Att hantera social oro
och upplopp
– del av en hållbar samhällsutveckling
Innehållsförteckning
Förord
Sammanfattning
1 Inledning................................................................................................. 1
2 Vad är social oro och upplopp? Hur kan det förklaras?.................... 2
3 Hur ser den generella bilden ut och vilka insatser finns?................. 6
3.1 Malmö.............................................................................................. 6
3.2 Göteborg.......................................................................................... 8
3.3 Södertälje......................................................................................... 9
3.4 Botkyrka........................................................................................... 10
3.5 Stockholm........................................................................................ 12
3.6 Uppsala............................................................................................ 13
3.7 Sammanfattning av händelserna och samarbetet........................... 14
4 Hur kan samhällsaktörer strategiskt planera sina insatser?............. 17
4.1 Förebyggande åtgärder................................................................... 17
4.2 Planering av det operativa arbetet och samarbetet......................... 19
4.3 Samverkan som verktyg.................................................................. 23
4.4 Den ideala samtalssituationen som samverkansmetod................... 26
5 Hur kan samhällsaktörer operativt stävja sociala oroligheter?......... 29
6 Slutsatser och avslutande kommentar................................................ 30
Litteratur.................................................................................................... 34
Bilaga 1. Programteorin...........................................................................................
Bilaga 2. Fyra typer av förklaringar till mänskligt beteende...................................
Bilaga 3. Räddningstjänsten Storgöteborg - kartläggning hot och våld..................
Bilaga 4. Mall för utsättningsmöten.........................................................................
Bilaga 5. Sammanställning av varningssignaler......................................................
Bilaga 6. Den ideala samtalssituationen..................................................................
Bilaga 7. Aktörsanalys Botkyrka kommun..............................................................
36
37
38
39
40
41
44
Oftast är det så att ju mer du betraktar det desto underligare blir det. Det är som att ligga i gräset och betrakta ett
moln på himlen: först tycker du att det liknar en kamel, sedan förvandlas det till en kvinna och sedan ser du hur
det förvandlas till en gubbe med långt skägg, men molnets snabba förändring gör också den bilden osann.
Xingjian
Förord
Den sociala oron och upploppen som ägt rum i Sverige under senare hälften av 2000-talet har
fått stora konsekvenser i samhället: för den enskilda ungdomen inblandad i oroligheterna, för
de ungdomar som misstas för att också vara delaktiga, för de boende och arbetande i ett
drabbat område och för samhällsaktörer som har ett uppdrag att utföra. Mot bakgrund av de
oroligheter som ägt rum i framförallt Alby och Fittja hösten 2009 uppmärksammade Botkyrka
kommun att det finns ett behov av kunskap kring hur det fungerar och vad som kan göras för
att komma tillrätta med de sociala oroligheterna och upploppen.
Sofia Kjellén, statsvetare och projektkoordinator, fick i januari 2010 uppdraget att
sammanställa den kunskap som finns hos kommuner, polis och räddningstjänst om social oro
och upplopp. I uppdraget ingick särskilt att se hur samverkan kring det strategiska och
operativa arbetet har sett ut och kan gå till. Förslaget som presenteras är tänkt att vara ett
första steg mot en nationell sammanställning av vad som görs och vad som kan göras
ytterligare, för att på ett klokt och nyanserat sätt hantera den sociala oron och dess
konsekvenser, också i förebyggande syfte.
Anställda på kommuner, polis och räddningstjänst har ställt upp på intervjuer och lämnat
värdefull information. Förutom att de intervjuade har kommenterat det slutgiltiga utkastet har
också utvecklingschefen i Botkyrka kommun, Helena Rojas Lundgren, och lektor Agneta
Abrahamsson vid Högskolan i Kristianstad, lämnat värdefulla synpunkter. Ett stort tack till
samtliga inblandade!
Botkyrka i april 2010
Marcus Qvennerstedt
Säkerhetschef
Sammanfattning
Definitionen på begreppet social oro är, i detta sammanhang, anlagda bränder, skadegörelse,
stenkastning, hot och våld mot tjänsteman och upplopp. En socioekonomiskt utsatt situation i
utanförskap, i kombination med en destruktiv gruppgemenskap och något slags bemötande
från samhället ger konsekvenser i form av sociala oroligheter och upplopp.
Inblandade i upploppen är ungdomar och unga vuxna, som vuxit upp i detta utanförskap.
Sedan 2005 har social oro och upplopp generellt sett blivit mer omfattande, med en
intensifiering under 2009. Utgångspunkten för rapporten är den förklaringsmodell som ger en
förståelse kring händelser av social oro och begränsas till att försöka förklara de ungdomar
som på grund av en socioekonomiskt utsatt situation och sina individuella förutsättningar kan
handla på ett destruktivt sätt och vara inblandade i social oro och upplopp.
I denna rapport beskrivs vad som har hänt på sex platser i Sverige, där social oro och upplopp
har förekommit, och ges en förklaring till hur vi kan förstå sammanhanget kring social oro
och upplopp. En kartläggning av både det förebyggande arbetet och den operativa och
strategiska samverkan inom och mellan samhällsaktörer har gjorts. Resultatet består också av
ett förslag på hur samhällsaktörer kan tänka, arbeta och samverka operativt under händelser
av social oro och upplopp. Förslaget är en sammanställning av hur samhällsaktörer har arbetat
på olika platser och är tänkt att kunna arbetas om efter olika platsers respektive
förutsättningar. Underlaget har sammanställts genom intervjuer med anställda inom polis,
kommun och räddningstjänst under våren 2010, men också genom litteraturstudier kring
social oro, samverkan i krissituationer, kring ungdomar i risk för kriminalitet samt kring
programteori och den ideala samtalssituationen.
Nedan följer några av de faktorer som har varit/kan vara framgångsrika:
-
Mer resurser till förebyggande arbete innebär att de tidiga insatserna med fokus på det
individuella barnet och ungdomen kan förbättras. Skolgången ska kunna anpassas efter
elever som har särskilda behov och alla elever ska gå ut med godkända betyg.
Samverkan kring individer i risk för kriminalitet ska kunna prioriteras.
-
Ungdomarna/de unga vuxna är medborgare med rättigheter som är i behov av
alternativ istället för inlåsning i destruktiva och/eller kriminella beteenden.
-
Det tydliga ledarskapet behövs både i rollen som förälder och som chef, det kan vara
polisen som förklarar sitt arbetssätt, chefen som värdesätter samverkan och föräldern
som tydligt tar ansvar för vad som händer ungdomar och område. Drivna aktörer på
olika nivåer behöver stanna länge och ha resurser, mandat/stöd från sin chef och arbeta
aktivt med nätverken på en plats eller i ett område.
-
Lokalt, kontinuerligt och långsiktigt relationsarbete i området betyder allt för att kunna
skapa goda relationer mellan samhällsaktörer och medborgare och för att kunna
mobilisera lokalsamhället i händelse av social oro.
-
Samverkan är en gemensam resursinvestering och ett verktyg för att klara både det
operativa och långsiktiga samhällsuppdraget.
-
Den ideala samtalssituationen är en samverkansform som inkluderar olika
samhällsaktörer på ett genuint sätt och samtidigt skapar kunskap om orsaker och
förslag på åtgärder, tillsammans med aktörerna, utifrån ett interkulturellt perspektiv.
Sammantaget har det skett många insatser och samverkan har blivit bättre, generellt sett.
Däremot finns det behov av en medvetenhet hos kommuner vad det innebär att ställa om till
en händelsestyrd organisation, samt ett utökat och högre värderat arbete hos polis och
räddningstjänst att arbeta socialt och långsiktigt. Andra slutsatser är att det finns hinder för
samverkan, med referens till personliga, resursmässiga och lagmässiga, men att samverkan
utvecklats. Samverkan kan innebära att samhällsaktörer långsiktigt kan planera både det
förebyggande och operativa arbetet tillsammans för att bättre klara samhällsuppdraget och
kanske t o m spara pengar. Det finns också exempel på övergripande och långsiktig
samverkan som syftar till att skapa ”program”, i ett område eller på en plats, för att i en och
samma process inkludera aktörer och på lång sikt förändra området eller platsen.
Olika aktörer utför ofta ett liknande arbete på olika platser, och de har mycket kunskap om
hur de behöver arbeta, men på samma gång saknas det både övergripande kunskapsbildning
och samordnande instans på t ex regional eller nationell nivå, som kan hjälpa aktörerna i deras
arbete. Det finns också exempel på hur dialog och relationer kan skapas med de ungdomar
och unga vuxna som t ex är i behov av riktade insatser. För att kunna skapa ett program som
”träffar målet” krävs det att aktörer tillsammans kan bygga upp den kunskap om platsen som
krävs för att kunna hantera social oro och upplopp.
1 Inledning
Under året 2009 har omfattningen av anlagda bränder, skadegörelse, stenkastning, hot och
våld samt upplopp ökat, och således också diskussionen kring vad social oro och upplopp är,
hur det kan förklaras, och kanske framförallt, vad samhället kan göra åt det. För att kunna
utveckla ett åtgärdsprogram kring social oro och upplopp måste det finnas grundläggande
kunskap om det sammanhang av orsaker som i olika komplexa uppställningar bidrar till den
situation där social oro kan uppstå. Grunden för den metod som utvecklas för att åtgärda
situationen kan vara t ex teoribildning kring demokrati, mänskliga rättigheter och antidiskriminering, lagar, förordningar och avtal men också arbetssättet hos de yrkesverksamma
som arbetar med risk och beredskap, med säkerhet och trygghet men också nära ungdomar
och unga vuxna.
Syftet med denna rapport är att beskriva social oro och upplopp på sex platser1 i Sverige samt
sammanställa hur samhällsaktörer på dessa platser har arbetat och samverkat för att hantera
oroligheter och upplopp. Syftet är också att redogöra för hur samhällsaktörer kan samverka
när det finns risk för social oro och upplopp. Frågeställningarna för att möta dessa syften är:
1. Hur kan de händelser som ägt rum förklaras?
2. Hur ser den generella problembilden ut, på de sex platserna?
3. Vad gör samhällsaktörerna strategiskt för att komma tillrätta med de sociala
oroligheterna?
4. Hur kan samhällsaktörer samverka och arbeta operativt för att stävja social oro och
upplopp?
Det huvudsakliga materialet är resultatet från de öppna intervjuer som genomförts med dem
som arbetar med problematiken kring social oro och upplopp. Underlaget består också av
litteraturstudier kring social oro, samverkan i krissituationer, kring ungdomar i risk för
kriminalitet samt kring programteori och den ideala samtalssituationen. Den övergripande
metoden för arbetet har varit programteorin. 2 Resultatet består dels av en förklaringsmodell,
en beskrivning av den generella problembilden på olika platser i Sverige, samt en
sammanställning av hur aktörer kan arbeta och samarbeta operativt och strategiskt.
1
Platserna är Rosengård i Malmö; Biskopsgården, Backa, Lärjedalen och Angered i Göteborg; Ronna, Hovsjö
och Fornhöjden i Södertälje; Norsborg, Hallunda, Fittja och Alby i Botkyrka; Rinkeby och Tensta i Stockholm
och Gottsunda i Uppsala. Urvalet har skett genom att en liknande problembild kunnat skönjas och en
avgränsning i tid har gjorts. Tidsperioden omfattas av 2005-2009.
2
För en genomgång av programteorin se bilaga 1.
1
2 Vad är social oro och upplopp? Hur kan det förklaras?
Begreppet social oro och upplopp har vuxit fram som benämning på anlagda bränder,
skadegörelse, stenkastning, hot och våld mot tjänsteman och upplopp. Upploppet kan ses som
en öppen och våldsam konflikt mellan polis och ungdomar/unga vuxna, en slags symbolisk
yttring för en mer underliggande konflikt.3 De brottsrubriceringar som kan appliceras på dessa
händelser är t ex mordbrand/grov mordbrand, skadegörelse/grov skadegörelse, hot/våld mot
tjänsteman, förberedelse till och anstiftan av upplopp, skadegörelse genom brand och
förberedelse till misshandel och misshandel. Nedanstående förklaringsmodell är tänkt att ge
en förståelse kring händelser av social oro och begränsas till att försöka förklara de ungdomar
och unga vuxna som på grund av en socioekonomiskt utsatt situation och sina individuella
förutsättningar kan handla på ett destruktivt sätt och vara inblandade i social oro och upplopp.
I intervjuerna har ett antal orsaker kommit fram, orsaker som kan kategoriseras enligt fyra
förklaringar till mänskligt beteende (inklusive ungdomars kriminella eller asociala beteende):
individuella, situationella, kulturella och samhälleliga orsaker.4 De individuella och kulturella
(d v s identifikation med olika subkulturer) faktorerna betonar ”inre” processer i individen
eller i deras omgivning, medan de situationella och samhälleliga betonar de ”yttre” processer
som kan förklara människors handlingar. Att inkludera alla dessa aspekter ger möjligheten att
få överblick över alla de orsaker som kan påverka hur social oro och upplopp kan utvecklas,
och därmed också ha förutsättningar för att bättre avgöra vilka åtgärder som kan passa i vilket
sammanhang. Olika orsaker påverkar också varandra i stor utsträckning.
Individen är en aktör som i dessa strukturer anpassar sig och söker nya alternativ. En socialt
utsatt situation i ett upplevt utanförskap består av både individuella och samhälleliga
begränsningar och möjligheter, och ungdomar/unga vuxna hittar sitt sätt att överleva och leva
i dessa sammanhang. När det gäller individen kan traumatiska upplevelser (t ex erfarenheter
av våld och våldsamma konflikter) och sjukdomar (t ex ADHD) men också kunskaper,
färdigheter, självinsikt och identitet vara processer som påverkar huruvida individen kan
utvecklas till en välfungerande vuxen. De intervjuade nämner vid olika tillfällen att särskilt
individen eller individernas upplevelser och utbildningsnivå kan vara sådant som påverkar.
3
Kjellén (2009)
Denna indelning är baserad på Ken Wilbers kvadrantmodell och resonemanget är baserat på Andersson &
Jordan (2007). För en beskrivning av de olika fälten se bilaga 2.
4
2
På samma sätt kan samhällets övergripande strukturer (regler, rutiner och bemötanden) vara
processer som påverkar individens handlingsutrymme. De övergripande samhälleliga
strukturerna kanske inte är tillräckligt anpassade för att ta hänsyn till ungdomars individuella
förutsättningar.
En kombination av olika orsaker5 kan ge upphov till en för individen specifik och
socioekonomiskt utsatt situation. Individen jämför sin situation med andras situation och i en
miljö där många befinner sig i liknande socioekonomiskt utsatta situationer skapas på olika
komplexa sätt, subkulturer som individen ”väljer” att tillhöra. Denna process ger upphov till
en relativ fattigdom6 och ett relationellt utanförskap, där någon grad av uteslutning äger rum.7
Det relativa utanförskapet, där ungdomar och unga vuxna med invandrarbakgrund är den mest
utsatta gruppen, kan enligt många av de intervjuade vara en bakomliggande orsak till både
kriminalitet8 och inblandning i social oro och upplopp.
I utanförskapet finns det alltså grund för en subkulturell gemenskap där ett destruktivt
normbrytande beteende kan vara accepterat. Det skapas olika subkulturer som har gemensamt
att de i någon utsträckning är präglade av samhällets uteslutning och således också ger en
känsla av maktlöshet.9 Ungdomar och unga vuxna kan i dessa situationer ha lite att förlora på
att vara involverade i kriminella handlingar, och kan, tvärtom, ”tjäna” på handlingen,
beroende på situationen och sin position i gruppen. Den socioekonomiskt utsatta situationen i
samspel med den subkulturella acceptansen för det destruktiva normbrytandet och samhällets
oförstående strukturer kan ge upphov till en specifik situation där individen har ”lättare” att
välja destruktiva handlingar.
5
Som kan hittas i fyrfältarens alla delar, se bilaga 2.
För en diskussion om relativ fattigdom se Socialstyrelsen - Social rapport 2010 och Wilkinson & Pickett
(2009).
7
För en diskussion om kopplingen mellan ojämlikhet, frånvaron av social tillit och ett våldsamt samhälle se
Wilkinson & Pickett (2009).
8
Det finns en koppling mellan organiserad brottslighet och sociala oroligheter, men sammanhanget är komplext.
De intervjuade har motstridiga uppfattningar om kopplingen till kriminellt beteende, även om tyngdpunkten
väger åt att detta inte är organiserad brottslighet, utan snarare har det oftast handlat om varierande grad av
organiserad reaktion med koppling till organiserad brottslighet i olika omfattning.
9
Som i alla kulturella processer finns det motsägelsefulla mönster: maktlöshet och stolthet kan t ex vara två
sidor av samma mynt. Kulturen som utvecklas på en plats kan alltså vara högst motsägelsefull.
6
3
Således, den specifika och socialt utsatta situationen i utanförskap är en situation som
samhället har gett förutsättningar för.10 Den innebär en situation som för varje individ utgör
en större risk för att bli kriminell och/eller att medverka i social oro. Individen väljer att i
dessa situationer begå destruktiva handlingar, som inte alltid kan förklaras eller ingår i en
begreppsmodell som arbetats fram för att försvara den egna personen eller gruppen. I en
situation där ungdomar/unga vuxna genomför en (ibland kriminell) handling, och någon
samhällsaktör, utifrån deras uppdrag, upplever sig vara tvungen att ingripa mot denna, kan
dessa handlingar tillsammans med de bakomliggande faktorerna ge upphov till en konflikt.
Misstänksamhet och hat mot polis, men också andra samhällsaktörer, bland ungdomar och
unga vuxna i dessa subkulturer är en värdering som många av de intervjuade vittnar om.
Upploppet kan i detta sammanhang ses som en öppen och våldsam konflikt mellan polis och
ungdomar/unga vuxna, en slags symbolisk yttring för en mer underliggande motsättning.
Reaktionen mot det socioekonomiska utanförskapet blir då destruktiva och ofta kriminella
handlingar, inklusive handlingar betecknade som social oro och eller upplopp. Bemötandet
från övriga samhället kan utgöra både ett uttryck för en strukturell diskriminering och en
gränssättning. Samhällets bemötande innebär både den samhälleliga frånvaron av insatser
eller ignorerandet av t ex ungdomsproblem, men i situationen också polisens bemötande av
kriminella eller de handlingar som utgör en direkt möjlighet för ungdomar att försvara den
egna personen eller området, få uppmärksamhet och bekräftelse och/eller för annan kriminell
verksamhet att utnyttja situationen för egen vinning. Här går meningarna ofta isär om vad
handlingarna står för.
De sociala oroligheterna ger också upphov till avsedda och oavsedda konsekvenser, som kan
omfatta olyckor och otrygghet, både för inblandade ungdomar/unga vuxna, yrkesverksamma
poliser, brandmän och andra, samt för boende och verksamma i området.
10
Se ”Chicagoforskarnas” diskussion om social desorganisation, hur samhället producerar individers
brottslighet, återgiven i Sarnecki (2003).
4
Figur 1. Förklaringsmodell över social oro och upplopp.
Socioekonomiskt
utsatt
situation
Utanförskap
Kriminella handlingar, olyckor,
otrygghet
Närhet till eller umgänge i destruktiv
Social oro eller upplopp
Bemötande från omgivande samhälle
och/eller kriminell subkultur
Ju fler ungdomar/unga vuxna som befinner sig i denna socioekonomiskt utsatta situation,
desto större risk finns det för att dessa ungdomar påverkar varandra att begå kriminella
handlingar och/eller bli inblandade i sociala oroligheter. I alla de aktuella områdena finns en
oproportionerligt stor andel barn och ungdomar.11 Det ska också poängteras att det inte är alla
som befinner sig i en socioekonomiskt utsatt situation i utanförskap som väljer ett destruktivt
och/eller kriminellt beteende.
För att kunna komma tillrätta med både den kriminalitet och de olyckor samt den rädsla och
otrygghet som de sociala oroligheterna både är bevis för och skapar, måste samhällsaktörer
skapa de förutsättningar som har möjlighet att skapa andra situationer och konsekvenser.
Baserat på motsatsen till orden i ovanstående figur torde dessa förutsättningar vara att en
socioekonomiskt gynnsam situation och umgänge i konstruktiva subkulturer kan ha möjlighet
att förändra förutsättningarna för människors beteende, och således också graden av
destruktivt eller kriminellt beteende och inblandning i social oro och upplopp.
11
SOU 2006:73
5
Figur 2: Modell över en socioekonomiskt gynnsam situation.
Socioekonomiskt gynnsam situation
umgänge konstruktiva subkulturer
konstruktivt beteende
För att samhällsaktörer ska kunna skapa gynnsamma situationer och rätt sorts bemötande kan
lokalt förankrade program med inspiration i både lokala arbetssätt och i övergripande
teoretiska ramverk vara till hjälp. Ett förslag på hur detta kan göras presenteras i slutet på
denna rapport.
3 Hur ser den generella bilden ut och vilka insatser finns?
Detta avsnitt inleds med att beskriva den generella problembilden när det gäller anlagda
bränder, skadegörelse, stenkastning, hot och våld mot tjänsteman och upplopp, samt redogöra
för hur samhällsaktörer har arbetat på varje plats. De sex platserna är Rosengård i Malmö;
Biskopsgården, Backa, Lärjedalen, Angered och Tynnered i Göteborg; Ronna, Hovsjö och
Fornhöjden i Södertälje; Norsborg, Hallunda, Fittja och Alby i Botkyrka; Husby, Rinkeby och
Tensta i Stockholm och Gottsunda i Uppsala. Avsnittet avslutas med en sammanfattning av
likheter och olikheter mellan dessa platser, både vad gäller den generella bilden, långsiktigt
förebyggande och samverkan. Vi börjar i södra Sverige.
3.1 Malmö
I Rosengård är stenkastning mot bl a bussar och räddningstjänst och anlagda bränder en
återkommande problematik som når toppar under vissa perioder. Mellan 2007 och 2008
fördubblades antalet bränder utomhus. De toppar som identifierats har inträffat i december
2008 till januari 2009 och i april 2009 då det brann 75 gånger på en månad. En ”normal”
månad inträffar det cirka tio anlagda bränder i Rosengård. Vid två tillfällen har de sociala
oroligheterna resulterat i upplopp. Vid det första tillfället, i december 2008, var upploppen
6
omfattande medan de den andra gången var mer begränsade. Oroligheterna i december 2008
startade med att bostadsbolag och polis ville stänga en föreningslokal som användes till
moské. Anledningarna var att området skulle rustas upp och lokalen användas till annat.
Parterna hade kommit överens om överlämnandet av nyckel men en annan grupp ansåg inte
att man kommit överens och ockuperade lokalen. När polis kom för att avhysa ockupanterna
klev de in med skor och hade en hund med sig in i lokalen. Detta ansågs vara en provokation,
enligt ockupanterna. Rondellen vid Ramels väg, med bensinstationen Shell intill, blev
mittpunkt för oroligheterna. Under tre dagar fortsatte bränder, stenkastning och upplopp. I ett
kritiskt skede hade hemtjänsten, p g a den omfattande polisiära insatsen, svårt att komma hem
till äldre.
Vid denna händelse var stadsdelen, polisen och räddningstjänsten överraskade och upplevde
sig sakna samarbetsformer och arbetssätt för att hantera oroligheterna. Eskaleringen av
händelsen kan bero på flera saker, t ex hur polisen hanterade situationen eller media belyste
händelsen, men sammanfattningsvis saknades beredskap för att hantera omfattningen av
upploppet. Efter den intensiva perioden med anlagda bränder i april 2009, kraftsamlade
kommun, polis och räddningstjänst för att minska de anlagda bränderna och oroligheterna och
de ”planerade” oroligheterna hösten 2009 kunde begränsas. Samtidigt har idag antalet anlagda
bränder minskat till nästan noll och tillbud mot räddningstjänstens personal har nästintill helt
upphört.
Idag arbetar kommunen långsiktigt med olika utvecklingsprojekt (upprustning av bostäder, ny
tågstation) för att förbättra standarden och läget. Föräldrastöd finns i Rosengård men däremot
uppges att det saknas tillräckligt med resurser i skolan. Räddningstjänsten genomför projekt
som RISK12, integrerad räddningstjänst13, och har anställt brobyggare och startat brandstation
i Rosengård. Polis i sin tur har sedan länge haft en polisstation i Rosengård. Långsiktig
samverkan kring ungdomar i riskzonen sker i SSP, samverkansform för skola, socialtjänst och
polis.14 Dialog finns idag mellan miljöförvaltningen, räddningstjänsten och fastighetsbolag
12
http://www.rsyd.se/NyhetsArkiv/Aktuella-handelser/Nu-startar-RISK-projektet/ och
http://svtplay.se/v/1872718/praktik_hos_raddningstjansten
13
http://www.rsyd.se/NyhetsArkiv/Aktuella-handelser/Examensceremoni-i-projektet-Integrerad-raddningstjanst/
14
http://www.malmo.se/Medborgare/Kris--sakerhet/Brottsforebyggande-arbete/SSP-i-Malmo.html
7
där det också ställs tydligare krav på fastighetsbolagen. 15 Det har bl a utvecklats en gemensam
strategi att gräva ner sopsorteringssystemen för att undvika brand i kärl eller container.
De intervjuade beskriver att samverkan med aktörer i området blivit mycket bättre. Man
fångar upp signaler mycket tidigare, delger varandra information på ett helt annat sätt och
informationskanalerna har blivit tydligare. Avståndet mellan aktörer är mindre och alla
samhällsaktörer är närvarande i området på ett helt annat sätt än förut. Samhällsaktörernas
närvaro har på ett tydligt sätt minskat tillbuden i området. Samverkan operativt skedde
framförallt vid det andra tillfället då en gemensam problembild drogs upp, och aktiviteter
kommunicerades. Det operativa samarbetet har klart förbättrats sedan händelserna 2008,
uppger samtliga av de intervjuade.
3.2. Göteborg
I Göteborg är det fem områden, Backa, Biskopsgården, Hjällbo/Hammarkullen, Bergsjön och
Västra Frölunda, som är mest drabbade. Mellan den 13 augusti och den 9 oktober 2009 steg
antalet anlagda bränder (i bilar och i sopbehållare) från 51 till 161 stycken. Under samma
period registrerades ca 40 fall av stenkastning och krossat glas. Skadegörelsen skiljer sig
mellan olika områden: I Backa (det område som varit mest omskrivet och där allt började, se
nedan) har man haft få bränder och få angrepp mot tjänsteman eller egendom. Norra
Biskopsgården och Lundby är värst drabbat med flest bilbränder och mest stenkastning.
I Västra Frölunda är det vanligare med krossat glas och angrepp på egendom.16 Händelser
under augusti, september och oktober föregicks av att polisen den tionde augusti 2009 gjorde
ett ingripande gällande ett misstänkt vapeninnehav. Ett tiotal kunder i en butik på Blendas
Gata i Backa drogs ut ur butiken och visiterades mot väggen. De första bränderna fick mycket
uppmärksamhet i medierna och de efterkommande veckorna spred sig oroligheterna till de
andra områdena. De olika angreppen skiftade mellan att vara till synes planerade, till att
uppstå relativt spontant. Det var alltså svårt att utläsa ett enhetligt mönster.17 I Göteborg har
däremot inget regelrätt upplopp ägt rum.
15
Det kommunala bostadsbolaget MKB äger en stor del av fastigheterna i Rosengård. Materialet om MKB:s
insatser är begränsat.
16
Ung och Trygg 2009 Nyhetsbrev nr 4 http://www.utg.goteborg.se/sv/Nyhetsbrev/Nyhetsbrev-2009/
17
Svensk Polis 2010 nr 2 http://www.svenskpolis.se/Artikelarkiv/Artiklar-2010/februari-2010/Sa-jobbarpolisen-efter-branderna/
8
För polisen var detta en särskild händelse och samarbetspartnerna i Ung och Trygg18 samlades
för ett s.k. rådslag. Genom spaning och iakttagelser kunde cirka 30 ungdomar under 18 år
identifieras som aktiva. I Ung och Tryggs regi samlades stadsdelschefer och socialtjänstchefer
i berörda områden och slutligen genomfördes bekymringssamtal med dessa ungdomar och
deras föräldrar under en helg, med hjälp av ungdomspoliser19 och socialsekreterare.
Omfattningen av bränderna minskade snabbt i de flesta stadsdelar. Andra metoder som tagit
vid är den invånardialog som i Biskopsgården gett upphov till en ny fritidsgård.
Bostadsbolaget i Biskopsgården har fört dialog och tagit aktiv del i utvecklingen av bättre
trygghet kring garage och parkeringar. I Hjällbo mobiliserades 250 boende i föreningen
Aktiva Föräldrar, plus trygghetsvärdar, poliser och socialarbetare för att kunna hantera det
som enligt ryktesvägen skulle bli ett omfattande upplopp. Långsiktigt kan nämnas att
samverkan sker inom ramen för SSP(F)20, samt genom ett avslutat projekt som heter SIM i
Hjällbo.21 I Göteborg är Ung och Trygg den drivande regionala aktören, när det gäller allt som
har med ungdomar och trygghet att göra, inte bara social oro. Flera positiva effekter har
kunnat fastställas.22 Räddningstjänsten Storgöteborg arbetar och samarbetar kring hot och
våld på olika sätt, för en överblick kring deras insatser se bilaga 3.
3.3 Södertälje
Det är många som refererar till det upplopp under 2005 som resulterade i en beskjutning av
polishuset i Södertälje. Bakgrunden till händelsen var de gripanden som gjordes i samband
med ett större bråk i stadsdelen Ronna. Bråket gjorde att ett stort uppbåd av poliser skickades
till området. Senare, under 2007, fanns problem med stenkastning mot ordinarie busslinjer till
och från Hovsjö, och SL ställde in busstrafiken. Det fanns en koncentration av bränder och
stenkastning kring Hovsjö och stenkastning förekom särskilt kring en gångbro över vägen.
Efter det fick också polis och väktarbil sten mot sig även om det var uttalat att det var bussar
som var målet. Under hösten 2008 var det mycket bekymmer med småbränder i soprum,
18
Samverkanspartnerna är Göteborgs kommun med stadsdelar, Mölndals kommun, Polisen,
Åklagarmyndigheten, Förvaltnings AB Framtiden (som bl a äger de kommunala bostadsbolagen).
19
http://www.utg.goteborg.se/sv/Fakta-och-lag/Polisens-arbete-mot-nyrekrytering/
20
http://www.utg.goteborg.se/sv/Aktuellt/Tema-SSPF/
21
SIM kopplade greppet på de äldre barnen:
http://www.utg.goteborg.se/sv/Aktuellt/Tva-manader-av-brander-stenar-och-krossat-glas/SIM-kopplade-greppetpa-de-storre-barnen/
22
För att se en genomgång av effekterna se http://www.utg.goteborg.se/sv/Media_om_ungdomar/Achievements/
9
papperskorgar och containers kring Fornhöjden. Det registrerades ca 30 bränder på två
månader, med eskalering under en månad.
Bostadsbolaget Telge Hovsjö har brutits loss ur Telge Bostäder för att långsiktigt kunna
arbeta med Hovsjö. Detta gör man genom att de boende har majoritet i styrelsen och att
bostadsbolaget tar ett större ”socialt” ansvar för stadsdelen än ett traditionellt bostadsbolag.
Arbetssättet kännetecknas av att initiativ har tagits om dialog med de stökigaste ungdomarna,
varav några av de inte var intresserade, men merparten var. Det resulterade i en träningslokal
men också i Hovsjö Sommar och Hovsjö Höst.23 I Södertälje finns det en samverkansform
som heter Effektiv Samverkan Södertälje, som är framtagen av polismästaren i Södertälje och
kommundirektören. Samverkansmodellen är skapad för att polis, kommun och andra aktörer i
fem geografiska områden ska ta fram rutiner, lösningar och struktur för en effektivare
samverkan. Skolan arbetar långsiktigt efter LUL-modellen24, ”Lag om unga lagöverträdare”.
3.4 Botkyrka
Botkyrka består bl.a. av Norsborg, Hallunda, Alby, Fittja, Storvreten, Tumba och Tullinge.
Även om flera delar av Botkyrka är drabbat av framförallt anlagda bränder är det Norsborg,
Hallunda, Alby och Fittja som är mest drabbat av social oro och upplopp. Under hösten 2009
fanns det framförallt två incidenter: den 16 och 20 september i Alby förekom anlagda bränder
och den 25-27 oktober upploppet i Fittja. Botkyrka har nästan inga problem med stenkastning
mot räddningstjänst och polis, förutom i själva upploppssituationen.
Bilbränderna under september 2009 i Alby ledde till ett intensifierat arbete mellan
kommunens säkerhetsorganisation och den centrala och lokala polisen. I stället för att
använda kravallutrustad polis i stora mängder såg man till att endast närpolisen vistades i
området iklädda uniformer. Resterande polisstyrka bedrev spaning i civila kläder vilket ledde
till att fem personer kunde gripas misstänkta för nya bildbränder. Det var första gången som
någon kunde gripas i samband med bildbränder. Taktiken fick stort gensvar hos
polisledningen i Stockholm och från politiskt håll i kommunen. Botkyrkabyggens
ledningsgrupp var också ute och nattvandrade under oroligheterna vilket fick en mycket
positiv respons från de boende i området.
23
För information om Hovsjö Sommar och Hovsjö Höst, se http://www.telge.se/Privat/Bostader/Om-oss/TelgeHovsjo/HovsjoSommar/
24
http://www.sodertalje.se/Stad-miljo-boende/Tryggare-Sodertalje2/Battre-skolmiljo/
10
Händelserna i Fittja började med att någon ungdom/ung vuxen pekade med grön laser mot
polisen, som sedan polisen försökte beslagta på Ungdomens Hus. Reaktionen blev att
ungdomar/unga vuxna tände eld på en bil och viss stenkastning förekom. Under måndagen
var det fortfarande oroligt, någonting låg i luften. Det framkom till bl.a. fritidsledare att
autonoma aktivister förväntades komma till Fittja under tisdagen. Under tisdagen förvärrades
läget när de autonoma aktivisterna antände en bil på vägen under tunnelbanestationen/spåret
så att röken gjorde att denna måste stänga.25 Precis som under bilbränderna i Alby enades
kommunen, polisen och räddningstjänsten om att inte använda för mycket uniformerade
styrkor och blåljus och siren, utan att jobba mer med civil personal. Redan under
tisdagskvällen kunde polisen identifiera två av ledargestalterna som visade sig tillhöra de
autonoma aktivisterna. Dessa två greps och dagen efter hade en stor mängd tips inkommit till
både polisen och kommunen om var de resterande aktivisterna gömde sig. Ungdomarna och
de unga vuxna i Fittja hade gemensamt gått emot aktivisterna och deras förstörelse av Fittja
centrum vilket ledde till att samtliga aktivister kunde gripas.
Under händelserna var det följande aktörer som var mest inblandade: säkerhetsorganisation,
polis, räddningstjänst, fritidsledare, områdessekreterare på socialtjänsten, nattvandrare,
bostadsföretag, polisvolontärer26 och väktare. Grannsamverkan och Grannstöd fanns där men
var inte några av de centrala aktörerna.
I Botkyrka kommun har man framförallt arbetat med samverkan kring lov- och
helgverksamhet under kultur- och fritidsförvaltningen, som numera är en åretruntplanering,
genom den lokala BRÅ-samverkan, men framförallt genom områdesgrupperna. Sammanlagt
finns det nio fritidsgårdar i kommunen. I en situation av social oro bland ungdomar ger
säkerhetschefen, trygghetssamordnaren i uppdrag att stämma av med chefen för kultur- och
fritidsförvaltningen och att mobilisera nätverken i kommunen. Säkerhetschef, närpolischef
och socialchef träffas i en samverkansgrupp. Efter att det varit stökigt på Ungdomens Hus
under hösten 2009 utreds nu verksamheten.
25
Mer information om upploppet i Fittja kan hämtas från Sofia Kjellén (2009) Upplopp i den segregerade
förorten – handling och socialt system, C-uppsats, Södertörns Högskola.
26
http://www.polisen.se/Om-polisen/lan/St/op/Polisen-i-Stockholms-lan/sarskildasatsningar/Volontarer/
11
Långsiktigt har polisen arbetat med ”Ge och Ta Varje Dag”, som innebär att skapa dialog och
goda relationer mellan ungdomar och polis. Det är ett samarbete mellan Södertörns
polismästardistrikt och Botkyrka, Haninge, Huddinge och Nynäshamns kommuner. Det finns
fyra förslag på arbetsmetoder: värderingsövning, film och frågor till den, ungdomars frågor
till
polisen
och
ett
avslutande
rollspel
som
rymmer
både
allvar
och
lek.
Handledningsmaterialet till ”Ge och Ta Varje Dag” är ett resultat av det mångfaldsarbete som
bedrivits inom Södertörns polismästardistrikt åren 2005-2009.
Under upploppet i Fittja fanns ett tätt samarbete mellan räddningstjänst, polis och
säkerhetschef på kommunen, där en gemensam taktik om ”mindre blåljus”, arbetades fram.
Polisstaben valde i ett kritiskt läge att hörsamma önskemålet om att inte gå in med
insatsstyrka i Fittja Centrum. Detta upplevdes medverka till att lugna situationen. Polisen
arbetar också tillsammans med kommunen och räddningstjänsten i SPIRA27 men också med
att strategiskt samarbeta kring rutiner att flytta utbrända bilar.
3.5 Stockholm
I Stockholm är den sociala oron och upploppen mest koncentrerad till en triangel bestående av
Tensta, Rinkeby och Husby. Julen 2007 var det oroligt i främst Rinkeby men också i Tensta,
då ungdomsgäng sköt raketer mot tunnelbanetåg. Tunnelbanestationen i Rinkeby stängde den
24 december under fyra kvällar och nätter. I Husby var det oroligt 22-23 oktober 2008 och
fortsatte sedan i Tensta julen 2008 (som reaktion på händelserna i Rosengård). I Rinkeby
inträffade det värsta upploppet den 23 juni 2009. Brandbilarna från Kista blev utsatta för
stenkastning i Husby och i Tensta. Polis och väktare var också utsatta för stenkastning och
den 23 oktober 2009 träffades en polisman av en sten i ansiktet. Före Husby och Tensta
hösten och vintern 2008 var stenkastning på bussar och tunnelbanor samt anlagda bränder i
bilar vanligt. Efter det blev situationen allvarligare och det skedde en upptrappning av den oro
som har funnits sedan tidigare och ungdomar/unga vuxna skapade bakhåll för att på det sättet
lura dit räddningstjänst och polis. Alla intervjupersonerna håller med om att 2009 varit ett
intensivt år med en upptrappning av hotbilder och upplopp, även om det motsägelsefullt nog
har skett en minskning av brott med 34 % sedan det brottsförebyggande arbetet ”på fältet”
27
http://www.polisen.se/Stockholms_lan/Aktuellt/Nyheter/Stockholm/okt-dec/Nu-spirar-det-i-hela-lanet-/
12
startade 2007. Antalet anlagda bränder under 2008 var 126 och under 2009 var det 162
stycken.
Långsiktigt har de olika stadsdelarna runt Järvafältet sedan 2007 arbetat med Järvaandan28,
och Järvalyftet, som är en långsiktig investering för att höja levnadsvillkoren området kring
Järvafältet (Akalla, Hjulsta, Husby, Kista, Rinkeby och Tensta). Staden samarbetar med ett
stort antal externa aktörer, i syfte att skapa en social och ekonomisk utveckling i ett område
dit människor vill flytta och stanna kvar. Inom ramen för det brottsförebyggande har Tensta
också arbetat med Tensta Against Crime29 och Trygg i Tensta30. I Rinkeby stadsdel har
utsättningsmöten och sms-listor använts för att samverka kring t ex stökiga kvällar.31
Ungdomsvärdar som arbetar vissa kvällar och medborgarvärdar som jobbar måndag till lördag
med att skapa nätverk och relationer i området, utgör en resurs i arbetet med att hantera
oroligheter. Polis och räddningstjänst har arbetat fram en gemensam taktik att gå till brytpunkt
om det var brand i det fria och om det fanns risk för bakhåll. Områdesvärdar och närpolis
hjälper då till att kontrollera så att det inte finns ungdomar eller högar med stenar i området.
3.6 Uppsala
Mellan den 27 augusti och den 15 oktober 2009 inträffade ca 89 anlagda bränder i aktuella
områden (Gottsunda och Stenhagen). Dessa händelser inkluderar bilbränder, brand i
container, papperskorgar, lastpallar och på skola, dagis, badplats och två byggnader vid Norra
Station. Det är emellertid osäkert om alla dessa bränder kan kopplas till just sociala
oroligheter. Upploppet den 28 augusti började med att en polispatrull utsattes för stenkastning
och kallade på förstärkning. När förstärkningen anlände trappades stenkastningen upp.
Oroligheterna fortsatte under 29 och 30 augusti, bl.a. med att flera bilar sattes i brand, en
brandbomb kastades in simhallen och två personer misshandlades. Dock ägde ingen
stenkastning rum under de två följande nätterna. Tretton personer mellan 14-20 år blev
anhållna, skäligen misstänkta för våldsamt upplopp, men ingen av personerna åtalades. Före,
under och efter de oroliga dagarna uppfattade ungdomar och unga vuxna att polisens närvaro,
28
http://www.jarvaandan.se
http://www.stockholm.se/Fristaende-webbplatser/Stadsdelssajter/Spanga-Tensta/TAC---Tensta-AgainstCrime/
30
http://insyn.stockholm.se/spanga/document/2009-03-19/Dagordning/24/24_%20007-2052009%20Bilaga%201%20Projektplan%20Trygg%20i%20Tensta.pdf
31
För mer information om sms-listor och utsättningsmöten se bilaga 4.
29
13
bevakning och upprepade visitationskontroller var provocerande. Ett par anmälningar om
övervåld från polisens sida gjordes.32
Polisen har haft en omfattande närvaro i Gottsunda, där målet har varit att begränsa våldsbrott
utomhus, öka ingripanden mot misstänkt narkotikabrott, brott mot knivlagen och trafikbrott,
lagföra minst tio av de mest kriminellt aktiva personerna i området samt utöver de mätbara
målen förändra attityderna mellan ungdomar och polis i området. I juli 2009 registrerades ca
45 narkotikabrott och i augusti-oktober 2009 inträffade oroligheterna, inklusive upploppet den
28-30 augusti.33 En stor del av arbetet under sommaren och hösten 2009 är inriktat på att
förbättra relationer och skapa förtroende genom att utöka närpolisverksamheten. Efter
händelserna upprättades ett krismöte mellan samhällsaktörer och ett möte mellan polis och
ungdomar i syfte att förbättra relationerna.
Långsiktigt arbetar räddningstjänsten med miljöåtgärder, kommunen med omfattande
nattvandring men också med att ta initiativ till möten och samtal med de boende i området.
I regi av det lokala brottsförebyggande rådet finns det framförallt två samverkansforum:
”Trygg utemiljö” och ”Trygga bussar & brandbilar”. I båda grupperna finns representanter
från räddningstjänst, polis, bostadsbolag, kollektivtrafik samt olika kommunala verksamheter
och kontor. Båda grupperna har ett ungdomsfokus och som syfte att lyfta oroliga områden och
komma överens om möjliga gemensamma lösningar och åtgärder. Ett bra exempel på lyckat
resultat är samarbetet mellan kollektivtrafik, bostadsbolag och skola i områden som har haft
problem med stenkastning mot just kollektivtrafiken. Mellan räddningstjänst och skola finns
samarbete i syfte att förebygga anlagd brand.
3.7 Sammanfattning av händelserna och samarbetet
Under 2005 och 2007 ägde det rum mindre händelser och ett upplopp i Södertälje som
resulterade i beskjutning av polishuset i Flemingsberg och den organiserade brottsligheten
ställde till med bekymmer i Göteborg. Anlagda bränder ökade generellt men det är inte förrän
i december 2008 som upploppet i Rosengård äger rum, följt av det i Tensta. Våren 2009 i
Rosengård blir fortsatt orolig, medan oroligheterna i Tensta, Rinkeby och Husby fortsätter
32
Kompletteringar har gjorts med artiklar från www.unt.se: http://www.unt.se/uppsala/polis-och-ungdomardrabbade-samman-126999.aspx
33
Uppgifter har hämtats ifrån Utvärderingen av polisens projekt i Gottsunda 2008-2009, polismyndigheten i
Uppsala Län.
14
fram till sommaren. Under hösten 2009 inträffar ännu en händelse i Malmö, och oroligheter
bryter ut i Göteborg, Alby/Fittja och Gottsunda. Sedan oktober 2009 är det förhållandevis
lugnt på alla platser.
Det finns ett ”normalläge” i alla dessa områden där anlagda bränder och ”småbus” som
äggkastning mot kollektivtrafik eller skadegörelse förekommer som en generell problembild.
Det finns däremot koncentrationer till s.k. hot spots, där det äger rum många bränder eller där
det sker t ex stenkastning. Exempel på sådana platser är parkeringsplatser i bostadsområden,
skolor eller förskolor, hållplatser, broar och centrumanläggningar. Det finns också
tidsperioder då problematiken kring anlagd brand kan öka, t ex ledighet, varmt väder, när det
inträffar konflikter på andra platser eller när en ledargestalt blir frigiven. 34 Det är ofta samma
personer som är inblandade i sociala oroligheter, och dessa personer är, i de flesta fall,
tidigare kända av socialtjänst och polis. På de olika platserna har det varit alltifrån 20 till ca
80 ungdomar/unga vuxna som har haft en problembild med inslag av kriminalitet och
samtidigt varit involverade i social oro och/eller upplopp. Dessa personer är oftast de ledande
gestalterna och har i varierande grad kontakt med en grövre eller organiserad brottslighet.
Ibland är det ungdomar/unga vuxna som bor i området, ibland är det tillresta. I Rinkeby, Fittja
och Rosengård finns inblandning av autonoma aktivister. I Rosengård, Rinkeby och
framförallt några av stadsdelarna i Norra Göteborg verkar den organiserade brottsligheten
vara tydligare inblandad.35
Mönstret kan vara svårt att kartlägga, eftersom det finns olika inslag i varje enskilt fall av
social oro och på varje plats. På vissa platser är stenkastning mot kollektivtrafik,
räddningstjänst och polis vanligare, och mönstret för de anlagda bränderna kan vara olika.
Anlagda bränder med annan bakgrund, t ex försäkringsbedrägeri, finns också. I Södertälje,
Västra Frölunda och Rosengård är det vanligt med stenkastning mot kollektivtrafik. I vissa
fall är den sociala oron och upploppen planerade och i en viss utsträckning organiserade (d v s
stenar har samlats i högar, någon tankar bensin på flaskor, sms-utskick för att mobilisera)
medan det i andra fall är mer eller mindre spontana uttryck. I samtliga fall av upplopp
(Rosengård, Södertälje, Fittja, Rinkeby och Gottsunda) men också i några fall av omfattande
anlagda bränder (Göteborg) har det föregåtts av någon insats från polisens sida (i sin tur
reaktion på t ex misstanke om kriminalitet eller provocerande handling).
34
Se mer om olika exempel i bilaga 5.
Kopplingen till organiserad kriminalitet är komplicerad men finns på vissa platser. I Göteborg är kopplingen
tydligare för att det finns ett större problem med organiserad brottslighet, men också i Rinkeby och Rosengård
finns tecken på en koppling till kriminella nätverk. För en utvecklad diskussion om detta se avsnitt 4.
35
15
I många kommuner mobiliseras lokalsamhället. I Hjällbo mobiliserades ca 250 föräldrar och
näringsidkare höll affärer och restauranger öppna för alla som vandrade omkring, pratade och
hjälpte till att bära bort stenar som samlats i högar. I Tensta och Rinkeby finns sms-lista och
utsättningsmöten. I alla områden har en varierande mobilisering av det lokala samhället skett.
I Södertälje och Botkyrka finns också väktare som arbetar socialt i området.
Räddningstjänsten bedriver redan idag ett omfattande arbete med att t ex sätta in okrossbara
fönster och skapa rutiner kring brand utomhus. Det finns skillnader i hur räddningstjänst på
olika platser deltar i uppdraget, detta beroende på hur deras respektive uppdrag ser ut, hur de
har tolkat uppdragets mening och hur deras roll har utvecklats i samarbetet med sin
uppdragsgivare kommunen/kommunerna, polis och eventuella andra aktörer. I Malmö har
Räddningstjänsten Syd tagit en aktiv roll i att skapa relationer med boende och ungdomar i
Rosengård och tydligare samverkan med skolorna i Rosengård. De har på ett par år anställt 8
personer med invandrarbakgrund från Rosengård och samverkar idag på ett mycket tydligare
sätt med både samhällsaktörer och andra aktörer i området.
Polisen arbetar långsiktigt och relationsbyggande bl.a. inom konceptet för ”Ge och Ta Varje
Dag”, och i ungdomsråden36, där polischefer och ungdomar träffas och diskuterar bemötande,
otrygghet och ungdomsbrottslighet. Polisen har också tagit initiativ till SPIRA37 – ett
långsiktigt arbete med att öka mångfalden där också Södertörns Brandförsvarsförbund är
delaktiga, samt till chefssamråd och ungdomsråd i syfte att både samverka och inkludera
andra aktörer i sitt arbete. Polisen har efter oroligheter på olika ställen, insett vikten av den
lokala närvaron i ett område. 38 Det finns exempel på bristande samverkan mellan polis och
andra samhällsaktörer under det operativa arbetet. Ett par intervjupersoner berättar att ju mer
kritiskt läget blir desto mer enkelriktad, eller bristfällig, blir både den interna och externa
kommunikationen hos polisen. Samtidigt finns det också exempel på hur polisens stab
samarbetat med kommun och räddningstjänst i det operativa arbetet, som i exempelvis
Botkyrka. Polisens chefssamråd är också en mötesplats för att strategiskt verka
brottsförebyggande.39
36
http://www.polisen.se/Uppsala_lan/Om-polisen/lan/St/op/Polisen-i-Stockholmslan/sarskildasatsningar/Ungdomsrad/
37
http://www.polisen.se/Stockholms_lan/Aktuellt/Pressmeddelanden/Stockholms-lan/MangfaldssatsningenSpira-fortsatter/
38
Polisen har i olika län olika namn på den lokala verksamheten.
39
Denna samverkan sker också i Stockholm och Uppsala: http://www.polisen.se/Uppsala_lan/Ompolisen/lan/St/op/Polisen-i-Stockholms-lan/sarskildasatsningar/Chefssamrad/
16
4 Hur kan samhällsaktörer strategiskt planera sina
insatser?
Detta avsnitt handlar om den långsiktiga planeringen av både förebyggande åtgärder och
planering av det operativa samarbetet. Avsnittet delas in i fyra delar. Den första delen
omfattar förebyggande åtgärder som baseras på den förklaringsmodell som tidigare
presenterats. Den andra delen omfattar den långsiktiga planeringen av det operativa arbetet
vid risk för social oro och upplopp, som också ligger till grund för avsnittet om det operativa
samarbetet. Den tredje presenterar nivåer av samverkan och hur samverkan kan planeras. Den
sista sammanfattar den ideala samtalssituationen, och hur denna kan användas som
samverkansmetod. Hela avsnittet är en sammanställning baserad på innehållet i intervjuerna.
4.1 Förebyggande åtgärder
Den första delen handlar alltså om att skapa så pass goda förutsättningar att det inte uppstår
social oro och upplopp på det sätt som beskrivits. Att arbeta långsiktigt på det individuella
planet betyder ofta att gå in så tidigt som möjligt i ett barns liv, om det finns risk för t ex ett
framtida kriminellt beteende. Då kan samverkansprojekt som SIM i Hjällbo, Göteborg, vara
ett sätt. I stort sett alla de ungdomar/unga vuxna som kan kopplas till social oro och upplopp
har varit kända av skola, socialtjänst och polis tidigare. Detta gör att det finns möjligheter att
avhjälpa många ungdomar. Vuxna människor, på olika aktörer och nivåer, har en viktig roll
när det gäller att sätta gränser och uppmuntra ungdomar/unga vuxna till ett konstruktivt
beteende. Det kan vara viktigt att stödja föräldrar i föräldraskapet, som i t ex Rosengård där
det finns en verksamhet som omfattar riktat stöd till föräldrar som upplever sig behöva stöd.
För att barn och ungdomar ska ha möjlighet att välja bort t ex en destruktiv utveckling och
kriminellt beteende måste det förutom förebyggande stöd till barn och ungdomar, också finnas
stöd till äldre ungdomar och unga vuxna som agerar ”förebilder”. Base i Göteborg är ett
sådant exempel.40
I det förebyggande arbetet kan samhällsaktörer begränsa antalet möjliga tillfällen genom att
till exempel gräva ner sopsorteringssystem så att det inte går att elda i kärl eller containrar
40
http://www.utg.goteborg.se/sv/Initiativ/Unga-Direkt/Backa-BASE/
17
eller att skapa rutiner för att låsa parkeringshus om nätterna. Andra sådana begränsningar är
övervakning på skolor eller andra ”heta platser”41 och väktare/nattvandrare/grannsamverkan
som befinner sig på ”patrullering”. För att dessa olika insatser ska kunna genomföras krävs
ofta ett omfattande planeringsarbete och ofta också investeringar. Att gräva ner
sopsorteringssystem kan vara en del av fastighetsägarnas ansvar, att skapa ett långsiktigt
arbete med nattvandring kräver insatser från kommunala eller privata aktörer (som i Uppsala
och Hjällbo från socialtjänsten).
Det förebyggande kan också omfatta arbetet med de olika subkulturella uttrycken i området,
som till exempel att tillsammans med ungdomarna diskutera och ifrågasätta fördomar om sig
själva och varandra. De ”sanningar” som behöver diskuteras är ungdomarnas/de unga vuxnas
självbild, omvärldens syn på ungdomarna/de unga vuxna och följaktligen också deras syn på
polisens eller andra samhällsaktörers roller och arbetssätt. En fritidsgård eller liknande kan
vara en plats där ungdomar kan bli hjälpta av detta slags diskuterande och ifrågasättande.
Mixgården i Hammarkullen är ett exempel där fritidsgården är ett ”pedagogiskt nav” för att
t ex förändra ungdomars föreställningar om omvärlden.42 Det behövs en interkulturell
förståelse och kompetens hos dem som arbetar med denna problematik, i området och på den
egna arbetsplatsen. Det blir med en sådan förståelse enklare att förstå hur det fungerar i olika
sammanhang och i olika subkulturer. Polis och räddningstjänst på olika platser har förstått
vikten av detta i t ex sitt arbete med mångfald eller i det systematiska brandskyddsarbetet.43
Ett annat sätt är att inkludera ungdomar/unga vuxna i planeringsarbetet.44 Att låta
medborgaren (ungdomen) påverka arbetet och se att denna gjort det innebär en livsviktig
bekräftelse för de ungdomar som är inblandade. Andra sätt är informationsarbete och
diskussion på påverkanstorg, utbildningsdagar och riktad praktik och rekrytering av
medarbetare och kulturella brobyggare. Andra exempel på långsiktigt arbete är kommunala
bostadsbolag med ett särskilt uppdrag (exempel Södertälje och Biskopsgården).
Det finns i den kommunala verksamheten ett omfattande arbete med de förebyggande
åtgärderna och det är egentligen inte huvudsyftet med denna rapport att belysa dessa åtgärder,
men det förtjänar ändå ett omnämnande eftersom intervjupersonerna särskilt lyfte detta som
41
Här finns lagstiftning kring övervakning på offentlig plats, som ska skydda den personliga integriteten.
För mer information om Mixgården och deras arbete se Andersson & Jordan (2007)
43
De gör detta genom t ex SPIRA respektive RISK och brobyggarverksamheten.
44
Ett sådant är polisens Ungdomsråd i Stockholm.
42
18
en del av orsakerna bakom social oro och upplopp. Sammanfattningsvis kan då sägas att
många av de intervjuade uttryckte oro för neddragningar i de kommunala verksamheterna där
det mesta av det förebyggande arbetet sker, skola, socialtjänst och kultur och fritid, men även
mer övergripande infrastruktursatsningar, arbetsmarknadsåtgärder och integrationspolitiken.
Det som inte görs i förebyggande syfte blir till slut en fråga för risk, beredskap och åtgärder
hos polis och rättsväsende. Många av de intervjuade poängterade att detta blir
samhällsekonomiskt dyrare, förutom att det bidrar till onödigt mänskligt lidande. För att
arbeta långsiktigt och förebyggande med individer och områden krävs att samhällsaktörer
arbetar parallellt med olika åtgärder, allt ifrån extrahjälp till det skoltrötta barnet och med
infrastruktursatsningar i ett eftersatt område, men också genom att prioritera förebyggande
och långsiktigt arbete.
4.2 Planering av det operativa arbetet och samarbetet
Samarbetet kring konflikt och kris behöver ”byggas in” i den vanliga verksamheten. Hur det
har skett eller kan ske återges i detta avsnitt. Om en signal uppfattas45 eller det finns risk för
stökiga och oroliga kvällar kallas till ett s.k. gemensamt utsättningsmöte. I den långsiktiga
planeringen av rutiner och strukturer kring dessa möten hör att hålla kontaktlistor
uppdaterade, kommunicera vem som är ansvarig för vad och tillhandahålla en fungerande
struktur.46 I andra fall, som vid t ex lovverksamhet, så kan det finnas en beredskap inbyggd i
denna eftersom lovverksamheten är utvecklad för att ge alternativ till lediga ungdomar.
Planerad lovverksamhet sker på många platser, men i Rinkeby och Botkyrka har den använts
för att skapa alternativ, där ”spontanfotboll” men även kulturaktiviteter och nöje är inslag.
Men det kan också krävas andra möten för att redan innan skapa gemensamma bilder av
scenarion och komma överens om olika åtgärder. Det kan också bli aktuellt att avgöra vilka
resurser som behövs och vilka som står för dessa. När kan vi klara kvällen med hjälp av
lokalsamhällets kraftansträngning tillsammans med olika samhällsaktörer? I vilka situationer
behövs det beredskap från insatsstyrka och räddningstjänst? Det kanske räcker med bevakning
45
Varje situation är specifik och det gäller att utarbeta en beredskap för ett sammanhang av orsaker snarare att än
att rikta in sig på en förklaring och missa alla de andra. Kombinationen av olika orsaker kan ge bättre
förutsättningar för att se olika signaler. Därför är det bra att personal i direkt kontakt med ungdomar och barn har
en grundkunskap om vad som kan få igång ett händelseförlopp. För mer information om detta se avsnitt om hur
social oro och upplopp kan förklaras och bilaga x för de signaler som kan vara tecken på social oro och upplopp.
46
Se bilaga 4, förslag på hur formerna för ett sådant möte kan se ut.
19
på broar där det kastas sten på kollektivtrafik? Eller väktare på platser där det finns mycket
bränder? Vem står för kostnaden om vi flyttar en utbrunnen bil? Ett problem som många gett
uttryck för är att räddningstjänstens skyddsombud vägrar låta egen personal åka in utan
poliseskort. Sådana scenarion är bra att ha diskuterat innan de inträffar.
De flesta av intervjupersonerna framhåller att lokalt, långsiktigt och kontinuerligt
relationsarbete på platsen betyder mycket för hur det går att operativt stävja en konflikt.
Samhällsaktörer måste våga be föräldrar och lokalsamhälle om hjälp! Andra ungdomar/unga
vuxna och föräldrar/vuxna kan påverka de ungdomar/unga vuxna som befinner sig i riskzonen
för ett destruktivt beteende. En version på beredskapsplan kan alltså vara när föräldrar,
näringsliv, samfund, föreningar, nattvandrare, närpolis, väktare med flera befinner sig i
området för att verka trygghetsskapande och lugnande men också för kommunikation och
identifiering av närvarande (och eventuella icke-närvarande) ungdomar. Områdesgrupper eller
nätverksgrupper spelar en viktig roll liksom drivande enskilda aktörer.
Om det ska vara möjligt att mobilisera ett motiverat engagemang krävs det långsiktigt arbete
med nätverken i området samt att aktörer inkluderas i planeringen av det operativa arbetet.
Sådant arbete kan ske genom områdesgrupper eller genom möten med redan starka nätverk i
ett område. 47 Det kan vara viktigt att nämna att professionellas närhet till ett område och
boende i området också kan göra det svårt att hantera problemet professionellt. Det finns en
risk att förlora det förtroende man har i området eller hos ungdomar, vid t ex ett impopulärt
gränssättande, som dessutom kan upplevas som diskriminerande på något sätt. Aktörer och
nätverk i ett område kan behöva stöd och resurser för att kunna reflektera över sin roll.
Olika aktörer måste kunna ta kontakt med varandra, lita på varandra och veta att de kan
understödja varandra i konflikter med ungdomar, t ex då det behövs en gränssättning. Om de
ska ha möjlighet att arbeta nära varandra i en kritisk situation måste de ha träffats innan, och
gärna ha samarbetat innan. Hur kommunikationen och formerna för möten i den operativa
situationen ska se ut, är en del av det som ska planeras och diskuteras under t ex
samverkansmöten.
47
Det kan också finnas risker med att ta kontakt med nätverk som kanske inte har mandat från ett helt område.
20
I ett kritiskt skede kan, om det behövs, räddningstjänst och polis i den särskilda polistaktiken
befinna sig i beredskap men en bit ifrån platsen. Om t ex närpolis, väktare och/eller andra
uppfattar situationen som omöjlig att hantera (t ex brand som ej går att släcka eller hotfulla
situationer) går man upp ett steg i beredskap. Denna ”avvaktande taktik” kan innebära att
räddningstjänsten låter någon annan släcka mindre bränder i t ex papperskorgar och i ”värsta”
fall låter ”en bil brinna ut”.48 Flera av de intervjuade framhävdar att det krävs långsiktigt
arbete för att polis ska kunna arbeta i dessa områden. I en känslig situation kan polisen vara
tvungen att försöka undvika de insatser och provocerande konfrontationer som uppfattas som
diskriminerande och den s.k. ”show force” som skapar spänning, utan istället vara
uppfinningsrik vid ingripande och utnyttja närpolis och det lokala samarbete som då
(förhoppningsvis) finns etablerat.
Det kan visa sig vara mer verksamt med spaning och genom att utnyttja vittnesmål från
omgivande lokalsamhälle, för att binda personer till brott, eller till platsen. 49 Ofta krävs det
också övning eller att olika samhällsaktörer förankrar sitt arbetssätt hos varandra, för att
kunna förklara eller genomföra sitt arbete, i en kritisk situation. De kan då ta hjälp av
varandra i arbetet med att förklara och förankra arbetet hos t ex ungdomar/unga vuxna men
också andra aktörer i området. Insatsstyrka eller utryckande polis måste kunna och vilja ta
kontakt med lokal personal hos olika aktörer, inte minst hos sin egen, som känner till området
och människorna i det, om något händer. Besluten och handlingssätten ska så långt som det är
möjligt präglas av värderingar som har förankrats i den strategiska planeringen.
Både i förebyggande syfte och under ett kritiskt läge har aktörer behov av att veta vad andra
aktörer gör. Kommunens beslut att stänga fritidsgårdarna under en helg kan ha konsekvenser
för andra aktörer, polisiära beslut kan ge konsekvenser för socialtjänsten osv. Att
kommunicera sina beslut till andra samhällsaktörer underlättar deras möjligheter att vara
förberedda och sammantaget kan hela insatsen, ur ett samhällsperspektiv, bli bättre.50 Om
någon aktör, i ett kritiskt läge, t ex beslutar sig att gå från ett läge till ett annat, måste det
kommuniceras. Flera av intervjupersonerna vittnar t ex om att ju mer intensivare läge desto
mer enkelriktad kommunikation från polisen. Snarare kan det vara då som polisen har som
48
Om det kan fastställas att spridningsrisk ej förekommer men också om det (med lokalsamhällets hjälp) kan
fastställas att förberedelser till brott finns.
49
I en del fall kan det vara svårt att binda någon för brott eller liknande, även om personen kan bindas till
platsen.
50
Detta gäller särskilt semestrar under sommaren.
21
mest att tjäna på att kommunicera och förankra sina beslut hos andra, särskilt med tanke på
extern kommunikation.
I den kritiska situationen krävs det också att det finns ekonomiska resurser att genomföra
olika åtgärder. Det krävs då att säkerhetsavdelning och krisledningsnämnd är inställda på
vilka scenarion och åtgärder som kan vara möjliga men också att det finns utrymme för
oförutsedda händelser där åtgärder kan komma att kosta mer. Därför är det viktigt att det finns
utrymme för improvisation och snabba beslut redan innan.
I efterarbetet ska det städas på platsen,51 och i vissa fall kan också kommunens POSOM,52
Stödcentrum för unga brottsutsatta, ”Våga vittna” och/eller Brottsofferjouren vara aktuella. I
det långsiktiga arbetet behövs kanske ett idogt arbete med att förändra rutiner och lagar kring
att flytta utbrända bilar, men det finns också olika aktörer som är beroende av olika insatser.
En identifiering av inblandade ungdomar/unga vuxna och samtal med dem och deras föräldrar
(i Göteborg kallat bekymringssamtal).53
Det går inte att nog poängtera vikten av en snabb återkoppling när det gäller påföljden för de
ungdomar/unga vuxna som kan bindas vid brottet eller har setts på platsen, t ex
Värmdömodellen54 och att ungdomar ska utredas där de bor och inte där brottet har begåtts.55
Möjligheten och utrymmet att erbjuda alternativ till en kriminell utveckling måste finnas (t ex
utbildnings-, praktik- eller arbetsplats). Att ha förhör tillsammans och ha tillräckligt med tid
för att få ungdomen/den unga vuxna att själv berätta/erkänna och i det ögonblicket se till att
ett alternativ kan erbjudas, kan göra underverk. Det är viktigt att själva insatsen kan påbörjas
så fort att ungdomen/den unga vuxna inte har tid att ”komma tillbaka” till sitt vanliga liv.
51
För kommunen gäller att inkludera gatukontor och teknisk nämnd (eller motsvarande) redan i den långsiktiga
planeringen
52
Psykiskt och socialt omhändertagande.
53
Bekymringssamtal innebär att socialsekreterare och ungdomspolis går hem till ungdomar och pratar med
ungdom tillsammans med deras föräldrar, enligt en överenskommen mall. Detta har praktiserats i Göteborg och
följden blev att bränder minskat i ett direkt skede.
54
Mer information om Värmdömodellen kan hittas här:
https://www2.varmdo.se/dman/Document.phx/Webbmapp/SOF/Broschyrer+och+faktablad/IFO/V%C3%A4rmd
%C3%B6modellen?folderId=Webbmapp%2FSOF%2FBroschyrer%2Boch%2Bfaktablad%2FIFO&cmd=downlo
ad
55
Mer information om polisen arbetar kring ungdomsbrott se http://www.polisen.se/sv/Om-polisen/Sa-arbetarPolisen/Om-olika-brott/Ungdomsbrott--sa-arbetar-Polisen-/
22
Övriga aktörer i området kan behöva träffa varandra och samhällsaktörer för att diskutera vad
som har hänt och ge förslag på olika åtgärder. För att bearbeta vad som hänt kan kommunen
tillsammans med andra aktörer ordna möten med boende, ungdomar och näringsliv. På ett
sådant möte finns möjligheten att reflektera över hur samhällsaktörernas agerande uppfattas
av andra men också fånga upp de som kan och vill organisera sig i t ex nattvandring. När det
finns tillfälle kan detta möte följas upp för att fortsätta ha möjlighet att ta reda på vad
medborgarna och ungdomarna anser om samhällsaktörernas handlande och vad som kan
göras. Samhällsaktörer kan i detta sammanhang bygga upp kunskap kring vad de olika
aktörerna i området behöver och utifrån detta göra en avvägning mot vad som kan
genomföras.
4.3 Samverkan som verktyg
Samhällsaktörer kan, genom samverkan, skapa en gemensam samhällelig kraftansträngning i
syfte att avstyra social oro och upplopp. Samhällsaktörer har engagerat sig i flera
samverkansformer: Centrum för unga brottsoffer i Södertälje, och SSP(F) i Malmö och
Göteborg, kring utsättningsmöten och lovverksamhet i Botkyrka och Stockholm. I Göteborg
finns samarbetsformen Ung och Trygg och i Södertälje, ESS. Det finns på alla platser olika
grader av samverkan mellan räddningstjänst och olika kommunala verksamheter, t ex
allmänna eller riktade insatser på skolor, rekryteringsprogram till t ex praktik på
räddningstjänst eller riktat relationsarbete mot barn och unga, men också samverkan kring det
systematiska
brandskyddsarbetet,
trygghetsskapande
åtgärder
och
miljöåtgärder,
sophanteringssystem, buskage eller övervakning. Polisen i Stockholms län har i sin tur tagit
initiativ till SPIRA, ungdomsråd och chefssamråd.
Eftersom den sociala oron kan leda till olyckor omfattas arbetet mot den sociala orons
konsekvenser av ”Lag om skydd mot olyckor”. Den sociala oron kan kopplas till ungdomar,
normbrytande beteende och kriminalitet i olika former, vilket regleras i t ex ”Lag om vård av
unga”56 och samverkan kring barn och unga. Myndigheter har en ”allmän lagstadgad
skyldighet att samverka”, enligt förvaltningslagen § 6. De ska samverka både med varandra
och med andra samhällsorgan och organisationer som berörs, allt beroende på frågans art och
lokala omständigheter.
56
Socialstyrelsen (2007)
23
Intervjupersonerna vittnar om att det finns övergripande krav på att samverkan ska ske, men
inga riktlinjer för hur denna ska se ut. Det finns samverkan på olika nivåer och i olika
omfattning, men på olika platser är det olika samhällsaktörer lokalt och regionalt som är
centrala och drivande i arbetet. Flera av de intervjuade framhöll att ingen av
samhällsaktörerna klarar av att stävja social oro på egen hand, och att det ”måste till”
samverkan för att klara både det operativa och långsiktiga samhällsuppdraget. I stort sett alla
uppger också att samarbetet har utvecklats, från att ha ”faxat papper” till varandra till att det
nu i samtliga fall finns flera olika nivåer av samarbete och samverkan kring både risker och
olyckor och barn och ungdomar i riskzonen.
Intervjupersonerna nämnde också att det fanns brister hos räddningstjänst och polis att kunna
arbeta mer socialt och långsiktigt eftersom organisationerna är inriktade på att vara mer
händelsestyrda. Några av de intervjuade vill se annorlunda tänk hos polisen, t ex att
närpoliser/områdespoliser inte ska behöva göra annan tjänstgöring, för att de oftast, då de som
bäst behövs i sitt område, plockas till annan tjänstgöring och att samma polis kan/får stanna
längre som när/områdespolis.57 Ett par av de intervjuade vittnade om att den förebyggande
och långsiktiga verksamheten i kommunerna också har svårigheter att ställa om till
händelsestyrda insatser, och skapa utrymme för snabba beslut och åtgärder. När det gäller
dessa olika funktionssätt gäller det att skapa förståelse, samsyn och lösningar kring olika
administrativa områden och överlappningar, men också kring olika uppdrag och
organisatoriska lösningar. Det gäller också olika lagstiftning och regelverk som finns kring
olika verksamheter, och då särskilt den myndighetsutövande.
Samverkan innebär att t ex utveckla rutiner för att dela information om allt ifrån statistik över
anlagda bränder till ryktesspridning via sms eller Internet. Dessa rutiner kan bestå i t ex
upprättandet av aktörsanalys, kommunikationsplan och kontaktlistor i arbetet med
ungdomar/unga vuxna, men också när och hur dessa aktörer ska kontakta varandra. Det kan
också vara att skapa en samsyn kring risker och konsekvenser samt orsakssammanhang kring
olika scenarion och möjliga åtgärder. Ytterligare steg kan vara att samlokalisera t ex polis och
socialtjänst, eller samordning av t ex gemensamma informations- eller rekryteringsinsatser.
Ytterst handlar samverkan om ett delat ansvar och delade resurser, som t ex att dela på
57
Den ömsesidiga motiveringen hos andra aktörer och för kontaktpersonen/den ansvariga att samverka minskar
om en aktör byter kontaktperson eller ansvarig ofta.
24
ansvaret för ett långsiktigt arbete med ungdomar i ett område, eller att dela på resurser för att
klara av en operativ beredskap. Ett par av de intervjuade framhåller att samhällsaktörer har
alltför lätt att se på samverkan som en kostnad. Samverkan kan istället innebära att
samhällsaktörerna långsiktigt planerar både det förebyggande och operativa tillsammans för
att bättre klara samhällsuppdraget och kanske t o m spara pengar. Det kan däremot vara svårt
att ställa krav på förebyggande arbete i andra verksamheter och hos andra samhällsaktörer, t
ex att samma polis får arbeta långsiktigt i ett område i samverkan med andra aktörer, eller att
skolor satsar särskilt på ungdomar med dåliga betyg eller liknande.
Samverkan behöver ske på tre olika nivåer: lokal, regional och nationell. Den lokala nivån
omfattar att kommunen, räddningstjänsten och polisen behöver skapa samverkan på alla
ledningsnivåer d v s ledande förtroendevalda och förvaltningschefer, verksamhetsansvariga på
en mellannivå och samverkansgrupp i respektive område. Det måste också till en kombination
av de beslut som myndigheter kan fatta lokalt i kommunen och de beslut som fattas av
aktörerna i området eller kring den aktuella platsen. Eftersom kommunerna är olika måste det
på varje plats arbetas ut en samverkansplan som passar just den platsen. Här kan det vara
aktuellt att dra upp den första aktörsanalysen, som sedan diskuteras i andra sammanhang. Den
regionala nivån omfattar när det gäller social oro t ex polismyndigheternas regionala
organisation, räddningstjänsten, åklagarmyndigheten, samverkansorgan för kommunala
bostadsbolag, regionala samverkansorgan, Länsstyrelsen mm. Nationellt gäller det t ex
Rikspolisstyrelsen, Socialstyrelsen, Skolverket, Myndigheten för samhällsskydd och
beredskap, Sveriges Kommuner och Landsting, Ungdomsstyrelsen m fl.
Förutsättningarna för samverkan är styrning, struktur och samsyn. Det är alltså avgörande att
ledningen för en verksamhet legitimerar samverkan genom att uppmuntra och utvärdera
insatser. Den andra komponenten är struktur och det innebär tydlighet när det gäller sådant
som mål, målgrupp, roller, arbetsfördelning, rutiner och resurser. Det kan vara bra att börja
med att tydliggöra t ex begrepp och roller i ett samarbete för att sedan gå över till att analysera
vilka ytterligare aktörer som kan kontaktas, t ex de aktörer som bedriver verksamhet kring
ungdomar/unga vuxna. Att tydliggöra strukturella förutsättningar för samarbetet är
grundläggande för att sedan kunna skapa en samsyn kring problemet, olika scenarion,
åtgärder och vem som ska genomföra dessa.
25
Förutsättningarna kan formellt uttalas i olika dokument t ex avtal, riktlinjer, handlingsplaner,
gemensamma planer för individuella ungdomar samt riskanalyser och beredskapsplaner. Men
det kan också uttolkas i beslutsloggar och mötesanteckningar. Verktyget för att samverka är
det ”sektorsövergripande mötet” som leds och dokumenteras av personer med kompetens
inom området.
I en samverkansprocess kan det sektorsövergripande mötet präglas av en ideal
samtalssituation. Den gör att alla får komma till tals, dels de professionella och dels övriga
aktörer, utifrån den kunskap som respektive aktör besitter. Om samtalssituationen präglas av
ömsesidigt förståelse och respekt, kan det skapas tillit som gör det möjligt att lita på varandra
i en mer kritisk situation, men också en delaktighet som motiverar de inblandade.
4.4 Den ideala samtalssituationen som samverkansmetod
Ett sätt att samverka och samarbeta är att skapa en ideal samtalssituation, internt i
organisationen och externt mot andra samhällsaktörer.58 Centralt i den kommunikativa
ansatsen är idén om den ”ideala samtalssituationen”. 59 I den kan deltagarna uppnå
samförstånd, gemensam kunskap och ömsesidigt förtroende. Resultatet blir sammantaget en
gemensam bild av problem och sammanhang av orsaker samt om vilka åtgärder som behövs.
En integration av åsikter har skett, utan att någon av parterna har fått avstå helt från sin
ståndpunkt.
Graden av inkludering av olika samhällsaktörer har avgörande effekt på hur kommunikation
och organisation i en kritisk situation kan planeras. En inkludering av olika aktörer är viktigt
ur flera aspekter. Olika aktörer har möjlighet att:
-
Slå hål på myter och fördomar om varandra så att det blir lättare att förstå varandras
utgångspunkter.
58
För en beskrivning av den ideala samtalssituationen och dess grundvalar se bilaga 6.
Detta betyder att alla berörda parter måste ges möjlighet att på ett öppet och ärligt sätt, bidra med sina
argument, kunskap och synpunkter. Detta kan kontrasteras mot dels majoritetsvotering, dels den förhandling som
baseras på maktrelationer. Det kan också kontrasteras mot en framgångsorienterad inställning som präglas av att
resultatet för egen räkning står i fokus och samtalet kan påverkas av deltagarnas maktställning. Istället bör en
förståelseorienterad inställning förespråkas och bidra till att delade övertygelser etableras och att gemensam
symbolisk produktion av tankar och idéer kan förmedla ett gemensamt innehåll och som resultat, en integration
av olika grupper.
59
26
-
Bygga upp relationer och det förtroende som behövs för att underlätta kommunikation
och organisation i kritiska situationer.
-
Organisera och motivera de människor som vill och kan hjälpa till.
-
Inkludera och bekräfta socioekonomiskt utsatta individer och grupper som annars hade
haft svårt att ta sig in i den demokratiska rågången eller på arbetsmarknaden.
-
Motverka ryktesspridning, bland ungdomar och via media till resten av samhället.
Ryktesspridning och negativ massmedial uppmärksamhet är inte att underskatta, det
kan förstöra de bästa av förutsättningar.
-
Skapa en ”social underrättelsetjänst” som är byggd på förtroende snarare än
misstänksamhet, och baserad på ungdomars/unga vuxnas medborgerliga rättigheter
och val av konstruktiv subkultur.
En aktörsanalys 60 för sociala oroligheter kan delas in i tre olika delar:
1. Inom den egna verksamheten på olika nivåer
2. Externt med andra samhällsaktörer och dess olika nivåer
3. Externt med olika delar av samhället (se även ovan)
Inom den egna verksamheten finns olika delar och verksamheter som på olika sätt kan bli
inblandade i sociala oroligheter. I kommunen, som har den mest differentierade verksamheten
kan relevanta aktörer vara socialtjänst, skola, kultur och fritid i det direkta mötet med
ungdomar och medborgare. Nätverksgrupper, områdesgrupper eller liknande kan också vara
aktörer. Vård och omsorg är en del av kommunen som kan ha svårt att ge den samhällsservice
som de ska, under t ex en omfattande polisiär insats.61 POSOM kan vara aktuellt och
gatukontor/teknisk
nämnd
i
efterstädning.
Säkerhetsavdelningen,
kommunikationsavdelningen, olika nämnder och kommunstyrelse kan också vara aktörer.
Förutom kommun är räddningstjänst och polis också viktiga aktörer och de olika nivåerna i
dess organisationer utgör viktiga delar. I övriga samhället är barn/ungdomar/unga vuxna,
deras föräldrar och andra vuxna viktiga. I nästa steg är boende, föreningsliv och näringsliv i
omgivande lokalsamhälle de aktörer som kan beröras av social oro. Bostadsbolag och
centrumägare är ibland kommunala och ibland privata aktörer.
60
För exempel på aktörsanalys se bilaga 7.
I Malmö hade hemtjänsten svårt att komma hem till äldre, under den omfattande polisiära insatsen i december
2008.
61
27
Nu kan man tro att alla dessa aktörer är lika viktiga att inkludera och kommunicera med. Så är
det inte, samverkan ska ske med urskiljning. Vilka är de viktigaste aktörerna och vilken sorts
kommunikation/information är aktuell för respektive aktör? Behöver det föras en kontinuerlig
dialog (t ex varje dag) eller räcker det med att ha planeringsmöte en gång i månaden? Olika
aktörer behöver bli inkluderade på olika sätt, för att skapa meningsfulla möten med
motiverade aktörer som berörs av just det som avhandlas på mötet. Det är lätt att skapa
omotiverade aktörer genom till synes ostrukturerade och ineffektiva möten, eller genom att
avbryta, inte respektera eller värdesätta samarbetet.
Aktörsanalys och kommunikationsplan ska utarbetas lokalt efter de förutsättningar som finns
på platsen. I samtalet, i dialogen med aktörerna, är det rimligt att avhandla allt ifrån hur olika
samhällsaktörer arbetar eller förstår situationen utifrån sitt perspektiv, till olika scenarion och
lämpliga åtgärder och beredskapsplaner.
I det långsiktiga arbetet kring förebyggande och beredskap, behöver det skapas lokal och
interkulturell kunskap. Det är avgörande för att hitta sätt som fungerar, i just det området.
Denna kunskap kan bara skapas genom att inkludera de aktörer som är mest inblandade i
social oro och upplopp. Den ideala samtalssituationen inkluderar på ett effektivt sätt (om man
gör det rätt!) de aktörer som är berörda av social oro och upplopp, och är i behov av att
inkluderas. Den offentliga samhällsplaneringen, t ex kalkylering av risker och planering kring
trygghet och säkerhet, kan alltså baseras på sociala processer som värdesätter alla former av
rationalitet.62
62
Se bilaga 6.
28
5 Hur kan samhällsaktörer operativt stävja sociala
oroligheter?
Följande avsnitt är en sammanställning, tänkt att tjäna som förslag på hur samhällsaktörer
operativt kan mobilisera en gemensam, samhällelig kraftansträngning på bara ett par timmar,
samt hur man kan arbeta under och efter en händelse av social oro. Det operativa arbetet kan
beskrivas i fyra punkter:63
1. Ett tecken uppfattas, i vanlig verksamhet eller planerad.64
Personen som uppfattar eller misstänker att något är på väg att hända, tar beslut om att
meddela den ansvariga enligt beredskapsplan.
2. Inledande kontakt och möte äger rum, beslut om läge tas.
Kontakt mellan olika aktörer sker efter redan fastställd beredskapsplan. Sms-kedja och
utsättningsmöten kan vara en verksam metod (se avsnittet från Stockholm). Under mötet
skapas en gemensam lägesbild, och det är möjligt att kommunicera beslut om aktivering av
gemensam eller enskild beredskapsplan. Beroende på vilket läge som kommuniceras och
beslutas kan aktörerna på mötet komma överens om vilka ytterligare åtgärder och vilken
beredskap som behövs. Det kan t ex vara så att det beslutas att fler krafter behövs
(i närområdet, hos polis och räddningstjänst).
3. Möjligt scenario inträffar/Beredskapsplan aktiveras.
I ett extraordinärt läge är det svårt att redogöra för vad som ska hända steg för steg. Eftersom
händelseförloppet är ”levande” krävs ett visst mått av improvisation. Om någon (polis,
närpolis, säkerhetschef eller annan) gemensamt eller enskilt tar ett beslut om ändrat läge, ska
beslutet kommuniceras. Förhoppningsvis kan beslutet förankras och andra aktörer kan
anpassa sina åtgärder.
4. Efterarbete.
Efter att allt lugnat ner sig kan det vara lätt att tro att vi kan andas ut och tänka att allt är över.
Det är snarare så att det är då olika delar av efterarbetet börjar, där olika aktörer är i behov av
olika insatser.
63
64
För förtydligande se tidigare avsnitt om planering av det operativa arbetet.
För en sammanställning på varningssignaler, se bilaga 5.
29
6 Slutsatser och avslutande kommentar
Den generella bilden för dessa sex platser är att ungdomar/unga vuxna (oftast sedan tidigare
kända av socialtjänst och polis) har varit inblandade i social oro och upplopp som har gett
olika konsekvenser. I olika områden finns det olika bilder men generellt kan sägas att anlagd
brand tillhör det vanligaste, efter det kommer hotfulla situationer för yrkesverksamma,
därefter den upploppsliknande situationen. Tidpunkterna är koncentrerade till 2005-2009 med
en intensifiering under 2009. Den sociala oron och upploppen utgör ett komplext
sammanhang som knappast gör det enkelt för oss att förstå vad som händer i situationen. En
socioekonomiskt utsatt situation i utanförskap, i kombination med en destruktiv
gruppgemenskap och något slags bemötande från samhället ger konsekvenser i form av
sociala oroligheter och upplopp. I rapporten har det gjorts ett försök att ge en
sammanhängande bild och kombinera alla de olika sammanhang som intervjupersoner har
redogjort för.
Samhällsaktörerna gör mycket för att komma tillrätta med den sociala oron, även om det
samtidigt ges uttryck för en viss handfallenhet. På alla platser finns det någon form av
förståelse och många insatser, men arbetet på olika platser har tagit olika vägar. Även om det
fortfarande finns hinder, och då särskilt personella, resursmässiga och lagmässiga sådana, för
samverkan, kan det dock konstateras att samverkan mellan olika myndigheter utvecklats
under de senaste åren.
Problem som kan nämnas är möjligheterna för den kommunala verksamheten att kunna ställa
om till en händelsestyrd organisation och det motsatta, att för polis och räddningstjänst
värdera långsiktigt socialt arbete. Det saknas också resurser till långsiktigt arbete, både när
det gäller t ex förebyggande åtgärder för ungdomar och unga vuxna, och samarbete kring
planering av det operativa samarbetet. Samverkan behöver heller inte bara ses som en kostnad
utan kan istället innebära att samhällsaktörer långsiktigt kan planera både det förebyggande
och operativa arbetet tillsammans för att bättre klara samhällsuppdraget och kanske t o m
spara pengar.
Olika aktörer utför ofta ett liknande arbete på olika platser, och de har mycket kunskap om
hur de behöver arbeta, men på samma gång saknas det både övergripande kunskapsbildning
och samordnande instans på t ex regional eller nationell nivå, som kan hjälpa aktörerna i
30
deras arbete. Det är svårt att på lokal nivå ensam ta ansvar för den sociala oron och
upploppen och ändra på de förutsättningar som finns. Ung och trygg i Göteborg är den aktör
som tagit ett grepp om hela sammanhanget kring ungdomar och otrygghet. Motsvarande
regionala aktör saknas för de andra platserna, även om ett arbete med att långsiktigt rusta upp
miljonprogramsområden runt Järvafältet äger rum. En liknande långsiktig insats är den där
Telge Hovsjö Bostäder bröts loss för att kunna arbeta just långsiktigt med Hovsjö.
Hur kan då ett handlingsprogram se ut för att komma tillrätta med sociala oroligheter? Många
av de insatser som görs på dessa platser, görs genom att skapa lokalt förankrade ”program”
där medborgare kan påverka hur t ex utformningen av verksamheten i ett område ska se ut.65
Det finns också exempel på hur dialog och relationer kan skapas med de ungdomar/unga
vuxna som t ex är i behov av riktade insatser. För att kunna skapa ett program som ”träffar
målet” krävs det att aktörerna tillsammans kan bygga upp den kunskap om platsen som krävs
för att kunna hantera social oro och upplopp.
Nedan följer några av de faktorer som har varit/kan vara framgångsrika:
-
De tidiga insatserna med fokus på det individuella barnet och ungdomen innebär mer
resurser till förebyggande arbete. Målsättningen borde vara att alla elever ska gå ut
med godkända betyg, att skolgången ska kunna anpassas efter dem och att samverkan
kring individer i risk för kriminalitet ska kunna prioriteras.
-
Ungdomarna/de unga vuxna är medborgare med rättigheter som är i behov av
alternativ istället för inlåsning i destruktiva och/eller kriminella beteenden.
-
Det tydliga ledarskapet behövs både i rollen som förälder och som chef, det kan vara
polisen som förklarar sitt arbetssätt, chefen som värdesätter samverkan och föräldern
som tydligt tar ansvar för vad som händer ungdomar och område. Drivna aktörer på
olika nivåer behöver stanna länge och ha resurser och mandat/stöd från sin chef och
arbeta aktivt med nätverken på en plats/i ett område.
-
Lokalt, kontinuerligt och långsiktigt relationsarbete i området betyder allt för att kunna
skapa goda relationer mellan samhällsaktörer och medborgare och för att kunna
mobilisera lokalsamhället i händelse av social oro.
-
Samverkan är en gemensam resursinvestering och ett verktyg för att klara både det
operativa och långsiktiga samhällsuppdraget.
65
(jmf Järva-andan och Telge Hovsjö Bostäder)
31
-
Den ideala samtalssituationen är en samverkansform som inkluderar olika
samhällsaktörer på ett genuint sätt och samtidigt skapar kunskap om orsaker och
förslag på åtgärder, tillsammans med aktörerna, utifrån ett mångkulturellt perspektiv.
Sociala oroligheter och upplopp är en del av riskbilden för ungdomar, liksom rån och
misshandel, och bör behandlas därefter. Det är intressant att fråga sig vilka som är inblandade
och vilket mönster som finns. Vilka är och vad upplever dessa ungdomar? Är det ungdomar
som ”busar på hemmaplan” eller ”struntar de i kommunala gränser”? Hur ser kopplingen
mellan ungdomar, kriminalitet och organiserad brottslighet ut? Omfattningen av detta arbete
har inte kunnat svara på mer än att det på dessa sex platser är sammanlagt ca ett par hundra
ungdomar/unga vuxna i Sverige som är drivande i dramaturgin kring social oro och upplopp,
och dessa befinner sig allra troligast i en socioekonomiskt utsatt situation i utanförskap.
Det krävs också mer efterforskning på samverkansklimatet och dess resultat. Jag har fått
möjlighet att resa runt i Sverige och samla ihop hur det ser ut på olika platser och vilket
samarbete som skett. Under de tretton veckor som har gått, har det dock bara gått att
konstatera att vissa saker har hänt och att samarbete har ägt rum, det är svårare att kontrollera
hur samarbetet har upplevts ur olika perspektiv och att kontrollera detta mot t ex utvärderingar
eller annat.
När det gäller den strukturella diskrimineringen som finns överallt i samhället och som vi alla
är (ofta omedvetet) delaktiga i, är det intressant att ytterligare och alltjämt fråga sig hur
samhällsaktörers olika bemötande inverkar på individers benägenhet till kriminella
handlingar. Denna rapport har inte haft som syfte att studera hur polisen, och andra
samhällsaktörer som är myndighetsutövande, agerar i dessa områden jämfört med andra, men
det är en avgjort viktig fråga eftersom polisens våldsmonopol eller socialtjänstens
tvångsomhändertagande kan göra den diskriminerande handlingen ytterst synlig och
kränkande. Rapporten har inte heller haft som syfte att studera media och dess relation till
social oro och upplopp. Avgränsningen är medveten och de intervjuades resonemang kring
medias roll är bevarade men inte återgivna här.
32
Avslutningsvis kommer det att gagna platsens och regionens attraktionskraft, både hos
befolkning och hos näringsliv, om social oro och upplopp kan stävjas. Människor vill stanna i
området om samhällsaktörer, både offentliga och privata, tar initiativ till att investera och
rusta upp, ordna aktiviteter och arbete, men också om det finns ett livaktigt civilsamhälle och
möjlighet att delta i det demokratiska samtalet på olika sätt. Synen på säkerhet och trygghet
omfattar alla dessa aspekter, och avgör ytterst om en individ eller en familj vill stanna kvar
eller flytta till/från ett område.
33
Litteratur
Andersson, P. & Jordan, T. (2007) Fritidsgården - En Plats för Samhällsbyggande,
Reflektioner kring Mixgården i Hammarkullen. Göteborg: Elanders.
Andersson, R.
Blom, B. & Morén, S. (2007) Insatser och Resultat i Socialt Arbete. Lund: Studentlitteratur.
Donaldson & Gooler (2003)
Healey, P. (2006) Collaborative Planning – Shaping Places in Fragmented Societies.
Hampshire: Palgrave Macmillan.
Kamali, M. (red.) SOU 2006:73, Den Segregerade Integrationen – om Social
Sammanhållning och dess hinder. Stockholm: Fritzes Offentliga Publikationer.
Kjellén, S. (2009) Upplopp i den segregerade förorten – handling och socialt system. Cuppsats, Institutionen för samhällsvetenskaper, Södertörns högskola, Huddinge.
Lalin, A. & Måhlstedt, K. (2008) Från Globalisering till Regional Utvecklingsplan för
Stockholms Län (RUFS) – En Intervjustudie av den Inomregionala Samverkan.
Examensarbete, Institutionen för Samhällsplanering och Miljö, Avd för Urbana och Regionala
Studier, Kungliga tekniska högskolan, Stockholm.
Pickett, K. & Wilkinson, R. (2009) The Spirit Level – Why More Equal Societies Almost
Always Do Better. London: Penguin Books Ltd.
Polismyndigheten i Uppsala län (2009) Utvärdering av polisens projekt i Gottsunda under
2008-2009.
Sarnecki, J. (2003) Introduktion till kriminalitet. Lund: Studentlitteratur.
Sernhede, O. (2006) Ungdomskulturen och De Andra, sex essäer om ungdom, identitet och
modernitet. Göteborg: Daidalos.
Socialstyrelsen (2007) Strategi för samverkan – kring barn och unga som far illa eller
riskerar att fara illa.
34
Socialstyrelsen - Social rapport 2010.
Wilber, K. (1995) Sex, Ecology, Spirituality, The spirit of Evolution. Boston/London:
Shambala Publication.
Lagsamlingar:
Förvaltningslagen (1986:223)
Lagen om skydd mot olyckor (2003:778)
Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (1990:52)
Socialtjänstlag (2001:453)
Hemsidor:
www.polisen.se
www.utg.se
www.varmdo.se
www.stockholm.se
www.jarvaandan.se
www.telge.se
www.sodertalje.se
www.rsyd.se
www.malmo.se
www.svtplay.se
www.bra.se
Alla artiklar som refereras till var tillgängliga 22 april 2009.
35
Bilaga 1. Programteorin
En programteori kan vara:
-
En konstruktion av en möjlig modell över hur ett program skulle kunna se ut.
-
Några påståenden om hur det går till att förvandla ”input” till ”output”, eller hur en
dålig situation genom förändringar kan utvecklas till något bättre.
-
Processen där olika beståndsdelar i ett arbetssätt, program el dyl påverkar resultat
-
Under vilka förutsättningar dessa beståndsdelar verkar.
Om det finns tidigare forskning är det att föredra om denna kan förankras bland personer som
arbetar med det aktuella området, om det finns begränsad information kan annan information
användas, t ex implicita teorier hos dem som arbetar nära ”problemet”.66 Kring social oro och
upplopp är det en symbios som är aktuell. Det finns forskning kring relaterade områden och
social oro på andra platser, i Sverige och andra länder, men just en sammanställning över det
svenska sammanhanget verkar inte finnas.
Policy används vanligen om ett explicit uttalande om vad förvaltningar eller verksamheter på
olika nivåer ska åstadkomma, och ramar in målen för verksamheten. Det formella
programmet har en explicit policy, oftast i kombination med en delvis eller helt uttalad
programteori. De flesta har däremot ett ”socialt program”, oavsett om det är explicit uttalat
eller inte, som består av implicita antaganden och/eller förväntningar om vad arbetet innebär
eller vad verksamheten ska uppnå för effekter. Det finnas program som är underförstådda
eller implicita, och som är inbäddade i organisationskulturen.67 Vissa dokument är så pass
övergripande att det är upp till de verksamma i förvaltningen, chefer och övriga, att tolka
innehållet. Eftersom implicita antaganden påverkar utfallet av ett program eller en policy är
det viktigt att identifiera de aktörer som påverkar utfallet genom sina antaganden.68 Att
kartlägga aktörerna kring en verksamhet innebär att ta reda på vilka människor och grupper
som har ett intresse i en viss sakfråga eller område, samt förstå deras bakgrund och intresse.69
66
Donaldson & Gooler (2003)
Healey (2006)
68
Blom & Morén (2007)
69
Healey (2006)
67
36
Bilaga 2. Fyra typer av förklaringar till mänskligt beteende
Individ
Inifrån
Utifrån
Själen
Situation
Människor beter sig som de gör på
grund av inre processer, för att de
tolkar händelser på vissa sätt eller
reagerar känslomässigt enligt vissa
mönster. Uppmärksamheten riktas
främst mot individen, man ser
beteendet som en konsekvens av det
som händer inuti en viss person i en
viss situation.
Människor beter sig som de gör därför
att de befinner sig i en situation med
vissa egenskaper. Man riktar här
uppmärksamheten främst mot den
situation individen möter och ser
individens beteende i hög grad som ett
resultat av de morötter och piskor som
denne möter i sin vardagstillvaro.
Kollektiv Kulturen70
Människor beter sig som de gör därför
att kulturen förser dem med vissa
tolkningsmönster.
Individer
socialiseras
in
i
vissa
trosuppfattningar,
värdesystem,
normer, identiteter, etc., och använder
dessa för att ge mening åt de
situationer de befinner sig i. Hur
människor beter sig i olika typer av
situationer är starkt beroende av dessa
kulturella tolkningsmönster.
Samhället
Människor beter sig som de gör därför
att de sociala, ekonomiska och politiska
strukturerna fungerar som de gör.
Individen spelar en underordnad roll
som fokus för resonemangen, det är de
stora systemens egenskaper som ger
upphov till vissa beteenden, t ex hur
arbetsmarknaden fungerar, det politiska
systemets
representativitet
eller
demografiska förhållanden.
70
Vi har valt att bryta ner kulturen i subkulturer för att dels peka på mångfalden av kulturer men också
föränderligheten i de subkulturer som ungdomar rör sig i. För en diskussion om ungdomskultur i förorter se Ove
Sernhedes essäer tillgängliga i Sernhede 2006, Ungdomskulturen och De Andra, sex essäer om ungdom, identitet
och modernitet, Göteborg, Daidalos.
37
Bilaga 3. Räddningstjänsten Storgöteborg – kartläggning hot och våld
Utanförskap
Grov organiserad
brottslighet
Områdespolis
Brottsförebyggande råd
Stadsdelsförv.
SMO-koordinator
Lokala aktiviteter
Konsekvenssamtal
Anlagd brand
Anlagd
brandkoordinator
Territoriell
positionering
Kunskapscenter
Tryggare säkrare
GBG skydd & för GOB
GBG
beredskap
Kriminal SÄPO
underrättelsetjäns
t
Ung & trygg
Hot & risk grp
AG Avsiktliga
händelser
Social oro
HÄFA i femman
Okrossbara rutor
Arbetsmiljö
Rapport / rutiner
Insats & beredskap
Operativa rutiner Händelsevärdering
Samverkan med
Larmmottagning
Statistik
länsordn.polis
Utlarmning
Uppföljning Stenkastning
Framkörning Ambulans
Egen bedömning
Ankomst
Raketbeskjutning
Dialogmöte
Uppställning
Molotovcocktail
Agerande
Facklig
Samverkan
RSG roll i
samhället
Trygghet, säkerhet,
LSO
omtanke
Attentat
Brandinformatörer
Invandrarkvinnor i NO
Ungdomar i
Frölunda
38
Bilaga 4. Mall för utsättningsmöten
Nedanstående mall är en omarbetning av Per Granhällens dokument om utsättningsmöten,
Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning.
I Rinkeby och Kista har det brottsförebyggande på fältet organiserats och utsättningsmöten
med de aktörer som arbetar ute hålls varje dag under loven och under fredags- och
lördagskvällar. Mötet organiseras av stadsdelsförvaltningen men polisen har hållit i dem.
Deltagarna består av nattvandrare, medborgarvärdar, ungdomsvärdar, fältassistenter, Lugna
Gatan, moskéer, ordningsvakter, poliser, brandmän. Syftet med dessa möten är att alla
personer som arbetar med ungdomar/unga vuxna ute ska träffas och lära känna varandra, men
också för att avgöra om det finns eventuella hotbilder för kvällen och utbyta telefonnummer.
Nedanstående punkter
-
Presentationsrunda.
-
Hur kommer kvällen att bli? Finns det erfarenhet av rykten, stämningar? Här är det bra
om polisen berättar sist för att inte färga samtalet för mycket.
-
Finns behov av återsamling?
-
Kolla om listan med namn och telefonnummer stämmer.
-
Påminn om morgondagens utsättningsmöte.
39
Bilaga 5. Sammanställning av varningssignaler
Nedan följer en sammanställning av signaler som kan vara tecken på att det finns risk för att
något kan bryta ut:
– Har polisen gjort någon omfattande insats mot kriminalitet eller gjort en enskild insats som
har uppfattats som kränkande? Det är en signal som bör beaktas med särskild uppmärksamhet.
Alla de händelser som resulterat i omfattande social oro och upplopp har börjat med att
polisen genomfört någon form av ingripande mot enskilda ungdomar eller organiserad
kriminalitet. Dessa ingripanden kan ha stöd i lagen men kan ändå uppfattas som
diskriminerande eller kränkande.
– Finns det en våldsam konflikt på någon annan plats i staden, Sverige eller världen? Upplopp
eller våldsamma konflikter på annan ort kan bidra till sammanhanget, men för att säkerställa
sambandet behövs mycket mer forskning. Med början i december 2008 och under större delen
av 2009 trappades den våldsamma konflikten i Mellanöstern upp och intervjupersoner uppger
att upplopp kan ”spridas” både i staden och i Sverige (jmf med Göteborgs stadsdelar och
Rosengård/Tensta).
– Vilket väder kommer det att bli? Tro det eller ej, men vädret påverkar om ungdomar kan
vistas ute, på offentlig plats. Sämre väder kan resultera i att det är stökigare i skolan eller i
samlingslokaler inomhus.
– Hur ser ryktesspridningen ut? Finns det rykten om att något ska hända? Ligger det något i
luften?
– Finns det person/er som har en ledande ställning som är från området och som nyligen
släppts från LVU, ur häkte eller fängelse?
– Sker det mycket anlagda bränder av mindre omfattning (t ex papperskorgar)? På vissa
platser har intervjuade vittnat om ett troligt samband mellan ett stort antal anlagda bränder av
mindre omfattning som eskalerar till att bli anlagda bränder av mer omfattande art och även
till att bli upplopp.
– Finns det ansamlingar av stenar och tillhyggen kring en anlagd brand? Varför tankar x
bensin?
40
Bilaga 6. Den ideala samtalssituationen
Den kommunikativa planeringen grundar sig på Giddens struktureringsteori och Habermas
teori om kommunikativ dialog. Som mänskliga subjekt har vi, trots alla strukturella
begränsningar som finns, möjlighet att välja, uppfinna och tänka annorlunda. Ibland, gränsar
de strukturella begränsningarna till en upplevelse av maktlöshet, som tar sig uttryck i
mänskliga reaktioner, frustration, depression, destruktivt beteende, kriminalitet och
konfliktsökande beteende. Dessa upplevda känslor är högst verkliga och bör värderas i arbetet
med att ”planera bort” konflikter av det här slaget. Habermas använder sig av olika
rationalitet: den instrumentella/tekniska/rationella, moraliska, känslomässiga/estetiska.71 Inom
den kommunikativa planeringen värdesätts alla slags rationalitet som jämlika utgångspunkter
i att skapa ”programmet kring platsen”.
Det bästa sättet att beskriva någonting kan ibland vara att uttrycka vad det är en reaktion mot.
Den rationella planeringsmodellen dominerade den svenska samhällsplaneringen sedan 1970talet och representerar den samhällssyn som då rådde. Två saker kännetecknade samhället
fram till 1970-talet: kraftig ekonomisk tillväxt och en homogen befolkning. Planering betydde
att folkvalda beslutsfattare beslutade med majoritet över målen, som sedan professionella
planerare omsatte i planer, med hjälp av undersökningar och prognoser. Genom den politiska
representativiteten tillgodoser den rationella planeringen den folkliga viljan. Därmed antogs
samhällsplaneringen vara legitim och medborgarnas inflytande begränsades till att rösta i val.
Den rationella planeringen tillhör alltså den elitdemokratiska demokratimodellen.
Denna modell fungerar i samhällen präglade av ekonomisk tillväxt och homogen befolkning. I
takt med att samhället förändras, ekonomin är alltmer ansträngd och ojämlik, och den globala
migrationen har skapat en alltmer heterogen befolkning, skapas ett allt större behov av att
omvärdera hur samhällsplaneringen sker, inte bara mål och resultat utan också med hänsyn till
process. Tidigare kunde folkvalda politiker i en annan utsträckning representera den
homogena befolkningen, idag kräver det mångkulturella och diversifierade samhället andra
metoder. Den rationella planeringen kritiserades för att både utesluta medborgare och skapa
sämre levnadsförhållanden för desamma, sina goda intentioner till trots. De andra metoderna
omfattas av den pluralistiska demokratimodellen och förhandlingsplaneringen, den förra
71
Healey (2006)
41
bygger på informella kontakter och den senare på förhandling mellan olika intressen.
Tillsammans lägger de grunden för en kommunikativ planering som är tänkt att svara bättre
mot ett heterogent samhälle med sämre resurser.
Det kommunikativa planeringsidealet innebär en övergång från ”government” till
”governance”. Det betyder att planeringen inte längre bara omfattar ”expertstyret” utan också
erkänner andra aktörers intresse för platsen. Samhället är idag ”en komplex sammansättning
av olika kulturer, värderingar och sociala nätverk där det inte kan förutsättas att det finns
tydliga gemensamma mål”.72 Beslut måste nås genom dialog med olika aktörer. Det
offentliga, inkluderad samhällsplanering av olika slag t ex kalkylering av risker och planering
kring trygghet och säkerhet, borde alltså baseras på sociala processer som värdesätter alla
former av rationalitet (se Habermas distinktioner ovan). Den kommunikativa planeringen har
alltså möjlighet att värdesätta all denna mångfald och lösa olika konflikter som uppstår. I
slutändan finns en större möjlighet att kunna nå rättvisa och demokratiska beslut som baseras
på både inkludering och ömsesidig förståelse.73
Centralt i den kommunikativa ansatsen är idén om den ”ideala samtalssituationen”. Detta
betyder att alla berörda parter måste ges möjlighet att på ett öppet och ärligt sätt, bidra med
sina argument, kunskap och synpunkter. Detta kan kontrasteras mot dels majoritetsvotering,
dels den förhandling som baseras på maktrelationer. Det kan också kontrasteras mot en
framgångsorienterad inställning som präglas av att resultatet för egen räkning står i fokus och
samtalet kan påverkas av deltagarnas maktställning. Istället bör en förståelseorienterad
inställning förespråkas och bidra till att ”intersubjektivt delade övertygelser” etableras och att
”symbolisk reproduktion” kan förmedla kulturellt innehåll och integration av olika grupper.
Ett kommunikativt samtal innebär att uttrycka sig förståeligt, att det finns något att förstå, att
göra sig förstådd och slutligen, att uppnå inbördes förståelse. Först då kan deltagarna uppnå
samförstånd, gemensam förståelse och vetande samt ömsesidigt förtroende. Resultatet blir
sammantaget en gemensam bild av problem och sammanhang av orsaker samt om vilka
åtgärder som behövs. Integration av åsikter har skett utan att någon av parterna har fått avstå
helt från sin ståndpunkt. Utgångspunkterna är giltighetsanspråken: förståelighet, sanning,
sannfärdighet och riktighet.74
72
Lahlin & Måhlstedt (2008)
Lahlin & Måhlstedt (2008)
74
Lahlin & Måhlstedt (2008)
73
42
Habermas teorier om den ideala samtalssituationen och den förståelseinriktade inställningen
ligger till grund för den deliberativa demokratimodellen. Diskussion är det viktigaste
redskapet i en väl fungerande demokrati och modellen förespråkar medborgarnas deltagande
utan att på något sätt diskrimineras. Alla deltagare måste däremot vara ”upplysta”, medvetna
om
och
acceptera
förutsättningarna
och
syftet
med
samtalet.
Den
svenska
demokratiutredningen anser att deliberativa metoder är en process, där planerare och
medborgare tillsammans utvecklar demokratiska kvalitéer som empati, tolerans och
solidaritet.75 Där den representativa demokratin befäster hierarkier och maktrelationer, utgör
den kommunikativa idén en hållbar och inkluderande demokratimodell som garanterar allas
rättigheter att delta i det offentliga och politiska samtalet.
75
Lahlin & Måhlstedt (2008)
43
Bilaga 7. Aktörsanalys Botkyrka Kommun
Sekundära
Bevakningsföretag aktörer
Privata
bostadsbolag,
bostadsrättsföreningar
Kommunalt
bostadsbolag
Gatukontor
Föreningar
Lugna Gatan
Nattvandrare
Primära
aktörer
Polis
(närpolis)
Räddningstjänst
Medborgarkontor
Trygghet/
Säkerhet
Socialtjänst
Vård och
omsorg
Ungdomar
Arbetsmarknad
Områdesgrupper
Helglovsgrupp
Familj och
unga vuxna
Centrumägare
Skola
Större företag
Näringsidkare
Kollektivtrafik
Kultur/Fritid
Trossamfund
Boende i
området
Grannstöd
44
45
Botkyrka kommun
Kommunledningsförvaltningen
För frågor kring materialet kontakta säkerhetschef Marcus Qvennerstedt
[email protected] 08-530 619 50
46
