaga XI
Närmare bestämmelser om
ursprungsmärkning.
Artikel 2
Definition av härkomstplats.
Förordningarna (EG) nr 1760/2000
& (EG) nr 1825/2000
Kalv- och nötkött samt blandfärs.
Förordningarna (EG) nr 104/2000
& (EG) nr 2065/2001
Fisk
Förordning (EG) nr 2295/2003
Ägg
Förordning (EU) nr 1234/2007
Förordning (EU) nr 543/2011
EU:s handelsnormer för frukt och grönsaker.
Förordning (EU) nr 543/2011
Honung
2
När ursprung ska anges
Det är obligatoriskt att ange ursprungsland eller härkomstplats om det utan
ursprungsmärkning skulle kunna vilseleda konsumenterna och ge dem fel uppfattning om var livsmedlet kommer från. Detta gäller särskilt om märkningen
annars skulle antyda att livsmedlet har ett annat ursprung eller annan härkomstplats.
Enligt Livsmedelsverket kan märkning som vilseleder om ursprunget exempelvis vara: beteckning, varumärke, logotyp, firmanamn, bilder och symboler som flaggor eller vimplar eller färgsättning av emballage. Om en sådan
framställning felaktigt ger konsumenten associationer till ett visst ursprung,
måste en kompletterande uppgift om livsmedlets verkliga ursprung anges.
Se ytterligare exempel i Livsmedelsverkets Märkningsvägledning.
Dessutom ska ursprung anges för följande livsmedel
•
Honung
•
Frukt och grönsaker
•
Ägg
•
Fiskar, kräft- och blötdjur
(Läs mer om reglerna för fiskeriprodukter på sidan 100.)
•
Fryst och färskt kalv- och nötkött samt blandfärs med övervägande nötkött
som säljs till konsumenter.
Se även Livsmedelsverkets vägledning om ursprungsmärkning av nötkött.
Det finns också krav på att fler sorters kött ska ursprungsmärkas. Närmare regler
om den märkningen ska antas av EU-kommissionen senast 13 december 2013.
Det gäller följande slag av kött:
•
Kött av gris (färskt, kylt eller fryst)
•
Kött av får (eller get, färskt, kylt eller fryst)
•
Kött av fjäderfä (färskt, kylt eller fryst)
Li:s Märkningshandbok mars 2013
2. Närmare bestämmelser om märkningsuppgifter
Ursprung
68
Om den primära ingrediensen har ett annat ursprung än det ursprungsland
eller den härkomstplats som livsmedlet är märkt med, måste man ange detta.
Antingen genom att skriva att ursprunget inte är det samma för ingrediensen
som för livsmedlet, eller genom att ange var den primära ingrediensen kommer
från. Företagets namn och adress är inte en uppgift om ursprung.
Även denna regel förutsätter att EU-kommissionen antar närmare bestämmelser. Detta ska göras senast december 2013.
Ytterligare ursprungsmärkning som utreds
EU-kommissionen ska under 2013 och 2014 lägga fram flera rapporter om ursprungsmärkning och eventuellt utökade krav. Där ska man bland annat väga
samman konsumenternas behov av information med hur genomförbar ytterligare märkning är, vad den skulle kosta och vilka juridiska konsekvenser det kan
bli frågan om.
2
Senast den 13 december 2013 ska EU-kommissionen lägga fram en rapport om
kravet på ursprungsmärkning även ska gälla köttingredienser.
Rapporterna som handlar om kött ska också utreda om ursprungsland eller härkomstplats bör kopplas till djurets födelseort, uppfödningsort eller slaktort.
Senast den 13 december 2014 ska EU-kommissionen lägga fram en rapport om
obligatorisk ursprungsmärkning för följande livsmedel:
•
Andra slag av kött än de som redan kräver ursprungsmärkning.
•
Mjölk
•
Mjölk som ingår som ingrediens i mejeriprodukter.
•
Obearbetade livsmedel.
•
Livsmedel med en enda ingrediens.
•
Ingredienser som utgör mer än 50 procent av ett livsmedel.
Li:s tolkningar om ursprungsmärkning
För vissa livsmedelsgrupper finns krav på ursprungsmärkning. Därutöver får
man ange ursprung frivilligt, utan att det hindras av lagar och föreskrifter.
Observera att ursprung inte enbart avser ursprungsland, utan kan avse en
region eller plats i det egna landet.
Om man anger packad i Sverige eller tillverkat av X-företaget… är detta inte att
ange ursprung. Företagets adress är heller inte ursprungsmärkning. Sådana
uppgifter för alltså inte med sig särskilda krav på att ursprungsmärka ingredienser etc.
De nya reglerna för ursprungsmärkning gör att stora delar av Riktlinjer för
frivillig ursprungsmärkning av livsmedel för livsmedelsindustri och dagligvaruhandel
(från 2007) sannolikt kommer att bli inaktuell.
För Li:s tolkning om uttrycket lokalproducerad, se sidan 9.
2. Närmare bestämmelser om märkningsuppgifter
69
Ursprung
Li:s Märkningshandbok mars 2013
Bruksanvisning
Här finns lagstiftningen:
Förordning (EU) nr 1169/2011
Artikel 9 & 27
För rätt användning
Det är obligatoriskt att märka med en bruksanvisning om det annars skulle vara
svårt att använda livsmedlet på rätt sätt. Bruksanvisningen ska skrivas så att
man utifrån den förstår hur man ska göra med livsmedlet.
Livsmedelsverkets exempel på bruksanvisningar
•
Spädningsanvisningar för koncentrat, till exempel ättika, saft och koncentrerad juice.
•
Beredningsanvisningar, till exempel för nyponsoppspulver.
•
Tillagningsanvisningar för till exempel soppa, fiskgratäng.
•
Lämplig upptiningsförfarande för djupfrysta livsmedel.
2
Li:s tips: Alla tillagningsanvisningar är bruksanvisningar, till exempel koktider för pasta. För vissa produkter är en tillagningsanvisning särskilt viktig av
säkerhetsskäl, till exempel för kyckling.
Li:s Märkningshandbok mars 2013
2. Närmare bestämmelser om märkningsuppgifter
Bruksanvisning
70
Faktisk alkoholhalt
Här finns lagstiftningen:
Förordning (EU) 1169/2011
Artikel 9, 28 & bilaga XII
Så anges faktisk alkoholhalt
För drycker med mer än 1,2 volymprocent alkohol är det obligatoriskt att ange
faktisk alkoholhalt. Den ska uttryckas i volym och anges med högst en decimal.
Uppgiften ska följas av % vol. och före får man skriva ordet alkohol eller förkortningen alk.
Alkoholhalten ska anges i samma synfält som märkningen av livsmedlets beteckning och nettokvantitet. Se även avsnittet om samma synfält på sidan 12.
2
Alkoholhalten ska bestämmas vid 20 °C.
Tabellen visar de tillåtna positiva och negativa avvikelserna i absoluta tal när det
gäller uppgift om alkoholhalt i volym.
Beskrivning av drycken
Öl med KN-nummer 2203 00 och en
alkoholhalt som inte överstiger 5,5
volymprocent.
Positiv eller negativ avvikelse
0,5 volymprocent
Drycker utan kolsyra med KN-nummer
2206 00 som framställs av druvor.
Öl med en alkoholhalt som överstiger 5,5
volymprocent.
1 volymprocent
Drycker med kolsyra och KN-nummer
2206 00 som framställs av druvor.
Cidersorter, päronviner, fruktviner och
liknande som framställs av annan frukt
än druvor, oavsett om de är pärlande
eller mousserande.
Mjöd
Drycker som innehåller uppblötta
frukter eller växtdelar.
1,5 volymprocent
Övriga drycker som innehåller mer än
1,2 volymprocent alkohol.
0,3 volymprocent
Observera att reglerna inte gäller varor som klassificerats enligt KN-nummer
2204 (exempelvis vin av färska druvor, inbegripet vin som gjorts starkare genom
tillsats av alkohol). För dessa varor finns särskilda unionsbestämmelser.
Livsmedelsverkets tolkningar och rekommendationer
Eftersom märkningen gäller faktisk alkoholhalt, är det inte korrekt att ange
alkoholhalten som max.halt, cirka-halt eller med intervall.
2. Närmare bestämmelser om märkningsuppgifter
71
Faktisk alkoholhalt
Li:s Märkningshandbok mars 2013
Även vid frivillig märkning med alkoholhalt på drycker med mindre än 1,2
volymprocent alkohol ska alkoholhalten anges med det verkliga värdet i
volymprocent och inte med exempelvis max.halt.
Vin regleras helt i särskilda förordningar.
För andra alkoholhaltiga livsmedel än drycker bör, utöver uppgift om sammansättning, alkoholhalten deklareras i viktprocent om den är högre än 1,8
viktprocent. Alkoholhalten beräknas på livsmedlets totala nettovikt.
Exempel på livsmedel som innehåller alkohol är fikon i konjak och likörpraliner.
Det finns särskilda bestämmelser om bland annat tillstånd för tillverkning.
Rätt till försäljning, import och export av alkoholdrycker har den som godkänts som varumottagare av Skatteverket.
2
Li:s tips: Det finns även regler från Folkhälsoinstitutet för livsmedel som inte
är drycker och som har en alkoholhalt som överstiger 2,25 volymprocent.
Läs mer
Statens Folkhälsoinstitut www.fhi.se
Livsmedelsverkets ”Vägledning Alkoholhaltiga drycker” på www.slv.se
Li:s Märkningshandbok mars 2013
2. Närmare bestämmelser om märkningsuppgifter
Faktisk alkoholhalt
72
Näringsdeklaration
Här finns lagstiftningen:
Förordning (EU) 1169/2011
2
Artikel 9, 30-35
samt bilaga I och XV
Krav och utformning.
Artiklarna 16, 29 & bilaga V
Undantag
Artikel 44
Livsmedel som inte är färdigförpackade.
Artikel 49
Näringsdeklaration i samband med näringsoch hälsopåståenden.
Artikel 50
Näringsdeklaration för tillsatta vitaminer
och mineraler.
Bilaga XIII
Referensintag
Bilaga XIV
Omräkningsfaktorer
Artiklarna 54 & 55
Övergångsbestämmelser
En ny obligatorisk märkning
Tidigare var det bara vissa livsmedel som behövde näringsdeklaration, exempelvis sådana som märktes med närings- och hälsopåståenden. Men med förordningen 1169/2011 blev det obligatoriskt för i princip alla färdigförpackade livsmedel. Några undantag finns fortfarande, se listan sist i kapitlet.
Livsmedel som inte kräver en näringsdeklaration får märkas med en frivillig sådan, men oavsett om näringsdeklarationen är frivillig eller obligatorisk ska den
utformas efter samma regler.
Enligt övergångsreglerna gäller följande: Märker man redan nu sina livsmedel
med näringsdeklaration, ska den utformas enligt de nya reglerna senast 13 december 2014. Men man får sälja slut på livsmedel med den gamla näringsdeklarationen om de märkts före detta datum.
Livsmedel som i dag inte har någon näringsdeklaration ska märkas med en
sådan senast 13 december 2016. Även i det fallet är det tillåtet att sälja slut på
produkter utan näringsdeklaration om de märkts före 13 december 2016.
För livsmedel för särskilda näringsändamål och berikade livsmedel finns det fler
krav på näringsdeklarationen än de som beskrivs här, se avsnittet om livsmedel
för särskilda näringsändamål på sidan 114.
Näringsvärden som ska och får märkas
Följande uppgifter är obligatoriska och ska finnas med i näringsdeklarationen
•
Energivärde
•
Mängden av fett, mättat fett, kolhydrat, sockerarter, protein och salt (skrivet i
denna ordning, se även tabellen nedan).
2. Närmare bestämmelser om märkningsuppgifter
73
Näringsdeklaration
Li:s Märkningshandbok mars 2013
Följande uppgifter är frivilliga, ett eller flera av ämnena får deklareras:
•
Enkelomättat fett
•
Fleromättat fett
•
Polyoler
•
Stärkelse
•
Fiber
•
Vitaminer eller mineralämnen som finns med i tabellen på sidan 76 och som
förekommer i betydande mängd.
Nya krav som diskuteras – transfetter: Kommissionen ska senast den 13:e
december 2014 lägga fram en rapport om eventuella begränsningar och tydligare
information om transfetter.
2
Deklarationsordning och enheter
Energivärdet och mängden näringsämnen ska anges per 100 gram eller per
100 milliliter. Energi ska anges både som kilojoule (kJ) och kilokalorier (kcal),
i den ordningen. Mängd ska anges i gram (g), milligram (mg) eller mikrogram
(μg). Näringsämnena som anges ska stå i en särskild ordningsföljd, den och rätt
måttenhet visas i tabellen nedan.
Energi
kJ/kcal
Fett
g
varav:
mättat fett
g
enkelomättat fett*
g
fleromättat fett*
g
Kolhydrat
g
varav:
sockerarter
g
polyoler*
g
stärkelse*
g
Fiber*
g
Protein
g
Salt
g
Vitaminer och mineralämnen*
μg eller mg, se tabellen på sid 76.
* Frivilliga uppgifter, ett eller flera av ämnena får deklareras.
Om saltinnehållet bara beror på naturligt förekommande natrium får man ange
det i nära anslutning till näringsdeklarationen.
Li:s Märkningshandbok mars 2013
2. Närmare bestämmelser om märkningsuppgifter
Näringsdeklaration
74
Li:s tips: Skriv exempelvis saltinnehållet beror uteslutande på naturligt förekommande natrium.
Livsmedelsverkets tolkning: Endast de näringsämnen som räknas upp här
får anges, om inget annat sägs i andra unionsbestämmelser om märkning,
exempelvis förordning 1924/2006 om närings- och hälsopåståenden.
Påståenden ger fler krav
Gör man ett närings- eller hälsopåstående om en produkt måste man deklarera
näringsvärdet för det ämne som påståendet gäller, även om det i vanliga fall inte
är en obligatorisk uppgift. De ämnen som finns med på listan över näringsämnen som frivilligt får deklareras, ska stå i näringsdeklarationen. Övriga ämnen
ska stå intill den.
2
OBS från Li: Näringsämnen som inte finns med i uppräkningen ovan exempelvis omega 3 och omega 6, får alltså bara anges om man gör ett näringseller hälsopåståenden om dem. Sådana näringsämnen får inte deklareras i
näringsdeklarationen utan ska skrivas i nära anslutning och i samma synfält
som den.
Se även Handbok om närings- och hälsopåståenden för vilka regler som gäller för
de olika påståendena. www.halsopastaenden.se
Laktos finns med på allergenlistan och halten får därför anges. Uppgiften
om laktosinnehållet anges lämpligen intill näringsdeklarationen. För laktosreducerade och laktosfria livsmedel, se avsnittet om livsmedel för särskilda
näringsändamål på sidan 114.
Vitaminer och mineralämnen
Betydande mängd innebär att produkten innehåller så pass mycket vitaminer
eller mineralämnen att den kommer upp i en viss procent av den mängd man
bör få i sig, det så kallade referensvärdet. (Det begreppet har ersatt den tidigare
märkningen rekommenderat dagligt intag, RDI, i lagstiftningen.)
I regel bör man ta hänsyn till följande värden vid beslut om vad som är en betydande mängd:
15 % av referensvärdet för näringsinnehållet per 100 g eller 100 ml för andra produkter än drycker.
7,5 % av referensvärdet för näringsinnehållet för drycker per 100 ml.
15 % av referensvärdet för näringsinnehållet per portion om förpackningen endast innehåller en portion.
Lis tolkning: Eftersom förordningen endast anger att man i regel bör ta
hänsyn till de angivna värdena, menar Li att 7,5 % kan användas som gräns
för trögflytande produkter såsom fil och yoghurt som äts med sked i större
mängd och som säljs i större förpackningar än en portionsförpackning.
2. Närmare bestämmelser om märkningsuppgifter
75
Näringsdeklaration
Li:s Märkningshandbok mars 2013
Vitaminer och
mineralämnen
som får deklareras
Dagligt
referensintag
15 % av dagligt
referensintag
(ej avrundade värden)
7,5 % av dagligt
referensintag
(ej avrundade värden)
Vitamin A
800 µg
120 µg
60 µg
Vitamin D
5 µg
0,75 µg
0,375 µg
Vitamin E
12 mg
1,8 mg
0,9 mg
Vitamin K
75 µg
11,25 µg
5,625 µg
Vitamin C
80 mg
12 mg
6 mg
Tiamin
1,1 mg
0,165 mg
0,0825 mg
Riboflavin
1,4 mg
0,21 mg
0,105 mg
Niacin
16 mg
2,4 mg
1,2 mg
Vitamin B6
1,4 mg
0,21 mg
0,105 mg
Folsyra
200 µg
30 µg
15 µg
Vitamin B12
2,5 µg
0,375 µg
0,1875 µg
Biotin
50 µg
7,5 µg
3,75 µg
Pantotensyra
6 mg
0,9 mg
0,45 mg
Kalium
2000 mg
300 mg
150 mg
Klorid
800 mg
120 mg
60 mg
Kalcium
800 mg
120 mg
60 mg
Fosfor
700 mg
105 mg
52,5 mg
Magnesium
375 mg
56,25 mg
28,125 mg
Järn
14 mg
2,1 mg
1,05 mg
Zink
10 mg
1,5 mg
0,75 mg
Koppar
1 mg
0,15 mg
0,075 mg
Mangan
2 mg
0,3 mg
0,15 mg
Fluorid
3,5 mg
0,525 mg
0,2625 mg
Selen
55 µg
8,25 µg
4,125 µg
Krom
40 µg
6 µg
3 µg
Molybden
50 µg
7,5 µg
3,75 µg
Jod
150 µg
22,5 µg
11,25 µg
2
Begreppet dagligt referensintag är till för märkningsändamål och är ingen näringsrekommendation.
Li:s Märkningshandbok mars 2013
2. Närmare bestämmelser om märkningsuppgifter
Näringsdeklaration
76
Livsmedelsverkets rekommendation: Man bör skriva vitaminer och mineralämnen i den ordning de står i tabellen ovan.
Li:s tolkning: Beräkningarna av referensintaget bör göras på exempelvis niacinekvivalenter, retinolekvivalenter eller α-tokoferolekvivalenter.
Om man tillsätter vitaminer eller mineralämnen i en produkt (d.v.s. berikar
den) ska man i den obligatoriska näringsdeklarationen ange den totala mängden
av dessa vitaminer och mineralämnen, alltså inklusive den mängd som even­
tuellt finns naturligt i produkten.
Procent av referensintaget
Deklarerar man vitaminer och mineralämnen ska man både ange innehåll per
100 gram eller per 100 milliliter, och ange procent av referensintaget per 100
gram eller per 100 milliliter, se tabellen ovan.
2
Li:s tips: Dagligt referensintag kan förkortas DRI i näringsdeklarationen, om
man även skriver ut vad förkortningen står för. Se märkningsexemplet med
leverpastej på sidan 134.
Som en frivillig uppgift får man även ange procent av referensintag per 100
gram eller per 100 milliliter för de näringsämnen som är obligatoriska att deklarera (energivärde, mängden av fett, mättat fett, kolhydrat, sockerarter, protein
och salt). Deras referensintag finns i tabellen nedan. Märker man procent av
referensintag för dessa ämnen ska man lägga till följande förtydligande mening
i omedelbar närhet av uppgifterna:
Referensintag för en genomsnittlig vuxen (8 400 kJ/2 000 kcal).
OBS från Li: Det är bara de näringsvärden som är obligatoriska att deklarera
som även får anges som procent av referensintaget. Det gäller inte andra näringsvärden som kan ingå i näringsvärdestabellen, exempelvis enkelomättat
fett och fiber.
Referensintag för vuxna personer
Energi eller näringsämne
Energi
8 400 kJ/2 000 kcal
Totalt fett
70 g
Mättat fett
20 g
Kolhydrat
260 g
Sockerarter
90 g
Protein
50 g
Salt
6g
2. Närmare bestämmelser om märkningsuppgifter
77
Referensintag
Näringsdeklaration
Li:s Märkningshandbok mars 2013
Upprepade uppgifter och frivillig deklaration
Om man har märkt ett livsmedel med den obligatoriska näringsdeklarationen
får man även upprepa vissa uppgifter. De ska i så fall stå på framsidan av förpackningen. Uppgifterna som får upprepas är:
•
Energivärdet, eller
•
energivärdet tillsammans med mängden av fett, mättat fett, sockerarter och
salt.
Li:s tips: Uppgifter som anges på framsidan av en förpackning ska vara
lättlästa och enkla att snabbt förstå. Därför är rekommendationen att man
normalt sett endast anger energivärdet på framsidan, och inte energivärdet
tillsammans med andra näringsvärden, eftersom det kan göra informationen
rörigare.
2
Frivilliga näringsdeklarationer som får ha färre uppgifter
Vill man göra en frivillig näringsdeklaration för drycker med mer än 1,2 volymprocent alkohol behöver man inte ange alla obligatoriska näringsvärden. För
dessa drycker räcker det att ta med energivärdet.
Livsmedel som inte är färdigförpackade och säljs till konsument eller storhushåll, eller som förpackas på begäran på försäljningsstället, eller som är färdigförpackade för direktförsäljning, får också märkas med färre näringsvärden. För
dessa livsmedel räcker det att ange:
•
Energivärdet, eller
•
energivärdet tillsammans med mängden av fett, mättat fett, sockerarter och
salt.
Märkning per portion eller konsumtionsenhet
Frivilligt får energivärde och mängd näringsämnen även anges per portion
och/eller per konsumtionsenhet. I så fall ska det vara lätt för konsumenterna
att se vad som är en portion eller konsumtionsenhet. Man måste också ange
på etiketten hur stora portionerna/enheterna är och hur många som ingår i
förpackningen. Den texten ska finnas i nära anslutning till näringsdeklarationen.
Märkningen är ett komplement och får alltså inte ersätta den obligatoriska
märkningen per 100 gram eller 100 milliliter.
EU-kommissionen kommer att ta fram närmare regler för hur märkningen per
portion eller per konsumtionsenhet ska göras för vissa grupper av livsmedel.
Vid frivillig märkning av procent av referensintaget, kan man däremot välja att
ange halterna per portion/enhet istället för att ange dem per 100 gram eller 100
milliliter. Man kan också välja att ange procent av referensintaget både per portion och per 100 gram/milliliter.
Notera att detta inte gäller vitaminer som deklareras, eftersom de kräver en obligatorisk märkning av procent av referensintaget.
Om obligatoriska näringsvärden upprepas på framsidan av förpackningen,
måste inte alla anges per 100 gram eller milliliter, det är bara krav för energivärdet. Övriga upprepade uppgifter får märkas per portion/enhet istället. Även upprepad märkning av procent av referensintaget får göras per portion/enhet och
måste inte uttryckas per 100 gram eller milliliter, med undantag för energivärdet.
Li:s Märkningshandbok mars 2013
2. Närmare bestämmelser om märkningsuppgifter
Näringsdeklaration
78
Ett annat undantag från att ange näringsvärde per 100 gram eller milliliter gäller
frivillig näringsdeklaration för livsmedel som inte är färdigförpackade och säljs
till konsument eller storhushåll, eller som förpackas på begäran på försäljningsstället, eller som är färdigförpackade för direktförsäljning. Väljer man att deklarera energivärdet, mängden näringsämnen och/eller procent av referensintaget
räcker det att ange dessa per portion eller konsumtionsenhet.
Så ska näringsdeklarationen skrivas
Näringsdeklarationen ska vara tydlig och sammanhållen. Både obligatoriska
och frivilliga uppgifter ska stå i samma synfält och de som deklareras ska ha
ordningen enligt tabellen på sidan 74.
Näringsvärdena ska anges i tabellform med siffrorna under varandra om utrymmet räcker till. Gör det inte det får deklarationen skrivas som löpande text.
2
Näringsvärden som upprepas på förpackningen (vilket är tillåtet för energivärde, mängd fett, mättat fett, sockerarter och salt) ska stå på framsidan. Uppgifterna som upprepas behöver inte skrivas i tabellform, men teckenstorleken ska
följa kraven som gäller för alla obligatoriska märkningsuppgifter. Se sidan 13.
Om man gör en frivillig märkning av näringsvärden där inte alla uppgifter är
obligatoriska, måste man inte skriva i tabellform. Det gäller alltså energivärde
för drycker med mer än 1,2 volymprocent alkohol, eller energivärde och eventuellt mängd av fett, mättat fett, sockerarter och salt för livsmedel som inte är
färdigförpackade och säljs till konsument eller storhushåll, eller som förpackas
på begäran på försäljningsstället, eller som är färdigförpackade för direktförsäljning.
Är energivärdet eller mängden näringsämnen obetydlig i en vara får man
skriva det istället för att sätta ut ett värde. Texten ska stå i nära anslutning till
näringsdeklarationen. Se tabellen på sidan 81 för värden som kan avrundas ner
till noll.
Li:s tips: Produkter i spad eller lag, där man normalt bara konsumerar själva
huvudprodukten (exempelvis inlagda ärtor eller sill) ska deklareras per 100
gram utan lag. Man ska också ange att det är så man har räknat.
För sammansatta produkter, bestående av separat förpackade eller sampackade klart åtskiljbara komponenter, kan grunddeklarationen kompletteras
med separat deklaration av en eller flera komponenter. Det gäller exempelvis
så kallade dinner kit med tacos, lasagne, pizza och liknande.
Så beräknas näringsvärden
Energivärdet ska beräknas med följande omräkningsfaktorer
Kolhydrat (utom polyoler)
17 kJ/g
4 kcal/g
Polyoler
10 kJ/g
2,4 kcal/g
Protein
17 kJ/g
4 kcal/g
Fett
37 kJ/g
9 kcal/g
Salatrim
25 kJ/g
6 kcal/g
2. Närmare bestämmelser om märkningsuppgifter
79
Näringsdeklaration
Li:s Märkningshandbok mars 2013
Alkohol (etanol)
29 kJ/g
7 kcal/g
Organiska syror
13 kJ/g
3 kcal/g
Fiber
8 kJ/g
2 kcal/g
Erytritol
0 kJ/g
0 kcal/g
Energivärdet och mängden näringsämnen som märks ska vara de som finns i
livsmedlet vid försäljningen. Ska livsmedlet tillagas får man istället ange värden
efter tillagning, men då måste man ha med en tillräckligt detaljerad tillagningsanvisning och vara tydlig med att uppgifterna gäller just för livsmedlet när det
är färdigt att konsumeras.
Tips från Li: Det kan vara lämpligt att även räkna med ingredienser som
behöver tillsättas för att produkten ska kunna konsumeras. Det gäller alltså
livsmedel som är märkta med ett grundrecept och tillagningsanvisningar, där
det behövs fler ingredienser än vad som finns i förpackningen. Då ska man
även räkna in den extra ingrediensen i näringsdeklarationen för den konsumtionsfärdiga varan.
2
Är den tillagade produktens näringsinnehåll helt beroende av sammansättningen av den ingrediens man lägger till, bör man ange vad man räknat med
för ingrediens i näringsdeklarationen. Till exempel kan man skriva: Tillagat
med nötfärs (med 15 % fett).
Värdena som deklareras ska vara genomsnittsvärden. Beroende på vilket
livsmedel det handlar om och vad som är lämpligast ska man utgå från något av
dessa tre alternativ:
•
Tillverkarens analys av livsmedlet.
•
En beräkning baserad på de kända eller faktiska genomsnittsvärdena för de
använda ingredienserna.
•
En beräkning baserad på allmänt fastställda och godtagna uppgifter.
I nuläget finns ingen vägledning från Livsmedelsverket om hur näringsämnen
ska avrundas i näringsdeklarationen. EU-kommissionen har godkänt en vägledning som skiljer sig en del från tidigare riktlinjer eftersom vissa värden ska
anges med större noggrannhet. Den finns på:
http://ec.europa.eu/food/food/labellingnutrition/nutritionlabel/guidance_tolerances_december_2012.pdf
Li:s Märkningshandbok mars 2013
2. Närmare bestämmelser om märkningsuppgifter
Näringsdeklaration
80
Vägledning om avrundning i näringsdeklarationen
Li menar att följande värden är rimliga att använda sig av vid avrundning och
tolerans. Med tolerans menas hur mycket de faktiska värdena får avvika från
de angivna.
Näringsämne
Energi
2
Mängd per 100 g
Avrundning
Tolerans
> 500
närmaste 50 tal
500-20
närmaste 10 tal
< 20
närmaste heltal
Fett
> 40
närmaste 1 g
±8g
10 - 40
närmaste 1 g
± 20 %
0,5 - 10
närmaste 0,1 g
±2g
< 0,5
0 g eller < 0,5 g
Fett: mättat,
omättat m.m.
> 10
närmaste 1 g
4 - 10
närmaste 0,1 g
± 20 %
0,5 - 4 närmaste 0,1 g
± 20 %
< 0,5
0 g eller < 0,5 g
± 0,8 g
Kolhydrater
Sockerarter
Protein
> 40
närmaste 1 g
±8g
10 - 40
närmaste 1 g
± 20 %
0,5 - 10
närmaste 0,1 g
±2g
< 0,5
0 g eller < 0,5 g
Salt
≥ 1,25
närmaste 0,1 g
± 20 %
< 1,25
närmaste 0,1 g
± 0,375 g
< 0,0125
0 g eller < 0,01 g
Livsmedelsverkets tolkning: Mängden kolhydrat får beräknas som den rest
som återstår, då mängderna av protein, fett, aska, vatten och i förekommande
fall fiber, alkohol och organiska syror dras ifrån totalmängden.
2. Närmare bestämmelser om märkningsuppgifter
81
Näringsdeklaration
Li:s Märkningshandbok mars 2013
Li:s tips om beräkningsgrunder
Det är bra att använda analys för att kontrollera näringsdeklarationer som
grundar sig på beräkningar, eftersom offentlig kontroll av näringsdeklarationen görs genom analys.
När ett livsmedels näringsvärde först utformas bör beräkningar och/eller
analyser för samtliga uppgifter i näringsdeklarationen finnas tillgängliga, som
styrker att de angivna värdena är representativa för produkten.
Analyser och beräkningar bör göras fortlöpande i sådan omfattning att väsentliga förändringar inte kan passera oförmärkt.
Varje analys bör vara baserad på minst tre slumpvist uttagna hela förpackningar spridda under ett givet tillverkningstillfälle.
Analyserna bör utföras enligt Livsmedelsverkets anvisningar eller enligt
vedertagna metoder.
2
Kolhydrat ska i näringsdeklarationen avse tillgängliga kolhydrater.
Vid beräkning av kolhydratvärdet (som ”rest”) ska hänsyn tas till mängden
fiber, alkohol och organiska syror, om förekomsten av dessa påverkar energivärdet med mer än 10 %.
Även om påverkan är mindre än 10 % får kolhydrat- och energivärde korrigeras med hänsyn till de faktiska halterna av fiber, alkohol eller organiska syror.
Om fiber anges i näringsdeklarationen ska kolhydrat- och energivärde alltid
vara korrigerade.
Halten av vissa vitaminer och mineralämnen ska anges med två siffrors noggrannhet. Följande tal är angivna med två siffrors noggrannhet:
120
12
1,2
0,12
0,012
Li:s Märkningshandbok mars 2013
2. Närmare bestämmelser om märkningsuppgifter
Näringsdeklaration
82
Definitioner av näringsämnen
Fett: sammanlagda mängden lipider, även fosfolipider.
Mättat fett: fettsyror utan dubbelbindning.
Transfett: fettsyror med minst en icke-konjugerad (d.v.s. åtskild av minst en
metylengrupp) kol-koldubbelbindning i transställning.
Enkelomättat fett: fettsyror med en cis-dubbelbindning.
Fleromättat fett: fettsyror med två eller flera metylenåtskilda cis-cis-dubbelbindningar.
Kolhydrat: varje kolhydrat som kan omvandlas i människokroppen, även
polyoler.
2
Sockerarter: alla monosackarider och disackarider som förekommer i livsmedel,
dock inte polyoler.
Polyoler: alkoholer som innehåller mer än två hydroxigrupper.
Protein: den proteinhalt som beräknas med följande formel: protein = sammanlagda kvävemängden enligt Kjeldahl × 6,25.
Salt: det saltekvivalenta innehåll som beräknas med följande formel: salt =
natrium × 2,5.
Fiber: kolhydratpolymerer med minst tre monomerenheter som varken spjälkas
eller upptas i människans tunntarm och som hör till någon av följande
kategorier:
•
Ätliga kolhydratpolymerer som naturligt förekommer i konsumtionsfärdiga
livsmedel.
•
Ätliga kolhydratpolymerer som erhållits ur livsmedelsråvaror genom fysikaliska, enzymatiska eller kemiska metoder och som har en gynnsam fysiologisk effekt som påvisats genom allmänt vedertagen vetenskaplig dokumentation.
•
Ätliga syntetiska kolhydratpolymerer som har en gynnsam fysiologisk effekt
som påvisats genom allmänt vedertagen vetenskaplig dokumentation.
Genomsnittsvärde: det värde som bäst representerar den mängd näringsämne
som ett visst livsmedel innehåller och som avspeglar årstidsbetingade variationer, konsumtionsmönster och andra faktorer som kan göra att det faktiska
värdet varierar.
Undantag från krav på näringsdeklaration
Reglerna för näringsdeklaration gäller inte kosttillskott som istället regleras i
direktiv 2002/46/EG. De gäller inte heller naturliga mineralvatten som regleras i
direktiv 2009/54/EG. Dessutom är följande livsmedel och förpackningar undantagna kravet på näringsdeklaration:
•
Drycker som innehåller mer än 1,2 volymprocent alkohol.
•
Obearbetade produkter som endast innehåller en ingrediens eller en kategori
ingredienser.
•
Bearbetade produkter som endast innehåller en ingrediens eller en kategori
av ingredienser, och där bearbetningen bara består av mogning.
2. Närmare bestämmelser om märkningsuppgifter
83
Näringsdeklaration
Li:s Märkningshandbok mars 2013
•
Vatten som är avsedda som livsmedel, även sådant som endast tillförts
koldioxid och/eller aromer.
•
Örtkryddor, kryddor eller blandningar därav.
•
Salt och saltersättningar.
•
Bordssötningsmedel.
•
Hela eller malda kaffebönor och hela eller malda koffeinfria kaffebönor, samt
varor av kaffe- och cikoriaextrakt som omfattas av direktiv 1999/4/EG av den
22 februari.
•
Örtte, fruktte, te, koffeinfritt te, snabbte, pulverte eller teextrakt, koffeinfritt
snabbte, pulverte eller teextrakt som inte innehåller andra tillsatta ingredienser än aromer som inte påverkar teets näringsvärde.
•
Ättika och vinäger som framställts genom jäsning och ättik- och vinägerersättning, även sådan som endast tillsatts aromer.
•
Aromer
•
Livsmedelstillsatser
•
Processhjälpmedel
•
Livsmedelsenzymer
•
Gelatin
•
Gelébildande produkter
•
Jäst
•
Tuggummi
•
Livsmedel i förpackningar eller behållare vilkas största yta är mindre än 25
cm2.
•
Livsmedel, även hantverksmässigt framställda, som tillverkare av små
mängder varor levererar direkt till slutkonsumenter eller till lokala detaljhandelsföretag som levererar direkt till slutkonsumenter.
2
Vill man ändå skriva ut näringsvärden för dessa produkter går det bra, men då
ska märkningen utformas på samma sätt som en obligatorisk näringsdeklaration.
För alkoholhaltiga drycker kommer eventuellt undantaget från krav på näringsdeklaration att tas bort. EU kommissionen ska senast i december 2014 lägga
fram en rapport om bland annat behovet av näringsdeklaration och i synnerhet
märkning av energivärde för alkoholhaltiga drycker. Rapporten ska också undersöka om det behövs en särskild definition av så kallad alkoläsk.
Li:s Märkningshandbok mars 2013
2. Närmare bestämmelser om märkningsuppgifter
Näringsdeklaration
84
Identifieringsmärke
Här finns lagstiftningen:
EG förordning 853/2004
Artikel 5 och Bilaga II
En märkning för animaliska produkter
900
2
Produkter av animaliskt ursprung ska normalt märkas
med identifieringsmärke. Märket ska vara läsligt, outplånligt och bokstäverna ska vara lätta att urskilja. Till formen
ska identifieringsmärket vara ovalt och det ska ha texten
Sverige eller SE, anläggningens godkännandenummer och
förkortningen EG (den svenska förkortningen).
Om en anläggning framställer både livsmedel som omfattas av EG-förordningen
853/2004 och livsmedel som inte omfattas av den, får livsmedelsföretagaren använda samma identifieringsmärke för båda typer av livsmedel.
Förkortningen EG får inte skrivas i identifieringsmärken på produkter som importeras till Sverige från anläggningar utanför EU.
Begreppet kontrollmärke används endast på slaktkroppar i dag.
Se även: Kommissionens vägledning till förordning 853/2004 och Livs­
medelsverkets Vägledning Hygien och Vägledning Godkännande och registrering av
livsmedelsanläggningar. I dessa vägledningar finns bland annat tolkningar om
vad som gäller för sammansatta livsmedel och märkning med identifieringsmärke.
Li:s tips om identifieringsmärke
För att undvika risken att vilseleda när det gäller ursprung bör avsändarlandets landsbeteckning användas i identifieringsmärket, till exempel SE i stället
för Sverige.
Notera att identifieringsmärke är något helt annat än identifikationsmärkning
av livsmedelspartier så kallad lot-kod eller batch-kod som beskrivs på sidan 95.
2. Närmare bestämmelser om märkningsuppgifter
85
Identifieringsmärke
Li:s Märkningshandbok mars 2013
Ytterligare uppgifter för vissa typer av livsmedel
Här finns lagstiftningen:
Förordning (EU) nr 1169/2011
Artikel 10 & bilaga III
Förpackningsgaser
För vissa typer av livsmedel eller vissa kategorier av livsmedel finns det fler obligatoriska märkningsuppgifter. Det gäller bland annat livsmedel som förpackats i
vissa gaser.
Typ eller kategori av livsmedel
Livsmedel vilkas hållbarhet förlängts
med hjälp av förpackningsgaser som
godkänts enligt förordning (EG) nr
1333/2008.
Ska märkas med
2
Förpackad i en skyddande atmosfär.
Li:s tolkning: Exempel på när förpackningsgaser ska märkas på detta sätt är
när man tagit bort syre ur förpackningen för att förlänga hållbarheten, och
tillfört förpackningsgas vid förpackningstillfället.
Reglerna ska tillämpas endast om livsmedlets hållbarhet förlängts, alltså inte
i följande fall:
• När gas använts för att lösa ett tekniskt problem vid packningen.
• När gas återförts för att ersätta naturligt förekommande gas som gått förlorad under processen, exempelvis koldioxid som återförs när rostade kaffebönor förpackas.
• När gas tillförts för att ge produkten dess karaktäristiska organoleptiska
egenskaper, exempelvis mineralvatten och läskedrycker.
Li:s Märkningshandbok mars 2013
2. Närmare bestämmelser om märkningsuppgifter
Ytterligare uppgifter för vissa typer av livsmedel
86
Sötningsmedel
Typ eller kategori av livsmedel
2
Ska märkas med
Livsmedel som innehåller ett eller flera
sötningsmedel som godkänts enligt
förordning (EG) nr 1333/2008.
Uppgiften innehåller sötningsmedel ska åtfölja
livsmedlets beteckning.
Livsmedel som innehåller en eller flera
tillsatta sockerarter och även ett eller
flera sötningsmedel som godkänts enligt
förordning (EG) nr 1333/2008.
Uppgiften innehåller socker och sötningsmedel
ska åtfölja livsmedlets beteckning.
Livsmedel som innehåller aspartam/
salt av aspartam och acesulfam som
godkänts enligt förordning (EG) nr
1333/2008.
Uppgiften innehåller aspartam (en källa till
fenylalanin) ska finnas på etiketten i de fall
då aspartam/salt av aspartam och acesulfam
endast anges genom hänvisning till
E-numret i ingrediensförteckningen.
Uppgiften innehåller en källa till fenylalanin
ska finnas på etiketten i de fall då
aspartam/salt av aspartam och acesulfam
anges med sin specifika beteckning i
ingrediensförteckningen.
Livsmedel som innehåller mer än 10 %
tillsatta polyoler som godkänts enligt
förordning (EG) nr 1333/2008.
Överdriven konsumtion kan ha laxerande effekt.
Li:s förtydligande: Vid märkning med sötningsmedel och socker avses
med socker i detta sammanhang sockerarter, det vill säga alla mono- och
disackarider.
Lakrits
Typ eller kategori av livsmedel
Konfektyrer eller drycker som innehåller
glycyrrhizinsyra eller ammoniumsalt av
glycyrrhizinsyra till följd av tillsats av
själva ämnet (ämnena) eller av lakritsrot
(Glycyrrhiza glabra) i en koncentration av
100 mg/kg eller 10 mg/l eller högre.
Innehåller lakrits ska läggas till omedelbart
efter ingrediensförteckningen, om inte ordet
lakrits redan finns i ingrediensförteckningen
eller i livsmedlets beteckning.
Konfektyrer som innehåller
glycyrrhizinsyra eller ammoniumsalt av
glycyrrhizinsyra till följd av tillsats av
själva ämnet (ämnena) eller av lakritsrot
(Glycyrrhiza glabra) i en koncentration av
4 g/kg eller högre.
Innehåller lakrits – personer som lider av
högt blodtryck bör undvika överdriven
konsumtion ska läggas till omedelbart efter
ingrediensförteckningen.
2. Närmare bestämmelser om märkningsuppgifter
87
Ska märkas med
Ytterligare uppgifter för vissa typer av livsmedel
Om det inte finns en ingrediensförteckning
ska denna uppgift åtfölja livsmedlets
beteckning.
Om det inte finns en ingrediensförteckning
ska denna uppgift åtfölja livsmedlets
beteckning.
Li:s Märkningshandbok mars 2013
Drycker som innehåller glycyrrhizinsyra
eller ammoniumsalt av glycyrrhizinsyra
till följd av tillsats av själva ämnet
(ämnena) eller av lakritsrot (Glycyrrhiza
glabra) i en koncentration av 50 mg/l
eller högre, eller 300 mg/l eller högre
för drycker som innehåller mer än
1,2 volymprocent alkohol (som säljs
konsumtionsfärdiga eller rekonstitueras
enligt tillverkarens anvisningar).
Innehåller lakrits – personer som lider av
högt blodtryck bör undvika överdriven
konsumtion ska läggas till omedelbart efter
ingrediensförteckningen.
Om det inte finns en ingrediensförteckning
ska denna uppgift åtfölja livsmedlets
beteckning.
Koffein
Typ eller kategori av livsmedel
Drycker som är avsedda att konsumeras
utan vidare beredning och innehåller
mer än 150 mg koffein/l, oavsett källa,
eller är i koncentrerad eller torkad form
och efter rekonstituering innehåller mer
än 150 mg koffein/l, oavsett källa.
Ska märkas med
2
Hög koffeinhalt. Rekommenderas ej för barn och
gravida eller ammande kvinnor.
Texten ska stå i samma synfält som
dryckens beteckning, följt av en hänvisning
inom parentes till koffeinhalten uttryckt i
mg per 100 ml.
Undantag: Drycker som baseras på kaffe,
te, kaffeextrakt eller teextrakt vilkas
beteckning innehåller orden kaffe eller te.
Livsmedel – utom drycker – som
innehåller koffein som tillsatts för ett
visst fysiologiskt ändamål.
Innehåller koffein. Rekommenderas ej för barn
och gravida.
Texten ska stå i samma synfält som
livsmedlets beteckning, följt av en
hänvisning inom parentes till koffeinhalten
uttryckt i mg per 100 g/ml.
När det gäller kosttillskott ska
koffeinhalten uttryckas per portion som
en rekommendation för dagligt intag på
etiketten.
Li:s Märkningshandbok mars 2013
2. Närmare bestämmelser om märkningsuppgifter
Ytterligare uppgifter för vissa typer av livsmedel
88
Fytosteroler, fytosterolestrar, fytostanoler eller
fytostanolestrar
Typ eller kategori av livsmedel
Livsmedel eller livsmedelsingredienser
med tillsats av fytosteroler,
fytosterolestrar, fytostanoler eller
fytostanolestrar.
2
Ska märkas med
1) Med tillsats av växtsteroler eller med
tillsats av växtstanoler i samma synfält som
livsmedlets beteckning.
2) Mängden av tillsatta fytosteroler,
fytosterolestrar, fytostanoler eller
fytostanolestrar (uttryckt i procent eller som
gram av fria växtsteroler/växtstanoler per
100 g eller 100 ml av livsmedlet) ska anges i
ingrediensförteckningen.
3) Uppgift om att varan är avsedd enbart för
personer som vill sänka kolesterolhalten i
blodet.
4) Uppgift om att patienter som tar
kolesterolsänkande läkemedel endast bör
inta varan i samråd med läkare.
5) Väl synlig uppgift om att livsmedlet från
näringssynpunkt kan vara mindre lämpligt
för gravida och ammande kvinnor samt barn
under fem år.
6) Råd om att livsmedlet ska användas
som en del av en balanserad och varierad
kost som innefattar regelbundet intag av
frukt och grönsaker för att upprätthålla
karotennivåerna.
7) Uppgift om att intag av mer än 3 g per
dag av tillsatta växtsteroler/växtstanoler bör
undvikas. Texten ska stå i samma synfält
som uppgiften i punkt 3.
8) En definition av en portion av livsmedlet
eller livsmedelsingrediensen i fråga (helst
i g eller ml) med uppgift om hur mycket
växtsteroler/växtstanoler en portion
innehåller.
Fler obligatoriska märkningsuppgifter
I kapitlet om särskilda beteckningar och livsmedelsgrupper finns information
om fler typer av livsmedel. Läs till exempel mer om ytterligare obligatoriska
uppgifter för fryst kött och fetthalt i köttråvara på sidan 110, och för fryst fisk på
sidan 100.
2. Närmare bestämmelser om märkningsuppgifter
89
Ytterligare uppgifter för vissa typer av livsmedel
Li:s Märkningshandbok mars 2013
Frivilliga märkningsuppgifter
Här finns lagstiftningen:
Förordningarna (EG) nr 1924/2006
& (EU) nr 116/2010
Närings- och hälsopåståenden.
Förordning (EU) nr 432/2012
Godkända hälsopåståenden enligt artikel
13.1 i förordning (EG) nr 1924/2006.
Förordning (EU) nr 1169/2011
Artikel 36 & 37
Regler för frivillig livsmedelsinformation.
Livsmedelsverkets föreskrifter
LIVSFS 2009:6 (H 128)
Nyckelhålet
Förordningarna (EG) nr 834/2007
& (EG) nr 889/2008
Ekologisk produktion och märkning av
ekologiska produkter.
2
Se även: Handbok om närings- och hälsopåståenden, som Li tagit fram tillsammans
med Svensk Dagligvaruhandel. Handboken och aktuell information om näringsoch hälsopåståenden finns på hemsidan: www.halsopastaenden.se
För mer information om nyckelhålet och olika certifieringar, se hemsidorna som
listas under respektive rubriker.
Regler för frivillig information
Även uppgifter som inte krävs i lagstiftningen och som ges frivilligt, måste följa
grundläggande krav för livsmedelsinformation. Det innebär till exempel att
märkningen måste vara rättvisande och inte får vilseleda. Frivillig märkning
får inte heller göra den obligatoriska märkningen mer svårläst. Se kapitel 1 och
sidan 9 för allmänna krav på livsmedelsinformation. Reglerna säger också att
den frivilliga informationen i förekommande fall ska vara grundad på relevanta
vetenskapliga uppgifter.
För olika typer av uppgifter finns olika typer av krav. I detta avsnitt ges några
exempel på frivilliga märkningsuppgifter.
För information om de frivilliga uppgifterna tillverkningsdag, bakdag och förpackningsdag, sidan 64 i kapitlet om datummärkning.
Det kan komma närmare regler för frivillig livsmedelsinformation inom tre områden. EU-kommissionen håller på att se över:
•
Hur man ska få ange eventuell och oavsiktlig förekomst av allergener (kan
innehålla spår av).
•
Information om ett livsmedel är lämpligt för vegetarianer eller veganer.
•
Information om referensintag för specifika befolkningsgrupper (utöver de referensintag för vuxna personer som reglerna för näringsdeklaration tar upp).
Närings- och hälsopåståenden
Ett näringspåstående är ett uttryck som berättar att livsmedlet innehåller nyttiga eller nödvändiga ämnen. Det kan också framhålla att ett livsmedel inte
innehåller, eller bara innehåller lite av, ämnen vi generellt bör äta mindre av.
Typiska näringspåståenden är: rik på c-vitamin, fiberrik, lättsockrad, sockerfri, utan
tillsatt socker, ökat innehåll av och minskat innehåll av.
Li:s Märkningshandbok mars 2013
2. Närmare bestämmelser om märkningsuppgifter
Frivilliga märkningsuppgifter
90
Ett hälsopåstående är ett uttryck som säger att det finns ett samband mellan
hälsa och ett livsmedel eller dess beståndsdelar.
Bara godkända påståenden är tillåtna
EU-kommissionen har tagit fram listor på de närings- och hälsopåståenden som
är godkända inom EU, så kallade positivlistor. Det är bara dessa påståenden som
får användas i märkning och i livsmedelsreklam. Det finns också ett register på
EU kommissionens hemsida med icke-godkända hälsopåståenden.
För varje godkänt påstående finns särskilda villkor som ett livsmedel måste uppfylla för att få märkas med påståendet. Det finns också allmänna och särskilda
principer och villkor som reglerar användningen av påståendena. Exempelvis får
de inte vilseleda. Reglerna som styr hur närings- och hälsopåståenden får användas är alltså omfattande och ska man göra en sådan märkning bör man läsa
den särskilda handboken, se ovan.
2
Uppgifter i gränslandet
Uppgifter som rör näringsämnen och som krävs i annan lagstiftning än den
ovan, räknas inte som näringspåståenden. Det gäller även vissa uppgifter som
beskriver ingrediensers egenskaper. Uttrycken osaltad och osötad räknas till
exempel inte som näringspåståenden, medan sockerfri och utan tillsatt socker är
näringspåståenden.
Handboken om närings- och hälsopåståenden är som sagt en god hjälp för att
förstå reglerna.
För mer information om näringspåståenden och särskilda krav på näringsdeklaration, se sidan 75 i kapitlet om näringsdeklaration.
Livsmedelsverkets tolkning - uttrycket osötat
Uttrycket osötat finns inte med i EU-förordningens bilaga och är inte ett näringspåstående. Men man får ändå inte använda uttrycket på ett sätt som kan
vilseleda konsumenterna. En produkt med märkningen osötad bör därför inte
ha tillsatts sötningsmedel eller innehålla ingredienser som används för att ge
livsmedlet söt smak.
Nyckelhålet
Nyckelhålet är Livsmedelsverkets symbol som är tänkt att hjälpa konsumenterna att välja hälsosammare alternativ. Märkning med nyckelhålet står för:
•
Mindre och/eller nyttigare
fett
•
Mindre socker
•
Mindre salt
•
Mer fiber och fullkorn
Nyckelhålsmärkta livsmedel ska uppfylla ett eller flera av ovanstående villkor i
jämförelse med andra livsmedel av samma typ. Se Livsmedelsverkets hemsida
för fullständiga regler om vilka livsmedel som får använda nyckelhålets symbol.
www.slv.se/sv/grupp1/mat-och-naring/nyckelhalet/
2. Närmare bestämmelser om märkningsuppgifter
91
Frivilliga märkningsuppgifter
Li:s Märkningshandbok mars 2013
Ekologiska livsmedel
För att en produkt ska få märkas som ekologisk måste den vara certifierad
(kontrollerad) enligt EU:s regler för ekologisk produktion, se förordningarna i
tabellen på sidan 90. Certifieringen ska skötas av ett godkänt kontrollorgan. Det
är bland annat obligatoriskt att märka ekologiska produkter med EU:s logotyp
för ekologisk produktion (det så kallade EU-lövet), kodnumret till kontrollorganet
som kontrollerade det sista steget i produktionen, och
ursprunget på de ekologiska ingredienserna. Läs mer
om märkning av ekologiska produkter i reglerna och på
livsmedelsverkets hemsida:
www.slv.se/sv/grupp1/Markning-av-mat/Ekologisk-mat/
Markning-av-ekologisk-mat/
Se även märkningsexemplet med ekologisk müsli på sidan 135.
2
En producent som vill sälja sina produkter som ekologiska ska följa EU-förordningarna, men kan välja att även uppfylla ett annat privat regelverk, exempelvis
KRAV:s regler. Observera att man då måste vara certifierad (kontrollerad) även
mot det privata regelverket. Produkterna märks då både med EU-lövet och KRAVmärket.
Tänk på att hela produkten måste vara certifierad som ekologisk. Det räcker
alltså inte att till exempel baka ett bröd med ekologiskt mjöl och sedan märka
det som ekologiskt.
Andra certifieringar
Det finns även andra certifieringar, utöver de ekologiska, som visar att en produkt är producerad enligt särskilda krav. Alla har sina regelverk som man måste
följa.
Li:s Märkningshandbok mars 2013
2. Närmare bestämmelser om märkningsuppgifter
Frivilliga märkningsuppgifter
92
Sorteringsanvisning och materialmärkning
Här finns lagstiftningen:
SFS 2005:220 Svensk förordning om retursystem för
plastflaskor och metallburkar.
Plastflaskor (PET) och metallburkar
Sedan 2006 gäller en förordning som säger att alla som yrkesmässigt tappar eller
importerar konsumtionsfärdig dryck i plastflaska eller metallburk, måste se till
att produkten ingår i ett godkänt retursystem. Det finns dock några undantag,
produkter som huvudsakligen består av mejeriprodukter eller juicer av grönsaker, frukt eller bär omfattas inte av reglerna.
Enligt reglerna ska det bland annat framgå av märkning på flaskorna och burkarna vilket retursystem de ingår i och vilken pant köparen får när de lämnas
tillbaka. Returpack är ansvarig för det svenska pantsystemet av burkar och PETflaskor för konsumtionsfärdig dryck. Läs mer på Returpacks hemsida:
www.pantamera.nu
2
Återfyllbara glasflaskor
De återfyllbara glasflaskorna (33 cl och 50 cl) regleras inte av någon lagstiftning
och ingen speciell märkning krävs. De bolag som ansvarar för de återfyllbara
glasflaskorna administreras av Sveriges Bryggerier. För returglasflaskor med 50 cl
har branschen kommit överrens om att etiketten ska märkas med symbolen
nedan i valfri färg.
Sorteringsanvisningar för återvinningsbara förpackningar
Förpackningar som ska lämnas i återvinningsstationer bör märkas så att konsumenterna vet hur de ska sorteras. REPA är serviceorganisationen för näringslivets materialbolag: Plastkretsen, Returkartong, Metallkretsen och Pressretur.
REPA föreslår följande formuleringar för förpackningar som övervägande
består av:
Hård eller mjuk plast
Sorteras som plastförpackning
Papper/kartong
Sorteras som pappersförpackning
Metall
Sorteras som metallförpackning
För dessa förpackningsmaterial finns även symboler (pictogram) som kan användas av producenter som är anslutna till REPA.
2. Närmare bestämmelser om märkningsuppgifter
93
Sorteringsanvisning och materialmärkning
Li:s Märkningshandbok mars 2013
För blandmaterial som är lätt skiljbara, exempelvis glasburkar med metallock,
rekommenderar REPA att man anger att de sorteras var för sig.
Om materialen inte är lätt skiljbara, exempelvis laminatmaterial, är rekommendationen att de sorteras som det material som viktmässigt dominerar. Exempelvis ska en chipspåse som består av 99 % plast och 1 % aluminium sorteras som
plast eftersom plasten dominerar viktmässigt.
För glasförpackningar rekommenderar Svensk Glasåtervinning följande
formuleringar:
Färgat glas
Sorteras som färgat glas
Ofärgat glas
Sorteras som ofärgat glas
2
Övriga symboler
Den Gröna Punkten är en symbol för återvinning,
som visar att förpackningsavgiften är betald i det
land där produkten säljs. Den har sitt ursprung i
Tyskland, men används idag i ett 20-tal länder i
Europa. Rätten att använda den Gröna Punkten
i Sverige förbehålls företag som är anslutna till
REPA.
Svensk Glasåtervinning rekommenderar att deras
återvinningssymbol används av producenter som
är anslutna dit.
Läs mer på www.repa.se
och www.glasatervinning.se
Li:s Märkningshandbok mars 2013
2. Närmare bestämmelser om märkningsuppgifter
Sorteringsanvisning och materialmärkning
94
Kapitel 3
Identifikationsmärkning av
livsmedelspartier
Här finns lagstiftningen:
Livsmedelsverkets föreskrifter SLVFS 1993:20 (H 131)
Regler för ID-märkning
Identifikationsmärkning är en märkning som gör det möjligt att identifiera det
parti som ett livsmedel tillhör. Föreskrifterna gäller livsmedel i allmänhet även
om annat föreskrivs i märkningsbestämmelser för särskilda livsmedelsgrupper.
Med ett parti menas ett antal enheter av ett livsmedel, som har producerats,
tillverkats eller förpackats under likvärdiga förhållanden. Vad som ingår i partiet
bestämmer producenten, tillverkaren, förpackaren eller den säljare inom EESområdet som först säljer varan.
Li:s tips: Den tid ett parti tillverkas eller förpackas under är högst 24 timmar.
Ofta kallas ID-märkningen lot-kod eller batch-kod.
3
ID-märkningen ska bestå av en kod som identifierar partiet. Är det svårt att
särskilja ID-märkningen från övrig märkning på förpackningen ska ID-koden
föregås av bokstaven L.
Är förpackingen redan märkt med bäst före-dag eller sista förbrukningsdag, där
dag och månad finns med, kan det ersätta ID-märkningen. Se sidan 60 för mer
information om hur datummärkningen ska se ut.
ID-märkningen ska vara lätt att se, klart läsbar och beständig. Den ska stå på
själva förpackningen eller på en etikett på förpackningen. Saknas förpackning
ska ID-märkningen finnas med i en särskild handling.
Undantag där ID-märkning inte behövs
•
Jordbruksprodukter i det första transport- eller handelsledet från jordbruket.
•
Livsmedel som säljs till enskilda konsumenter och som inte är färdigförpackat, eller förpackas på köparens begäran, eller färdigförpackas för omedelbar
försäljning.
•
Förpackningar vars största yta är mindre än 10 cm2. Dessa förpackningars ytterförpackning ska dock förses med identifikationsmärkning.
•
Portionsförpackningar med glassvaror om deras ytterförpackning är märkt
med ID-märkning.
Enligt Livsmedelsverkets allmänna råd är det önskvärt att ID-märkningen
även finns på ytterförpackningar som omsluter flera enheter med färdigförpackade livsmedel.
3. Identifikationsmärkning av livsmedelspartier
95
Li:s Märkningshandbok mars 2013
OBS från Li: Förutom undantagen ovan, gäller kravet om ID-märkning alla
livsmedel i alla handelsled, oavsett om det är fråga om färdigförpackade eller
icke-färdigförpackade livsmedel.
Li:s tips: En tydlig och lättläst ID-märkning betyder mycket för spårbarheten
till exempel vid återkallande av livsmedelsprodukter.
Notera att identifikationsmärkning av livsmedelspartier är något helt annat
än det identifieringsmärke (tidigare kontrollmärke) som regleras i hygienförordningen för animala livsmedel, 853/2004. Identifieringsmärke beskrivs i
kapitel 2 på sidan 85.
Portionsförpackningar med glassvaror är undantagna kravet på ID-märkning,
men de är inte längre undantagna kravet på bäst före-märkning. Numera har
alltså även dessa förpackningar en märkning som gäller som ID-märkning, så
länge bäst före skrivs med dag och månad.
Tänk på att undantagen från ID-märkning endast gäller de livsmedel och
förpackningar som räknas upp ovan. Andra förpackningar som är undantagna
andra märkningskrav måste fortfarande märkas med ID-märkning.
3
Li:s Märkningshandbok mars 2013
3. Identifikationsmärkning av livsmedelspartier
96
Kapitel 4
Särskilda beteckningar och
livsmedelsgrupper
Bredbara fetter
Här finns lagstiftningen:
Förordning (EG) nr 1234/2007
Artikel 115
Förordning (EG) nr 445/2007
Regler för bredbara fetter; smör, margarin
och matfettsblandningar som har en fetthalt
av 10 viktprocent till 90 viktprocent, och är
fasta vid 20 °C.
Definitioner på produkternas
sammansättning och speciella
märkningsföreskrifter.
Tillämpningsföreskrifter
Reglerna gäller för tre typer av produkter:
A. Mjölkfett med beteckningarna: smör, smör 60 %, smör 40 % och bredbart smör
X %. Fettfasen är mjölkfett.
B. Fett med beteckningarna: margarin, margarin 60 %, margarin 40 % och matfett
X %. Fettfasen är vegetabilisk och/eller animalisk med en mjölkfetthalt på
högst 3 % av fettinnehållet.
C. Blandprodukter med beteckningarna: matfettsblandning, matfettsblandning
60 %, matfettsblandning 40 % och matfettsblandning X %. Fettfasen är vegetabilisk och/eller animalisk och där mjölkfetthalten är mellan 10-80 % av fetthalten.
Godkända svenska beteckningar är bland annat flytande margarin, messmör och
vitlökssmör. De ska ha en minsta fetthalt och/eller minimihalt av mjölkfett.
4
Extra märkningsuppgifter för bredbara fetter
Utöver de generella märkningsuppgifterna ska bredbara fetter även märkas med:
•
Beteckningar enligt punkterna A, B, och C ovan.
•
Den totala fetthalten i viktprocent vid produktionstillfället.
•
Produkter som ingår i grupp C ovan ska ha halten vegetabiliskt fett, mjölkfett
eller annat animaliskt fett i viktprocent i fallande ordning efter deras viktandel vid produktionstillfället.
•
Salthalten i procent angiven i ingrediensförteckningen.
Uttryck som får användas
•
De förbehållna beteckningarna får användas tillsammans med uttryck som
anger den växt- och/eller djurart som fettet kommer ifrån samt uttryck om
den avsedda användningen.
•
Traditionell får användas tillsammans med smör om produkten är tillverkad
direkt av mjölk och grädde.
•
Beteckningarna minarin eller halvarin får användas för margarin 40 %.
•
Begreppet vegetabiliskt får användas för produkter enligt B ovan, om pro-
4. Särskilda beteckningar och livsmedelsgrupper
97
Li:s Märkningshandbok mars 2013
dukten endast innehåller fett av vegetabiliskt ursprung. Dock accepteras att
max 2 % av fettinnehållet är från animaliska fetter, till exempel mjölkfett. Ett
vegetabiliskt margarin behöver alltså inte vara helt mjölkfritt.
•
Uttrycket med sänkt fetthalt får användas för produkter med en fetthalt på
41-62 %.
•
Uttrycken med låg fetthalt, light eller lätt (som i lättmargarin) får användas för
produkter med en fetthalt på högst 41 %.
Berikning av margarin och matfettsblandningar
Enligt Livsmedelsverkets regler ska margarin och matfettsblandningar samt
motsvarande produkter med lägre fetthalt som säljs i Sverige berikas med
vitamin A och vitamin D (SLVFS 1983:2; H 35).
OBS från Li: För olivolja i bredbara fetter gäller speciella regler, se avsnittet
om ätbara fetter och oljor på sidan 124.
Djupfrysta livsmedel
Här finns lagstiftningen:
Förordning (EU) nr 1169/2011
Bilaga III, punkt 6
Märkning av fryst kött, frysta
köttberedningar och frysta obearbetade
fiskeriprodukter.
Bilaga VI, del A, punkt 2
Upptinade livsmedel.
Bilaga X, punkt 3
Regler för nedfrysningsdatum.
Förordning (EG) nr 853/2004
Bl.a. om infrysningsdatum i
bearbetningsledet, om detta är ett annat än
tillverkningsdatum.
Livsmedelsverkets föreskrifter
LIVSFS 2006:12 (H95)
Definition av och regler för
djupfrysta livsmedel, exempelvis om
beredning, frysmedier, temperaturer,
temperaturmätning och förpackning.
§7, §8, §9
4
Kompletterande märkningsregler.
Så definieras djupfrysta livsmedel
Med djupfrysta livsmedel menas: Livsmedel, utom glass och glassvaror, som
snabbt har frysts ner till -18 °C eller lägre temperatur, som sedan förvaras så att
temperaturen inte överstiger -18 °C och som säljs som djupfryst livsmedel.
Extra märkning för djupfrysta livsmedel
Utöver vad som sägs i informationsförordningen 1169/2011 ska djupfrysta livsmedel märkas med följande uppgifter:
Uttrycket djupfryst ska stå i anslutning till produktens beteckning. Uttrycket får
endast användas för livsmedel som uppfyller definitionen för djupfryst.
Förutom uppgift om bäst före-dag ska anvisningar finnas om lagringstemperatur, eventuella krav på förvaringsutrustning och hur länge det djupfrysta livsmedlet kan förvaras hos mottagaren.
Texten bör inte frysas efter upptining eller motsvarande ska anges på förpack-
Li:s Märkningshandbok mars 2013
4. Särskilda beteckningar och livsmedelsgrupper
98
ningen. Kött, köttberedningar och obearbetade fiskeriprodukter som är frysta
ska märkas med nedfrysningsdatum. (Läs mer i avsnittet om datummärkning på
sidan 63.)
Icke färdigförpackade djupfrysta livsmedel som ska säljas till andra än enskilda
konsumenter eller storhushåll behöver bara märkas med:
•
Livsmedlets beteckning
•
Uttrycket djupfryst
•
Nettokvantitet
•
Uppgift som gör det möjligt att identifiera varupartiet.
•
Namn eller firmanamn och adress på tillverkare, förpackare eller säljare.
Li:s exempel på förvaringsanvisningar
A. Ytterförpackning (transportförpackning)
Förvaring: - 18 °C eller kallare
B. Konsumentförpackning och storhushållsförpackning
Förvaring och minsta hållbarhet:
I frysutrymme
(-18 °C eller kallare)
se bäst före-dag
I kylskåp eller vid
rumstemperatur
Alt 1) x timmar/dygn (se dock tillagningsanvisning )(1)
Alt 2) rekommenderas ej
Alt 3) som ofryst vara
1) Texten inom parentes används om tillagningsanvisningen anger att bäst resultat fås
vid tillagning från fryst tillstånd.
4
C. Förpackning för konsument eller storhushåll som saknar ytterförpackning
Förvaringsanvisningarna enligt A och B kombineras. Texten Förvaring och
minsta hållbarhet enligt B kompletteras med efter inköp.
Li:s exempel på upptiningsanvisningar
Enligt Li bör djupfrysta livsmedel även märkas med upptiningsanvisningar.
Här är några exempel:
Upptining
I kylskåp
x tim
I rumstemperatur
y tim
I (rinnande) kallt vatten
z tim
I varmt vatten
u tim
Om tillagningsanvisningarna rekommenderar tillagning utan att produkten
först tinas bör man ge en anvisning om det och skriva:
Upptining före tillagning rekommenderas ej, se tillagningsanvisningen.
4. Särskilda beteckningar och livsmedelsgrupper
99
Li:s Märkningshandbok mars 2013
Någon gång kan kompletterande upptiningsråd behövas i tillagningsanvisningen, till exempel för upptinade grönsaker till färskvarusallader.
Uttrycket djupfryst ska anges i anslutning till eller i samma synfält som livsmedlets beteckning. Men om produktens beteckning upprepas på flera ställen
på förpackningen räcker det om ordet djupfryst står på ett av ställena. Det bör
då placeras på förpackningens framsida där konsumenterna lättast hittar det.
Texten bör inte frysas efter upptining skrivs lämpligen vid förvaringsanvisningarna.
Enzymer som säljs som enzymer
Här finns lagstiftningen:
Förordning (EG) nr 1332/2008
Kapitel III,
artikel 10-13
Enzymförordningen
Märkning av enzymer som säljs som sådana
direkt till konsument alternativt mellan
livsmedelsproducenter, så kallad business to
business (B2B).
Ur Livsmedelsverkets vägledning om märkning: Det kan till exempel finnas
märkningskrav för enzymer i de fall de säljs som sådana, både till konsument
och mellan företag, eller ingrediensblandningar av enzymer och andra ingredienser som är avsedda för industrin.
Fiskeriprodukter
Här finns lagstiftningen:
Förordning (EU) nr 1169/2011
Bilaga III & bilaga X
Nedfrysningsdatum för obearbetade
fiskeriprodukter.
Bilaga VI
Regler för tillägg till beteckningen.
Bilaga VII
Krav på att deklarera även små
mängder tillsatt vatten i obearbetade
fiskeriprodukter och blötdjur.
Förordningarna (EEG) nr 2136/89
och (EEG) nr 1536/92
Speciella krav för beteckningarna
sardiner och tonfisk.
Förordningarna (EG) nr 104/2000,
(EG) nr 2065/2001
& Livsmedelsverkets föreskrifter
LIVSFS 2001:37 (H 136)
Krav på tilläggsmärkning om
handelsbeteckning, produktionsmetod
och fångstzon.
4
Produkter som ska ha tilläggsmärkning
Följande produkter (här listade efter sina tulltaxenummer) ska märkas med handelsbeteckning, produktionsmetod och fångstzon:
0301 Levande fisk
0302 Fisk, färsk eller kyld
0303 Fisk, fryst
Li:s Märkningshandbok mars 2013
4. Särskilda beteckningar och livsmedelsgrupper
100
0304 Fiskfiléer och annat fiskkött, färskt, kylt eller fryst.
0305 Torkad fisk, saltad fisk, fisk i saltlake; varm- och kallrökt fisk, mjöl och pellets av fisk lämpligt som livsmedel.
0306 Kräftdjur, med eller utan skal, levande, färska, kylda, frysta, torkade, salt­
ade eller i saltlake; kräftdjur med skal, ångkokta eller kokta i vatten, även kylda,
frysta, torkade, saltade eller i saltlake; mjöl och pellets av kräftdjur, lämpliga
som livsmedel.
0307 Blötdjur, även utan skal, levande, färska, kylda, frysta, torkade, saltade
eller i saltlake; ryggradslösa vattendjur, andra än kräftdjur och blötdjur, levande,
färska, kylda, frysta, torkade, saltade eller i saltlake; mjöl och pellets av andra
ryggradslösa vattendjur än kräftdjur, lämpliga som livsmedel.
Med handelsbeteckning menas svenska namn uppsatta i Livsmedelsverkets
föreskrift om handelsbeteckningar på fiskeri- och vattenbruksprodukter, SLVFS
2001:37 (H 136), senaste versionen finns i LIVSFS 2008:10.
Med produktionsmetod menas fiskeriprodukter (vildfångade) eller vattenbruksprodukter (odlade). Uppgiften ska anges på något av följande sätt beroende på
var produkten är fiskad eller om den är odlad:
•
fiskad
•
fiskad i sötvatten
•
odlad
Man behöver inte ange produktionsmetoden för arter som är fiskade i havet om
det, av handelsbeteckningen och fångstzonen, ändå tydligt framgår att den är
fiskad i havet.
Med fångstzon menas att produkter fiskade till havs ska märkas med uppgift
om en av följande zoner: Nordvästatlanten, Nordostatlanten, Östersjön, Västra
mellersta Atlanten, Östra mellersta Atlanten, Sydvästra Atlanten, Sydöstra Atlanten, Medelhavet, Svarta Havet, Indiska Oceanen eller Stilla havet.
4
För produkter fiskade i sötvatten skall ursprungslandet anges istället för fångstzon.
För vattenbruksprodukter anges det land där produkten genomgått sitt slutliga
utvecklingsskede.
Livsmedelsverkets tolkningar om tilläggsmärkning
Handelsbeteckningen och fångstzonen ska anges med sina svenska namn för
varor som säljs i Sverige. Handelsbeteckning för nya arter fastställs av Livsmedelsverket efter ansökan eller anmälan från branschen eller enskilt företag.
Färdigförpackade produkter som säljs till slutkonsument ska ha tilläggsmärkningen på förpackningen eller som anslag intill produkten. Vid lösviktsförsäljning i manuell fiskdisk och vid självtag ska tilläggsmärkningen finnas som
anslag eller skylt vid fiskdisken. Alla märkningsuppgifter ska vara skriftliga.
Det är frivilligt att märka med artens vetenskapliga (latinska) namn när man
säljer till konsumenter, men i tidigare led ska uppgiften finnas med i märkningen eller i handelsdokument.
4. Särskilda beteckningar och livsmedelsgrupper
101
Li:s Märkningshandbok mars 2013
Undantag från tilläggsmärkningen är fiskeriprodukter med andra
tulltaxenummer än de som nämns ovan, till exempel fiskpinnar
eller färdiglagad mat som innehåller fisk. Andra exempel är gravad
fisk, konserverade fiskvaror, sillinläggningar och kaviar. Kraven om
tilläggsmärkning gäller inte heller för fiskare eller odlare som säljer små
mängder direkt till konsumenter från eget fiske eller odling.
Utförligare information om tilläggsmärkningen finns i Livsmedelsverket vägledning Tilläggsmärkning av fiskeriprodukter.
Li:s tips: På färdigförpackade produkter bör tilläggsmärkningen anges på förpackningen, och inte som anslag intill produkten.
Mer information: Karta över fångstzonerna kan beställas via Svensk Fisk:
www.svenskfisk.se
Fiskbranschen har tagit fram egna riktlinjer för frivillig märkning av fångstområde för de fiskerivaror som inte omfattas av tilläggsmärkningen, se:
www.fiskbranschen.se/zoner.html
Tillägg till fiskeriprodukters beteckning/märkning
Om fiskeriprodukter innehåller tillsatta proteiner av annat animaliskt ursprung,
ska det stå i livsmedlets beteckning att proteiner ingår och vad de har för ursprung. Det gäller även hydrolyserade proteiner.
Vatten som är tillsatt till obearbetade fiskprodukter och obearbetade tvåskaliga
blötdjur ska anges i ingrediensförteckningen. Detta gäller även om mängden är
mindre än 5 % av den färdiga varans vikt.
OBS från Li: Definition av obearbetade produkter ur (EG) nr 852/2004:
Livsmedel som inte har genomgått någon bearbetning, och som omfattar produkter som har delats, styckats, trancherats, skivats, benats ur, hackats, flåtts,
krossats, skurits upp, rengjorts, putsats, skalats, malts, kylts, frysts, djupfrysts
eller tinats.
4
Om vatten har tillsatts till fiskeriprodukter och bearbetade fiskeriprodukter som
har formen av styckningsdel, stek, skiva, portion, filé eller hel fiskeriprodukt, och
vattnet utgör mer än fem procent av den färdiga produktens vikt, ska beteckningen innehålla en indikation om att vatten har tillsatts.
Li:s tolkning: Om man anger att fisk är marinerad är detta en indikation på
att vatten har tillsatts, och räcker som tillägg till beteckningen i dessa fall.
Obearbetade fiskeriprodukter som är frysta ska märkas med nedfrysningsdatum.
(Läs mer i avsnittet om datummärkning på sidan 63.)
Om fiskeriprodukter som kan ge intryck av att vara en hel fiskbit i själva verket
består av olika delar som satts samman med hjälp av andra ingredienser, exempelvis med livsmedelstillsatser, livsmedelsenzymer eller på annat sätt, ska
uttrycket sammanfogade bitar av fisk åtfölja beteckningen.
Li:s Märkningshandbok mars 2013
4. Särskilda beteckningar och livsmedelsgrupper
102
Li:s exempel - sammanfogade fiskprodukter
En panerad fisk som har formen av en filé men består av fisk som har formats
av till exempel stärkelse och andra ingredienser, ska märkas med tillägget
sammanfogade bitar av fisk.
En fiskpinne behöver däremot inte det tillägget, eftersom formen inte ger
intryck av att vara en hel fiskbit.
För regler om vikt och glasering, se sidan 56 i avsnittet om nettokvantitet.
Fullkorn och fullkornsprodukter
Här finns lagstiftningen:
Förordning (EU) nr 1169/2011
Artikel 22
Livsmedelsverkets föreskrifter
LIVSFS 2009:6 (H 128)
Allmänt krav på mängdangivelse (ersätter
tidigare regler från Livsmedelsverket om hur
fullkorn får anges).
Regler för nyckelhålet.
Se även: Sveriges bagare & konditorers märkningshandbok Märk väl.
Livsmedelsverkets hemsida om nyckelhålet:
www.slv.se/sv/grupp1/mat-och-naring/nyckelhalet/
Definition av fullkorn
Fullkorn omfattar hela kärnan av spannmål (frövita, grodd och kli). Kärnan får
vara mald, krossad eller liknande. Beståndsdelar från samma parti får separeras
och återföras men proportionerna ska vara de samma som i det ursprungliga
kornet.
4
Med spannmål avses vete inklusive spelt, råg, havre, korn, majs, ris, hirs, durra
och andra Sorghumarter.
Definitionen baseras på reglerna för nyckelhålet.
Regler för fullkornsprodukter
Fullkorn är inte ett näringsämne och att ange att ett livsmedel innehåller fullkorn räknas inte som ett närings- eller hälsopåstående. Däremot finns det andra
regler som styr hur märkning med fullkorn får göras. Om man anger att ett livsmedel innehåller fullkorn ska halten fullkorn märkas enligt reglerna om mängd­
angivelse av ingredienser, se sidan 47.
För produkter som märks med nyckelhålet finns det vissa krav på fullkornsinnehåll för vissa typer av livsmedel, exempelvis mjöl, bröd, pasta och frukostprodukter.
Det finns också branschriktlinjer om fullkorn inom Sveriges bagare & konditorer.
4. Särskilda beteckningar och livsmedelsgrupper
103
Li:s Märkningshandbok mars 2013
Rekommendationer om fullkorn från Sveriges bagare & konditorer:
Det är lämpligt att bara lyfta fram fullkornsinnehållet på relevanta produkter
som har ett tillräckligt högt innehåll av fullkorn och det ska inte göras på ett
vilseledande sätt. Nyckelhålets kriterier kan vara en bra vägledning när man:
•
Använder ordet fullkorn i beteckningen.
•
Gör påståenden om halten av fullkorn.
•
Framhäver fullkorn på andra sätt i märkningen.
Uttrycket fullkorn i beteckningen på ett bröd eller beteckningen rik på fullkorn
bör endast användas på produkter som innehåller minst 50 procents fullkornsingredienser räknat på torrsubstansen, och som uppfyller kraven för
nyckelhålsmärkning. Deras riktlinjer säger också att om produkten innehåller
minst 25 procents fullkornsingredienser på torrsubstansen kan beteckningen
innehåller fullkorn anges på mindre framträdande plats.
I ingrediensförteckning bör andelen fullkornsmjöl anges som en procentsats
av både totala friskvikten (vikten på det ätfärdiga brödet) och på den totala
torrvikten.
Ett fullkornsmjöl bör bestå av 100 procent fullkorn.
Genmodifierade livsmedel (GMO)
Här finns lagstiftningen:
Förordningarna (EG) nr 1829/2003
Artikel 12-13
Förordning (EG) nr 1830/2003
Genetiskt modifierade livsmedel och foder.
Märkningsregler för GMO-livsmedel för
storhushåll och konsument.
Spårbarhet och märkning av GMO-livsmedel
och foder.
Se även
Livsmedelsverkets Vägledning om genetiskt modifierade livsmedel.
Li:s och Svensk Dagligvaruhandels gemensamma tolkning av förordningarna om
genetisk modifierade livsmedel och foder. Den finns för Li:s medlemmar under
följande länk: www.li.se/vi-arbetar-med/livsmedelslagstiftning/gmo
4
GMO-ursprung ska anges i alla led
Med GMO menas här ”levande” GMO samt råvaror och ingredienser som har
framställts av GMO.
GMO-livsmedel ska åtföljas i alla led av skriftlig information om att de är av
GMO-ursprung. Är det fråga om en färdigpackad produkt som är avsedd för konsument eller storkök ska informationen finnas i form av märkning på förpackningen. Detta gäller oavsett om råvaran/ingrediensen innehåller något nytt DNA/
protein eller inte. För råvara/ingrediens där GMO-ursprunget inte går att påvisa
analytiskt är spårbarhet baserad på dokumentation avgörande för märkningen.
I märkningsreglerna för GMO-livsmedel avsedda för konsument och storhushåll finns bestämda uttryck som ska användas. Till exempel ska ingrediens som
ingår i ett sammansatt livsmedel följas inom parentes av följande märkning:
•
genetiskt modifierad eller modifierat för levande GMO eller
•
framställd eller framställt av genetiskt modifierad/t [ingrediensens namn].
Li:s Märkningshandbok mars 2013
4. Särskilda beteckningar och livsmedelsgrupper
104
Undantag från GMO-märkning
GMO-förordningen 1829/2003 omfattar inte:
•
Kött, mjölk samt ägg från djur som ätit GMO-märkt foder.
•
Råvara/ingrediens som producerats med hjälp av mikroorganismer som växt
på ett substrat av GMO-ursprung.
Dessutom finns följande undantag:
•
Vara, tillsats och liknande som ingår i ett sammansatt livsmedel men som
inte behöver anges i ingrediensförteckningen, exempelvis processhjälpmedel
och bärare/lösningsmedel för tillsatser och aromer. (Läs mer om undantagen
i kapitlet om ingrediensförteckning på sidan 41.)
•
Råvara/ingrediens med en oavsiktlig GMO-inblandning (av godkända GMOråvaror) på mindre än 0,9 %.
EU-kommissionens uttalande
I september 2004 kom medlemsstaterna inom EU överens om att produkter/ingredienser som producerats genom fermentering med hjälp av genmodifierade
mikroorganismer (GMM) i innesluten produktion inte skulle omfattas av förordningen 1829/2003 - om genmodifierade livsmedel och foder. Detta förutsätter
att den använda mikroorganismen (levande eller död) helt har avlägsnats från
produkten. Exempel på sådana ingredienser kan vara vissa tillsatser och vitaminer samt enzymer.
Geografiska beteckningar, ursprungsbeteck­
ningar och garanterade traditionella specialiteter
Här finns lagstiftningen: Förordning (EU) nr 1151/2012
4
Ett nytt samlat regelverk
Den nya EU-förordningen 1151/2012 om kvalitetsordningar för jordbruksprodukter och livsmedel, slår samman regelverken för geografiska beteckningar och
ursprungsbeteckningar, tidigare reglerade i förordning 510/2006, samt för garanterade traditionella specialiteter, tidigare reglerade i förordning 509/2006. Övergångsbestämmelser finns i artiklarna 15, 16, 25 och 59.
Från 4 januari 2016 blir det obligatoriskt att på förpackningarna använda de
gemensamma symbolerna för ursprungsbeteckningar och geografiska beteckningar samt garanterade traditionella specialiteter. Dessutom fastställs regler för
bland annat begreppet produkt från bergsområde.
Olika skyddade beteckningar
Inom EU finns ett system för att skydda beteckningar på särskilda jordbruksprodukter och livsmedel. Skyddade beteckningar får bara användas på livsmedel
som uppfyller de villkor som finns.
Ett livsmedel med skyddad ursprungsbeteckning (SUB) ska vara helt beroende
av den region där det framställs i fråga om råvaror och tillverkning. Ett livsmedel
med en skyddad geografisk beteckning (SGB) måste till viss del bero av den region där det tillverkas.
Inga andra produkter än de som uppfyller kraven får ha dessa beteckningar.
4. Särskilda beteckningar och livsmedelsgrupper
105
Li:s Märkningshandbok mars 2013
Observera att detta gäller även då en produkt används som ingrediens i en sammansatt produkt.
En produkt kan också vara en garanterad traditionell specialitet (GTS). Det innebär att den oavsett ursprung har tillverkats på ett traditionellt sätt.
Exempel på skyddade ursprungsbeteckningar
•
Roquefort, ost
•
Fontina, ost
•
Gorgonzola, ost
•
Blue Stilton/White Stilton, ost
•
Lapin Puikula, potatis (Lapplandspotatis)
•
Mozzarella di Bufala Campana, ost
•
Prosciutto di Parma, skinka (Parmaskinka)
•
Feta, ost (fr.o.m okt-07 endast fårost från Grekland)
•
Parmigiano Reggiano, ost
•
Kalix Löjrom
Exempel på skyddade geografiska beteckningar
•
Svecia, ost
•
Jambon de Bayonne, skinka (Bayonneskinka)
•
Skånsk spettkaka
•
Bruna bönor från Öland
Exempel på garanterade traditionella specialiteter
•
Falukorv (beteckningen är skyddad)
•
Hushållsost (kombinationen beteckning och symbol är skyddad)
4
Läs mer: Nya produkter godkänns kontinuerligt. På Livsmedelsverkets hemsida
finns hänvisning till EG-kommissionens förteckning (med viss eftersläpning i
uppdateringen).
Se även EU-kommissionens hemsida:
www.ec.europa.eu/agriculture/quality/schemes/index_en.htm
Li:s Märkningshandbok mars 2013
4. Särskilda beteckningar och livsmedelsgrupper
106
Glassvaror
Här finns lagstiftningen och riktlinjer:
Euroglaces Code for Edible Ices
Vägledande i Europa och Föreningen
Svenska Glasstillverkare arbetar i linje
med den. (Det finns inte längre några
nationella regler för glassvaror i Sverige.)
www.euroglaces.eu/en/Publications/Code-ForEdible-Ices/Swedish-version/.
Förordning (EU) nr 1169/2011
Bilaga X
Här framgår det att glass inte längre är
undantaget bäst före-märkning.
Se även: För medlemmar i Föreningen Svenska Glasstillverkare finns en vägledning om deklaration av aromer.
Exempel på regler och rekommendationer om glass
Portionsförpackning med glass måste numera märkas med bäst före-datum,
men det finns inget krav på identifikationsmärkning.
Föreningen Svenska Glasstillverkare förespråkar att nettokvantitet anges i både
vikt och volym så att konsumenten inte vilseleds.
Lämplig förvaringstemperatur för glass är -18 °C eller lägre.
Juicer och nektar
Här finns lagstiftningen:
4
Direktiv 2012/12/EU
Om fruktjuice och liknande produkter
avsedda som livsmedel.
Livsmedelsverkets föreskrifter
LIVSFS 2003:18 (H 158)
Föreskrifterna om fruktjuice och fruktnektar
gäller parallellt fram till 28 oktober 2013.
Livsmedelsverket kommer senare med
uppdaterade föreskrifter.
Svenska Juiceföreningen har tagit fram en handbok Märkning av juice, nektar och
andra drycker som innehåller juice. Den finns tillgänglig för föreningens medlemmar.
Allmänna krav
De krav som gäller för juice i dessa regler måste även vara uppfyllda när juice
används som ingrediens i andra produkter.
Observera att socker inte längre är tillåtet som tillsats i juice från 28 oktober
2013.
Beteckningar som får användas
Inom EU finns det i huvudsak fem typer av beteckningar som får användas:
•
Fruktjuice
•
Fruktjuice från koncentrat
•
Koncentrerad fruktjuice
•
Vattenextraherad fruktjuice (Ny standard för fruktjuice som inte kan
extraheras eller pressas på vanligt sätt, till exempel katrinplommonjuice.)
4. Särskilda beteckningar och livsmedelsgrupper
107
Li:s Märkningshandbok mars 2013
•
Torkad fruktjuice/fruktjuice i pulverform
•
Fruktnektar
Det finns en särskild beteckning i lagstiftningen för äppeljuice, äppelmust. I lagstiftningen står att det är äppeljuice utan tillfört socker. Det gäller numera för all
juice.
Krav på fruktinnehåll
En juice ska ha 100 procents fruktinnehåll.
En nektar ska ha 25 -50 procents fruktinnehåll.
Produkter med lägre än 25 procents fruktinnehåll får kallas fruktdryck.
För utförligare definitioner och krav på de olika benämningarna, se lagstiftningen.
Så anges frukterna
När en produkt har framställts av en enda fruktsort ska namnet på den frukten
ersätta ordet frukt i beteckningen. När en produkt har framställts av två eller
flera fruktsorter ska dessa räknas upp efter beteckningen. Fruktsorterna ska stå i
storleksordning efter den mängd fruktjuice eller fruktpuré som ingår. Observera
att detta inte gäller citronjuice som använts för att reglera den sura smaken.
När en produkt har framställs av tre eller flera fruktsorter får uppgiften om
fruktsorterna ersättas av uttrycket blandad frukt eller andra liknande uttryck,
eller en uppgift om hur många fruktsorter som ingår.
Observera att dessa bestämmelser inte påverkar kravet om att ange mängd av
vissa ingredienser eller kategorier av ingredienser. Alltså gäller följande:
Totalmängden frukt i en nektar ska anges i volymprocent. Ingår två juicer ska de
mängddeklareras, är det fler räcker det att ange dem i fallande storleksordning,
om man inte framhäver någon. Se avsnittet om mängddeklaration på sidan 47.
4
Tillägg till beteckningen
Om extra fruktkött eller celler från juice har tillförts ska detta anges i märkningen. Det ska stå både vid beteckningen och i ingrediensförteckningen.
Om man har använt koncentrat ska det framgå. Är det en juice eller nektar som
gjorts helt på koncentrat ska det stå från koncentrat. Är produkten en blandning
av fruktjuice och fruktjuice av koncentrat, eller om produkten är en nektar som
gjorts delvis av koncentrerade produkter, ska man skriva delvis från koncentrat.
Dessa uppgiften ska stå med tydliga bokstäver i direkt anslutning till beteckningen.
Andra uppgifter som ska märkas
För fruktnektar ska minimiinnehållet av fruktjuice, fruktpuré eller blandningen
av dessa anges med uttrycket fruktinnehåll minst...% i märkningen. Uppgiften ska
stå i samma synfält som beteckningen.
För koncentrerad fruktjuice som inte är avsedd att säljas direkt till konsumenter
ska märkningen innehålla en uppgift om den mängd citronjuice eller surhetsreglerande medel som tillförts. Uppgiften skall stå på förpackningen eller i en
medföljande handling.
Li:s Märkningshandbok mars 2013
4. Särskilda beteckningar och livsmedelsgrupper
108
Kaffe- och cikoriaextrakt
Här finns lagstiftningen:
Livsmedelsverkets föreskrifter
SLVFS 2000:22 (H 352)
Om kaffeextrakt och cikoriaextrakt.
Definitioner samt regler för kompletterande märkningsuppgifter, sammansättning och beskaffenhet.
Reglerna om vanligt kaffe har tagits bort och nu omfattas endast snabbkaffe och
kaffeextrakt.
Beteckning och särskild märkning
En vara som uppfyller definitionerna för cikoriaextrakt eller kaffeextrakt (som
även kan kallas lösligt kaffeextrakt, lösligt kaffe, snabbkaffe eller instant coffee)
ska ha den beteckningen. De exakta definitionerna finns i SLVFS 2000:22 (H 320).
Förutom att produkterna ska märkas enligt de allmänna märkeskraven, krävs i
vissa fall kompletterande märkning. Det gäller följande uppgifter:
•
Uttrycket koffeinfritt för kaffeextrakt, om halten vattenfritt koffein inte överstiger 0,3 viktprocent beräknat på kaffetorrsubstansen. Denna uppgift ska stå
i samma synfält som beteckningen.
•
För kaffeextraktpasta och flytande kaffeextrakt ska minimihalten kaffetorrsubstans anges i viktsprocent av den färdiga produkten.
Kakao- och chokladvaror
Här finns lagstiftningen:
4
Livsmedelsverkets föreskrifter
LIVSFS 2003:13 (H 155)
Bilaga 1
Livsmedelsverkets föreskrifter om kakaooch chokladvaror.
Definitioner av de varor som kraven gäller.
Varor som reglerna gäller
Reglerna för kakao- och chokladvaror gäller ett antal råvaror, halvfabrikat och
konsumentprodukter vars huvudsakliga råvaror är kakaobönor, socker och
mjölk. Dessutom omfattas fylld choklad och chokladpraliner som består till
minst 25 procent av de olika chokladmassorna. Reglerna tar även upp chokladoch kakaopulver men produkter som innehåller mjölk (för tillredning av dryck)
omfattas inte. Se föreskriften ovan för exakta definitioner.
Speciella märkningskrav för kakao- och chokladvaror
Beteckningarna som definieras i föreskrifterna ska användas. För fylld choklad
ska fyllningen anges. Fylld choklad och chokladpraliner ska till minst 25 procent
bestå av mörk choklad, mjölkchoklad, ljus mjölkchoklad, vit choklad eller en
blandning av dessa. För beteckningen kvalitetschoklad gäller speciella krav.
Förbehållna beteckningar får användas som tillägg till beteckningar på andra
varor, om beteckningen använts så av tradition och varan inte kan förväxlas med
varor som definieras i föreskrifterna.
Mängden kakaotorrsubstans ska anges på de flesta chokladprodukter med undantag för fylld choklad och chokladpraliner. Den ska anges med uttrycket minst
...% kakao.
4. Särskilda beteckningar och livsmedelsgrupper
109
Li:s Märkningshandbok mars 2013
Halten kakaosmör ska anges i kakaopulver.
Definierade fetter får ersätta upp till 5 procent av kakaosmöret. Då sådant vegetabiliskt fett ingår ska detta klart framgå på förpackningen genom att man i fet
stil infogar Innehåller också andra vegetabiliska fetter än kakaosmör.
Enligt Livsmedelsverket behöver inte sammansatta produkter där beteckningen ingår som delingrediens, märkas med extra information om att annat
vegetabiliskt fett än kakaosmör ingår. Det gäller till exempel chokladkex.
Li:s tips om beteckning
Som exempel på produktbeteckningar som får innehålla någon av de förbehållna beteckningarna för kakao- och chokladvaror nämner Livsmedelsverkets vägledning bland annat chokladpudding, chokladmjölk och chokladkola.
Exempel på produkter där konsumenterna inte förväntar sig att den förbehållna ingrediensen ingår kan vara chokladsås, chokladkex och produkter
med uttrycket med chokladsmak. Produkter, som kan förväxlas med de definierade kakao- och chokladprodukterna, men som inte uppfyller sammansättningskraven, får inte säljas under beteckningen kakao, choklad eller mjölkchoklad.
Exempel: Det som tidigare benämndes blockchoklad som innehåller mer än
5 % annat vegetabiliskt fett, kan i stället benämnas doppmassa, mörk eller ljus
och kompletteras med de ingredienser som ingår.
Kött och köttprodukter
Här finns lagstiftningen:
Förordning (EU) nr 1169/2011
Bilaga III & bilaga X
Nedfrysningsdatum för fryst kött och frysta
köttberedningar.
Bilaga VI
Tillägg till beteckningen och särskilda krav
på benämningen malet kött.
Bilaga VII
Kategoribeteckningar för kött.
Artikel 26 & bilaga XI
Regler om ursprungsmärkning.
Förordningarna (EG) nr 1760/2000
& (EG) nr 1825/2000
Ursprungsmärkning av kalv- och nötkött.
1760/2000 även om märkning av oförpackat
nötkött.
Förordning (EG) nr 853/2004
Definitioner av kött och köttprodukter.
4
Förordning (EG) nr 2073/2005
Artikel 6
Livsmedelsverkets föreskrifter
LIVSFS 2002:47 (H 135)
Märkning om uppvärmning före
konsumtion.
Nationella regler för fetthaltsmärkning av
blandad köttvara. Reglerna blir inaktuella
när kravet på näringsdeklaration enligt
1169/2011 börjar tillämpas fullt ut.
Definitioner av kött och köttprodukter
Färskt kött är kött som inte har undergått någon annan konserverande behandling än kylning, frysning eller djupfrysning, inbegripet kött som är vakuumförpackat eller förpackat i kontrollerad atmosfär.
Li:s Märkningshandbok mars 2013
4. Särskilda beteckningar och livsmedelsgrupper
110
Malet kött är benfritt kött som har finfördelats genom malning och innehåller
mindre än 1 % salt. Det finns även krav på fetthalt och köttprotein, se tabellen
nedan.
Maskinurbenat kött är en produkt som framställs genom att kött avlägsnas från
köttben efter urbening eller från slaktkroppar av fjäderfä, med mekaniska metoder som medför att muskelfiberstrukturen försvinner eller förändras.
Köttberedningar är färskt kött, inklusive finfördelat kött, som har tillförts livsmedel, smakämnen eller andra tillsatser, eller som har genomgått processer som
inte är tillräckliga för att ändra köttets muskelfiberstruktur och som inte tar bort
de egenskaper som är karakteristiska för färskt kött.
Köttprodukter framställs genom att kött bearbetas, eller redan bearbetade köttprodukter vidarebearbetas. Snittytan visar att produkten inte längre har karaktären av färskt kött.
För benämningen malet kött finns särskilda krav på sammansättningen. Vid
kontroll av den genomsnittliga dagsproduktionen gäller följande värden:
Fetthalt
Procentandel kollagen
av köttproteinet
Magert malet kött
≤ 7 %
≤ 12 %
Malet nötkött
≤ 20 %
≤ 15 %
Malet kött som innehåller
griskött
≤ 30 %
≤ 18 %
Malet kött av andra
djurarter
≤ 25 %
≤ 15 %
Med kollagenhalten avses hydroxiprolinhalten multiplicerad med 8.
4
Särskilda märkningskrav för kött och köttprodukter
Produkter som har benämningen malet kött ska märkas med följande uttryck:
•
fetthalt lägre än …
•
förhållande mellan kollagen och köttprotein lägre än …
Li:s tolkning är tillsvidare att även uttrycket procentandel kollagen av kött­
proteinet lägre än … accepteras.
Konsumentförpackningar som innehåller malet kött av fjäderfä eller hovdjur
måste även märkas med en uppgift om att produkten bör tillredas före konsumtion.
Malet kött, köttberedningar och köttprodukter som är avsedda att ätas tillagade
ska tydligt märkas av tillverkaren med: produkten måste värmas upp grundligt före
konsumtion.
4. Särskilda beteckningar och livsmedelsgrupper
111
Li:s Märkningshandbok mars 2013
Livsmedelsverkets tolkning: Om den obligatoriska Salmonella-provtagningen
för malet kött och köttberedningar avsedda att ätas tillagade, utökas till
25-gramsprover, anser Livsmedelsverket att tilläggsmärkning produkten måste
värmas upp grundligt för konsumtion inte behövs. Detta gäller oberoende av om
köttråvaran är svensk eller utländsk. Ovannämnda tilläggsmärkning (om
mindre än 25-gramsprover tas) enligt förordningen gäller även butiker som
tillverkar och säljer köttfärs eller köttberedningar förpackat eller i lös vikt.
Om vatten har tillsatts till köttprodukter eller köttberedningar som har formen
av ett köttstycke, såsom exempelvis styckningsdel, stek, skiva, portion eller
slaktkropp, och vattnet utgör mer än fem procent av den färdiga produktens
vikt, ska beteckningen innehålla en indikation om att vatten har tillsatts.
Li:s tolkning: Om man anger att köttet är exempelvis marinerat eller rimmat är detta en indikation på att vatten har tillsats, och räcker som tillägg till
beteckningen i dessa fall.
Vatten som är tillsatt till kött och köttberedningar ska anges i ingrediensförteckningen. Detta gäller även om mängden är mindre än 5 % av den färdiga varans
vikt.
OBS från Li: Reglerna gäller alltså kött och köttberedningar. För köttprodukter
gäller fortfarande gränsen vid 5 %.
Fryst kött och frysta köttberedningar ska märkas med nedfrysningsdatum, eller
första nedfrysningsdatum om produkten har frysts ned mer än en gång. Läs mer
på sidan 63 i avsnittet om datummärkning.
Fryst och färskt kalv- och nötkött samt blandfärs med övervägande nötkött som
säljs till konsumenter ska ursprungsmärkas.
EU-kommissionen ska även anta regler för obligatorisk ursprungsmärkning av
kött från svin, får, get och fjäderfä senast 13 december 2013. Detta år ska kommissionens också lägga fram en rapport om ursprungsmärkning av kött som
används som ingrediens. Läs mer om ursprungsmärkning på sidan 68.
4
Om ett korvskinn inte är ätbart måste det anges.
Li:s tips: Skriv till exempel ej ätbart korvskinn.
Om köttprodukter och köttberedningar innehåller tillsatta proteiner av annat
animaliskt ursprung, ska det stå i livsmedlets beteckning att proteiner ingår och
vad de har för ursprung. Det gäller även hydrolyserade proteiner.
Om köttprodukter eller köttberedningar kan ge intryck av att vara en hel köttbit i själva verket består av olika delar som satts samman med hjälp av andra
ingredienser, exempelvis med livsmedelstillsatser, livsmedelsenzymer eller på
annat sätt, ska uttrycket sammanfogade bitar av kött åtfölja beteckningen.
Se även tabellerna om märkning av kött på sidan 26 i ingredienskapitlet.
Li:s Märkningshandbok mars 2013
4. Särskilda beteckningar och livsmedelsgrupper
112
Nationella regler för märkning av fetthalt
Följande nationella regler blir inaktuella när kravet på näringsdeklaration
enligt 1169/2011 börjar tillämpas fullt ut.
En färdigförpackad vara som beretts av köttråvara och som innehåller minst 20
procent kött (motsvarande 3,2 gram köttprotein per 100 gram produkt) ska märkas med fetthalt. Detta gäller också för annan köttråvara med näringsmässigt
jämförligt proteinvärde. Fetthalten ska uttryckas i viktprocent.
Med beredning avses malning eller liknande finfördelning, värmebehandling,
saltning, kryddning, marinering, torkning och rökning.
Med köttråvara avses sådana delar av varmblodiga djur som brukar användas
som livsmedel.
Fetthalt behöver inte anges för varor som beretts av ett slags köttråvara (hel eller
i bitar) från ett och samma djurslag med salt, kryddor, sockerarter, stärkelse eller
vatten och/eller tillsatser.
Li:s exempel: Korv respektive blodpudding är exempel på färdigpackade varor som beretts av köttråvara och som innehåller minst 20 procent kött samt
annan köttråvara med näringsmässigt jämförligt proteinvärde. Dessa produkter ska alltså märkas med fetthalt.
Rökt skinka är exempel på varor som beretts av ett slags köttråvara (hel eller
i bitar) från ett och samma djurslag samt salt, kryddor, sockerarter, stärkelse
eller vatten och/eller tillsatser. Dessa produkter behöver alltså inte märkas
med fetthalt.
Märkning av oförpackat nötkött
4
Slaktkroppar, kött och slaktbiprodukter av nötkreatur, i färskt, fryst eller djupfryst skick, som säljs oförpackade till enskilda konsumenter ska märkas med
slaktålder om djuren är högst 12 månader.
Djur som är åtta månader eller yngre ska ha märkningen:
Ljust kalvkött och Slaktålder: högst 8 månader.
Djur som är äldre än åtta månader men högst tolv månader ska ha märkningen:
Kalvkött och Slaktålder: från 8 till 12 månader.
För inälvor får man ersätta uppgiften kalvkött med namnet eller beteckningen
för produkten, om ordet kalv ingår.
På försäljningsstället ska uppgifterna anges på en skylt eller liknande i nära anslutning till livsmedlet.
Se även: Livsmedelsverkets vägledning om ursprungsmärkning av nötkött.
4. Särskilda beteckningar och livsmedelsgrupper
113
Li:s Märkningshandbok mars 2013
Li:s tips
Enligt diskussioner med Livsmedelsverket ska följande regler gälla för oblandade köttprodukter och köttberedningar:
Mängden kött i procent ska anges för produkter när tillsatt vatten i den färdiga produkten överstiger 5 %. Se även märkningsexempel på sidan 129.
De produkter som måste märkas med mängd kött (i procent) är främst lakesprutade produkter, till exempel julskinka, rimmat fläsk m.fl. Men även
oblandade värmebehandlade produkter som skinka, kassler m.fl. kan bli aktuella sedan de svenska bestämmelserna om max tillåten vattenhalt i ask- och
fettfri substans är borttagna från årsskiftet 2002/2003.
För köttprodukter som i sin förpackning innehåller en stor mängd spad,
exempelvis julskinka, är det rimligt att också indikera spadets andel för att
undvika att konsumenterna vilseleds.
Livsmedel för särskilda näringsändamål,
däribland barnmat
Här finns lagstiftningen:
Livsmedelsverkets föreskrifter
SLVFS 2000:14 (H 371)
Om livsmedel för särskilda näringsändamål.
Nya direktiv utreds inom EU, på sikt kommer
de att ersätta dessa regler.
Speciella produktgrupper:
Direktiv 2006/141/EG
Livsmedelsverkets föreskrifter
LIVSFS 2008:2 (H 373)
Modersmjölksersättning och tillskottsnäring.
SLVFS 1994:50 (H 374)
Modersmjölksersättning och tillskottsnäring
för export utanför EU.
SLVFS 1997:27 (H 375)
Spannmålsbaserade livsmedel och barnmat
för spädbarn och småbarn.
SLVFS 1997:30 (H 376)
Vissa livsmedel för energibegränsad kost för
viktminskning.
SLVFS 2000:15 (H 377)
Livsmedel för speciella medicinska ändamål.
Förordning (EG) nr 953/2009
Berikningsmedel i livsmedel för särskilda
näringsändamål, med undantag för dem
som omfattas av föreskrifterna LIVSFS
2008:2 och SLVFS 1997:27.
Förordning (EG) nr 41/2009
Regler om glutenfritt.
4
För personer med särskilda kostbehov
Livsmedel för särskilda näringsändamål (ofta förkortade sär-när) är livsmedel
som på grund av sin sammansättning eller speciella tillverkningsmetod skiljer
sig från övriga livsmedel och är särskilt lämpliga för personer som behöver speciell kost.
Livsmedel för särskilda näringsändamål ska tillgodose de särskilda näringsbehoven hos följande grupper:
•
Friska spädbarn (barn under 12 månader) eller friska småbarn (barn mellan
ett och tre år).
Li:s Märkningshandbok mars 2013
4. Särskilda beteckningar och livsmedelsgrupper
114
•
Personer vars matsmältning eller ämnesomsättning är störd.
•
Personer som på grund av speciellt fysiologiskt tillstånd kan ha särskild
nytta av ett kontrollerat intag av vissa ämnen i livsmedel.
Regler för sär-när
I detaljhandlen ska livsmedel för särskilda näringsändamål säljas i förpackningar som helt täcker livsmedlet.
Förpackningarna ska märkas enligt de allmänna reglerna för märkning och
dessutom med uppgifter som beskriver produktens särskilda näringsmässiga
karaktär.
För olika typer av sär-när- livsmedel finns även andra märkningskrav. Barnmat
och spannmålsbaserade livsmedel för barn under 3 år ska till exempel märkas
med vilken ålder de rekommenderas från. På livsmedel till barn under sex månader ska det exempelvis stå om gluten ingår eller ej. De fullständiga reglerna
finns i föreskrifterna som listas ovan.
Produkterna får betecknas som dietetiska eller för dietkost utom de som vänder sig
till friska spädbarn eller friska småbarn.
För produkter i denna kategori krävs anmälan till Livsmedelsverket. Följande
produkter är dock undantagna detta krav:
4
•
Tillskottsnäring
•
Spannmålsbaserade livsmedel och barnmat för spädbarn och småbarn.
•
Vissa livsmedel för energibegränsad kost för viktminskning.
•
Komplett kostersättning för viktkontroll samt måltidsersättning för vikt­
kontroll.
•
Natriumfattiga livsmedel och natriumreducerat salt.
•
Livsmedel som är avsedda att intas vid mycket krävande muskelarbete, till
exempel idrott.
Fler ämnen i näringsdeklarationen
För vissa livsmedel för särskilda näringsändamål, exempelvis barnmat, ska
näringsdeklarationen även innehålla andra ämnen än de som anges i tabellen
på sidan 74. Denna bestämmelse kan komma att ändras i och med förordning
1169/2011, men hur är ännu inte klart.
När ytterligare ämnen anges rekommenderas i dag ordningen och
måttenheterna som visas i tabellen på nästa sida.
4. Särskilda beteckningar och livsmedelsgrupper
115
Li:s Märkningshandbok mars 2013
Näringsvärde per 100 g (alternativt per 100 ml)
Energi kJ/kcal
Folsyra μg
Fett g
Vitamin B12 μg
varav:
Biotin μg
mättat fett g
Pantotensyra mg
enkelomättat fett g
Kolin mg
fleromättat fett g
Inositol mg
kolesterol mg
Taurin mg
Kolhydrat g
Karnitin mg
varav:
Natrium mg
sockerarter g
Kalium mg
polyoler g
Klorid mg
stärkelse g
Kalcium mg
Fiber g
Fosfor mg
Protein g
Magnesium mg
Salt g
Järn mg
Vitamin A μg
Zink mg
Vitamin D μg
Koppar mg
Vitamin E mg
Mangan μg
Vitamin K μg
Fluorid μg
Vitamin C mg
Selen μg
Tiamin mg
Krom μg
Riboflavin mg
Molybden μg
Niacin mg
Jod μg
4
Vitamin B6 mg
Informationen får dessutom lämnas per portion. De ämnen som deklareras, ordningsföljd
och måttenheter kan variera beroende på produkttyp.
Märkningen fri från
För att man ska få märka ett livsmedel med påståendet fri från, om ett ämne
som kan orsaka allergi eller intolerans, måste kraven i reglerna om livsmedel för
särskilda näringsändamål vara uppfyllda. Detta gäller även produkter där halten
av gluten eller laktos har minskats för personer som inte tål gluten eller laktos.
För påståenden om gluten finns det lagstadgade maxvärden. Livsmedel som
märks med glutenfri får högst innehålla 20 mg per kg. Livsmedel som märks med
mycket låg glutenhalt får innehålla högst 100 mg per kg.
Li:s Märkningshandbok mars 2013
4. Särskilda beteckningar och livsmedelsgrupper
116
För påståenden om laktos tillämpas i Sverige följande gränsvärden (som dock
inte är lagstadgade):
I laktosfria livsmedel ska laktos inte kunna påvisas med en metod som har en
detektionsgräns på 0,01 gram per 100 gram.
I livsmedel som kallas laktosreducerade/låglaktos ska laktoshalten ha reducerats
till en nivå som inte överstiger 1 gram per 100 gram konsumtionsfärdig vara.
Gluten är det enda allergen som har lagstadgade gränsvärden för påståenden
om fri från. Vid övrig märkning som ger intryck av att ett livsmedel är fritt från
ett allergen, ska allergenet vid analys inte påvisas i en sådan nivå att livsmedlet
skulle kunna utgöra en risk för den allergiske.
Om märkningen innehåller uttryck, symboler eller andra uppgifter som antyder
att livsmedlet är avsett för särskilda näringsändamål, till exempel uttryck som
fritt från mjölk eller utan soja, innebär det som regel att man måste göra en anmälan till Livsmedelsverket.
Läs mer på Livsmedelsverkets hemsida. www.slv.se, under livsmedel för särskilda näringsbehov. Där finns även länkar till lagstiftningen och de fullständiga reglerna.
OBS från Li: Uttrycket naturligt fritt från gluten är inte längre en tillåten märkning.
För regler om närings- och hälsopåståenden, se sidan 90. En grundligare
genomgång finns i Handbok om närings- och hälsopåståenden som finns på hem­
sidan www.halsopastenden.se
Mjölk och mjölkprodukter
Här finns lagstiftningen:
4
Förordning (EG) nr 1234/2007
Artikel 114, bilaga XII & XIII
Skydd av beteckningar för mjölk samt
mjölkprodukter som yoghurt, fil, grädde,
kärnmjölk, smör, smörolja och ost m
fl. I förordningen finns även regler för
konsumtionsmjölk såsom märkning,
berikning och sammansättning.
Kommissionens beslut 2010/791/EU & förordning (EG) nr 445/2007
Undantag för vissa beteckningar.
Livsmedelsverkets föreskrifter
LIVSFS 2003:39 (H 160)
Nationella föreskrifter för mjölk och ost som
produceras och säljs i Sverige. Definitioner
på fermenterad mjölk, fermenterad
grädde, skummjölk, grädde, ost, smältost,
margarinost, messmör och mesost.
Det finns vissa undantag då föreskrifterna
inte gäller.
Många regler styr
Det finns många regler att ta hänsyn till när det gäller mjölk och mjölkprodukter,
både nationella och sådana som gäller inom hela EU. Det kan också vara bra att
känna till att det är stor skillnad på nationella föreskrifter i olika länder. För att
få märkningen helt rätt enligt EU-regler och svenska föreskrifter bör man läsa
4. Särskilda beteckningar och livsmedelsgrupper
117
Li:s Märkningshandbok mars 2013
lagstiftningen i rutan ovan. Här är några exempel på vad som gäller:
Yoghurt som tillverkas i Sverige får i princip inte värmebehandlas efter syrningen. Undantag ges men då ska man ha godkännande från Livsmedelsverket.
Om annan fermenterad mjölk eller grädde har värmebehandlats efter syrningen
ska det framgå av märkningen.
Mjölk och fermenterad mjölk med tilläggsbeteckningen lätt ska ha en fetthalt
av högst 0,5 viktprocent. Ost och margarinost som säljs med tilläggsbeteckningen lätt eller motsvarande uttryck, får ha en fetthalt i torrsubstansen på högst 25
viktprocent. För smältost är den gränsen högst 15 viktprocent.
Grädde och motsvarande fermenterade produkter ska ha en fetthalt på lägst 10
viktprocent.
Färdigförpackningar med mjölk och grädde eller motsvarande fermenterade
eller smaksatta produkter ska märkas med fetthalten i viktprocent i samma
synfält som beteckningen. Färdigförpackningar med ost, smältost, margarinost,
messmör, mesost ska märkas med livsmedlets genomsnittliga fetthalt i viktprocent.
Fetthalten för konsumtionsmjölk anges med en decimal, till exempel 3,0 % för
standardmjölk.
För regler om ekologisk mjölk eller ekologiska mjölkprodukter, se sidan 92 och
stycket om ekologiska livsmedel.
Närmare krav om beteckningar
Beteckningar som får användas för mjölk och mjölkprodukter är alltså strikt
reglerade. Det finns dock några undantag där beteckningar får användas om produkter trots att de inte stämmer med definitionerna. Några sådana undantag är
kokosmjölk, margarinost, jordnötssmör, messmör, kakaosmör och smördeg.
För en fullständig förteckning av skyddade beteckningar, definitioner och undantag, se de olika lagtexterna som står listade i rutan överst.
Livsmedelsverkets tolkning: Beteckningen sojamjölk får inte användas.
4
Li:s tips: Beteckningarna havremjölk och havregrädde får inte användas. Färskost är en ost som äts utan föregående mognadslagring.
Berikning av konsumtionsmjölk
Konsumtionsmjölk med en fetthalt på högst 1,5 % och som är avsedd för direktkonsumtion ska berikas med vitamin D enligt SLVFS 1983:2, H35.
Det finns också en rekommendation från Livsmedelsverket om att berika mjölk
med en fetthalt på högst 1,5 % med vitamin A. Se Livsmedelsverkets hemsida:
www.slv.se/sv/grupp1/Mat-och-naring/Vad-innehaller-maten/Vitaminer/Vitamin-A/
Berikning-av-mjolk-med-vitamin-A-retinol1/
Li:s Märkningshandbok mars 2013
4. Särskilda beteckningar och livsmedelsgrupper
118
Mjölkpulver och kondenserad mjölk
Här finns lagstiftningen:
Livsmedelsverkets föreskrifter
LIVSFS 2003:16 (H 154)
Kondenserad mjölk och mjölkpulver.
Beteckningen mjölkpulver får användas på följande produkter:
•
Torkad mjölk med hög fetthalt eller mjölkpulver med hög fetthalt eller
gräddpulver.
•
Torkad helmjölk eller helmjölkspulver.
•
Torkad delvis skummad mjölk eller pulver av delvis skummad mjölk.
•
Torkad skummjölk eller skummjölkspulver.
Beteckningen kondenserad mjölk får användas på följande
produkter:
•
Kondenserad mjölk med hög fetthalt.
•
Kondenserad mjölk.
•
Kondenserad delvis skummad mjölk.
•
Kondenserad skummjölk.
•
Sockrad kondenserad mjölk.
•
Sockrad kondenserad delvis skummad mjölk.
•
Sockrad kondenserad skummjölk.
Li:s tolkning: Mjölkpulver kan deklareras som mjölk när det används i sammansatta produkter som tillförs vatten.
4
Se även avsnittet om ingrediensförteckning i kapitel 2.
Nya livsmedel och livsmedelsingredienser
(novel foods)
Här finns lagstiftningen:
Förordning (EG) nr 258/97
Om nya livsmedel och livsmedelsingredienser.
Artikel 1
Om vilka livsmedel och livsmedelsingredienser som regleras i förordningen.
Artikel 8
Särskilda bestämmelser för märkning.
Nya livsmedel kan kräva extra märkning
Förordningen om nya livsmedel och livsmedelsingredienser, så kallade novel
foods, gäller för livsmedel som inte konsumerats inom EU ”i någon större utsträckning” före den 15 maj 1997.
För livsmedel och ingredienser som godkänts enligt förordningen gäller sär­
skilda märkningskrav i följande fall:
4. Särskilda beteckningar och livsmedelsgrupper
119
Li:s Märkningshandbok mars 2013
•
Om de skiljer sig exempelvis i sammansättning, näringsvärde eller avsedd
användning från motsvarande konventionella livsmedel eller livsmedelsingredienser.
•
Om de innehåller nya ämnen som kan ha hälsoeffekter för vissa konsumenter, exempelvis allergiker.
•
Om de innehåller nya ämnen som kan ge upphov till etiska betänkligheter,
exempelvis ämnen från animalier i vegetabilier.
Li:s exempel på livsmedel och ingredienser som godkänts enligt denna
förordning är:
•
Fytosteroler och fytostannoler i olika typer av livsmedel
•
Salatrim (fettalternativ med lägre energiinnehåll)
•
Nonijuice
•
Högtryckspastöriserade fruktberedningar
•
Isstrukturerande protein (för framställning av glassprodukter)
Ämnen som inte omfattas av reglerna för nya livsmedel och
livsmedelsingredienser
Förordningen ovan omfattar inte tillsatser, aromer, extraktions- och processhjälpmedel.
Förordningen gäller inte längre för genetiskt modifierade livsmedel (GMO). Läs
mer om dem på sidan 104.
Potatis
Här finns lagstiftningen:
Livsmedelsverkets föreskrifter
LIVSFS 2002:47 (H 135)
Avsnitt 2.2
Om märkning för vissa livsmedel.
Nationella regler för potatis.
4
Märkningskrav för färdigförpackad potatis
Färdigförpackad potatis ska märkas med:
•
sortnamn i anslutning till varubeteckningen
•
uppgift om att potatisen bör förvaras mörkt och svalt
•
förpackningsdag
För potatis som säljs i lösvikt ska uppgift om sortnamn enligt ovan anges genom
skylt eller liknande intill potatisen.
Li:s Märkningshandbok mars 2013
4. Särskilda beteckningar och livsmedelsgrupper
120
Saft och fruktdrycker
Här finns lagstiftningen:
Förordning (EG) nr 1334/2008
Aromförordningen
Livsmedelsverkets föreskrifter
LIVSFS 2002:47 (H 135)
Regler för märkning av vissa livsmedel.
2a §
Förordningen (EG) nr 1333/2008
Bilaga IV
Förbud mot att tillsätta aromer till saft.
Tillsatsförordningen
Förbud mot färgämnen i ”traditionell svensk
saft”.
Inga aromer eller färgämnen i saft
Sedan 2003 har saft inte längre en nationell standard. Varken aromer eller färgämnen är tillåtna i en produkt som säljs under beteckningen saft. Avsikten är att
behålla saftens traditionella karaktär av naturlig smak.
Regler för att ange fruktmängd
I fruktdrycker ska totalmängden frukt anges i volymprocent, på samma sätt
som för nektar. Ingår två juicer ska de mängddeklareras, är det fler räcker det att
ange dem i fallande storleksordning, om man inte framhäver någon. Se avsnittet
om mängddeklaration på sidan 47.
Socker
Här finns lagstiftningen:
Livsmedelsverkets föreskrifter
LIVSFS 2003:11 (H 157)
Definierar sockerprodukter och fastställer de
förbehållna livsmedelsbeteckningarna.
Beteckningar för socker
4
Det finns 11 definierade sockerprodukter med förbehållna beteckningar:
Halvvitt socker
Extravitt socker
Invertsockerlösning
Glukossirap
Glukosmonohydrat (druvsocker)
Fruktos
Vitt socker (socker)
Sockerlösning
Invertsockersirap
Torkad glukossirap
Vattenfri glukos (druvsocker)
De förbehållna beteckningarna får användas som tillägg till beteckningar på
andra varor, om dessa beteckningar använts så av tradition och konsumenterna
inte vilseleds genom detta.
Specifika märkningsregler för socker
Utöver de generella märkningsreglerna tillkommer följande specifika krav:
Beteckningen vitt socker eller socker får användas som beteckning även på
extravitt socker. Beskrivningen vit får endast användas för sockerlösning, invertsockerlösning och invertsockersirap ifall dessa produkter uppfyller vissa renhetskrav. Andra kompletterande beskrivningar får användas förutsatt att de inte
är vilseledande.
4. Särskilda beteckningar och livsmedelsgrupper
121
Li:s Märkningshandbok mars 2013
Om glukossirap eller torkad glukossirap innehåller mer än 5 % fruktos skall
detta framgå av beteckningen (till exempel glukos-fruktossirap eller fruktosglukossirap beroende på vilken del som är störst).
För varor som väger mindre än 20 gram behöver nettovikten inte anges.
Torrsubstanshalt och invertsockerhalt ska anges för sockerlösning, invertsockerlösning och invertsockersirap och benämningen kristalliserad ska anges för
invertsockersirap som innehåller kristaller.
Li:s tips om socker
Det har i föreskrifterna tillkommit en ny definition för fruktos, och stärkelsesirap har ersatts med glukossirap. De nationella definitionerna för florsocker,
mandelmassa och marsipanmassa (marsipan) har utgått. Mängden mandel
ska anges i mandelmassa och marsipan.
Förbehållna beteckningar måste normalt användas på produkter som uppfyller renhetskraven. För vitt socker och extravitt socker får dock beteckningen
socker användas.
Den kompletterande beskrivningen strösocker ger konsumenten en extra upplysning om typen av sockerprodukt och är därför inte vilseledande. Benämningen strösocker är alltså godtagbar det är även pärlsocker.
Vaniljsocker är ett exempel på en traditionell beteckning som får användas,
förutsatt att ingående ingredienser deklareras.
Se även kapitel 1 och avsnittet om ingrediensförteckning och kategoribeteckningar på sidan 28.
Sylt, gelé och marmelad
Här finns lagstiftningen:
Livsmedelsverkets föreskrifter
LIVSFS 2003:17 (H 159)
Regler om sylt, marmelad, extra sylt,
extra marmelad, gelé, extra gelé, (citrus)
marmelad och sötad kastanjepuré.
4
Regler för fruktinnehåll
Enligt reglerna måste produkter som har beteckningarna sylt, marmelad och gelé
innehålla en viss minimimängd frukt. Huvudregeln för sylt och marmelad är
till exempel 350 gram frukt per 1000 gram färdig produkt, men olika frukt- och
bärsorter har olika mängdkrav. Se Livsmedelsverkets föreskrifter för en fullständig förteckning.
För sylt, marmelad och gelé som har tillägget extra i beteckningen krävs bland
annat ett högre innehåll av frukt. Det finns också regler för vilka ytterligare
ingredienser som får användas i sylt, marmelad och gelé. Aromer är till exempel
inte tillåtna med några få undantag, bland annat för vaniljarom.
Reglerna gäller inte produkter som ska användas till att göra konditorivaror,
kakor eller kex.
Li:s Märkningshandbok mars 2013
4. Särskilda beteckningar och livsmedelsgrupper
122
Ange fruktsorter och frukthalt
Den eller de fruktsorter som ingår i produkten ska anges i anslutning till beteckningen. De ska skrivas i fallande storleksordning efter vikt. Om tre eller flera
fruktsorter ingår får denna uppgift ersättas med uttrycket blandad frukt eller
liknande, eller med en uppgift om hur många fruktsorter som ingår.
I märkningen ska man även ange frukthalt. Den uppgiften ska stå med klart
läsliga bokstäver i samma synfält som beteckningen och skrivs med uttrycket
Fruktmängd: ... g per 100 g. Vikten ska gälla för den färdiga produkten, i förekommande fall sedan vikten av det vatten som har använts vid beredning av vattenextrakt har räknats bort.
Li:s tips om socker
Observera att det enligt den nya informationsförordningen 1169/2011 är obligatoriskt att märka halten sockerarter i näringsdeklarationen för i princip alla
livsmedel. I och med det finns det inte längre något specialkrav på att märka
sockermängd för sylt, marmelad och gelé på annat ställe på förpackningen.
EU-kommissionen har ännu inte fattat något beslut om vid vilken sockerhalt
konserveringsmedel får användas i marmelad och sylt. I väntan på det anser
Li att man får använda konserveringsmedel i produkter som har en löslig
torrsubstanshalt på mindre än 57 %.
Li:s tips om fruktmängd
Den fruktmängd som ska deklareras på förpackningen gäller i första hand de
frukter som ska ingå enligt produktens definition. Märkningen kan annars bli
vilseledande för konsumenten.
4
Exempel – fruktmängd i jordgubbssylt: Vid tillverkning av jordgubbssylt
måste minst 350 g jordgubbar eller jordgubbspuré användas till 1000 g sylt.
Fruktjuice får användas utöver dessa 350 g men juicens fruktmängd får inte
räknas in i den totala fruktmängden. Märkningen total mängd frukt gäller
alltså bara mängden jordgubbar/jordgubbspuré som har använts i produkten.
Vill man deklarera den juice som har använts ska man göra det separat –
antingen i ingrediensförteckningen eller efter deklarationen av total mängd
frukt.
Ett undantag finns för citrusmarmelad. Där får tillsatt juice räknas med i
deklarerad fruktmängd.
Exempel – fruktmängd i citrusmarmelad: En citrusmarmelad ska per 1000
gram innehålla minst 200 gram av olika former av citrusfrukter (fruktkött,
puré, juice, vattenextrakt och skal). Av dessa 200 gram ska minst 75 gram
komma från fruktköttet, dit även citrusjuice räknas. En citrusmarmelad kan
alltså bestå av 125 gram skal och 75 gram citrusjuice.
Vid deklaration av total mängd frukt för en citrusmarmelad ska de använda
mängderna av frukten räknas samman, till exempel fruktkött, juice och skal.
Man ska inte räkna om till färsk frukt. Vid beräkning av mängden vattenextrakt ska det vatten som tillsatts räknas bort.
Exempel – aprikos- och apelsinmarmelad: En aprikosmarmelad ska per 1000
gram innehålla minst 350 gram aprikos och en apelsinmarmelad ska innehålla minst 200 gram apelsin. I ett recept på aprikos- och apelsinmarmelad
ingår 250 gram aprikoser, vilket är 71,4 % av den mängd som krävs. Mängden
apelsin måste därför minst uppgå till 28,6 % av minimimängden 200 gram,
det vill säga 57,2 g.
4. Särskilda beteckningar och livsmedelsgrupper
123
Li:s Märkningshandbok mars 2013
Standarden för äpplemos är borttagen ur reglerna. De allmänna märkningsreglerna kräver fortfarande mängddeklaration av fruktinnehållet men detta
ska ske på samma sätt som för övriga livsmedel, det vill säga i procent.
Tillsatser som säljs som tillsatser
Här finns lagstiftningen:
Förordning (EG) nr 1333/2008
Kapitel IV, artikel 21-25
Tillsatsförordningen
Märkning av tillsatser som säljs som
sådana direkt till konsument alternativt till
livsmedelsproducent, så kallad business to
business (B2B).
Ätbara fetter och oljor
Här finns lagstiftningen:
Förordningarna (EG) nr 2815/98
& (EG) nr 1019/2002
Speciella regler för olivolja.
Förordning (EG) nr 1234/2007
Artikel 114
Smörolja
Regler om oljor
Beteckningen smörolja samt beteckningar för olivolja av olika kvalitetsklasser är
förbehållna beteckningar. För övriga oljor och fetter, se sidan 23 i avsnittet om
ingrediensförteckning.
Särskilda regler för olivolja
För olivolja finns flera specifika krav. Här ges bara några exempel, se förordningarna ovan för alla bestämmelser.
En förpackning till konsument får inte rymma mer än fem liter och den får inte
vara återförslutningsbar. Det ska alltså framgå om förpackningen har brutits.
4
Fyra beteckningar får användas och vad de innebär måste förklaras på förpackningen.
•
Extra jungfruolja
•
Jungfruolja
•
Olivolja – sammansatt av raffinerad olja och jungfruolja
•
Olivolja av pressrester
Det krävs ursprungsmärkning för extra jungfruolja och jungfruolja.
Li:s Märkningshandbok mars 2013
4. Särskilda beteckningar och livsmedelsgrupper
124
Kapitel 5
Märkningsexempel
Exempel 1: Köttbullar stekta, djupfrysta
Förutsättningar
Recept
35 kg Nötkött (fetthalt högst 25 %, procentandel kollagen av köttprotein max 25 %)
20 kg Potatis
15 kg Griskött (fetthalt högst 30 %, procentandel kollagen av köttprotein max 25 %)
10 kg Skorpmjöl (ingredienser: vetemjöl, salt, jäst)
7,5 kg Lök
1,5 kg Salt
1,0 kg Svartpeppar
10 kg Vatten
100 kg Köttbullssmet
Margarin till stekning. Ingredienser: vegetabiliskt fett (solros, raps), animaliskt
fett, vatten, skummjölk, salt, emulgeringsmedel (sojalecitin), vitamin A och D.
Köttbullarna formas, steks, fryses och packas i påsar om 500 g.
Av 100 kg köttbullssmet erhålls 83 kg färdiga köttbullar.
Till 83 kg färdiga köttbullar har använts 50 kg kött, d.v.s. 100 x 50 / 83 = 60 kg kött
per 100 kg färdiga stekta köttbullar = 60 vikt %.
Mängden tillsatt vatten i färdig vara beräknas som (83-90) /83 < 0, d.v.s. inget
tillsatt vatten finns att deklarera.
5
Margarin är en sammansatt ingrediens, varför samtliga ingredienser ska deklareras. Margarinet är berikat vilket ska deklareras i ingrediensförteckningen, se
sid 38. Vitamin A och D bidrar endast med försumbara halter i de färdiga köttbullarna och de får därför inte anges i näringsdeklarationen. Sojalecitinet i margarinet har ingen funktion i slutprodukten varför funktionsbeteckningen inte anges.
Produkten innehåller allergener som ska framhävas. I detta exempel görs det
genom att ingredienserna som innehåller allergener fetmarkeras.
Skorpmjöl deklareras med sin kategoribeteckning. Vetemjöl måste anges eftersom detta är ett allergen, ”skorpmjöl (med vetemjöl)”.
Inga näringspåståenden görs.
Näringsvärdet beräknas ur recept.
Eftersom rått kött ingår som en ingrediens i köttbullarna ska produkten märkas
med identifieringsmärke.
5. Märkningsexempel
125
Li:s Märkningshandbok mars 2013
Beräknad
halt g/100 g
Deklarerad
halt g/100 g
Analyserad
halt vid
kontroll
g/100 g
Avvikelse/
accepterad
tolerans
Vatten
--
Anges inte
55,8
--
Aska
--
Anges inte
2,1
--
Fett
14,2
14
13,0
1 g = 7 % / 20 %
Mättade
fettsyror *)
4,9
4,9
4,7
0,2 g = 4 % / 20 %
Kolhydrat
12,4
12
12,8 (rest)
0,8 g = 7 % / 20 %
Sockerarter
0,7
0,7
0,8
0,1 g / 2 g
Protein
15,8
16
16,3
0,3 g = 2 % / 20 %
Natrium
0,75
Anges inte
0,71
--
Salt, beräknat
som 2,5 x
Natrium
1,875
1,9
1,77
0,13 g / 0,375 g
Fiber
1,1
Anges inte
--
--
*) Deklareras som ”Mättat fett”
Energivärde beräknas i kJ och kcal var för sig (beräknas på ej avrundade värden):
14,2 x 37 + 12,4 x 17 + 15,8 x 17 = 1004 kJ avrundas till 1000 kJ
14,2 x 9 + 12,4 x 4 + 15,8 x 4 =240 kcal avrundas till 240 kcal
Om kolhydratvärdet korrigeras för fiberhalten minskas energivärdet med
1,1 x 17 = 18,7 kJ vilket är mindre än 10 % av totala energivärdet. I detta fall behöver kolhydratvärdet inte korrigeras för fiberhalten.
En analys av produkten visar att skillnaden mellan de analyserade halterna och
de deklarerade är inom de accepterade toleranserna.
Fetthalten i denna färsprodukt är 14 g/100 g. Om fetthalt varit max 10 g/100 g
skulle produkten ha kunnat märkas med nyckelhålet.
Identifikationsmärkningen är koden efter bäst före-datum.
Li:s Märkningshandbok mars 2013
5
5. Märkningsexempel
126
Förpackningen ska märkas med följande uppgifter
KÖTTBULLAR STEKTA, DJUPFRYSTA
Ingredienser: Nötkött, potatis, griskött, skorpmjöl (med vetemjöl), margarin (solrosolja, rapsolja,
animaliskt fett, vatten, skummjölk, salt, sojalecitin, A- och D-vitamin), lök, salt, svartpeppar.
60 % nöt- och griskött.
Vikt: 500 g
Bäst före: 5 JUN 2014
L3248RX (identifikationsmärkning)
SE XXX EG (identifieringsmärke i oval)
Tillverkat av AB God Mat. Tel 0123-45 67 89
Förvaring och hållbarhet
I frysutrymme (-18 °C eller kallare) Se bäst före-dag.
I kylskåp eller vid rumstemperatur som ofryst vara.
Bör ej frysas efter upptining.
Näringsvärde per 100 g:
Energi
1000 kJ / 240 kcal
Fett
14 g
varav mättat fett
Kolhydrat
varav sockerarter
4,9 g
12 g
0,7 g
Protein
16 g
Salt
1,9 g
Förpackningen får dessutom märkas med följande uppgifter
(frivilligt)
•
Tillagning: Köttbullarna är färdigstekta och behöver bara värmas. De blir bäst
och får finast stekyta om man värmer dem i stekpanna.
Stekpanna (hela påsen):
1. Bryn lite smör eller margarin i en stekpanna.
2. Värm köttbullarna i 9-10 minuter.
•
Sorteringsanvisning: Sorteras som plastförpackning.
5
5. Märkningsexempel
127
Li:s Märkningshandbok mars 2013
Exempel 2: Pastagratäng med skinka, djupfryst
Förutsättningar
Pastan och skinkan är sammansatta ingredienser och alla ingående ingredienser
ska anges. Identifikationsmärkningen är koden efter bäst före-datum. Produkten
säljs fryst.
Eftersom skinkan som ingår är värmebehandlad krävs inget identifieringsmärke.
Produkten behöver värmas och ska märkas med en bruksanvisning (tillagningsanvisning).
Förpackningen ska märkas med följande uppgifter
PASTAGRATÄNG MED SKINKA, DJUPFRYST
Ingredienser: Pasta Fusilli 42 % (vatten, durumvete), vatten, grädde, körsbärstomat, varmrökt
skinka och grisbog 7,5 % (griskött, salt, druvsocker, konserveringsmedel natriumnitrit,
stabiliseringsmedel natriumdifosfat och antioxidationsmedel natriumaskorbat), ost 6,5 %,
broccoli, lök, tomatpuré, modifierad potatisstärkelse, salt och kryddor (bl.a. vitlök och
cayennepeppar).
1200 g
Bäst före: 5 JUN 2014
L 456RX (identifikationsmärkning)
Tillverkat av Mathallen AB. Tel 0321-98 76 59
Tillagning
Hushållsugn/stekugn 225 °C, varmluftsugn 200 °C. Värm fryst gratäng i mitten av ugnen i 45 min,
för tinad värm i ca 25 min. I mikrovågsugn fryst gratäng i 8 minuter 750 W.
Förvaring och hållbarhet
I frysutrymme (-18 °C eller kallare) Se bäst före-dag.
I kylskåp eller vid rumstemperatur som ofryst vara.
Bör ej frysas efter upptining.
Näringsvärde per 100 g:
Energi
590 kJ / 140 kcal
Fett
5,8 g
varav mättat fett
Kolhydrat
varav sockerarter
3,8 g
16 g
1,0 g
Protein
5,6 g
Salt
0,8 g
5
Förpackningen får dessutom märkas med följande uppgifter
(frivilligt)
•
4 portioner
•
Förpackningen sorteras som kartong.
Li:s Märkningshandbok mars 2013
5. Märkningsexempel
128
Exempel 3: Rimmad kassler
Förutsättningar
Benfri kotlettrad injiceras med saltlake bestående av vatten, salt med natriumnitrit, druvsocker och natriumaskorbat. Därefter varmröks kotlettraden. Eftersom
kasslern är en upphettad köttprodukt är tillagningsanvisning inget krav.
Recept
Benfri kotlettrad 90 kg
Vatten 15 kg
Salt med tillsats av natriumnitrit (E 250) 2 kg
Druvsocker 0,5 kg
Natriumaskorbat (E 301) 0,03 kg
Ingredienser totalt 107,53 kg
Vikt färdig vara efter varmrökning 100 kg
Tillsatt vatten i en produkt beräknas genom att nettovikten av den färdiga varan
(100 kg) minskas med den sammanlagda vikt som alla ingredienser utom vatt­
en hade vid tillverkningstillfället (90 + 2 + 0,5 + 0,03 = 92,53 kg). Mängden tillsatt
vatten i detta fall blir alltså (100 - 92,53): 100 = 7,47 %. Tillsatt vatten anges som
ingrediens.
Mängden kött ska anges när mängden tillsatt vatten i den färdiga produkten
överstiger 5,0 %. Mängden ingående kött är i detta fall 90 kg per 100 kg färdig
vara, d.v.s. 90 %.
Produkten ska märkas med identifieringsmärke, då det är en animalisk produkt.
Identifikationsmärkningen är bäst före-datum.
Förpackningen ska märkas med följande uppgifter
RIMMAD KASSLER
Ingredienser: Kotlett av gris (90 %), vatten, koksalt, druvsocker, antioxidationsmedel,
E 301, konserveringsmedel E 250.
Vikt:0,543 kg
Bäst före: 26.10.2014
Förvaras vid högst +8 °C.
SE XXXX EG (identifieringsmärke i oval)
5
AB God Mat Konsumentkontakt. Tel 0123-45 67 89
Kasslern ska även märkas med en näringsdeklaration.
Förpackningen får dessutom märkas med följande uppgifter
(frivilligt)
•
Förpackningsdag: 01.10.2014
•
Sorteringsanvisning: Sorteras som plastförpackning
5. Märkningsexempel
129
Li:s Märkningshandbok mars 2013
Exempel 4: Djupfryst laxfilé
Förutsättningar
Krav att svenskt namn samt produktionsmetod och fångstzon ska anges. Frivilligt kan även latinskt namn anges.
Filéerna processas och packas i annat land än odlingslandet. De är packade i
plastpåse med svetsade portionsmarkeringar.
Produkten ska märkas med ett ovalt identifieringsmärke(inom EU), då det är en
animalisk produkt. Det innehåller SE (för Sverige), anläggningens godkännandenummer och EG.
Identifikationsmärkningen är koden efter bäst före-datum.
Fisk är ett allergen, men eftersom ordet lax ingår i beteckningen och produkten
bara innehåller en enda ingrediens behövs varken ingrediensförteckning eller
särskild markering av allergenet. Här har man dock frivilligt valt att markera lax
med fet stil.
Eftersom laxfilén är en obearbetad produkt som bara innehåller en ingrediens är
näringsdeklarationen inte obligatorisk.
Förpackningen ska märkas med följande uppgifter
LAXFILÉ DJUPFRYST
Renskurna filéer av lax* (Salmo salar)
*Odlad i Norge
Vikt: 4 x 125 g (500 g)
Bäst före utgången av juni 2014
L6156RX (identifikationsmärkning)
SE XXX EG (identifieringsmärke i oval)
Vill du veta mer om vår produkt?
Kontakta oss gärna:
AB God Mat konsumentkontakt.
Tel 0123-45 67 89
Mail: [email protected]
Förvaring
I frysutrymme (-18 °C eller kallare): Se datummärkning.
Bör förvaras fryst.
Bör ej frysas om efter upptining.
5
Li:s Märkningshandbok mars 2013
5. Märkningsexempel
130
Förpackningen får dessutom märkas med följande uppgifter
(frivilligt)
•
Näringsdeklaration
Näringsvärde per 100 g:
Energi
700 kJ / 170 kcal
Fett
11 g
varav mättat fett
Kolhydrat
varav sockerarter
2,0 g
0g
0g
Protein
18 g
Salt
0,1** g
** Från naturligt förekommande natrium
Om man vill kan man även i nära anslutning ange att saltinnehållet uteslutande beror på naturligt förekommande natrium.
•
Tillagning: Tina filéerna i kylskåp över natt eller i 3-4 timmar i rumstemperatur eller i kallt vatten i 1-1,5 timme eller i mikrovågsugn.
I stekpanna: Stek filéerna i lite matfett på medelstark värme i 5-6 minuter på
varje sida.
I ugn 200 °C: Cirka 10-12 minuter.
I mikrovågsugn 750 W: Tillaga de djupfrysta filéerna i en skål med lock i 4-5
minuter.
•
Sorteringsanvisning: Sorteras som mjuk plastförpackning.
Exempel 5: Fiskbullar i hummersås
Förutsättningar
Fiskbullar som innehåller 55 % fisk tillverkas och läggs tillsammans med sås i
aluminiumburk som autoklaveras. Fisk är en kategoribeteckning som får användas för alla arter av fisk under förutsättning att man inte hänvisar till en bestämd fiskart. Frivilligt anges de olika fiskarterna och deras fångstområde enligt
fiskbranschens egen överenskommelse.
5
Såsen innehåller en sammansatt kryddblandning vars ingredienser deklareras förutom de bärare/processhjälpmedel/carry over-tillsatser den innehåller.
Mängd­en fiskbullar och mängden fiskkött samt hummerkött ska deklareras
medan mängden fisk i fiskbullen kan deklareras frivilligt.
Inga näringspåståenden görs. Näringsdeklaration görs.
Produkten ska märkas med ett ovalt identifieringsmärke innehållande SE (för
Sverige), anläggningens godkännandenummer och EG. Bäst före anges med dag,
månad och år (t.ex. 15 01 2014) i botten av burken.
Identifikationsmärkningen av livsmedelspartiet (produktionskoden) görs med
ett L framför för att den ska kunna särskiljas från övrig märkning.
Beteckningen innehåller allergenerna fisk och hummer som därför inte särskilt
måste framhävas i ingrediensförteckningen. Här har man ändå valt att markera
dem med fet stil, i linje med övriga allergena ingredienser.
5. Märkningsexempel
131
Li:s Märkningshandbok mars 2013
Förpackningen ska märkas med följande uppgifter
FISKBULLAR I HUMMERSÅS
Ingredienser: Fiskbullar: Fiskkött (55 %), mjölk, vatten, potatismjöl, rapsolja, salt, kryddextrakter.
Sås: Vatten, grädde, rapsolja, stärkelse, hummerkött (1 %), tomatpuré, förtjockningsmedel
(fruktkärnmjöl), salt, paprikaextrakt, fiskextrakt, kryddor, aromer.
Fiskbullar i Hummersås innehåller 51 % fiskbullar. Av förpackningens totala innehåll är 28 %
fiskkött, 0,5 % hummerkött
Vikt: 375 g
Bäst före: se märkning i botten (15 01 2014)
L43 56 78 (identifikationsmärkning)
SE XXX EG (identifieringsmärke i oval)
Tillverkad av GladiFisk AB, kundkontakt: 011-11 11 11, www.gladifisk.se
Bara att värma och servera.
Näringsvärde per 100 g:
Energi
320 kJ / 80 kcal
Fett
4,5 g
varav mättat fett
Kolhydrat
varav sockerarter
0,8 g
5,0 g
0,6 g
Protein
4,5 g
Salt
1,0 g
Förpackningen får dessutom märkas med följande uppgifter
(frivilligt)
•
I fiskbullarna ingår: Torsk (Gadus morhua), Kolja (Melanogrammus aeglefinus),
Sej (Pollachius virens), Guldlax (Argentina silus).
•
Fångstområden: Torsk (Barents hav), Kolja (Norska havet, Nordsjön), Sej
(Norska havet), Guldlax (Havet kring Färöarna och Island). Såsens hummerkött (Homarus gammarus) – (Nordostatlanten).
•
Tydligare tillagningsanvisning kan läggas till. Kastrull: Värm fiskbullarna i
kastrull på spisen. Mikrovågsugn (750 W): Häll över fiskbullarna i form avsedd för mikrovågsugn. Värm, under lock på full effekt i cirka tre minuter. Rör
om efter halva tiden.
•
Helkonserv
•
Sorteringsanvisning: Sorteras som metallförpackning.
Li:s Märkningshandbok mars 2013
5
5. Märkningsexempel
132
Exempel 6: Räkor inlagda i lake
Förutsättningar
Räkor läggs i en saltlake i plastburk. Ingående tillsatser deklareras med funktionsnamn och E-nummer eller vedertaget namn. Produkten märks frivilligt med
fångstzon (= angiven havszon). Artens latinska namn får frivilligt anges.
Avrunnen vikt ska anges, varvid annan mängddeklaration inte krävs. Näringsdeklaration görs. Bäst före anges med dag, månad och år (t.ex 15 07 2012) och kan
då samtidigt användas som identifikationsmärkning för att kunna identifiera
och spåra livsmedelspartiet.
Produkten ska märkas med identifieringsmärke.
Räkor är ett allergen, men eftersom ordet finns med i beteckningen behöver räkorna inte särskilt framhävas i ingrediensförteckningen. Här har man ändå valt
att göra det med fet stil.
Förpackningen ska märkas med följande uppgifter
RÄKOR I LAKE
Ingredienser: Räkor, salt, surhetsreglerande medel (citronsyra), konserveringsmedel
(E 211, E 202).
Vikt: 360 g, avrunnen vikt 170 g
Bäst före: Se datummärkning på burkens sida (15 07 2014)
SE XXX EG (identifieringsmärke i oval)
Förvaras kallt (+2 ° till +8 °C)
Tillverkad av AB Räkan, kundkontakt: 011-11 11 11
Näringsvärde per 100 g (utan lag):
Energi
320 kJ / 80 kcal
Fett
0,5 g
varav mättat fett
Kolhydrat
varav sockerarter
0,1 g
0g
0g
Protein
18 g
Salt
3,0 g
Förpackningen får dessutom märkas med följande uppgifter
5
(frivilligt)
•
Fångstzon: Nordostatlanten.
•
Pandalus borealis (anges förslagsvis inom parentes efter ordet räkor i ingrediensförteckningen).
•
Sorteringsanvisning: Sorteras som plastförpackning.
5. Märkningsexempel
133
Li:s Märkningshandbok mars 2013
Exempel 7: Leverpastej
Förutsättningar
Identifikationsmärkningen på produkten är bäst före-datumet.
Produkten ska märkas med identifieringsmärke, då det är en animalisk produkt.
Beroende på beteckningen ställs olika krav på allergenmärkningen. Heter produkten Bredbar leverpastej behöver allergenet mjölk markeras i ingredienslistan. I
exemplet görs detta med versaler.
Förpackningen ska märkas med följande uppgifter
Bredbar Leverpastej
Ingredienser: Grislever (30 %), MJÖLK, fett fläsk, vatten, griskött, potatisstärkelse, socker, koksalt,
kryddor, konserveringsmedel E250.
Fetthalt: 14 %
300 g
Bäst före: 01.02.2014
SE XXX EG (identifieringsmärke i oval)
Förvaras vid högst +8°C.
Tillverkad av Köttchark AB, Box 110, 394 60 Stockholm.
Näringsvärde per 100 g:
Energi
900 kJ/210 kcal
Fett
14 g
varav mättat fett
Kolhydrat
varav sockerarter
4,1 g
12 g
7,5 g
Protein
9g
Salt
1,5 g
Järn
7 mg (50 % av DRI*)
* Dagligt referensintag
Ingrediensförteckning för en förpackning med Gräddleverpastej
Allergenet framgår av beteckningen och behöver inte förtydligas med versaler,
fetmarkering eller på annat sätt. Här har man ändå valt att frivilligt framhäva
mjölk och grädde med versaler. Eftersom grädde ingår i beteckningen ska den
mängddeklareras.
5
Ingredienser: Grislever (30 %), MJÖLK, fett fläsk, vatten, potatismjöl, GRÄDDE (4 %), socker,
koksalt, kryddor, konserveringsmedel E250.
Li:s Märkningshandbok mars 2013
5. Märkningsexempel
134
Exempel 8: Ekologisk müsli med fullkorn
Förutsättningar
Produkten Ekologisk Hallon/blåbärsmüsli består av havregryn, rågflingor, majspuffar, frystorkade hallon och frystorkade blåbär. På framsidan står texten innehåller fullkorn och därför mängddeklareras fullkorn.
Müslin innehåller allergener som ska framhävas i ingrediensförteckningen. Här
görs det genom att allergenerna markeras med fet stil.
Eftersom produkten är certifierad enligt EU:s regler för ekologisk produktion
märks den med EU:s ekosymbol tillsammans med ursprung och kontrollorganets kod. I ingrediensförteckningen skrivs ekologisk ut vid de ekologiska ingredienserna.
e-märkningen visar att man följer certifierade rutiner för vikt/volymkontroll
inom EU.
Förpackningen ska märkas med följande uppgifter
Hallon/blåbärsmüsli
Ingredienser: Ekologiska havregryn*, majspuffar (ekologiskt majsmjöl, ekologisk glukossirap,
ekologiskt socker, salt), ekologiska rågflingor*, frystorkade hallon 5 % (ekologiska hallon,
ekologisk solrosolja), frystorkade ekologiska blåbär 5 %.
*produkten innehåller 60 % fullkorn
e 375 g
Bäst före utgången av 06.2014
L 60561401 (identifikationsmärkning)
Förvaras torrt och svalt.
Ursprung: EU-jordbruk
SE-EKO-01
EU-jordbruk
Tillverkare: God Morgon AB, Morgonvägen 4,
543 21 Morgongåva, Sverige
Tel: 010-123456
Näringsvärde per 100 g:
Energi, kJ
1500
Energi, kcal
400
Fett, g
4
varav mättat fett, g
5
Kolhydrat, g
varav sockerarter, g
65
8
Fiber, g
12
Protein, g
10
Salt, g
0,2
5. Märkningsexempel
135
0,7
Li:s Märkningshandbok mars 2013
Alternativ ingrediensförteckning för ekologisk müsli
I detta exempel har man valt att inte lyfta fram fullkornsinnehållet i märk­
ningen. De ekologiska ingredienserna markeras med asterisker.
Ingredienser: Havregryn*, majspuffar (majsmjöl*, glukossirap*, socker*, salt), rågflingor*,
frystorkade hallon 5 % (hallon*, solrosolja*), frystorkade blåbär* 5 %.
*Ekologiska ingredienser
Förpackningen får dessutom märkas med följande uppgifter
(frivilligt)
•
Tillverkningsdag: dd,mm,åååå.
•
Sorteringsanvisning: Förpackningen sorteras som pappersförpackning.
•
Motsvarande mängd färska hallon, resp. färska blåbär.
Exempel 9: Fullkornsbröd
Förutsättningar
På förpackningen görs följande frivilliga påståenden: Nyckelhål, fiberrik,
fullkorn av vete och råg, linfrö. För mjukt bröd gäller följande villkor för
nyckelhål:
•
Fetthalt högst 7 g/100 g
•
Mono- och disackarider totalt högst 5 g/100 g
•
Natriumhalt högst 0,5 g/100 g
•
Kostfibrer minst 5 g/100 g
•
Brödet ska innehålla minst 25 % fullkorn räknat på produktens torrsubstans
Produkten klarar nyckelhålskriterierna, se vidare kapitel XX.
Uttrycket fiberrik är näringspåstående och får användas endast om halten fiber
är minst 6 g/100 g produkt alternativt 3 g per 100 kcal.
Brödet innehåller allergener som särskilt ska framhävas i ingrediensförteckningen. Här görs det genom att allergenerna fetmarkeras.
Recept
Ingrediens
Antal kg
Procent
av totala
vikten
Ts, (torrsubstans)
Antal kg
i ts
Vatten
85
35,97
0 %
0
Kvalitetsvetemjöl (vetemjöl,
askorbinsyra och maltmjöl)
32,3
13,67
85 %
27,45
Grovt rågmjöl*
30
12,69
85 %
25,5
Fint rågmjöl*
4,3
1,82
85 %
3,65
Grahamsmjöl grovt*
30
12,69
85 %
25,5
Klippta rågflingor*
23,4
9,9
85 %
19,89
Li:s Märkningshandbok mars 2013
5
5. Märkningsexempel
136
Linfrö
5,4
2,28
94,7 %
5,11
Bagerisirap
13
5,5
80 %
10,4
Rapsolja
3
1,27
100 %
3
Torrjäst
2,7
1,14
95 %
2,56
Vetegluten
5
2,11
85 %
4,25
Salt
2,2
0,93
100 %
2,2
Total degvikt
236,30
100
Utbyte efter bakförlust (10 %)
212,67
129,51
*Fullkorn
Mängddeklaration
av
Linfrö
Procent i färdigt bröd
Procent ts
5,4 / 212,67= 0,0254 = 2,5 %
Fullkorn:
Grovt rågmjöl
30 / 212,67= 0,141 = 14,1 %
30 x 0,85 / 129,51 = 0,197 = 19,7 %
Fint rågmjöl
4,3 / 212,67= 0,020 = 2,0 %
4,3 x 0,85 / 129,51 = 0,028 = 2,8 %
Grahamsmjöl
30 / 212,67= 0,141 = 14,1 %
30 x 0,85 / 129,51= 0,197 = 19,7 %
Klippta rågflingor
23,4 / 212,67= 0,110 =
11,0 %
23,4 x 0,85 / 129,51= 0,153 = 15,3 %
Totalt fullkorn
41,2 %
57,5 %
Tidigare regler för vad som får kallas fullkorn har ersatts med det allmänna
kravet på mängddeklaration av ingredienser. Läs mer i avsnittet om fullkorn och
fullkornsprodukter på sidan 103.
Förpackningen ska märkas med följande uppgifter
Fullkornsbröd
5
Fiberrikt matbröd med linfrö. Bakat med fullkorn av vete och råg. Nyckelhålssymbol.
Ingredienser: Vatten, vetemjöl, fullkornsmjöl av vete*, fullkornsmjöl av råg*,
klippta rågkärnor*, sirap, linfrö (2,5 %), vetegluten, siktat rågmjöl, jäst, rapsolja, salt,
mjölbehandlingsmedel (askorbinsyra).
*Andelen fullkorn är 41 % vilket motsvarar 58 % av torrvikten.
700 g
Bäst före: 21.06.2013
Tillverkare: Bästa Bageriet AB. Tel 020-12 34 56
5. Märkningsexempel
137
Li:s Märkningshandbok mars 2013
Näringsvärde per 100 g
Energi, kJ
950
Energi, kcal
220
Fett, g
3,0
varav mättat fett, g
Kolhydrat, g
varav sockerarter, g
0,3
37
4,5
Fiber, g
6,8
Protein, g
8,2
Salt, g
0,9
Förpackningen får dessutom märkas med följande uppgifter
(frivilligt)
•
Bakdag
•
Sorteringsanvisning: Förpackningen sorteras som plastförpackning.
Exempel 10: Kanelbullar
Förutsättningar
Bullar smaksatta med kanel. Kanel används i små mängder i aromgivande syfte
och trots att det ingår i namnet behöver det inte mängdanges.
Produkten ska även säljas i Norge.
Margarin är en sammansatt ingrediens där samtliga ingående komponenter
deklareras. Carry over-tillsatserna citronsyra, E471 och E475, som ingår i margarinet deklareras inte då dessa inte har någon funktion i slutprodukten och inte är
allergena.
De allergena ingredienserna ska särskilt framhävas. Här görs det genom att allergenen fetmarkeras.
Identifikationsmärkningen är bäst före-datum.
Förpackningen ska märkas med följande uppgifter
KANELBULLAR/KANELBOLLER
12 st Färdiggräddade/ferdigstekte
Ingredienser: Vetemjöl/hvedemel, socker/sukker, margarin (vegetabilisk olja (palm, raps och
kokos), vatten/vann, salt, fullhärdad/herdet rapsolja, arom), vatten/vann, jäst/gær, skållat
havremjöl/mel, aprikoskärnor/kerner, mjukt/myke mandelskal/skjell, vetestärkelse/stivelse,
kanel, äppeljuicekoncentrat och salt.
5
Vikt/vekt: 420 g
Bäst före/Best før: se sidan (06.01.2014)
Tillverkat av/Et produkt fra: AB Bagarna, Bullgränd 5, 123 45 Bagarmossen, Sverige
tel +46 (0)27 5987255
Li:s Märkningshandbok mars 2013
5. Märkningsexempel
138
Näringsvärde/Næringsinnhold
per 100 g
Per styck (35 g)
Energi, kJ
1500
550
Energi, kcal
360
130
Fett, g
12
4,5
3,7
1,3
56
20
20
7
Protein, g
6,5
2,5
Salt, g
0,5
0,17
varav/herav mättat fett, g
Kolhydrat/karbohydrat, g
varav/herav sockerarter/sukker, g
Förpackningen får dessutom märkas med följande uppgifter
(frivilligt)
•
Bakdag
•
Sorteringsanvisning: Förpackningen sorteras som plastförpackning.
Exempel 11: Apelsinmarmelad
Förutsättningar
e-märkning: certifierade rutiner för vikt/volymkontroll inom EU.
Uppgiften om nettovikten måste finnas i samma synfält som beteckningen.
De 25 gram apelsinråvara som använts per 100 gram marmelad består av apelsinskal, pulp och juice.
Identifikationsmärkningen är produktens bäst före-datum.
Förpackningen ska märkas med följande uppgifter
APELSINMARMELAD MED FINSTRIMLADE SKAL
Ingredienser: Socker, vatten, apelsiner, geleringsmedel (pektin), syra E 330, konserveringsmedel
E 202.
Fruktmängd: 25 g apelsin per 100 g marmelad.
450 g e
Bäst före: Se locket (20-09-2015)
Förvara öppnad förpackning kallt.
Tillverkat av AB God Mat. Tel 0123-45 67 89
5
Näringsvärde per 100 g
Energi
850 kJ/200 kcal
Fett
0g
varav mättat fett
Kolhydrat
varav sockerarter
49 g
49 g
Protein
0g
Salt
0g
5. Märkningsexempel
139
0g
Li:s Märkningshandbok mars 2013
Förpackningen får dessutom märkas med följande uppgifter
(frivilligt)
•
Hela förpackningen är återvinningsbar.
•
Burken sorteras som ofärgat glas och locket som metallförpackning.
•
Glasåtervinningssymbol.
Exempel 12: Saft
Förutsättningar
Produkten är en koncentrerad fruktdryck utan aromer och färgämnen. Se vidare
under avsnittet om saft och fruktdrycker på sidan 121. Produkten består av en
blandning av olika fruktjuicer där hallon är den karaktäristiska smaken.
Identifikationsmärkningen är bäst före-datum.
Förpackningen ska märkas med följande uppgifter
BLANDSAFT HALLON
Ingredienser: Socker, vatten, päronjuice, hallonjuice, äppeljuice, druvjuice, syra (citronsyra),
konserveringsmedel (natriumbensoat och kaliumsorbat).
Drickfärdig saft innehåller 9 % juice (varav 1,5 % hallonjuice).
Volym: 1,5 liter. Blandas 1+4. Ger 7,5 liter.
Bäst före: 23 01 2015
AB God saft
Saftvägen 11
222 22 X-stad
Konsumentkontakt 011-33 33 33
Saften ska även märkas med en näringsdeklaration med näringsvärde per 100 ml drickfärdig
saft.
Förpackningen får dessutom märkas med följande uppgifter
(frivilligt)
•
Förvara öppnad förpackning kallt.
•
Förpackningsfakta: Kapsyl och flaska sorteras som plastförpackning.
5
Li:s Märkningshandbok mars 2013
5. Märkningsexempel
140
Exempel 13: Chokladkonfektyr
Förutsättningar
Produkten är en fylld chokladbit bestående av en knäckig kola med mandelbitar,
överdragen med mjölkchoklad. Till produkten har använts 50 % mjölkchoklad,
som uppfyller chokladdirektivets definition för mjölkchoklad och som produceras och transporteras i separata system där korskontakt ej identifierats i riskanalysen.
Mängddeklaration har angetts för mjölkchoklad i beteckningen, men procentsatsen kan även anges efter ingrediensförteckningen: produkten innehåller 50 %
mjölkchoklad.
En av aromerna har en bärare av vetestärkelse.
Identifikationsmärkningen är bäst före-datum.
Produkten innehåller allergena ingredienser som särskilt ska framhävas. Här
görs det genom att allergenen fetmarkeras. Eftersom beteckningen innehåller
orden mjölk och mandel kan man utesluta att markera alla mjölkingredienser
samt mandel i ingrediensförteckningen. Då behöver bara soja och vete fetmarkeras.
Förpackningen ska märkas med följande uppgifter
Mjölkchoklad (50 %) med mandelkrokant
Ingredienser: Socker, palmolja, kakaosmör, mjölkpulver, smör, kakaomassa, mandel, sockrad
kondenserad skummjölk, salt, emulgeringsmedel (sojalecitin), aromer (med vetestärkelse).
32 g
Bäst före: dd.mm.åååå
AB Extragott, tel 027-598 72 55 www.extragott.se
Näringsvärde per 100 g
Energi
2250 kJ/540 kcal
Fett
32 g
varav mättat fett
Kolhydrat
varav sockerarter
5
16.5 g
60 g
57 g
Protein
4g
Salt
0.5 g
Förpackningen får dessutom märkas med följande uppgifter
(frivilligt)
•
Näringsdeklarationen kan kompletteras med uppgifter om per 32 g
(lika med förpackningen).
•
Förvaras torrt och svalt.
•
Förpackningen sorteras som plastförpackning.
5. Märkningsexempel
141
Li:s Märkningshandbok mars 2013
Kapitel 6
Märkningslathund
Denna översikt visar vilka märkningsuppgifter som ska anges på olika typer av
förpackningar med hjälp av en klassindelning av uppgifterna.
Se även sidan 15 och checklistan för olika förpackningsstorlekar.
Klass 1
(basklassen)
Beteckning, ingrediensförteckning, allergenmärkning, mängd av
vissa ingredienser, nettokvantitet, bäst före/sista förbrukningsdag, företagets namn och adress, näringsdeklaration, i vissa fall
ursprung, bruksanvisning, alkoholhalt, förvaringsanvisning samt
den speciella märkning som krävs för vissa varugrupper (t.ex.
uttrycket djupfryst för djupfrysta livsmedel och identifieringsmärke för animaliska livsmedel) samt identifikationsmärkning
av livsmedelspartiet.
Klass 2
Beteckning, allergenmärkning, nettokvantitet, bäst före/sista
förbrukningsdag.
Klass 3
Beteckning
Klass 4
Beteckning, bäst före/sista förbrukningsdag, företagets namn och
adress, identifikationsmärkning, förvaringsvillkor.
Klass 5
Beteckning, förvaringsvillkor, identifikationsmärkning
Klass 6
Ingen märkning alls
För vissa varugrupper finns speciallagstiftning som avviker från denna översikt,
exempelvis gäller det djupfryst.
För förpackningar av typ G-O måste alla märkningsuppgifter enligt klass 1, som
inte är märkta på förpackningen, i stället lämnas i särskild handling i form av
exempelvis en följesedel. För förpackningar av typ D och E kan uppgifterna även
förmedlas till kunden på andra vis. Avsikten är att köpare i alla handelsled ska
ha tillgång till märkningsuppgifterna på ett eller annat sätt.
För förpackningstyp H, I, K och N kan det vara praktiskt att ändå ange övriga
märkningsuppgifter på själva förpackningen i stället för i särskild handling för
att säkerställa att rätt märkningsuppgifter når kunden.
För förpackningstyp M gäller konsumentförpackningens märkning som särskild
handling.
Notera att identifikationsmärkning kan bestå av datummärkning om dag och
månad anges.
De artikelnummer som anges i märkningslathunden hänvisar till förordning
(EU) nr 1169/2011.
6
Li:s Märkningshandbok mars 2013
6. Märkningslathund
142
Förpackningstyp
Lagstadgad märkning
A.
Konsumentförpackning,
d.v.s. färdigförpackad produkt avsedd för enskild
konsument,
enligt artikel 9.
Klass 1
B.
Konsumentförpackning
vars största yta är mindre
än 10 cm2, enligt artikel
16.
Klass 2
Li:s tips, märk gärna
Dock ej vid direktförsäljning, se sidan 17.
Ingrediensförteckning ska
tillhandahållas på andra
sätt eller göras tillgängliga på konsumentens
begäran.
Ytterförpackningen ska
ha ID-märkning.
C
Returglas med beständig
märkning som saknar
etikett, enligt artikel 16.
Klass 2 + näringsdeklaration + ID-märkning.
D.
Färdigförpackning med
färdiglagad mat eller
smörgås med pålägg,
avsedd för omedelbar
förtäring och som säljs
eller överlämnas till konsument på annat ställe än
detaljhandeln, men inte
där livsmedlet beretts.
Klass 3
Övriga uppgifter ska
kunna lämnas till konsument.
(För sådana produkter
som t.ex. säljs i automater, på marknader eller
levereras av hemtjänsten
flera dagar i förväg gäller
märkning enligt typ A.)
E.
Färdigförpackning med
färdiglagad mat eller
smörgås med pålägg
avsedd för omedelbar förtäring, som säljs/överlämnas till konsument där
livsmedlet beretts eller i
butik där det färdigställs
och säljs över disk samma
dag.
Klass 6
Övriga uppgifter ska
kunna lämnas till konsument.
6
6. Märkningslathund
143
Li:s Märkningshandbok mars 2013
F.
Konsumentenhet som i
sig inte är en färdigförpackning och som utgör
en av flera likadana enheter (samma kvantitet och
varusort) inneslutna i en
färdigförpackning avsedd
för konsument (t.ex. såspåsar i en kapsel).
Klass 6
Den totala nettokvantiteten och antal enheter
ska anges på den yttre
förpackningen.
Klass 3 + bäst-före
(i förekommande fall).
ID-märkning om praktiskt
möjligt.
Ytteremballaget till dessa
konsumentenheter ska
vara märkt enligt typ A.
G.
Konsumentenhet (förpackning) som saluhålls
i tidigare handelsled och
som inneslutits i ytterförpackning (enligt typ H
nedan), enligt artikel 8.7.
Klass 6 + ID-märkning
H.
Ytterförpackning till
ofullständigt märkta
konsumentförpackningar
(enligt typ G ovan), enligt
artikel 8.7.
Klass 4
I.
Ytteremballage till färdigförpackade livsmedel
avsedda för storhushåll
(för beredning, bearbetning eller uppdelning),
enligt artikel 8.7.
Klass 4
J.
Storhushållsenheter
inneslutna i ytteremballage enligt typ I ovan
(t.ex. 5 kg:s margarinförpackningar packade
flera stycken i en större
ytterförpackning), enligt
artikel 8.7.
Klass 6 + ID-märkning
K.
Tillsluten storförpackning
avsedd för livsmedelsindustri, parti- eller detaljhandel, enligt artikel 8.8.
Klass 3
Klass 1 ska finnas på
etikett eller i handelsdokument och ska märkas
före försäljning till konsument.
Klass 3 + ID-märkning
Vid genomskinlig förpackning klass 6 + ID-märkning.
Klass 5 + datummärkning
Det ska säkerställas att
företagen får tillräcklig
information för att själva
kunna märka rätt.
6
Li:s Märkningshandbok mars 2013
6. Märkningslathund
144
L.
Mindre storförpackning
avsedd för livsmedelsindustri, parti- eller detaljhandel, innesluten i
storförpackning enligt K
ovan (t.ex. 5 kg:s margarinförpackningar packade
flera stycken i en större
storförpackning), enligt
artikel 8.8.
Klass 3
Klass 5 + datummärkning.
M.
Ytterförpackning avsedd
för detaljist/grossist/
storhushåll innehållande fullständigt märkta
konsumentförpackningar,
enligt artikel 8.7. .
Klass 4
Kvantitet, t.ex. 6 x 200 g.
N.
Ytterförpackning avsedd
för detaljist/grossist
innehållande konsumentförpackningar med
begränsad märkning
(t.ex. konsumentenheter med en största yta
mindre än 10 cm2), enligt
artikel 8.7.
Klass 4
Klass 1
Kvantitetsuppgift rekommenderas, då konsumentenheten är viktmärkt t.ex.
500 st x 5 g.
O.
Icke tillslutna förpackningar eller lastbärare
(t.ex. brödback), enligt
artikel 8.8.
Klass 6
Det ska säkerställas att
företagen får tillräcklig
information för att själva
kunna märka rätt.
6
6. Märkningslathund
145
Li:s Märkningshandbok mars 2013