MALMÖ
Polarisering bland unga
Arbete för att förhindra utslagning och
polarisering måste börja tidigt. En
nyckelfråga är därför hur man skall finna
de barn som riskerar att råka illa ut. Och
hur skall man skapa förtroende hos dem
som aldrig kunnat lita på de vuxna?
Tre olika modeller för tidiga insatser
presenterades i den workshop som
Malmö svarade för. Gemensamt för dem
är att de bygger på samverkan och strävar
efter att stärka föräldrarnas och barnens
resurser. Eva Renhammar från Malmö
sammanfattar diskussionerna på
seminariet.
Vibeke Bing berättar
om “Morötter och
Maskrosor”
NORDISK SOSIALT ARBEID
NR 1B • 1998
UNG I STORSTAD
40
B
arn har olika förutsättningar. Barnens
möjligheter till liv och hälsa följer socioekonomiska mönster och speglar föräldrarnas
levnadsvillkor. Med ökande inkomstklyftor blir
skillnaden allt större mellan de barn som har
gynnsamma förutsättningar i livet och de
som har en svagare startpunkt. Men bilden är
inte entydig. Många barn klarar sig utmärkt,
trots dåliga odds och trots att de växer upp i
mycket socialt utsatta positioner. En ökad
kunskap om dessa “maskrosbarn” kan lära
oss hur man kan stödja utsatta barn och
ungdomar. Detta var ett av inslagen i Vibeke
Bings inledning som byggde på boken “Morötter och maskrosor – om uppväxtvillkor och
förebyggande sociala tjänster”.
Vibeke Bing framhöll att det är en viktig
samhällelig uppgift att bistå föräldrar så att
de kan känna sig starka och stödja sina barn.
Människors dominerande hälsoproblem är av
psykosocial karaktär. Lösningarna kräver
Polarisering bland unga
tvärsektoriella och tvärfackliga insatser. Detta
i sin tur innebär att de som är involverade i
att skapa hälsa och goda förutsättningar för
barn måste samarbeta. De måste också enas
om ett arbetssätt som fungerar uppmuntrande och stärkande.
Lena Pripp presenterade projektet ”Barn i
riskzon”, som startade våren 1995 och syftar
till att förhindra tidig fysisk, psykisk och social ohälsa bland barn och ungdomar i Södra
Innerstaden, en stadsdel i Malmö med många
barnfamiljer. Där bor 27.000 invånare varav
en tredjedel har invandrarbakgrund. Arbetslösheten är hög och 26 % erhåller socialbidrag. Stadsdelen är hårt belastad både vad
gäller kriminalitet och missbruk. Det förebyggande arbetet i projektet bygger på samordning och samarbete mellan den personal som
kommer i kontakt med barn upp till två års
ålder. En nyckelroll har mödra- och barnhälsovården, som får kontakt med praktiskt
taget alla spädbarn och deras föräldrar.
Genom gemensam probleminventering och
utbildning vill projektet förbättra personalens
kunskap om de utsatta barnen och utveckla
arbetsmetoder och samarbete med barnomsorgen, skolan och socialtjänsten i stadsdelen.
Ur denna samordning ska det komma ett gemensamt förhållningssätt, som blir vägledande för de närmaste årens förebyggande arbete.
Karin Eldforsen presenterade ”Galaxens öppna förskola”. Personalen består av en socionom och en förskollärare. Verksamheten vänder sig till barn upp till sju år som inte har
plats på daghem. Verksamheten är gratis,
men en vuxen måste vara med och ta ansvar
för sitt barn. De flesta barnen är 0-4 år och
många nationaliteter är representerade. Många av besökarna lever mycket socialt isolerat.
Det preventiva arbetet har skiktats i två nivåer. I första hand vill personalen bryta besökarnas isolering, stimulera barnens språk
och motoriska utveckling samt slå broar mellan olika kulturer Dessutom satsar man på ett
babycafé för föräldrar med barn under ett år,
en arabisktalande samtalsgrupp och på de ensamstående mammorna.
Familieværkstederne i Århus presenterades
av Bodil Burian. Man bedriver familjebehandling som bygger på en systemteoretisk grund.
Basen för denna metod är en positiv grundsyn och att människan är i ständig förändring. Det avgörande är att kunna se förändringarna. För att få samarbetet att fungera
mellan den behandlande familjen och behandlaren krävs att man känner trygghet och
en mening med samarbetet. Familjebehandlaren har ett särskilt ansvar för att detta skall
fungera men familjen är i hög grad medansvarig.
Adresser
Vibeke Bing, avdelningsdirektör
Folkhälsoinstitutet,
S-103 52 STOCKHOLM
tel +46(0)8-566 13 528,
fax +46(0)8-566 13 505
Lena Pripp, projektledare (Barn i riskzon)
SDF, Södra innerstaden
Box 7070
S-200 42 MALMÖ
tel +46(0)40-34 55 23, fax +46(0)40-33 70 96
Karin Eldforsen, socionom
Galaxens öppna förskola
Frickgatan 4
S-214 26 MALMÖ
tel +46(0)40-34 53 00, fax +46(0)40-34 54 25
Bodil Burian
Familieværkstedet
Langkærvej 2, Tilst
DK-8381 MUNDELSTRUP
tel + 45 86 24 16 11
Litteratur
Bing, Vibeke, Morötter och maskrosor: om uppväxtvillkor och förebyggande sociala tjänster, Göteborg, Folkhälsosekretariatet/ Stockholm, Folkhälsoinstitutet, 1997.
Malmö mot droger. Dokument- och idébok.
Kan beställas från Välfärds- och folkhälsoenheten,
Stadshuset, S-205 80 MALMÖ.
Fax +46(0)40-34 33 90
Deltagarkommentar:
❞
Malmö är ungefär lika stort som Århus. Det verkar som om Malmö har kommit lite längre med
integrationen av invandrare än vad man kommit i
Århus. Människor med sina rötter i mer än 40
olika länder tycks bo mer utspritt än invandrarna
i Århus, där det är en mycket klar koncentration
till vissa stadsdelar.
Jan Morell, Århus
NORDISK SOSIALT ARBEID
NR 1B • 1998
UNG I STORSTAD
41
