POPULÄRVETENSKAPLIG RAPPORT
God praxis för säker mögelsanering
Erica Bloom, Pär Fjällström, Bo Sahlberg, Ann-Beth Antonsson
© IVL Svenska Miljöinstitutet 2015
Författare: Erica Bloom, Pär Fjällström, Bo Sahlberg, Ann-Beth Antonsson
Medel från: AFA Försäkring, SBUF och Stiftelsen IVL
Fotograf: Erica Bloom/Pär Fjällström
Upplaga: Finns endast som pdf-fil för egen utskrift
Rapportnummer: B2234-P
IVL Svenska Miljöinstitutet AB
Box 210 60,100 31 Stockholm
Tel: 08-598 563 00, Fax: 08-598 563 90
www.ivl.se
2
God praxis för säker mögelsanering
I samband med ROT-arbeten förekommer det att arbete måste göras i byggkonstruktioner där det finns
mögel. Ofta kommer mögelförekomsten som en oväntad och oönskad överraskning. Arbete med och rivning
av konstruktioner som är angripna av mögel, innebär att mögel sprids till arbetsmiljön tillsammans med
det damm som alstras. Här finns tips och råd om hur man bedömer riskerna med möglet och vilka åtgärder
som behövs för att undvika negativa hälsoeffekter.
Hälsoeffekter som man vill undvika
Inandning av mögelsporer och fragment av mögel
kan ge allvarliga hälsoeffekter. Ett flertal mögelarter
som förekommer i fuktiga byggnader kan ge symptom från nedre luftvägar, hud, ögon och slemhinnor.
De vanligaste hälsoeffekter är kronisk trötthet,
nedsättning av immunförsvaret och olika former av
påverkan på luftvägarna. I allvarliga fall kan en
luftvägssjukdom, allergisk alveolit, utvecklas. Akut
insjuknande med influensaliknande symptom och
feber förekommer också och uppkommer vanligtvis
några timmar efter exponering och går vanligtvis
över till nästa dag.
Man vet inte exakt vilken eller vilka faktorer, som
orsakar hälsoeffekterna. Mögel - levande som dött innehåller en rad toxiska ämnen, men man vet inte
om det är dessa ämnen eller andra egenskaper hos
möglet som orsakar hälsoeffekterna.
Hur bedömer man riskerna?
Det är svårt att i förväg avgöra om det finns mögel i
ett ROT-objekt. Mögel uppkommer efter fuktskador,
men även intorkade fuktskador kan sprida mögel.
Om man letar efter fuktskador kan man missa förekomst av intorkat mögel. Olika metoder för att bedöma om det finns mögel har utvärderats. Slutsatsen
är att det inte går att säkert förutsäga om det finns
mögel eller inte. Därför rekommenderas att man
utgår från att det kan förekomma mögel i alla
våtutrymmen och konstruktioner där man vet att det
finns risk för fuktskador.
Möglet sprids som damm och sprids även
tillsammans med och i damm.
Slutsats: Med tanke på risken att utveckla
luftvägsbesvär och -sjukdomar, ska exponering för
mögel och mögelhaltigt damm undvikas. Utgå från
att det kan förekomma mögel i de miljöer där det
kan förekomma fuktskador (toaletter, badrum, kök)
men också konstruktioner där det finns risk för
fuktskador. Om det kommer att spridas damm ska
åtgärder vidtas för att minska anställdas och
omkringboendes exponering för dammet.
Om inga åtgärder vidtas för att skydda mot
exponering för dammet, bör man först göra en
riskbedömning som visar att inga åtgärder är
nödvändiga i det aktuella fallet.
I projektrapporten (se info sist i denna sammanfattning) finns en utförligare beskrivning av
riskkonstruktioner i byggnader från olika tidsperioder.
Åtgärder som minskar riskerna
Eftersom mögel sprids som och tillsammans med
damm, behövs åtgärder som minskar anställdas
exponering för damm men även åtgärder som
minskar spridning av dammet till omgivningen.
Det räcker inte att vidta en enda åtgärd. En kombination av åtgärder behövs för att skydda den som
utför arbetet och de som vistas i angränsande
utrymmen men också för att mögelhaltigt damm inte
ska ligga kvar och spridas efter avslutat arbete.
Arbete med rivning av konstruktioner som är
angripna av mögel, innebär att sporer och fragment
av mögel sprids till arbetsmiljön. Generellt sett är
dessa ämnen partikelbundna. Vid allt byggnadsarbete där det sprids damm ska åtgärder vidtas för
att minska exponeringen för damm. Detta gäller vare
3
sig dammet innehåller mögel eller ej. Kända åtgärder
som skyddar mot den ofta mycket höga exponeringen för damm vid ROT- och rivningsarbeten
skyddar också mot exponering för mögel och
minskar dessutom spridningen till angränsande
utrymmen.
Vi rekommenderar att man inför en praxis för
ROT-arbeten med risk för förekomst av mögel, som
normalt sett ska följas. För att göra avsteg krävs en
riskbedömning som visar att risken för exponering
för damm och mögel är så liten att dessa åtgärder
inte är motiverade.
Åtgärder som rekommenderas för att skydda mot
damm och mögel på ROT-arbetsplatser är:
Använd personligt utprovat andningsskydd
som skyddar den som utför arbetet mot det
damm som arbetet ger upphov till. Vid
rivningsarbete används vanligtvis ett
individuellt anpassat andningsskydd med
P3-filter.
För att hindra att damm sprids till
angränsande arbetsplatser och utrymmen,
skärma av arbetsområdet. Det är viktigt att
avskärmningen är effektiv och tät, för att
damm och mögel inte ska läcka ut och
spridas från arbetsområdet.
Ordna med ventilation eller fläkt som
skapar undertryck i det utrymme där
arbetet pågår. Undertrycket minskar risken
för läckage av damm till angränsande
utrymmen.
Man kan också använda en luftrenare som
filtrerar luften i arbetsområdet, för att hålla
nere halterna. Dammhalterna kan bli
extremt höga vid rivningsarbete, upp till
och över 100 mg/m3, vilket är mer än 10
gånger nivågränsvärdet för inhalerbart
damm. Frånluften från luftrenaren bör
släppas ut utomhus (säkerhetsåtgärd om
filtret/luftreningen inte fungerar som
avsett)
Efter avslutat arbete är det viktigt att städa
arbetsområdet noga eftersom damm som
innehåller mögel kan virvlas upp igen.
Rivningsmaterial behöver packas i täta
säckar, så att damm inte sprids vid
transport och hantering av avfallet.
Efter avslutat arbete är det en fördel om
man kan byta om från arbetskläder till
privata kläder. Då undviker man att själv
andas in damm och mögel som frigörs från
kläderna och undviker även att sprida
damm och mögel vid hemresan och i
hemmet. Särskilt viktigt är detta om man
på hemvägen passerar platser där det kan
finnas någon som är överkänslig mot mögel
eller damm, exempelvis inom
kollektivtrafik.
Dessa åtgärder är tillräckliga för att skydda den som
utför arbetet mot exponering för mögel och för att
minska spridningen av damm till angränsande
utrymmen. Någon extra skyddsutrustning utöver vad
som beskrivs ovan behövs inte om man påträffar en
mögelskada vid rivningsarbetet.
Som komplement till dessa åtgärder bör man:
Ta bort mögelangripet material som
påträffas, eftersom de saneringsmetoder
som utvärderats visats inte kunna ta
bort möglet tillräckligt effektivt.
Ställa krav på och planera för användning av ovanstående skyddsåtgärder i
samband
med
upphandling
och
planering.
Säkerställa att utrustning för luftrening
underhålls väl och att det finns tydlig
information om när filter byttes senast.
Säkerställa att det finns fungerande
information och kommunikation i hela
kedjan från beställare till underleverantör
och
gärna
redan
i
projekteringsfasen.
Läs mer
De rekommendationer och de slutsatser som
redovisas
i
denna
rapport
bygger
på
forskningsrapporten:
Bloom E, Fjällström P, Sahlberg B, Antonsson AB. (2015) God praxis för säker mögelsanering. IVLrapport B 2234. Rapporten kan laddas ner från
www.ivl.se.
4
IVL Svenska Miljöinstitutet AB, Box 210 60,100 31 Stockholm
Tel: 08-598 563 00 Fax: 08-598 563 90
www.ivl.se
