Aktuellt w w w
Diabetiker
– hur utnyttjar de sjukvården?
I en pågående studie med diabetiker och en kontrollgrupp vill man granska
vårdens tillgänglighet och kvalitet. Man vill också analysera sjukdomens
utveckling. Påverkar den personens möjlighet till bra utbildning och
sysselsättning?
Karolinska institutet genomför en enkätundersökning med hjälp av SCB. Vibeke Sparring är doktorand vid Karolinska Institutet, Institutionen för lärande, informatik, management och etik, Medical
Management Centre.
Vibeke, nyligen presenterades siffror på fetmans utbredning i landet. Hur mycket
påverkar vikten om vi får diabetes?
Övervikt är en riskfaktor, framför allt vad gäller typ 2-diabetes.
Finns det gradskillnader av diabetes – kan man säga att man har en svår eller mild
typ av diabetes?
Ja, det kan man säga. För typ 1-diabetes krävs injektion av insulin – vanligtvis redan från debuten.
Behandlingen av typ 2-diabetes varierar i högre grad, från enbart kost till olika former av tabletter
eller insulin – inte sällan i kombination. Behandlingen av båda diabetestyperna har som målsättning
att motverka komplikation i främst ögonbottnar, njurar och hjärt-kärlsystemet.
Vad är DISS?
Diabetes Incidens Studien i Sverige är ett register som sedan 1983 följer nyinsjuknandet i diabetes och
den senare utvecklingen av diabeteskomplikationer hos unga vuxna i Sverige. Syftet med DISS är att
påvisa faktorer som bidrar till utveckling av diabetes och dess komplikationer. En av målsättningarna är också att klarlägga de faktorer som ligger bakom uppkomst av typ 1-diabetes.
Hur många registrerade fall finns i ert register?
Varje år registreras cirka 400 fall, vilket gör att registret just nu innehåller drygt 10 000 patienter.
Hur snabb är utvecklingen?
Man talar om den globala diabetesepidemin. För närvarande har cirka 250 miljoner människor diabetes runt om i världen och man räknar med att detta kommer att öka till 380 miljoner inom 20 år.
Vilken typ ökar mest?
Typ 2 står för den största ökningen.
Vad är er hypotes?
Vi har flera hypoteser. För det första tror vi att de direkta kostnaderna för diabetes under första året
efter diagnos har ökat sedan 1990-talet, medan kostnaderna åtta år efter diagnos inte har förändrats
7
”
Diabetesinfo.se
Man talar om den globala
diabetesepidemin.
särskilt mycket. Vi tror vidare att den hälsorelaterade livskvaliteten påverkas negativt av sjukdomslängden, först på grund av omställningen
att bli diagnostiserad och senare av komplikationer som man kan drabbas av. Slutligen tror vi att
både kostnader och hälsorelaterad livskvalitet
påverkas av kön och socioekonomiska faktorer.
När räknar ni med att resultat från
undersökningen presenteras?
Datainsamlingen kommer att
vara avslutad i januari 2010.
Till sommaren räknar vi med
att kunna presentera våra första resultat.
Vad används de till?
Resultaten använder vi till att
se skillnader i vårdutnyttjandemönster mellan diabetikergruppen och kontrollgruppen,
att se om sjukdomens längd
påverkar hälsorelaterad livsVibeke Sparring
kvalitet, att jämföra kostnader
för diabetesvården 2007 med 1991 och att se
om diabetesvården i Sverige är jämlik.
När och hur kan vi ta del av detta?
Vi kommer att presentera våra resultat i vetenskapliga artiklar under åren 2010–2011 och
dess­utom i min avhandling, som jag hoppas är
klar i mitten av 2012.
Mer information
Kontakta gärna Vibeke Sparring via e-post:
[email protected]
Monica Holmberg
Källa:SCB nr 4•09
Foto: Ronny Sejersen
Foto: Monica Holmberg
Fakta om Diabetes
Diabetes är den tredje största dödsorsaken i dag.
Ofta är det följdsjukdomar som förkortar
livslängden. Diabetes är samlingsnamn för flera
sjukdomar. Huvudtyper är 1 och 2. Cirka 85
procent av fallen har typ 2. Sjukdomen är
fortskridande som utvecklas gradvis, s.k.
progredierande.
