Lunds universitet
Statsvetenskapliga institutionen
STV102
HT06
Handledare: Björn Fägersten
Saddam Hussein
Krigsälskare eller rationell aktör?
- Studiet av en diktators beslutsfattande
Isak Lindmark
Åsa Runeson
Abstract
Vår uppsats omfattar en fallstudie med flera analysenheter (olika tidpunkter)
under den 25-årsperiod då Saddam innehade den totalitära makten i Irak. Ämnet
berör Saddam som beslutsfattare, hur han valt att agera vid olika krissituationer.
De politiska besluten kommer att diskuteras utifrån Yacoov Vertzbergers teori om
beliefsystem och Graham Allison´s Rational Actor Model.1
Mycket har skrivits om Saddam, det mesta i negativa ordalag, han har
utmålats som allt från demonisk, psyksjuk, irrationell galning till en krigsälskande
landsfader. Vi blev nyfikna på att ta reda på mer om Saddam, hur kan man
förklara hans handlingar? Finns det ett rationellt tankemönster och hur kan man
förstå hans person? Är det för enkelt att i likhet med John G. Stoessinger avfärda
honom som en irrationell galning? Vi menar på att Saddam många gånger agerar
rationellt utifrån sina värderingar, mål och tillgång på information då hans politik
ofta styrs av viljan att maximera sitt egenintresse, vi har sett en tydlig påverkan på
Saddams handlingsmotiv utifrån hans beliefsystem.
Nyckelord: Saddam Hussein, Irak, personlighet, rationalitet, krig, beslutsfattande
1 Hädanefter kallad RAM-modellen
Innehållsförteckning
1
Inledning .................................................................................................................. 1
1.1
Syfte och frågeställning...................................................................................... 2
1.2
Material och metod............................................................................................. 3
1.3 Teorier ................................................................................................................ 3
1.3.1
Beliefsystem ............................................................................................... 4
1.3.2
Rational Actor Model................................................................................. 5
1.4
2
Saddams uppväxt.................................................................................................... 6
2.1
3
4
Forskningsansats ................................................................................................ 5
Saddams väg till makten .................................................................................... 7
Saddam Husseins beliefsystem .............................................................................. 8
3.1
Philosophical Beliefs.......................................................................................... 8
3.2
Instrumental Beliefs ........................................................................................... 8
Iran-Irakkriget 1980-1988 ................................................................................... 10
4.1 Krigsutbrott ...................................................................................................... 10
4.1.1
Beliefsystem ............................................................................................. 11
4.1.2
RAM......................................................................................................... 12
4.2 Krigsslutet ........................................................................................................ 13
4.2.1
Beliefsystem ............................................................................................. 14
4.2.2
RAM......................................................................................................... 14
5
Gulfkriget 1990-1991 ............................................................................................ 15
5.1 Upptakt till invasionen av Kuwait.................................................................... 15
5.1.1
Beliefsystem ............................................................................................. 17
5.1.2
RAM......................................................................................................... 17
5.2 Kuwait invaderas.............................................................................................. 18
5.2.1
Beliefsystem ............................................................................................. 19
5.2.2
RAM......................................................................................................... 19
5.3
6
Mellankrigstiden 1992-2002 ............................................................................ 21
Irakkriget 2003...................................................................................................... 22
6.1
Störtandet av Saddam....................................................................................... 22
6.1.1
6.1.2
6.1.3
Beliefsystem ............................................................................................. 23
RAM......................................................................................................... 24
Slutet för Saddam ..................................................................................... 25
7
Sammanfattning och avslutande analys ............................................................. 26
8
Referenser.............................................................................................................. 28
1
Inledning
”Of all the people who parade through the pages of this book, I believe that only
three are absolutely evil: Adolf Hitler, Saddam Hussein, and Slobodan Milosevic.
[…] The latter three men were classic war lovers. Like a vampire, the war lover
feeds on the blood of the living. He thrives on the lives of the innocents, like the
young Iraqi and Iranian soldiers who carried their own coffins to the front during
their eight-year war. The war lover needs war without end in order to feel like a
man. And only when he dies or is slain does liberation come.”2
Den 30 december 2006 avrättades den forne diktatorn av Irak, Saddam Hussein.
Efter att ha gått under jorden vid det senaste kriget mot USA lyckades han gripas i
slutet av 2003 nära sin hemby i Tikritregionen. Reaktionerna från omvärlden
visade sig vara både positiva och negativa. Diktatorn som var både älskad och
hatad har på många sätt spelat en stor roll i historien. Bakom sig lämnade han en
stat i misär och inbördeskrig. Ett land som under Saddams tid genomgått flera
strider, både interna och externa. Hans många gånger brutala tillvägagångssätt har
satt sin prägel på ett Irak som idag genomgår en trög demokratiseringsprocess, där
många människor mister livet varje dag.
Vår uppsats berör process och utfall i Saddams agerande som på många sätt
har haft avgörande roll för utformningen på landets historia. Men också vad som
har format denna, som ofta beskriven, våldsamma och paranoida ledare. Går det
att förklara diktatorns agerande utefter hans uppväxt och verklighetsuppfattning,
och finns det någon logik i hans uppmärksammade metoder?
Ändamålet är inte att göra en djupgående psykologianalys, men att beröra
ämnen som rationalitet, strategi och beliefs. Vi ämnar i denna uppsats att komma
Saddam närmare och studera beslutsfattandet under hans 25 år av presidentskap.
2 Stoessinger John G 2005. Why Nations Go to War. s246
1
1.1 Syfte och frågeställning
”Now I believe that absolute evil, like great genius, may well be beyond
rational explanation. Just as no biographer can really explain Shakespeare or
Mozart, no historian will ever fully understand Adolf Hitler -or, for that matter
Saddam Hussein.”3
“The Americans and their allies believed that Saddam would respond
rationally and withdraw in the face of overwhelming odds. Saddam, blinded by a
war lover´s hubris, believed himself to be invincible and underestimated his
enemy´s resolve”4
I Stoessingers bok Why Nations Go to War beskrivs Saddam Hussein som en av
världens grymmaste män, en krigsälskande diktator utan någon som helst respekt
för människoliv, vars agerande är den av en irrationell galning. Denna bild av
Saddam väckte vår nyfikenhet, inte för att vi nödvändigtvis förväntade oss att
hitta en bild av Saddam som kärleksfull fredsivrare, men vi ville helt enkelt
komma närmare Saddam som person och utmana Stoessingers bild, kanske kunde
Saddams agerande vara logiskt utifrån hans värderingar och den informationen
han hade att tillgå?
Vi ifrågasätter Stoessingers generaliserande hållning och hans statiska syn på
Saddam som ”en krigsälskare” Stoessingers grundläggande polemiska hållning är
ej förenlig med god vetenskap eller kopplad till vetenskapliga teorier.
Uppsatsen behandlar följande frågeställningar:
Hur kan man förklara Saddam Husseins beslutsfattande utifrån hans beliefs?
Hur kan man förklara Saddam Husseins beslutsfattande utifrån Rational Actor
Model?
Hur kan dessa två teoretiska modeller ge stöd för en alternativ syn på
Stoessingers Saddamporträtt?
3 Stoessinger John G 2005, Why Nations Go to War ,s 245
4 Stoessinger John G 2005, Why Nations Go to War, s 261
2
1.2 Material och metod
Vi har valt att använda oss i första hand av tryckta källor. En svårighet som vi är
medvetna om i vår studie är dock att tillförses med primära källor som har ett
starkare källvärde än sekundära källor. Uppsatsen kommer därför att omfatta en
analytisk öppenhet med flera vinklingar av olika beslut som Saddam har tagit.
Vissa av dessa vinklingar kommer vara teoriutvecklande och bygga på redan
skrivet material. En hel del av vår litteratur kan beskrivas som biografier om
Saddam. Vi har begränsats i vårt materialurval av våra bristande arabiska
språkkunskaper och har hänvisats till litteratur på svenska och engelska. Dock har
vi medvetet valt litteratur producerad av personer som levt i Saddams närhet och
från utomstående parter från flertalet olika länder. Detta för att motverka att en
partisk hållning får stort genomslag.
Vi har inriktat oss på en individcentrerad analys av Saddam Husseins
beslutsfattande i avgörande situationer. Den metod vi valt att bygga vår uppsats
kring är en fallstudie med flera analysenheter, de vill säga olika tidpunkter under
den era då Saddam Hussein verkade som Iraks diktator. Genom att använda oss
utav flera analysenheter ämnar vi stärka de vinklingar och teorier om Saddams
beslutsfattande som presenteras i uppsatsen. I fall där endast en analysenhet
undersöks finns stor risk att misslyckas att finna ett samband mellan teori och
utfall.5 I vårt fall kommer studien av Saddam omfatta hans beslutsfattande och sätt
att agera i krissituation utifrån en analys baserad på Vertzbergers beliefsystemteori samt Allisons RAM-modell.
Enligt vår förförståelse framställs den forne irakiske diktatorn ofta som mer
galen och irrationell än vad som rimligt. Bland annat vill vi visa att författaren
John G. Stoessingers bild av Saddam som en person fylld av ondska inte är
förenligt med en opartisk vetenskaplig hållning. Vi ämnar istället försöka finna
kausala samband mellan agerande, beliefs och RAM-motiv.
1.3 Teorier
Vi har använt oss av följande två teorier, Vertzbergers beliefsystemteori samt
Allisons Rational Actor Modell. Dessa används för att förstå Saddams
beslutsfattande och stärka de analytiska vinklingarna. Varje analysenhet kommer
att omfattas av en studie med ovanstående två teorier.
5
Esaiasson, P m.fl., Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad, andra
upplagan, 2004, s. 119-120
3
1.3.1 Beliefsystem
För att lättare kunna studera Saddam Hussein som politisk ledare har vi valt att
utgå ifrån en teori som bygger på individens beliefs, det vill säga hur varje person
väljer att uppfatta verkligheten. Denna teori bygger på ett tvådelat belief-system
som utarbetats av bland annat Yaacov Y. I. Vertzberger. Vi har valt ut de delar av
teorin som passar bäst för en analys av Saddam, vilka presenteras längre ner.
En persons beliefs grundar sig på alla de hypoteser och teorier som en person
finner av värde då beslut tas vid varje enstaka tillfälle. Ska informationen leda till
en förändring i individens beslutsfattande eller ska den förkastas? För att det val
man gör ska leda fram till bästa möjliga resultat utförs vid varje tillfälle diagnostic
propensities, vilket menas med att man gör en värdeanalys av den tillgängliga
informationen. Detta görs genom att sålla bort det man anser inte vara relevant
och tar till sig det som kan gynna ens beslutsfattande.6 I vår uppsats om Saddam
Hussein kommer vi studera denna diktators belief-system och hur den har
påverkat hans beslutsfattande i krissituationer.
Vertzbergers tvådelade belief-system bygger på philosophical och
instrumental beliefs. Philosophical beliefs bygger på en individs grundläggande
värderingar. Det som format ens ideologiska syn på den politiska naturen utifrån
ens erfarenheter. Vidare menar Vertzberger att philosophical beliefs utgör
grunden för hur vi ser på andra människor och natur, hur vi ser på konflikt och
harmoni, vän och fiende. Den anda delen i teorin, instrumental beliefs, berör valet
av hur en person väljer att hantera en viss situation. Vad man väljer att göra, hur
man väljer att göra det och när man väljer att göra det utifrån den informationen
som finns tillhanda. Instrumental beliefs har ett direkt samband med rationalitet
eftersom det instrumentella i ens agerande har att göra med, enligt Vertzberger,
hur man bäst uppfyller politiska mål och hur man väljer att handskas med vänner
och fiender.7
Vi ämnar i vår uppsats att förklara den förre diktatorns agerande vid specifika
tillfällen utifrån hans belief-system. Hur hans philosophical beliefs avspeglar sig
på de instrumentella tillvägagångssätten och hur dessa hänger ihop, om de nu gör
det. Saddams philosophical beliefs kommer främst att beröras i kapitlet om hans
bakgrund och utveckling eftersom de är intakta och snarare visar sig ibland genom
instrumental beliefs. Och vid tiden som diktator är det instrumental beliefs hos
Saddam som kommer vara nyckeln till att förklara hans sätt att föra utrikespolitik.
6 Vertzberger, Yaccov Y. I, The world in their minds, 1990, s. 114
7 Vertzberger, Yaccov Y. I, The world in their minds, 1990, s.115
4
1.3.2 Rational Actor Model
Graham Allison´s rational actor model tillämpas mestadels för att förklara staters
agerande. Varför de beter sig på ett visst sätt och hur det kan förklaras. Modellen
tenderar att brista då beslutsfattandet hos aktörer faller utanför logikens ramar och
händelser blir oförstående ur ett forskningsperspektiv.
RAM, som modellen kallas, brukar ofta användas för att analysera
regeringschefers agerande på en statlig nivå och ej som i vårt fall appliceras på en
individcentrerad analys. Detta är vi fullt medvetna om och har valt att använda oss
utav de delar som på bästa sätt kan gynna vår analys av Saddam Hussein.
De centrala delarna ur RAM så som mål, alternativ, konsekvenser och val
kommer tillämpas på olika händelser och dilemman under Saddams
presidentskap.8 Analysen av diktatorns beslutsfattande kommer kretsa kring så
kallad ”bounded rationality”, vilket omsluter en aktörs begränsade tillgång på
information i sitt medvetande. Hur han väljer att bedöma och värdera information
utifrån den tillgången han besitter.9 Först då visar sig rationalitetens inverkan och
vilken metod man använt för att på bästa sätt närma sig sitt mål.
1.4 Forskningsansats
Under den inledande delen av vårt uppsatsarbete försökte vi orientera oss i ämnet
och söka efter uppsatser med en liknande inriktning. Flertalet av de uppsatser som
behandlade Saddam Hussein var i själva verket inriktade på George W. Bush och
Saddam fick endast rollen som ”motpart” till den amerikanske presidentens
politik. ”En diktator utan vapen -en komparativ studie av amerikansk retorik och
teorin att rättfärdiga krig” av Martin Malmström & Erik Wadenius samt ”Att
rättfärdiga Krig en komparativ studie av amerikansk propaganda, the just war
Theory och folkrätten är båda exempel på ovanstående uppsatser. John Makdissis
uppsats Realism vs. arabism: en studie av Gulfkriget 1990-91 analyserar
händelseutvecklingen under Gulfkriget genom att använda sig av en analys
baserad på realism kontra arabism där Makdissi undersöker om västvärldens
agerande kan legitimeras med realismen samt om Saddam Husseins krigsföring
kan motiveras med arabismen. Sofia Larsson uppsats ”Ett demokratiskt Irak –Är
detta möjligt?” behandlar aspekter i byggandet av en irakisk demokrati. I
uppsatsen US Foreign Policy and the Iraq war –an empirical study of realism av
Camilla Hansen analyseras Saddam Husseins agerande med fokus på Saddam som
statschef och med realismen som analysredskap. Vår uppsats är en fallstudie i
form av en fördjupande studie av Saddam Hussein med en individcentrerad
analysmodell och skiljer sig därför avsevärt från ovanstående forskning.
8 Allison, Graham och Zelikow, Philip 1999. Essence of decision. s 18
9 Allison, Graham och Zelikow, Philip 1999. Essence of decision. s 20
5
2
Saddams uppväxt
Saddam föddes i byn al-Ouja, lokaliserad utanför Tikrit,10 ungefär 15 mil norr om
Bagdad. Byns invånare levde under extremt enkla förhållanden och de flesta
barnen saknade möjlighet till skolgång.11 Under tiden för Saddams barndom levde
många irakier i stor fattigdom med hög spädbarnsdödlighet. Många irakier
drabbades av svåra sjukdomar som näringsbrist, malaria, syfilis, binnikemask och
tuberkulos.12
Saddam Hussein, familjens förstfödde, såg dagens ljus den 28 april 1937, (eller 1
juli, 1939 enligt den för fattiga irakier bristfälliga folkbokföringen). Saddam
Husseins familj tillhörde klanen al-Bu Nasir och bekände sig till den
sunnimuslimska inriktning som är i majoritet i den styrande eliten i Irak.13
Familjen var dock mycket fattig, även med irakiska mått mätt. Hans mor Subha
Tulfah, var känd för sitt vresiga humör och Saddams far var frånvarande under
hela sonens uppväxt, 14 vilket utsatte Saddam och hans syster för bybarnens
mobbing och trakasserier. 15 Subha Tulfah gifte sig senare med Hassan al-Ibrahim
och familjen utökades med sönerna Barzan, Watban och Sabawi samt ett antal
döttrar. 16 Detta innebar en försämring för familjen då Hassan al-Ibrahim endast
periodvis hade arbete och hans dåliga rykte kom att försämra familjens status
ytterliggare.17 Speciellt Saddam fick utstå misshandel och vanvård från sin nya
styvfar och kom återigen att flytta till morbrodern Khairallah Tulfahs hushåll. 18
Det är alltså inte konstigt att Saddam själv i vuxen ålder hade svårt att känna
förtroende för människor utanför familjesfären.
Saddams morbror, kom till viss del att fylla det faderliga tomrummet och hade
stor påverkan på den unge Saddam. Khairallah, officer till yrket var en man med
starka nazistsympatier som förordade främjandet av nationalism och förkastandet
av utlänningar vilket senare kom att ha inflytande över Saddams politik.19 Hans
egenproducerade skrift ”Three Whom God Should not Have Created; Persians,
Jews and Flies” (1981)20 beskrivs som en dålig imitation av Adolf Hitlers Mein
10
Coughlin, Con, 2002. Saddam. The Secret Life s1
Coughlin, Con, 2002. Saddam. The Secret Life 2 s2
12
Karsh, Efraim och Rautsi, Inari,1991, Saddam Hussein: A Political Biography s 9
13
Coughlin, Con, 2002. Saddam. The Secret Life s3
14
Coughlin, Con, 2002. Saddam. The Secret Life s6
15
Coughlin, Con, 2002. Saddam. The Secret Life s8
16
Coughlin, Con, 2002. Saddam. The Secret Life s7
17
Coughlin, Con, 2002. Saddam. The Secret Life s7-8
18
Coughlin, Con, 2002. Saddam. The Secret Life s6
19
Coughlin, Con, 2002. Saddam. The Secret Life s7
20
Coughlin, Con, 2002. Saddam. The Secret Life s 19
11
6
Kampf. Flytten till morbroderns hushåll kom att avsevärt förbättra Saddams
tillvaro,21 som nu fick möjlighet till skolgång i Baghdad.
Saddam kom att fortsätta sitt våldsamma beteende i skolan, han var ingen
begåvad elev och troligtvis mobbad då alla hans klasskamrater var yngre och kom
från bättre bemedlade familjer. Saddams grova dialekt och lantliga uppträdande
imponerade ingen i Baghdad. En klasskamrat berättar hur Saddam hotats av
relegering och att han som svar tågat in på rektorns kontor varpå han skällde ut
rektorn samt mordhotade denne. Efter denna uppvisning slapp Saddam lämna
skolan.22
Saddam drömde om att lämna sin fattiga bakgrund vilken starkt begränsade
hans möjligheter. Hans plan var att komma in på den prestigefyllda
militärakademin i Baghdad. Något som han, inspirerad av morbroderns karriär i
armén och nationalistiska kamp, kom att eftersträva.23 Saddam lyckades dock inte
med sin stora dröm, eftersom han misslyckades med inträdesproven.
2.1 Saddams väg till makten
Under en turbulent tid, kantad av folkligt missnöje, bestämde sig Saddam 1957,
för att bli medlem i det revolutionära Ba´thpartiet. Partiet slogs mot Iraks
förflutna, dess status som brittiskt protektorat och tidigare monarki (shah) som på
folkets bekostnad ökat sin egen rikedom. Det var inte konstigt att Saddam
attraherades av dessa idéer. Saddam visade sig vara en hängiven och aktiv
partimedlem. År 1959 fick en grupp Ba’thpartister, däribland Saddam, i uppdrag
att döda Iraks ledare general Abd al-Karim Qassem. Attentatet misslyckades och
Saddam fick fly utomlands. Trots att generalen undkom med livet i behåll kom
attentatsförsöket att bidra till Saddams gryende hjältestatus.24 I 1963 tar
Bat’hpartiet makten i en blodig militärkupp, Saddam återvänder till Irak och
avancerar med hjälp av klankontakter från Tikrit snabbt inom partiet. Ba’thpartiet
utmanövreras av den nya presidenten men tar makten på nytt i en oblodig
militärkupp 1968. General Hassan al-Bakr kom att bli ny president och Saddam
verkade som hans högra hand med ansvar för militären.25 Saddam behärskade
skickligt intrigerna i den politiska sfären och fann sig väl tillrätta med
Bat’hpartiets totalitära styre, där det irakiska folket övervakades, förtrycktes och
torterades.26 Han tvekade inte att delta i misshandel och rena avrättningar av
politiska motståndare. I juli 1979 efterträdde Saddam president Bakr.27
21 Coughlin, Con, 2002. Saddam. The Secret Life s 9
22 Coughlin, Con, 2002. Saddam. The Secret Life s 16
23 Coughlin, Con, 2002. Saddam. The Secret Life s 14
24 Karsh, Efraim och Rautsi, Inari,1991, Saddam Hussein: A Political Biography s 18
25 Karsh, Efraim och Rautsi, Inari,1991, Saddam Hussein: A Political Biography s 34-35
26 Karsh, Efraim och Rautsi, Inari,1991, Saddam Hussein: A Political Biography s 38-40
27 Karsh, Efraim och Rautsi, Inari,1991, Saddam Hussein: A Political Biography s 148
7
3
Saddam Husseins beliefsystem
3.1 Philosophical Beliefs
Saddams barndom och uppväxt präglades av ett stort utanförskap, han utsattes för
systematiska grymheter från barnen i byn.28 Genom att själv ta ansvar för sin egen
säkerhet och bära vapen samt utföra våldshandlingar mot sina plågoandar lärde
han sig att bemästra situationen.29 Detta medförde en mörk syn på omvärlden och
inställningen att andra människor utanför familjen inte var att lita på. Han var
efter flera kuppförsök otroligt misstänksam och paranoid om andras onda avsikter.
Den person som stått Saddam närmast under uppväxten var morbrodern
Khairallah, vars personliga kamp med nationalistiska företecken i favör för en
irakisk stormakt och tjänstgörning i armén kom att göra stort intryck på den unge
Saddam.30 Khairallah var känd för sin starkt negativa inställning till judar och
perser vilket inte minst kommer till uttryck i hans egenproducerade skrift ”Three
Whom God Should not Have Created; Persians, Jews and Flies”.31 Från Saddams
fattiga barndom och föreläsningarna från sin nationalistiska morbror var det inte
konstigt att han som vuxen kom att attraheras av Bathpartiets arabiska enhetstanke
och stormaktsideal. De huvudsakliga värden som kom att styra Saddams regim
var hans egen strävan efter en irakisk stormakt och hans personliga upphöjda
status som landsfader för det irakiska folket.
3.2 Instrumental Beliefs
Saddam Hussein hade mycket svårt att känna förtroende för andra människor och
satte i system att anställa släktingar och klanmedlemmar från Tikrit för att på så
vis garantera deras lojalitet.32 Bland annat kom Saddams halvbröder att få
framträdande poster inom hans regim. Arabsocialism, sunnitiskislam och en
28
Coughlin, Con, 2002. Saddam. The Secret Life s 8
Coughlin, Con, 2002. Saddam. The Secret Life s 9-10
30
Coughlin, Con, 2002. Saddam. The Secret Life s 7-8
31
Post, Jerrold M, (edit) 2003. The psychological assessement of political leaders. s 355
32 Coughlin, Con, 2002. Saddam. The Secret Life s 9
29
8
mycket negativ inställning till såväl judar som perser kom att till viss del att
prägla Saddams ledarskap men ovanstående idéer och trosinriktningar kom att
användas med en stor dos av politisk pragmatism. Saddam Hussein kom bland
annat att använda sig av en mycket negativ retorik mot perser och sunnimuslimer
under Iran-Irakkriget för att på så vis finna stöd hos irakiska anhängare. Saddam
kom liksom under sin barndom att till stor del förlita sig på våldshandlingar, i
hans regim utsattes politiska motståndare genomgående för fysiskt våld och
avrättningar. Saddam kom att kämpa hårt för sitt egenvärde och sökte efter
personlig bekräftelse via en hjältestatus med folkets hyllningar.33 Han
uppmuntrade folkligt firande av sin födelsedag och lät placera ut stora porträtt
över honom själv i hela Irak.34
33 Karsh, Efraim och Rautsi, Inari,1991, Saddam Hussein: A Political Biography s 152
34 Post, Jerrold M, (edit) 2003. The psychological assessement of political leaders. s 345
9
4
Iran-Irakkriget 1980-1988
4.1 Krigsutbrott
Den 17 september 1980 håller Saddam ett inspirerande tal inför Iraks
nationalförsamling där han förordar Iraks övertag av floden Shatt al-Arab, som
även fungerar som gränslinje mellan Iran och Irak, kort sagt Saddam förklarade
krig mot Iran.35 Saddam motiv till krigsupptakten var ursprungligen inte religiösa,
utan gick ut på att Irans frekventa överträdelser av den irakiska suveräniteten
måste stoppas samt att floden Shatt al-Arabs ursprungliga irakisk-arabiska
identitet borde återställas.36
Irans nytillträdda religiösa regim med Ayatollah Khomeini i spetsen hade
öppet hotat Saddam och begärt hans avgång. När Irans nya maktstruktur med de
religiösa shiiterna vid makten önskade en spridning till de förtryckta irakiska
shiiterna, upplevde Saddam detta som ett reellt hot mot sin politiska ställning.37
Khomeini hade på Saddams begäran tvingats lämna Irak kort innan den iranska
revolutionen vilket medförde att hans personliga inställning till Saddam var
mycket negativ.38
Saddams omedelbara respons var att välvilligt önska grannlandet lycka till och
betona samhörighet och broderskap och en islamisk historia samtidigt som
Saddam sade att länderna inte skulle lägga sig i varandras inrikespolitik.39 Detta
var ett sätt att försöka undvika en väpnad konfrontation och upprätthålla
diplomatiska förbindelser med grannlandet Iran.
I Teheran var tongången en helt annan och regimen uppmuntrade shiiter och
kurder att göra uppror mot Saddam i det sunnidominerade Irak. När Irans maktelit
inte svarade på Saddams smicker beslöt han i stället att genom sina uttalanden
förmedla en så negativ bild av Irans regim som möjligt. Författarna Efraim Karsh
och Inari Rautsi har beskrivit Saddams pragmatiska inställning, då han under IranIrakkriget av taktiska skäl beslutar sig för att tona ner Bathpartiets mer sekulära
inställning till religion och i stället först försöker vinna shiitiska anhängare genom
att hävda att han är släkt med deras ”grundare” Ali, och på så vis förkomma
35 Karsh, Efraim och Rautsi, Inari,1991, Saddam Hussein: A Political Biography s 135
36 Coughlin, Con, 2002. Saddam. The Secret Life s 177
37 Karsh, Efraim och Rautsi, Inari,1991, Saddam Hussein: A Political Biography s 134
38 Stoessinger, John G, 2005, Why Nations Go To War, s 248
39 Karsh, Efraim och Rautsi, Inari,1991, Saddam Hussein: A Political Biography s 136
10
Khomeinis värvningskampanj av irakiska shiiter. När detta inte fungerade
bestämde sig Saddam i stället för att bedriva en intensiv propaganda mot shiiter,
kort sagt Saddam Hussein använde sig av den retorik som han trodde skulle ge
honom folkligt stöd.40
Saddam förstod att de stora ideologiska skillnaderna och Khomeinis uttalade
önskan att bli av med honom inte skulle komma att försvinna. Efter hotfulla
uttalanden från den iranska regimen samt stridigheter i gränslandet mellan Iran
och Irak ansåg Saddam att hans enda chans mot det betydligt större och folkrikare
Iran var att slå till militärt medan Iran fortfarande präglades av förvirring i
eftermälet till den iranska revolutionen.41 Exiliranska generaler förutspådde att
Irans försvar var så kraftigt nedsatt att Saddam kunde förvänta sig en snabb seger i
Iran, kanske inom 2-3 veckor.42
Den 7 september 1980 anklagade Irak grannlandet Iran för brott mot Algieröverenskommelsen, detta kom att fungera som en krigsupptakt. Saddam gick
således till angrepp på Iran av rädsla för en iransk invasion och för att slåss för sin
egen politiska överlevnad. Hans ursprungliga strategi gick ut på att endast erövra
ett mindre område i anslutning till den irakiska gränsen för att spara
civilbefolkningens liv och i stället inrikta sig på militära mål. Saddam Hussein
ansåg att denna plan skulle få iranierna att veta att han menade allvar och de
skulle i sin tur inte våga lägga sig i Irakisk inrikespolitik eller kräva hans avgång
efter denna irakiska styrkedemonstration. Efter första veckans militära framgångar
beordrade Saddam sin armé ett tillfälligt stop och gav den iranska regimen en
möjlighet att förhandla om vapenvila. Detta var en grov taktisk felkalkylering som
gav makteliten i Teheran tid att organisera ett motangrepp, i den postrevolutionära
yran kom iraniernas kampvilja mot en yttre fiende att vara mycket stor.
4.1.1 Beliefsystem
Uppfattningen om Iran som politisk aktör kom att förändras under konfliktens
gång. Inledningsvis betonade Saddam Iran och Iraks gemensamma historia och
framhöll vikten av varaktiga vänskapsband. När detta inte fungerade övergick han
till att försöka vinna anhängare hos de irakiska shiiterna genom att hävda att han
är släkt med deras grundare Ali.
Genom att tona ner Ba´thpartiets sekulära hållning hoppades Saddam vinna
folkligt stöd hos den irakiska sunnitiska befolkningen. På grundval av sunniternas
motstånd till shiiterna hoppades Saddam att på ett övertygande vis kunna motivera
krigsutbrottet. Från att ha försökt vinna anhängare hos shiiterna övergick han till
40 Karsh, Efraim och Rautsi, Inari,1991, Saddam Hussein: A Political Biography s 145
41 Karsh, Efraim och Rautsi, Inari,1991, Saddam Hussein: A Political Biography s 147
42 Coughlin, Con, 2002. Saddam. The Secret Life s 178
11
att aktivt motverka shiiterna, falsifiera den iranska shiitiska maktelitens religiösa
legitimitet och beskriva dem som ”ickemuslimer” för att rättmäktigt kunna
motivera ett krig. Genom att använda sig av religiös retorik och spela på religiösa
motsättningar mellan sunniter och shiiter samt att själv framstå som en god
muslim kunde Saddam få folkets stöd att anfalla Iran. Detta händelseförlopp
illustrerar stora förändringar i hans instrumental beliefs från att inledningsvis
betonat vänskapsbanden mellan Iran och Irak och förordat en socialistisk mer
sekulärt inriktad Bathpolitik till en retorik som spelar på religiösa motsättningar
mellan Iran och Irak. Allt eftersom inskränkningarna på hans stormaktsideal
ökades, förändrades diktatorns utrikespolitik och val att handskas med Iran.
4.1.2 RAM
Händelseutvecklingen kring utbrottet till kriget mot Iran illustrerar väl Saddams
politiska pragmatism. Tvärt emot Stoessingers teori om Saddam som
krigsälskande galning är krig i det här fallet inte Saddams Husseins
förstahandsval.
Hans motiv efter det diplomatiska misslyckandet var att avskräcka iranierna
från att blanda sig i irakisk inrikespolitik och därmed säkra sitt presidentskap.
Saddam kom att inledningsvis ge sken av en vänskaplig och lyckönskande
inställning till den Iranska republiken. Tagen av den iranska regimens negativa
inställning och försök att appellera till irakiska shiiters stöd för att avsätta Saddam
kom han istället att försöka motverka iranierna och vinna anhängare hos de
irakiska shiiterna. När detta sen misslyckades och han inser de oförsonliga iranska
ideologiska skillnaderna samt Khomeinis uttalade policy att avsätta Saddam kom
han att hemfalla åt krig. Genom att felaktigt uppvärdera grannlandets aggression
och stödet hos de irakiska shiiterna för den religiösa regimen i Iran, kom han att
förvänta sig att en iransk militär invasion var i nära antågande samt att en attack
på grannlandet skulle ge honom en förbättrad förhandlingsposition. Tvärtemot
hans prediktion kom resultatet av attacken på Iran att bli det omvända. Iranierna
kom i stället att med stor kraft försvara sin islamiska republik.
Saddams stora oro över att bli avsatt och förväntningsbilden av att en iransk
invasion var i nära antagande, förstärktes av de felaktiga uppgifter om Khomeinis
stora stöd bland de irakiska shiiterna, vilket kom att leda till krig. Saddam kan
sägas ha agerat utifrån så kallad bounded rationality, där han med tanke på den
begränsade informationstillgången agerat med rationella förtecken.
12
4.2 Krigsslutet
Saddam insåg att kriget hade pågått allt för länge med stora irakiska umbäranden i
såväl antalet människooffer som grava ekonomiska problem och skapade en plan
för dess slut. I mars 1982 försökte Saddam få till stånd en vapenvila. Försöket
misslyckades på grund av Khomeinis krav på ärkefienden Saddams avgång.
Saddam hade hårdnackat vägrat gå med på Khomeinis.43 Med ekonomisk
uppbackning från Kuwait och Saudiarabien44 involverades andra länder bland
annat supermakterna som fick till uppgift att skydda ett allt mer sårbart Kuwait.
USA:s underrättelsetjänst kom att hjälpa till i kampen mot Iran som av omvärlden
ansåg vara styrt av religiösa galningar. Iraks starka framryckning kom att återta
hela det landområde som förlorats till iranierna samt återinta den del av
gränsområdet som före krigsutbrottet tillhört Iran. Genom en stark offensiv med
150 missiler avlossade under en månad och Irans allt mindre möjlighet att
försvara sig tvingades en ytterst motvillig Ayatollah Khomeini att efter starka
påtryckningar den 18 juli 1988 acceptera FN deklaration #598 om eld upphör i
Iran-Irakkriget.45 Saddam utropade sig själv till segrare. En liten del av
gränsområdet hade efter 8 års krig tillfallit Irak och en miljon människor hade fått
sätta livet till i denna blodiga konflikt. Saddams Irak var sönderslaget av
fattigdom men han kom trots detta att bygga stora segermonument runt om i
landet.46
Saddam hade vunnit (enligt honom själv) en stor seger. Räknat i människoliv
och det mindre landområde som vunnits från Iran skulle ordet ”seger” vara en
extrem överdrift. Saddam hade dock lycktas ena irakierna mot en yttre fiende och
vända kriget till sin fördel. Han hade även vunnit omvärldens stöd, utbetalat i
pengar och vapenmateriel, och i konflikten med Khomeini framstått som den
rationella ledaren, villig att offra allt för att bibehålla sin politiska status47. Något
som förde respekt och fruktan hos såväl hans medarbetare och motståndare.
43 Coughlin, Con, 2002. Saddam. The Secret Life s 197
44 Karsh, Efraim och Rautsi, Inari,1991, Saddam Hussein: A Political Biography s 172
45 Coughlin, Con, 2002. Saddam. The Secret Life s 223
46 Coughlin, Con, 2002. Saddam. The Secret Life s 222
47 Karsh, Efraim och Rautsi, Inari,1991, Saddam Hussein: A Political Biography s 175
13
4.2.1 Beliefsystem
Saddams instrumental beliefs förändrades allt eftersom konflikten med Iran
fortskred. Inledningsvis hade han medvetet undvikit civila mål men med Irans
attacker på civila irakier kom Saddam senare ge igen med samma mynt. Saddam
hade även gått med på att ett samarbete med den tidigare ärkefienden USA, vilken
kom att förse Irak med viktig underrättelseinformation om de iranska truppernas
rörelser något som före krigsutbrottet hade varit otänkbart för Saddam och tydde
på att han i alla fall tillfälligt omprövat sina instrumental beliefs. Ett västligt
inflytande i Irak var något Saddam ville undvika, men var nödvändigt för att
bibehålla sin existentiella maktposition. I slutet på kriget lyckades Saddam ena
folket mot den genensamma iranska fienden, vilket ökade folkets kampvilja och
de iranska soldaterna fick nu retirera från irakiskt territorium. Saddam hade efter
åtta års krig vunnit en liten seger som han såg till att dra maximal nytta av för sin
auktoritet. Efter kriget kunde ingen längre tvivla på att Saddam inte skydde några
medel för att bibehålla sin maktposition. Genom bland annat förtryck och tortyr
hölls det irakiska folket i schack. Efter krigsslutet såg Saddam till att uppföra stora
segermonument i hela landet där han själv framställs som en stor härförare och
segrare i kampen mot det onda. Detta kom att stärka hans position i rollen som
Iraks landsfader.
4.2.2 RAM
Saddam agerar utifrån Irans yttre hotbild med ärkefiende Ayatollah Khomeini i
spetsen och går till krig för att säkra sin politiska överlevnad. Efter att Khomeini
inledningsvis inte gått med på Saddams föreslagna vapenvila utan att kräva
Saddams avgång tvingas Saddam till nya lösningar för att kunna bibehålla sin
maktposition. Saddam hade valet att avstå från presidentposten och få till stånd en
vapenvila, vilket för honom var ett helt otänkbart krav och valde i stället att
fortsätta sin krigsföring och senare utvidga samarbetet med omvärlden vilket
bland annat innebär ett utökat samarbete med USA. Saddam var helt enkelt inte
beredd att ta konsekvenserna för en avgång från presidentposten, då han så starkt
identifierade sig som Iraks landsfader och värdesatte sin politiska makt framför
skonandet av soldatliv. Genom sin plan med en storoffensiv mot det militärt
försvagade Iran lyckades Saddam med sitt uppsåt att ”vinna” kriget och bibehålla
sin makt. Om man räknar antalet människor som fick sätta livet till i denna
blodiga konflikt och Iraks ekonomiska och sociala sönderfall kan man dock tala
om en högst tvivelaktig seger.
14
5
Gulfkriget 1990-1991
5.1 Upptakt till invasionen av Kuwait
Efter åtta års krigande med Iran befann sig Irak i en svår situation. Med en förlust
av 400,000 trupper och en urvattnad ekonomi var landet i en djup kris. Behovet att
stärka Iraks utveckling växte sig starkt i ett land som vill inneha den ledande och
centrala rollen i arabvärlden. Detta mål, menade Saddam, skulle finansieras av de
länder som stöttat honom under det långvariga kriget mot Iran.
Men när USA den 21 maj 1990 beslutade att sluta tillförse Saddam med
ytterligare ekonomiska medel havererade även de planer Saddam hade för
återuppbyggnad av Irak. Detta ledde i sin tur till att han istället ändrade riktning,
denna gång mot Kuwait. I Kuwait fanns resurser som man i Irak var i behov av,
men inte tillräckliga militära medel för hindra irakierna från att roffa åt sig de
behövande tillgångarna med våld. Den rika grannen hade länge varit av intresse
för Irak, men det var först med Saddam som ledare intresset skulle förlängas till
aktion. ”Segern” mot Iran, menade Saddam, gjorde honom till arabländernas
beskyddare från persiskt inflytande och kostnaderna för detta beskydd skulle nu
återbäras.48
För att möjliggöra en aktion mot Kuwait skulle Saddam bli tvungen att
rättfärdiga sitt handlande för att undvika inblandning från andra aktörer. Genom
att porträttera Kuwait som ett hot mot Irak ämnade man finna internationellt stöd.
Irak som lånat pengar från Kuwait krävde att lånen skulle strykas, men även att
andra ekonomiska oförrätter som Kuwait orsakat Irak skulle lösas.49 Under ett
politiskt möte den 18 juli 1990 hävdade Saddam att Kuwait under lång tid stulit
olja på irakiskt territorium för ett sammanlagt värde av 2.4 miljarder US dollar.
Denna summa krävdes nu tillbaka genom aggressiv förhandlingsstrategi som
skulle rättfärdiga en möjlig konflikt mellan länderna. En annan aspekt av
anklagelserna mot Kuwait handlade om överproduktion av olja vilket ledde till att
de irakiska exportinkomsterna minskade. Referenser drogs till det handelsavtal
som slutits inom OPEC för att kontrollera att länderna inte bidrog till att priset på
råolja sänktes.50
48 Bulloch, John och Morris, Harvey, 1991. Saddam´s War. s. 75
49 Hugoson, 2004. Krig och retorik: en introduktion s. 185
50 OPEC står för Organization of the Petroleum Exporting Countries. Grundades av
nettoexportörer av råolja 1960.
15
Saddam mottog underrättelseinformation om att Kuwait planerade att sälja
skuldpapperen från Irankriget till en utomstående part, vilket skulle leda till att
Irak förlorade sin kreditvärdighet internationellt. Dessa hinder för Iraks utveckling
tolkade Saddam som att Kuwait förklarade ekonomiskt krig. Allt eftersom
ländernas relation försämrades ökade också kraven på Saddam och hans
individuella prestation, vilket speglade hans sätt att tolka och fatta beslut i den
konflikt som uppstått. För att vidta åtgärder presenterade han ett ”erbjudande”
som gick ut på följande: Kuwait skulle stryka de skulderna som Irak ådragit sig
under tidigare konflikt, lämna ifrån sig de två öarna Warba och Bubiyan, samt
bidra med ytterligare ekonomiska medel för återuppbyggnad av Irak. Kuwait
visade dock inga tendenser till att gå med på förslaget och krävde istället att Irak
genast skulle betala sina skulder.51 Även om Saddams erbjudande i en viss mån
var orimligt visade emellertid Kuwait här upp en kompromisslös sida, vilket kom
att försämra de diplomatiska relationerna.
Samtidigt som provokationer fortstred mellan de två länderna kämpade resten
av arabvärlden för att konflikten skulle nå en förlikning. Denna sträva hållning till
Irak skulle snarare krydda aggressionen länderna emellan, eftersom Kuwait inte
trodde på en möjlig invasion, då resten av arabländernas motsatte sig detta.
Följaktligen inleddes diplomatiska diskussioner mellan Saddam och den
amerikanska ambassadören April Glaspie. När Saddam klargjorde för Glaspie att
det pågick en tydlig aggression mellan Irak och Kuwait förväntades en stark
motreaktion till konflikten och på Saddams hot om att vidta åtgärder om Kuwait
inte gick med på vissa krav. Vidare menade också Saddam att en invasion av
Kuwait inte var utesluten. Glaspie svarade med att man i USA önskade att
konflikten skulle förhålla sig till diplomatiska medel men att gränsdragning och
oljefält inte var av intresse för amerikansk inblandning.52
I slutet av juli 1990 placerades 100,000 trupper vid gränsen till Kuwait i syfte
att få sin motståndare att ändra inställning till de politiska intressen som
diskuterades mellan länderna.
51 Aburish, Said K, 2000, Saddam Hussein - The Politics Of Revenge, s. 277-278
52 Baram, Amatzia och Rubin, Barry, (edit) 1993. Iraq´s road to war, s. 20
16
5.1.1 Beliefsystem
Av den diplomatiska kontakten drog Saddam slutsatsen att en inblandning från
USA inte var aktuell. Och eftersom Glaspie var länken mellan honom och den
amerikanska regeringen tog Saddam för givet att hon förde landets talat. På grund
av USAs passiva hållningen återkom nu pressen på Saddam att själv agera för att
förbättra landets ekonomiska situation. Tillförlitligheten till Glaspie skulle dock
senare visa sig vara ett misstag då hon uppenbarligen misslyckats att framföra
USAs officiella hållning.
Saddam Hussein stod nu inför ett dilemma. Hur han än valde att agera skulle
det ha en betydande inverkan på Iraks framtid. Ett alternativ var att fortsätta att
hålla sig med diplomatiska medel till USA och Kuwait och på så sätt undvika att
försätta sin befolkning i ytterligare en våldsam konflikt. Detta val skulle
förhoppningsvis skona landet från militära förluster, men eftersom alla
ekonomiska bidrag dragits in och några fler lån inte beviljades, visade Iraks
situation inga tendenser till att förbättras. Den andra valmöjligheten omfattade en
invasion av ett land med goda ekonomiska tillgångar för att genom våld tvinga sig
till finansiella medel till återbyggnad av Irak, och förhindra att befolkningen svalt.
Saddams erfarenhet från mötet med Glaspie kom att bli det avgörande för hur
han uppfattade relationen till andra aktörer. USA:s passiva hållning och Kuwaits
ovilja till samarbete styrde Saddams instrumental beliefs och fick honom att tänka
i banor där Kuwait var fiende och USA vän. Det stora landet i Väst hade ju hjälpt
honom tidigare under konfliktsituationer.
5.1.2 RAM
Invasionen av det rika men militärt underlägsna Kuwait kan ses som ett rationellt
val i processen att utöka Iraks maktställning i Mellanöstern. Denna strävan är
intimt förknippad med Saddams fundamentala uppfattning och politiska mål. En
sviktande inhemsk popularitet skulle stabiliseras avsevärt om invasionen gick som
planerat.
John G. Stoessinger menar att Saddams beslut att förklara krig mot Kuwait
berodde på en ren vilja att utöva våld, och att de två år som gått sedan Iran-kriget
varit en lång väntan för Saddam att återgå till det som driver honom.53 Denna
beskrivning av diktatorn är dock alltför generaliserande. Stoessinger låter sig
förblindas av Saddams ibland brutala sätt att agera och missar de vetenskapliga
teorierna som kan förklara olika infallsvinklar ur beslutsfattande och medel för att
nå ett mål. Vår målsättning är att försöka lyfta fram de rationella aspekterna i
diktatorns beslutsfattande samt finna ett samband med hans belief-system. En
brutal handling, baserad på rent våld kan fortfarande ses som rationell om det är
en passande metod för ändamålet. Saddams huvudmål som politiker var att göra
53 Stoessinger, John G, 2005, Why Nations Go To War, s. 251
17
Irak till en stormakt i arabvärlden genom användandet av såväl våldsamma som
fredliga medel.
Det irrationella i Saddams beslutsfattande kring invasionen låg i att han valde
att invadera hela Kuwait och tvinga den sittande monarken i exil. Hade han istället
valt att endast återta de förlorade oljefälten och öarna hade USA och andra aktörer
förmodligen hållit sig utanför konflikten och Gulfkriget hade kunnat undvikas.
5.2 Kuwait invaderas
Den 2 augusti äntrade den irakiska armén gränsen till Kuwait. På fyra timmar
lyckades man ta sig hela vägen in i Kuwait City för att störta den sittande
monarken. Emiren hade dock redan lyckats fly från landet och det militära
motståndet uteblev nästan helt. Kuwait utropades till en provins av Irak och
ockupationen var ett faktum.
Reaktionerna på Saddams agerande skulle emellertid visa sig vara stora i både
Öst och Väst, och rädslan att han även så småningom skulle försöka sig på en
invasion av Saudiarabien växte sig starkare. Både USA och England beslutade att
ha en tuff inställning till den irakiske diktatorn. Man sökte stöd inom FN och
arbetet för att bilda en allians mot Saddam började.
Missbedömningen från irakiskt håll skulle visa sig vara ett större problem för
invasionen än vad man i början trott. Till skillnad från Iran-Irak kriget stod nu
Saddam utan någon stark allierad. Även ryssarna valde att förkasta invasionen och
diktatorn var nu tvungen att söka stöd hos andra arabländer. Tidigare Irak-vänliga
länder valde dock att inte stödja aktionen då man betraktade Saddam som arrogant
och egoistisk. Detta försvårade markant de planer den irakiske diktatorn hade.
Samtidigt planerades från alliansens sida, genom en överensstämmelse med
kung Fahd av Saudiarabien, att landet skulle skyddas av alliansens trupper i
rädslan för ytterligare en invasion.54 En aktion som kom att kallas Desert shield.
I Saddams vetskap att han nu var bevakad av en stark allians bestående av 30
länder sökte han undvika en konfrontation genom att i små etapper dra tillbaka
delar av den irakiska styrkan.55 Detta skedde i augusti och september 1990.
54 Aburish, Said K, 2000, Saddam Hussein - The Politics Of Revenge, s. 288-289
55 Aburish, Said K, 2000, Saddam Hussein - The Politics Of Revenge, 2000, s. 291
18
5.2.1 Beliefsystem
Allt eftersom relationen till USA och Kuwait nådde ett nytt skede förändrades
också Saddams instrumental beliefs. Denna verklighetsuppfattning berör även hur
man ser på andra aktörer. Vem är vän och vem är fiende, och hur väljer man att
handskas med dessa?56 Medan vi kan finna tydliga drag av instrumental beliefs i
agerandet, utmärker sig hans philosophical beliefs snarare genom sitt sätt att
argumentera och utöva retorik.
Den tidigare diplomatiska retoriken byttes nu mot en aggressivare och mer
religiös. Saddam framhävde nu sin offervilja och styrka vilket länge hade
betraktats som hyllade drag för en god ledare inom Báthpartiet. En stark ledare
kände också till ”konsten att dö”, och att göra det för Gud.57 Att förlora sin ära var
värre än att förlora ett krig. Förlorar man äran tappar man hela sin existens, och
även om Irak var underbemannat alliansens styrkor så, menade Saddam, var den
irakiska moralen och äran överlägsen alla fienders.58 Detta var ett sätt att motivera
den kvarvarande irakiska armén och förbereda dem på en eventuell motattack från
de allierades sida. Den islamistiska retoriken, som växt fram under kriget mot
Iran, kännetecknade till stor del Saddams egen uppväxt och personutveckling.
Han ska vid ett tillfälle ha uttryck sig följande: ”we do not seek to return to history
but rather to move history toward us”.59 Vilket hänvisade till irakiernas möjlighet
att själva skapa historia genom att stå upp mot ”de otrogna”. Även om en militär
konfrontation var den sista utvägen för Saddam.
Genom en ökad användning av den islamistiska retoriken, belystes hans
grundläggande verklighetsuppfattning och religiösa värderingar.
5.2.2 RAM
När FNs säkerhetsråd satte upp sin deadline för Irak att lämna Kuwait bjöd
Saddam in sin motpart till diplomatiska förhandlingar, vilket snabbt förkastades
av den amerikanska presidenten George Bush.60 Detta visade att diktatorn trots
tilltagande desperation ville försöka lösa konflikten utan ytterligare våld.
Stoessingers bild av honom hade snarare lett till ett välkomnande av krig med
alliansen om de krigsälskande och irrationella sidorna av Saddam var så tydliga.
Istället valde han att avvakta då han förlitade sig på att FN skulle hindra USA från
att på egen hand ingripa mot Irak. Kritik kan här riktas mot Saddam då han inte
tog hotet på allvar. Alliansens tålamod för hur man agerat från irakiskt håll skulle
här visa sig vara på bristningsgränsen.
56 Vertzberger, Yaccov Y. I, The world in their minds, 1990, s. 115
57 Hugoson, 2004. Krig och retorik: en introduktion s. 187
58 Bengio, Ofra, 1998, Saddam´s word: Political Discourse In Iraq, s. 155-156
59 Bengio, Ofra, 1998, Saddam´s word: Political Discourse In Iraq, s. 164-166
60
Aburish, Said K, 2000, Saddam Hussein - The Politics Of Revenge, s. 299
19
Bristen på tillförlitlig information visade sig vara ett problem för Saddam.
Resurserna för en fungerande underrättelsetjänst var inte tillgängliga för honom
under Gulfkriget och man var många gånger tvungen att agera utefter antaganden.
För att ge ett tydligt exempel fick Saddam informationen om att USA verkligen
ämnade utföra ett anfall mot Irak via amerikanska tidningar så som Time och
Newsweek.61
Uppenbarligen har kognitiv konsistens inverkat på Saddams beslutsfattande.
Ledare tenderar ofta att falla in i en dålig cirkel vid krissituationer. Effektivitet
och kommunikation påverkas negativt av en för hög stressfaktor, vilket också kan
påverka bedömande, agerande och utfall. Informationen förkastas då man anser att
det redan finns tillräckligt tillgodo och då ens övertygelse styr.62 Troligen fanns
det även en rädsla för att kritisera Saddams planer inom gruppen av medarbetare.
Tidsfristen hade nu runnit ut för de irakiska trupperna och den 15 januari började
skyfall av bomber falla över Bagdad och andra mål. Ensam befann man sig nu i
ett underläge där oddsen pekade emot den irakiska armén. En stor del av de flera
tusen ton med bomber som förbrukades, träffade civila mål.63 När alliansens
marktrupper den 23 februari korsade gränsen till Kuwait i operation Desert Storm
möttes man av svagt motstånd. Stora delar av armén hade redan börjat dra sig
tillbaka, de få som fanns kvar dödades eller togs tillfånga. Markkriget uteblev till
stor del. I trötthet och med bristande motivation hade de resterande trupperna
inget val än att ge upp. Vapenvila utropades den 28 februari av president George
Bush.
Den omedelbara tanken är att Saddam agerade för sent och riskerade delar av
den irakiska armén till ingen nytta. Att det skedde en grav missbedömning av
situationen och att invasionens misslyckande var ett faktum. Målet med
invasionen, att stärka Iraks ställning i Mellanöstern och förbättra förutsättningarna
för irakiska befolkningens kom helt att utebli. Saddam lyckades trots detta behålla
makten som diktator av Irak, vilket var en målsättning byggd på de värderingar
som format honom. Denna målsättning påverkade förmodligen i stor grad
strategin av ett långsamt tillbakadragande. Ett omedelbart tillbakadragande hade
därför kunnat ses som ett tydligt svaghetstecken från Saddams sida. I hans fall
berör de rationella inslagen egenintresset och hur beslutsfattandet kan maximera
sin position och minimera dess skada.64 Hade han istället valt att behålla hela sin
styrka i Kuwait skulle diktatorns maktposition vara mer utsatt.
61
Aburish, Said K, 2000, Saddam Hussein - The Politics Of Revenge, s. 299
62 Vertzberger, Yaccov Y. I, The world in their minds, 1990, s. 133
63 Tanken var att bilda opposition mot Saddam bland den irakiska befolkningen. Detta var
konsekvenserna för att han valt att invadera Kuwait.
64 Här görs inte något moraliskt ställningstagande till alla de människoliv han offrade för sin egen
vinnings skull, eller hur människoliv värderas. Diskussionen berör rationalitet, inte gott eller ont
uppsåt.
20
5.3 Mellankrigstiden 1992-2002
Invasionen av Kuwait blev ett misslyckande för Saddam. Planerna att göra Irak
till en hegemon i Mellanöstern förblev en plan och landet stod nu på samma ruta
som efter uppbrottet av kriget mot Iran. Men var berodde då misslyckandet på?
För det första måste vi ta en titt på den hindrande faktorns betydelse, USA och
dess allierade. Västvärlden målade upp en förskönande bild av Kuwait och dess
regering. Vid den här tiden innehade emiren och hans familj den totala makten i
landet, vilket medförde förtryck av minoriteter och demokratiska brister.
Alliansens referenser till folkrätten och FN-stadgan var därför ofullständiga i
argumenteringen för ett rättfärdigt motstånd till Irak. För det andra agerade
diktatorn utefter den tillgången på information han besatt. Hur han värderade den
och därefter fattade beslut. Informationen skulle vid flera tillfällen visa sig vara
otillräcklig eller felaktig, men ur ett rationellt perspektiv, behöver inte process och
utfall gå hand i hand.
Tiden efter det första Gulfkriget präglades av interna oroligheter i Irak. Flera
försök att störta Saddam gjordes av främst shiiter och kurder som kände sig
förtryckta av den sittande regeringen. Landet isolerades av FN-sanktioner som
kontrollerade ekonomin i avseende att undvika återuppbyggnaden av den irakiska
armén. Handeln ströps och man tilläts endast importera de varor som skulle
livnära befolkningen i vad man kom att kalla oil-for-food program. Inom ramarna
för Saddams uppfattning inskränkte dessa sanktioner på landets suveränitet och
kontrollen av sina egna tillgångar.65
Under de kommande åren blev korruption allt vanligare och allmän oordning i
ledarskapet växte för varje år som gick. Saddam överlät mycket av sina
arbetsuppgifter åt sina medarbetare, vilket snarare försämrade landets situation.
Vapeninspektioner som införts efter kriget avbröts 1998 då man från irakiskt håll
vägrade att fortsätta samarbetet. De diplomatiska förhållandena till omvärlden
försämrades då interna maktkamper inom regeringen blev allt vanligare. FNs
vapeninspektioner och förhandlingar återupptogs först på hösten 2002 då Irak var
under hård press från USA.
65 Aburish, Said K, 2000, Saddam Hussein - The Politics Of Revenge, s. 381
21
6
Irakkriget 2003
6.1 Störtandet av Saddam
Vid terrorattacken mot USA den 11 september 2001 chockades världen. Kort
därefter gick ledaren för al-Qaida, Usama Bin Laden ut i media och tog på sig
ansvaret för dåden.
Endast ett fåtal veckor efter attacken inleddes anfall mot terrororganisationen
i Afghanistan och USA lyckades slå ut större delar av dess styrkor. President
George W Bush nöjde sig dock inte med Afghanistan. Istället ansågs hotet mer
omfattande, vilket presidenten kallade för ”axis of evil”. Han menade att länder
med massförstörelsevapen så som Nordkorea, Iran och Irak var potentiella hot
mot USA och var nu tvungna att se sig om över axeln en extra gång.66
Nästa mål på listan av ondska var Irak. Den amerikanska regeringen menade
att det arabiska landet innehade arsenaler av kemiska och biologiska
massförstörelsevapen som var avsedda för ett krig mot USA. För att rättfärdiga en
aktion mot Irak sökte man stöd hos FN där kraven på att avväpna Saddam sedan
länge var ett aktuellt ämne. Bushadministrationen krävde att vapeninspektionerna
hos UNSCOM skulle återuppta sitt arbete på plats och fullfölja resolution 1441,
vilket också skedde under hösten 2002.67 Vapeninspektörerna från FN tilläts av
Saddam att återuppta sitt arbete i Irak.
Resolutionen mot Irak efter första Gulfkriget var nu åter på tapeten. Men trots
att diplomatin mellan Irak och FN blev mer öppen än på flera år nöjde sig inte
Bushadministrationen med detta. Beslutet att störta Saddam och hans regim var
redan taget och trots protester från majoriteten av länderna inom FN ökade nu
hotet mot diktatorn. Avsaknaden av fullständiga och exakta vapendeklarationer
från irakiskt håll, menade USA, var ett bevis på att endast en väpnad intervention
kunde skapa trygghet i fredsprocessen. Genom ”coalition of the willing” sökte
USA bilda en allians för att agera mot Irak. Samarbetet med FN uteblev och
omfattade endast ett fåtal länder, däribland Storbritannien och Spanien.
66 Abdullah, Thabit A.J, 2003. A short history of Iraq, s. 203
67 UNSCOM står för United Nations Special Commission och har verkat för att avväpna Irak
sedan 1993. Resolution 1441 är den plan som utarbetades inom FN för att avväpna Irak från
potentiella massförstörelsevapen.
22
Den 17 mars gick president Bush ut i media och meddelade att tiden för en
fredlig lösning nu var slut och gav Saddam Hussein och hans närmaste släktingar
48 timmar på sig att lämna landet. Detta ultimatum ignorerades av Saddam vilket
kan te sig märkligt utifrån ett rationellt synsätt. Den 19 mars äntrade koalitionen
gränsen till Irak. Visste diktatorn att hans tid var över eller fanns det logiska
samband mellan hans beliefsystem och rationella ramar som kan förklara hans sätt
att tillmötesgå amerikanarnas krav?
6.1.1 Beliefsystem
Trots att Irak inte var i stånd till att organisera ett starkt försvar mot koalitionen
valde Saddam att inte lämna landet. Erfarenheten från det tidigare kriget i Kuwait
avslöjade för Saddam att USAs beslutsamhet att gå i krig mot Irak var
svårstoppat, och hans samarbete med vapeninspektörerna skulle troligtvis inte
förändra detta.
Saddam förklarade i en intervju med den förre brittiske kabinettssekreteraren
Tony Benn att USA lätt kan lista ut om Irak tillhandahåller massförstörelsevapen
eller inte. Vapen av den kapaciteten är inte lätta att gömma. Hans ibland ovilja att
samarbeta med FN grundar sig snarare i att han lyckas genomskåda att det finns
bakomliggande, ekonomiska motiv till aggressionen mot Irak. Enligt Saddam kan
stormakter som USA och Storbritannien vinkla konflikter till deras fördel.68
Denna uppfattning om de västliga aktörerna hade satt sin prägel på diktatorns
beliefs under konflikten i Kuwait.
Utifrån sina tidigare erfarenheter från det första Gulfkriget fanns tron att man
inte skulle agera utan ett godkännande från FN. Problemet för Saddam var att
USA och Storbritannien lyckades ta sig runt protesterna från omvärlden och
utföra målet utifrån sina egenintressen. Inom ramarna för diktatorns mål och
grundläggande värderingar är en utebliven amerikansk inblandning en seger i
strävan att befästa sin maktposition.
Det tidigare misslyckade samarbetet med FN låg snarare i att han inte ville ha
dem på sin mark och på så sätt förlora en del av sin auktoritet. Hade Saddam valt
att snabbt lämna landet skulle hans ställning och heder vara förlorad för alltid.
Hoppet om en enad och stark arabvärld skulle vara bortblåst i samma ögonblick
som diktatorn förlorade sin maktposition och onda makter från Väst skulle ta
över.
68 Sifry, Micah L. och Cerf, Christopher (edit) 2003. The Iraq War Reader, s. 464
23
6.1.2 RAM
Det beslutsfattande som nu kom att beröra Iraks framtid omfattades av de val
och konsekvenser som fanns tillgodo att bedöma. Då Saddam stod inför det
ultimatum som Bush gett honom fanns det tre tydliga alternativ och
valmöjligheter; det första var att acceptera kravet från koalitionens sida och ta
med sina närmaste släktingar och gå i exil. Konsekvenserna av ett sådant beslut
skulle dock omfatta förlust av den totala makten, hans tillgångar och ett liv utan
personligt skydd.
Det andra alternativet omfattade ett större samarbete med vapeninspektörerna
där mer utförliga rapporter om sin arsenal presenterades för FN. Ett sådant beslut
var det som låg närmast en fredlig lösning genom diplomatiska tillvägagångssätt,
men det försämrade samarbetet mellan USA och FN satte käppar i hjulen för en
sådan lösning.
Slutligen fanns valmöjligheten att vägra samtliga krav från koalitionens sida
och välkomna ett krig. Ett sådant alternativ hade istället spätt på aggressionen
mellan parterna och möjligtvis även gjort FN till en del av koalitionen. Iraks
militära styrka var inte i stånd till att ge koalitionen ett värdigt motstånd.
Den kommande strategin, vilket byggde på den andra och tredje
valmöjligheten omfattade att stanna kvar i Irak samt att ignorera kravet från Bush.
Genom att till en viss del tillmötesgå vapeninspektörerna hade Saddam för avsikt
att fördröja en militär konflikt och på så sätt vinna tid och minimera chansen att
förlora sin maktposition. Tillåtelsen att låta UNSCOM åter träda in i landet var ett
försök till en fredlig lösning.
Hans enda hopp var att FN lyckades förhindra att koalitionens styrkor skulle
korsa gränden. Valet att avvakta var självklart riskfyllt men kan ses som logiskt
och rationellt i utifrån sina resurser. Att skydda sitt ämbete var det som låg honom
närmast. Många hävdar att Saddam inte kan ses som rationell i den bemärkelsen
att han inte samarbetade fullt ut med FN. Men det som analytiker ofta missar i
dessa beräkningar är att för Saddam var ära och stolthet grunden hos en stark
ledare. När det västliga inflytandet på Irak ökade kom Saddams stolthet och
auktoritet att svikta.
24
6.1.3 Slutet för Saddam
Diktatorns hopp om sen hjälp från FN skulle visa sig vara otillräcklig för att
undvika en konflikt. Koalitionen höll fast vid sitt ultimatum och började anfallen
mot Irak den 19 mars 2003. Det oorganiserade och matta irakiska försvaret var
ingen match mot de ca 250,000 koalitionsstyrkorna. Uppgiften om att endast
Saddam och hans närmaste släktingar skulle gripas skapade en lättnad i den
irakiska armén och stora delar av den underlägsna militärstyrkan lämnade sina
poster och lyckades smälta in bland civilbefolkningen.69
Följaktligen tog nu kriget slut den 1 maj 2003 efter att president George W
Bush offentligt gick ut och förklarade seger för USA och dess allierade. Kriget
hade då endast pågått i 6 veckor. Den irakiske diktatorn lyckades tillslut fly och
gå under jorden där han också höll sig ända till hans gripande den 13 december
samma år. Sliten och undernärd hittades Saddam på en liten gård nära hans
hembygd Tikrit. Slutet på en uppmärksammad era i landets historia var ett faktum.
Saddam dömdes till döden i irakisk domstol, avrättningen verkställdes den 30
december 2006.
69 Bashir, Ala och Sunnanå, Lars Sigurd, 2004. Saddams livläkare., s. 308
25
7 Sammanfattning och avslutande
analys
I samma stund som vi har suttit och arbetat med vår uppsats har rättegången mot
Saddam Hussein pågått för fullt. Irak är hårt drabbat av inbördeskrig och allmänt
kaos, vilket de nya makthavarna har svårt att tygla. 25 år av diktatur har satt sina
spår på landet. Både interna och externa konflikter har präglat landets historia och
lett till att Irak idag är ett land på gränsen till kollaps. En väldig del av de resurser
som besuttits har använts för att bygga upp en militärmakt i ett land med stora
sociala klyftor och fattigdom. Staten har förlorat sin suveränitet och kontrolleras
till stor del av utomstående parter.
Genom vår applicering av beliefsystemteorin och RAM på Saddams
beslutsfattande och agerande kan vi se motiv till hans handlande samt undersöka
närvaron av rationalitet. Av Vertzbergers beliefsystem har vi även möjlighet att se
var Saddams värderingar härstammar ifrån. Under uppsatsens gång har det blivit
allt tydligare att teorin om beliefsystem och RAM-modellen ofta berör varandra.
Särskilt tydligt avspeglar sig relationen mellan instrumental beliefs och
beslutsfattande. Den förre diktatorn valde att anpassa sina metoder utefter viljan
att befästa sin maktställning, samt att göra Irak till en stormakt men kom även att
agera på grundval av andra motiv eller beliefs. Denna analys fungerar som en mer
nyanserad motbild till Stoessingers endimensionella Saddamporträtt.
I likhet med Stoessinger tror vi inte att Saddam Hussein är att betrakta som en
god människa, trots att vi inte har haft möjlighet att följa honom nära inpå eller
intervjua honom personligen så talar hans handlingar sitt tydliga språk. Saddam
har systematiskt avrättat politiska motståndare och använt sig av en militär
strategi som har skördat tiotusentals soldaters liv. Vi har däremot lyckats
undersöka hans bakomliggande motiv och se hur de påverkas av hans
philosophical beliefs utifrån vilka vi har funnit att Saddam må använda mycket
våld men endast i situationer där han själv upplever ett reellt hot. Hur man
värdesätter människoliv och tar ställning till utövandet av våld utelämnas
mestadels på grund av dess bristfällande relevans för en rationell analys.
Vi är medvetna om att de två teorier vi valt att tillämpa inte på något sätt kan
betraktas som heltäckande, men att de kan fungera som stödpunkter vid studiet av
beslutsfattande aktörer. Politiskt beslutsfattande går inte alltid att förklaras utefter
dessa teorier. Exempelvis behöver förändring i en persons beliefsystem inte
nödvändigtvis medföra en förnyelse i politiken. Dessa inslag gör oss medvetna om
att det i många avseenden är svårt att göra en rationell analys av en diktator där
kognitiv konsistens ofta berör beslutsfattandet. Vetskapen i vad som sagts och inte
sagt, undanhållits eller inte vågat framföras är ibland bristfällig på grund av
26
avsaknaden på primära källor. Hade vår undersökning i högre grad baserats på
primärkällor skulle möjligtvis andra analysmetoder vara bättre lämpade. Genom
djupintervjuer och studiet av skriftligt material producerat av Saddam själv hade
en djupare kognitiv analys varit möjlig, vilket troligtvis hade haft en positiv
inverkan på undersökningens validitet.
27
8
Referenser
Abdullah, Thabit A.J, 2003. A short history of Iraq. Harlow: Pearson Education
Limited.
Aburish, Said K, 2000, Saddam Hussein - The Politics Of Revenge.
Allison, Graham och Zelikow, Philip 1999. Essence of decision: explaning the
Cuban missile crisis. New York: Longman.
Baram, Amatzia och Rubin, Barry, (edit)1993. Iraq´s road to war. London:
MACMILLAN PRESS LTD.
Bashir, Ala och Sunnanå, Lars Sigurd, 2004. Saddams livläkare. Tjugo år som
diktatorns förtrogne. Stockholm: Bokförlaget Forum.
Bengio, Ofra, 1998, Saddam´s word: Political Discourse In Iraq: London, Oxford
University Press Inc.
Bulloch, John och Morris, Harvey, 1991. Saddam´s War. The Origins of the
Kuwait Conflict and the International Response. London: Clays Ltd St Ives
plc.
Coughlin, Con, 2002. Saddam. The Secret Life. London: Macmillan.
Esaiasson m fl, 2004. Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och
marknad. Stockholm: Norstedts juridik.
Freedman, Lawrence & Karsh, Efraim, 1994. The Gulf conflict, 1990-1991 :
diplomacy and war in the new world order. London: Faber and Faber.
Hugoson, 2004. Krig och retorik: en introduktion. Lund: Studentlitteratur.
Karsh, Efraim och Rautsi, Inari,1991, Saddam Hussein: A Political Biography.
BPCC Wheaton: London
Post, Jerrold M, (edit) 2003. The psychological assessement of political leaders:
with profiles of Saddam Hussein and Bill Clinton. Ann Arbor: University of
Michigan Press.
Sifry, Micah L. och Cerf, Christopher (edit) 2003. The Iraq War Reader. History,
Documents, Opinions. New York: Touchstone.
Stoessinger, John G, 2005. Why nations go to war. Belmont: Wadsworth.
Vertzberger, Yaccov Y. I, The world in their minds, 1990. Stanford: Stanford
University Press
28
