vuxna med autism eller Aspergers syndrom

Att göra studiesituationen tillgänglig för
vuxna med autism eller
Aspergers syndrom
Utgivna skrifter i denna serie:
Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med funktionsnedsättning.
Information om stödinsatser (omarbetad upplaga 2009).
Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxenstuderande med ADHD (2008).
Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxenstuderande med autism eller Aspergers syndrom (2008).
Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxenstuderande med utvecklingsstörning (2007).
Vid förfrågan kan skrifterna tas fram i alternativa format som till exempel talbok, punktskrift eller lättläst.
Denna skrift producerades våren 2008 av Socialstyrelsens institut för särskilt utbildningsstöd (Sisus).
Skriften är inte omarbetad, men kontaktuppgifterna är uppdaterade.
Sisus övergripande uppgift var att förbättra förutsättningarna för utbildning och studier för
unga och vuxna personer med funktionsnedsättning inom riksgymnasium för svårt rörelsehindrade,
folkhögskola, högskola och universitet samt särvux. Den 1 juli 2008 övergick Sisus verksamhet till
Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM).
© Specialpedagogiska skolmyndigheten.
Ansvarig på Sisus: Kristina Yetkin
Redaktör: Annika Wallin, Blira Konsult AB
Grafisk form och illustration inlaga: Typoform
Grafisk form omslag: Stockholm Södra Glory AB
Illustration omslag: Li Rosén Zobec, illli.
Intervjuer och text:Vanna Beckman och Annika Wallin
Sisus referensgrupp: Journalist Vanna Beckman, Birgit Fredriksson från Riksförbundet Attention,
Signild Håkansson från Folkbildningsrådet och Mats Jansson från Riksföreningen Autism
Tryck: Edita
Skriften är utgiven av Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) och kan hämtas som
pdf-dokument på myndighetens webbplats: www.spsm.se eller beställas från: [email protected]
ISBN: 978-91-28-00272-1 (tryckt version), 978-91-28-00273-8 (pdf-version)
Beställningsnummer: 00272
Förord
Sisus, Socialstyrelsens institut för särskilt utbildnings­
stöd, har regeringens uppdrag att på olika sätt underlätta
för vuxna med funktionsnedsättning att studera.
Den här skriften handlar om hur utbildnings­
anordnare kan göra sina utbildningar tillgängliga för
vuxna med autism eller Aspergers syndrom. Ämnet
för skriften är angeläget eftersom stödet i vuxen­
utbildning, till personer med dessa diagnoser, är
begränsat idag. Sisus vill öka kunskapen om de möj­
ligheter som finns och visa på hur några folkhögsko­
lor har gjort för att göra sina utbildningar tillgängliga.
Målet är att fler vuxna ska få möjlighet att studera
utifrån sina intressen och förutsättningar.
Den här skriften innehåller bland annat inter­
vjuer med lärare, rektorer och deltagare på några
folkhögskolor. Intervjuerna är gjorda vid olika
tillfällen och under olika förutsättningar. Vissa
intervju­personer framträder med eget namn och
andra under fingerat namn. Tillsammans ger text­
erna olika perspektiv på vuxenstudier för personer
med autism eller Aspergers syndrom.
Skriften är den tredje i en serie om tillgänglig
vuxenutbildning. Den första skriften har titeln ”Att
anpassa studiesituationen för vuxenstuderande med
funktionshinder”. Den ger övergripande information
om lagar och förordningar inom området och om
vilket ansvar utbildningsanordnare har. Den andra
skriften heter ”Att göra studiesituationen tillgänglig
för vuxenstuderande med utvecklingsstörning”. Båda
skrifterna gavs ut 2007.
Fakta i den här skriften kommer från Sisus refe­
rensgrupp med representanter från Riksföreningen
Autism, Riksförbundet Attention och Folkbildnings­
rådet. Birgitta Andersson, specialpedagog och Inger
Nilsson, universitetsadjunkt i specialpedagogik har
också bidragit med fakta. Det är dock Sisus som
är ansvarig för innehållet. Texter och intervjuer
har gjorts av Vanna Beckman och Annika Wallin.
Redaktör har varit Annika Wallin, Blira Konsult AB.
Kristina Yetkin, samordnare för vuxenutbildning,
har varit ansvarig på Sisus.
Sisus i maj 2008.
Leif Näfver
Kanslichef
Den 1 juli 2008 inordnas Sisus verksamhet i den nya
Specialpedagogiska skolmyndigheten.
3
Innehåll
5
Utbildning är viktigt
6
Om funktionsnedsättningen
9
Exempel på vanliga överlappande diagnoser
10
Att skapa en bra studiesituation
13
Stöd vid möten med utbildningsanordnaren
I N T E RV J U E R
4
14
Benjamin har ett eget schema
16
Med sikte på arbetslivet
18
Filofaxen är obligatorisk lärobok
20
Att lära sig vem man är
23
Mattias arbetar som fritidsledarassistent
25
Vuxenutbildning i Sverige
26
Litteraturtips
27
Tips på kontakter
Utbildning är viktigt
Utbildning kan fylla en viktig funktion i steget från
maktlöshet till delaktig­het i samhället. Genom utbild­
ning kan människor utvecklas, få nya erfarenheter
och kunskaper och stärka sin identitet i samspel med
andra. Kunskap och utbildning ger makt och frihet att
göra sina egna livsval. Detta gäller för oss alla – och
alltså även för personer med autism eller Aspergers
syndrom.
Möjligheter till vuxenstudier
Många människor med autism eller Aspergers syndrom
lämnar skolan med ett raserat självförtroende och stora
kunskapsluckor. Vuxenutbildning kan vara en andra
chans om utbildningsanordnaren ger ett bra bemötande
och erbjuder en tillgänglig studiesituation och individ­
uella lösningar. Men vuxenut­bildning handlar inte
bara om att kompensera tidigare misslyckanden utan
också om att ta till vara begåvning och bygga vidare
på intressen och kunskaper. Idag finns studerande med
autism eller Aspergers syndrom i många former av
vuxenutbildning, allt ifrån särvux till forskarutbildning
på universitet. Och efterfrågan på vuxenutbildning
ökar. För att möta det behovet måste fler utbildnings­
anordnare göra sina utbildningar tillgängliga för stude­
rande med dessa diagnoser.
Berikande utbyte
Att fler vuxna med autism eller Aspergers syndrom
får möjlighet att studera är inte viktigt enbart för
”deras skull”. Alla personer har något att bidra med
och berikar sin miljö på olika sätt. Utbildnings­
anordnare har därför mycket att vinna på att göra sitt
utbildnings­utbud tillgängligt för personer med funk­
tionsnedsättning. Genom att skapa en utbildnings­
miljö som bygger på mångfald erbjuds alla stude­
rande erfarenhetsutbyten och nya perspektiv. Att satsa
på mångfald ligger helt i linje med den värdegrund
som det svenska utbildningsväsendet vilar på.
5
Om funktionsnedsättningen
Autism är en medfödd funktionsnedsättning där
symtomen brukar delas in i tre huvudgrupper:
•nedsatt förmåga till ömsesidigt socialt samspel
•nedsatt förmåga till ömsesidig kommunikation
•begränsning i beteenden, intressen och aktiviteter
Aspergers syndrom är autism utan utvecklingsstör­
ning. Men även autism kan förekomma utan utveck­
lingsstörning. (Cirka 20 procent av dem som har
diagnosen autism har ingen utveck­lings­störning och
då talar man ibland om ”högfungerande autism”.)
Gränsen mellan diagnoserna autism och Aspergers
syndrom är alltså flytande. Skillnaden är att en
person som får diagnosen Aspergers syndrom inte
har någon försening i sin språkliga eller kognitiva
utveckling under de tre första levnadsåren. Som
vuxen lär det dock sällan eller aldrig innebära
någon egentlig skillnad om man har diagnosen
Aspergers syndrom eller diagnosen autism utan
utvecklingsstörning.
Diagnoserna brukar sammanfattas som ”autism­
spektrumtillstånd” eller ”autism och autismliknande
tillstånd”.
6
Se individen bakom diagnosen
I den fortsatta läsningen är det viktigt att komma ihåg
att beskrivningen av en funktionsned­sättning ofta
handlar om vad man inte kan. En sådan beskrivning
kan upplevas som stigmatiserande och negativ av
personer som har den diagnostiserade funktionsned­
sättningen. Därför är det viktigt att understryka att en
diagnos inte säger allt. Den säger inget om individens
möjligheter, personlighet, förmågor och styrkor.
Graden av funktions­ned­sättning kan också variera
stort mellan olika individer.
Svårigheter vid socialt samspel
Människor med autism eller Aspergers syndrom har
svårt att intuitivt förstå hur andra personer tänker och
upplever olika situationer. Svårigheter uppstår ofta
i situationer som bygger på oskrivna regler, social
intuition eller på tolkning av tonfall och kroppsspråk.
Den bristande förmågan att tolka ansiktsuttryck kan
till exempel göra det besvärligt för personer med
autism eller Aspergers syndrom att inse när någon är
ledsen. Om de blir uppmärksam­made på detta kan
de dock visa medkänsla på samma vis som andra.
Många söker kontakt och vill umgås med andra,
men på sitt eget sätt.
Konkret språkförståelse
Många har en språklig begåvning men kan ändå ha
svårt att förstå abstrakta uttryck. Den bokstavliga
tolkningen av språket gör att inne­börden i ironi,
metaforer och ordvitsar kan gå dem förbi.
Annorlunda perception
Hos vissa personer finns en överkänslighet för olika
sinnesintryck som ljud, ljus, dofter, beröring och/eller
svårigheter att ”sålla” bland många sinnesintryck på
en och samma gång.
Detaljer framför helhet
Personer med autism eller Aspergers syndrom tänker
vanligen konkret och detaljfokuserat. De tenderar att
börja med detaljerna och sedan lägga ihop dem till en
helhet och det gör det svårt att se samman­hang. Det
förklarar varför personer med dessa diagnoser kan
tycka att allting ändras, om en detalj ändras.
Nedsatt automatisering
Ofta finns svårigheter med att göra saker ”automa­
tiskt” utan att behöva tänka på dem. Varje handling
måste alltså ”tänkas fram” innan den utförs. Detta tar
mycket tid och energi.
Uttröttbarhet och stresskänslighet
För många personer med autism eller Aspergers
syndrom tar det mycket kraft att ”sålla” bland alla
sinnesintryck. Bristen på automatisering och det
detaljfokuserade arbetssättet kräver också energi.
Därför blir personer med autism eller Aspergers
syndrom lätt uttröttade och har hög stresskänslighet.
Svårt med planering
Det är vanligt att personer med autism eller Aspergers
syndrom behöver hjälp att planera vardagen och
studiesituationen. Nedsatt tidsuppfattning och
7
svårigheter att skapa inre bilder och föreställa sig
hur någonting ska bli, gör att många behöver stöd
i att prioritera, begränsa uppgifter, bedöma tids­
åtgång, göra urval, sätta igång med eller att avsluta
en aktivitet.
Specialintressen
Behov av rutiner
Funktionsnedsättningen innebär ofta en nedsatt
förmåga att orientera sig och hitta i nya, okända
miljöer.
Personer med autism eller Aspergers syndrom kan
ha svårt att hantera mindre och större förändringar,
särskilt om de kommer oväntat. Många följer rutiner
och behöver tydlig struktur i vardagen.
Ojämn begåvningsprofil
Begåvningsprofilen hos personer med autism eller
Aspergers syndrom är mycket ojämn. Personen kan
ha starka och välfungerande sidor samtidigt som han
eller hon har stora svårigheter inom andra områden.
8
Många människor med autism eller Aspergers
syndrom har ett eller flera specialintressen inom vilka
de kan ha mycket stora kunskaper.
Nedsatt orienteringsförmåga
Exempel på vanliga överlappande diagnoser
Det är vanligt att personer med autism eller Aspergers
syndrom också har diagnoser som Tourettes syndrom,
ADHD/ADD/DAMP eller tvångssyndrom. Dåligt
bemötande och bristande förståelse från omgivningen
bidrar till att personer med autism eller Aspergers syn­
drom, oftare än genomsnittet, har depression och ångest.
*
Tvångssyndrom (OCD)
Tvångssyndrom, även kallat OCD
(Obsessive Compulsive Dis­order),
omfattar tvångstankar och ritualer.
Tillståndet är vanligt men skam­
känslor gör att personer med
tvångssyndrom gör allt för att
dölja sina ritualer.
Tvångstankar är ofrivilliga, åter­
kommande och ihållande impulser,
tankar eller fantasier. Dessa upplevs
som jagfrämmande, meningslösa
och orsakar kraftig ångest, äckel
eller oro. Exempel på tvångstankar
är: tänk om jag inte låst dörren,
tänk om det börjar brinna, tänk
om jag får AIDS eller tänk om jag
slänger min baby i golvet.
Ritualer, som också kallas tvångs­
handlingar, kan vara upprepad
kontroll av lampor, spis eller inten­
siv handtvätt. Det kan också vara
mentala, osynliga ritualer som att
räkna, rabbla ramsor eller undvika
situationer som framkallar tvångs­
impulserna. Personen med tvångs­
syndrom utför ritualerna för att
förhindra att en katastrof ska inträffa
eller för att dämpa ångesten.
För mer information se:
www.ocdforbundet.se
www.attention-riks.se
ADHD, ADD och DAMP
ADHD/ADD/DAMP innebär alla att
personen har en uppmärksamhets­
störning.
ADHD står för Attention-Deficit
Hyperactivity Disorder och innebär
uppmärksamhetsstörning i kom­
bination med hyperaktivitet och
impulsivitet.
ADD står för Attention Deficit
Disorder och innebär en uppmärk­
samhetsstörning utan hyperaktivitet
men ibland med impulsivitet.
DAMP står för Deficits in
Attention, Motor Control and
Perception. Diagnosen inbegriper
uppmärksamhetstörning i kom­
bination med problem med
motorik och perception.
För mer information se:
www.attention-riks.se
Tourettes syndrom
Tourettes syndrom är tics, det
vill säga återkommande ofrivilliga
rörelser och läten. Ibland kan dessa
undertryckas genom hård kontroll
när man är bland andra människor,
men ofta är det omöjligt särskilt
vid stress eller avslappning. Det är
vanligt att personer med Tourettes
syndrom också har ADHD och
tvångssyndrom (OCD).
För mer information se:
www.attention-riks.se
9
Att skapa en bra studiesituation
Alla har rätt till utbildning och livslångt lärande, men
alla är inte lika. I många fall behöver studiesitua­
tionen göras tillgänglig för att möta särskilda och
individuella behov. Ibland kan ”speciallösningar”
vara till nytta för många och främja lärandet för det
stora flertalet studerande.
En bra studiesituation för personer med autism eller
Aspergers syndrom innebär framför allt:
•tydliga rutiner
•konkret information
•förberedelser om hur, när och varför en uppgift ska
göras
•avgränsade uppgifter med markerad början och
markerat slut
•bakgrund och sammanhang för att kunna se hel­
heten och inte bara detaljer
•så få byten som möjligt av lokaler, ämnen och
lärare under dagen
•lugn miljö
Planering och struktur
För studerande med autism eller Aspergers syndrom
är det viktigt att få en konkret planering över vad som
förväntas och vad som ska göras varje dag. Ett över­
blickbart schema för en eller flera veckor är ofta nöd­
10
vändigt. Ibland kan det vara bra med särskilt schema
för dagen eller till och med för lektionen.
Studieteknik
Många personer med autism eller Aspergers syn­
drom behöver stöd i sin studieteknik. De har lätt
att fastna i detaljer och svårt att bedöma vad som
är väsentligt. Efter­som lär­stilen ofta är mer visuell
(synlig information – till exempel text och bild) än
auditiv (hörd information) kan det vara bra att kom­
plettera med skriftliga instruktioner. Det är viktigt
att förklara exakt vad som ska göras och varför:
Vad är syftet med uppgiften? Varför lär vi oss detta?
Hur ska uppgiften göras? Vilka sidor ska läsas? Hur
många sidor ska upp­satsen bestå av? När är upp­
giften slut? Vem ska jag samarbeta med? Instruktio­
nerna måste ges i mindre portioner och uppgifterna
vara tydligt avgränsade. Om uppgiften inte har ett
tydligt slut kan den upplevas som oöverstiglig och
den studerande kan känna sig utmattad innan han
eller hon ens har börjat.
Grupparbeten
Många personer med autism eller Aspergers syn­
drom har svårigheter vid socialt samspel. Därför
blir grupparbeten bäst om formen är välstrukturerad.
Gruppen bör ha samma deltagare en längre tid.
Ämnet och uppgiften ska vara bestämda och rollerna
uttalade.
Möjlighet till vila och extra tid
Det kan finnas behov av avskilda platser för vila,
återhämtning och för att skriva prov. Ibland behövs
förlängd provtid. Förlängd studietid kan vara nöd­
vändigt ibland.
Stödperson och mentor
Personer med autism eller Aspergers syndrom kan
behöva en stödperson, till exempel en assistent. Men
då är det viktigt att assistenten inte ”tar över” och
hindrar den studerande från att bygga egna relationer
med lärare och studiekamrater. Det kan vara bra att
utse en mentor som kan svara på frågor om studier­na,
hjälpa till att planera och följa med när man ska
orientera sig på nya platser.
Homogena eller blandade studiegrupper
Studiesituationen kan arrangeras på olika sätt. Vissa
utbildningsanordnare skapar särskilda grupper för
personer med autism eller Aspergers syndrom. Andra
inkluderar studerande med dessa funktionsnedsätt­
ningar i större grupper. Båda lösningarna kan fungera
bra. Vissa personer med autism eller Aspergers syndrom
föredrar att studera tillsammans med andra som
har liknande erfarenheter. Detta för att få trygghet,
acceptans och möjlighet att utvecklas på sina villkor.
Andra studerande upplever att sådana särlösningar
bidrar till en känsla av utanförskap, exkludering och
stigmatisering. Studier tillsammans med andra som
inte har funktionsned­sättning ger också möjlighet att
möta sina svårigheter i en ”normal miljö”. Det kan
ge insikter om egna förmågor och begränsningar och
tillfälle att utveckla strategier som blir användbara i
arbetslivet, samhällslivet och i social samvaro. Det
går förstås också att kombinera studier i homogena
och blandade grupper utifrån behov.
11
”
Viktigt med bra bemötande
Om den studerande ska uppleva sin studietid som
positiv måste han eller hon bemötas med respekt
och känna sig accepterad och delaktig. Ett sådant
gott bemötande underlättas av att omgivningen har
kunskap om funktionsnedsättningen och dess konse­
kvenser. Skolledning och lärare behöver för­djupade
teoretiska kunskaper men även studiekamrater, per­
sonal i mat­salen, kaféet och vaktmästeriet behöver
information. Om den studerande inte vill prata om sin
diagnos går det ändå att tala allmänt om att alla har
olika förmåga att förstå andra människors tankar och
känslor och olika förmåga att koncentrera sig.
Rimliga krav
Eftersom autism och Aspergers syndrom inte syns
utanpå finns risk för överkrav. Omgiv­ningen kan ha
svårt att förstå hur stora svårigheter som personerna
faktiskt har. Sam­­­tidigt kan missriktad hänsyn inne­bära
för låga krav som inte gynnar den studerandes lärande.
Individuellt stöd
Diagnoser ger en generell information om vilka
svårigheter som funktionsned­sättningen medför.
Däremot säger de inte vad individen behöver för
att få en bra studiesituation. Det finns ingen uni­
versalmetod som passar alla. En studie­plan och
12
Jag är mentor åt en kvinna med Aspergers
syndrom. För ett tag sedan fick jag ett samtal
från henne då hon undrade över den här
situationen: ’Igår kom jag med samma tåg som
min lärare. När hon fick syn på mig ropade
hon mitt namn och sprang ikapp mig. Sedan
gick vi tillsammans till skolan. Varför gjorde
hon det? Vad ville hon?’. Jag förklarade att
läraren nog tycker att du är trevlig och bara
ville umgås en stund. Det var inte alls självklart
för den här kvinnan.
”
BIRGITTA ANDERSSON, SPECIALPEDAGOG
individuellt stöd måste utformas i samråd med
den studerande och utgå från de krav som finns
för att nå målet för studierna.
Fritiden är också viktig
Diagnoserna autism och Aspergers syndrom hör ihop
med hög uttröttbarhet och därför behöver en del lägre
studietakt. Men det är inte alltid studierna som tar
mest energi. För läraren är det bra att känna till att
ostrukturerad tid utanför skolan kan ta mycket kraft
och att det kan gå ut över studierna. Många är också
trötta på grund av svårigheter att komma i säng i tid
och svårigheter att ta sig upp på morgonen.
Stöd vid möten med utbildningsanordnaren
Här är en punktlista som är utformad av personer som
själva har Aspergers syndrom. Listan ska fungera som
stöd vid möten med lärare och annan skolpersonal.
En lista att lämna till personal i skolan
Jag har kryssat för det som är viktigt för mig på grund av min
funktionsnedsättning.
1. Lärare och personal ska få information
om Aspergers syndrom.
2. Tydliga skyltar och gärna foton på personalen
utanför deras rum.
3. Inga surrande fläktar, störande ljud eller flimrande
starka lysrör.
Materialet har tagits fram inom Projekt Empowerment
som drevs av Riksföreningen Autism, RFA, under
perioden 2001–2004.
13. Skriftlig information om vilken hjälp jag kan få och
vem jag ska prata med för att få stöd.
14. Öronproppar eller hörlurar för att slippa ljud.
15. Jag behöver ordning och reda.
16. Hjälpmedel som ger mig struktur, t.ex. en whiteboard,
scheman eller listor på vad jag ska göra.
17. Stöd och strategier för hur jag ska börja ett arbete
och avsluta det.
4. Att ha en stödperson, som kan hjälpa mig med
kamrater, raster och vara med på möten och förklara
vad som händer.
18. Tala om precis vad jag ska göra och i vilken ordning jag ska
göra det, vad som är viktigast att göra först om jag inte
hinner allt, vem jag ska fråga om något blir fel och när jag
kan fråga, när jag har ansvar och när andra har ansvar.
5. Information i god tid om vad som ska hända. Det är
jobbigt för mig om det händer något oväntat.
19. Jag vill på bestämda tider gå igenom hur allt fungerar och
ha stöd, samtal och hjälp att lösa problem.
6. Säg vad ni menar rakt och tydligt.
Annat som är viktigt för mig:
7. Jag vill ha både muntlig och skriftlig information.
8. Jag tolkar språket bokstavligt. Säg därför inte sådant som
”Hoppa över kaffet”, ”Stå på egna ben” eller ”Ta med dig
dörren när du går.”
9. Be att jag berättar vad ni har sagt så att ni blir säkra på
att jag verkligen har förstått.
Mitt namn:
Adress:
10. All undervisning på så få ställen som möjligt.
Tefonnummer:
11. Jag vill få hjälp att hitta sysselsättning på raster
och lektionsfri tid.
E-postadress:
Detta material får lämnas ut till:
12. Tillgång till ett lugnt rum om jag blir stressad.
13
Intervju
Benjamin har ett eget schema
Benjamin Lundin, som har Aspergers syn­
drom, är intresserad av musik. Han studerar
på en folkhögskola och följer ett schema som
är special­utformat för honom och han kan
därmed studera både på Musiklinjen och på
Basblocket. Det är första gången som folkhög­
skolan provar en sådan kombinations­lösning.
Hittills har allt fungerat över förväntan, berättar
stöd­personen Anna Andersson.
Benjamin är i 20-årsåldern och spelar piano, gitarr
och sjunger. Han älskar rock, pop och vissa former av
jazz. Men avskyr körmusik.
– Om det ingår körsång på en samling eller
avslutning får Benjamin smita iväg. Han står inte
ut, säger Anna.
På gymnasiet gick Benjamin på estetiska pro­
grammet med inriktning musik. Sedan ville han
fortsätta att studera sitt favoritämne och sökte till
en folkhögskola.
– Här har vi en musiklinje och även en linje som
vi kallar för Basblocket. Basblocket är till för per­
soner som inte har fullföljt grundskola eller gym­
nasium. De som läser här har till exempel ADHD,
Aspergers syndrom eller psykos och har tidigare inte
14
fått det stöd de behöver i skolan. Benjamin har en
framgångsrik skolgång bakom sig men vi såg ändå
en möjlighet för honom att ingå i Basblocket och
samtidigt läsa en stor del av sina lektioner på Musik­
linjen, berättar Anna.
En sådan kombinationslösning hade folkhögsko­
lan aldrig provat tidigare. Den kräver ett individuellt
schema för Benjamin, extra musiklärare på Musiklin­
jen och extra t­immar till stödpersoner på Basblocket.
Det var inte självklart att det skulle gå att ordna,
men genom ekonomiskt stöd från Sisus för timmar
till stödpersonerna var det största hindret undanröjt.
Sedan engagerades tre studerande som går sista året
på Musiklinjen som timlärare i piano, gitarr och sång.
De undervisar Benjamin individuellt.
– Timlärarna tycker att det är kul och utvecklande.
Om någon av dem blir sjuk täcker de upp för varan­
dra så att Benjamin alltid träffar välkända personer
och slipper vikarier, säger Anna.
Målet på sikt är att Benjamin ska kunna studera
enbart på Musiklinjen men det är för tidigt att säga
om det kommer att gå bra.
Behöver stödpersoner
Benjamin har aldrig identifierat sig med sin diagnos
Aspergers syndrom. Men han vet att han har kon­
centrationssvårigheter och behöver extra stöd i sina
Intervju
studier. Under hela sin skoltid – från första klass till
och med sista året på gymnasiet – har han haft en
personlig assistent med på lektionerna.
– Benjamin blir lätt sittande i egna tankar medan
tiden går. Då behöver han någon som säger ”Benjamin,
hur går det? Du måste arbeta vidare nu”, säger Anna.
På Basblocket finns en stödperson och en lärare
i klassrummet. Anna arbetar som stödperson både
i undervisningen och på internatet där de studer­ande bor.
Tydliga instruktioner
Precis som många andra personer med Aspergers
syndrom har Benjamin svårt att avläsa ansiktsut­
tryck och tonfall. Till exempel kan han busa lite för
hårdhänt med sina nya kompisar och kan inte själv
avgöra om de skriker för att det är kul eller för att
det gör ont.
– Då brukar jag säga till allihop att de får dämpa
sig och då lugnar sig Benjamin också, säger Anna.
Det är viktigt med rutiner och ordning. I klass­
rummet har de studerande bestämda platser och på
sitt rum har Benjamin ett tydligt schema med klara
instruktioner om var han ska vara och när.
– Vi stödpersoner är alltid tillgängliga på telefon
och blir han det minsta osäker på vart han ska gå
så ringer han.
För att lärare och stödpersoner ska kunna skapa en så
bra studiesituation som möjligt, för de studerande, får
de kontinuerlig handledning av en man som är kogni­
tiv beteendeterapeut.
– Han kan mycket om bland annat Aspergers
syndrom och är ett bra bollplank, säger Anna.
Utvärdering efter fyra veckor
När Benjamin fick veta att folkhögskolan kunde
er­bjuda honom studier på Basblocket och Musik­
linjen åkte han dit på studiebesök tillsammans med
sin pappa. Sedan blev han antagen på fyra veckor.
– Vi arbetar alltid så på Basblocket. De studerande
får vara hos oss i fyra veckor och sedan utvärderar
vi. Då finns det en utväg, som inte behöver betraktas
som ett misslyckande, om det inte fungerar. För Ben­
jamin har det fungerat över förväntan. Han har visat
sig klara förändringar bättre än vi trodde och utveck­
las mycket både kunskapsmässigt och socialt. Vi på
folkhögskolan har också blivit inspirerade och ser en
möjlighet att ta emot fler studerande i den här formen
av kombinationsstudier.
TEXT: ANNIKA WALLIN
Personerna i texten heter egentligen någonting annat.
För att garantera den studerandes anonymitet står inte
Folkhögskolans namn med i texten.
15
Intervju
Med sikte på arbetslivet
Ågesta folkhögskola ligger utanför Stockholm.
Lärarna där har lång erfarenhet av att under­
visa vuxenstuderande med Aspergers syn­
drom. Eva Lilja Ekström, som är lärare på
informatörs­utbildningen, berättar hur kurserna
för personer med Aspergers syndrom kom till
och hur de arbetar idag.
För tio år sedan tog två föräldrar kontakt med Dalarö
folkhögskola – som idag bytt namn och flyttat till
Ågesta. Deras vuxna söner med Aspergers syndrom
saknade jobb och hittade ingen utbildning som
passade för dem. De behövde förbereda sig för
arbetslivet och få stöd i vissa ämnen. Skolledningen
och några lärare blev intresserade och sökte pengar
för att starta ett EU-projekt.
– Föräldrarnas önskemål blev upptakten till de
utbildningar som idag vänder sig till personer med
Aspergers syndrom: vi erbjuder en grundkurs och en
påbyggnadskurs med inriktning mot arbetsliv och en
informatörsutbildning, säger Eva Lilja Ekström.
Arbetslivskunskap och information
Varje år studerar åtta personer med Aspergers syn­
drom på grundkursen och lika många på påbygg­
nadskursen. Huvudämnet är arbetslivskunskap och
16
förutom teoretiska ämnen ingår studiebesök på olika
arbetsplatser och en praktikperiod.
– Kursen vänder sig till personer som vill börja
jobba. Målet är att de studerande ska få ökad själv­
kännedom och strategier för att leva med Aspergers
syndrom, säger Eva Lilja Ekström.
Själv undervisar hon på den ettåriga informatörsut­
bildningen som startade för fyra år sedan. Den kursen
vänder sig till personer som vill sprida kunskap och
dela med sig av sina erfarenheter av att ha Aspergers
syndrom. Idén om att starta informatörsutbildningen
kom från Riksföreningen Autism och deras Projekt
Empowerment. Projektet verkade för att stärka per­
soner med autismspektrumtillstånd och öka deras
inflytande i samhället.
– Ågesta folkhögskola sökte och fick pengar från
Allmänna arvsfonden. Därmed kunde vi starta utbild­
ningen i projektform. Idag är verksamheten perma­
nent och vi tar in åtta sökande per år.
Energikrävande att sortera intryck
På Ågesta sker all undervisning för personer med
Aspergers syndrom i grupper med sex till nio
studerande.
– Vi tror att det är bra. Den lilla gruppen ger
möjlighet för kursdeltagarna att hitta sin identitet
och bli stark i den. Med färre människor blir miljön
Intervju
dessutom­lugnare. Vi måste ha respekt för att det
går åt mycket energi för personer med Aspergers
syndrom till att sortera intryck. Vi andra kan till
exempel tycka att det är mysigt att sitta och små­
prata på rasten. Men våra studerande kan bli helt
dränerade på energi av en sådan situation. Stressen
kan sedan leda till känslo­­ut­brott som vi i omgiv­
ningen kan ha svårt att förstå.
Eva berättar om en studerande som blev fullständigt
utmattad av att åka kommunalt till folkhögskolan.
– Han blev så trött av alla intryck att han var
tvungen att sova i två timmar när han kom fram.
Ändå gick det inte att få färdtjänst eftersom han, på
en blankett, hade svarat ja på frågan om han kunde
åka kommunalt. Han tolkade frågan bokstavligt. Att
han däremot inte orkade åka kommunalt tog hand­
läggarna inte hänsyn till, trots att de senare fick den
kompletterande informationen.
Det har visast sig att många av de studerande på
kursen orkar hålla fokus och koncentration bättre om
de samtidigt har något att sysselsätta händerna med.
Därför har Eva Lilja Ekström köpt olika slimefigurer
och stressbollar som ligger i en korg i klassrummet.
De är mycket populära.
– Även andra kursdeltagare på skolan har upptäckt
dem och vill gärna låna. Men våra studerande blir lite
stressade av det och är noga med att allt kommer tillbaka.
Stödperson med Aspergers syndrom
Undervisningen på grundkursen, påbyggnadskur­
sen och informatörsutbildningen är sammanhållen
och man arbetar med samma ämne en hel dag, eller
åtminstone en hel för- eller eftermiddag. Det är vik­
tigt eftersom personer med Aspergers syndrom ofta
har lång startsträcka och ogillar förändringar. Dagarna
innehåller därför så få lärarbyten som möjligt.
På kurserna arbetar två lärare och en stödperson.
Stödpersonen på informatörs­­utbildningen har själv
Aspergers syndrom.
– Hon är helt ovärderlig! Att ha henne i klassrummet
är att ständigt bli fortbildad och få nya insikter. Hon kan
signalera när vi lärare pratar för mycket eller för länge.
Hon vet exakt när de studerande behöver paus eller när
vi inte är tillräckligt tydliga i våra instruktioner.
Varje vecka har arbetslaget metodmöte och går
igenom planeringen för nästa vecka. Dessa möten är
navet i hela verksamheten.
– De studerande måste få tydliga uppgifter och
information om varför vi gör olika saker, vilka böcker
vi ska läsa och vad som ska hända. Vid studiebesök
är det extra viktigt att de får veta när vi ska åka, vad
som ska ske och inte minst när vi ska åka hem, säger
Eva Lilja Ekström.
TEXT: ANNIKA WALLIN
17
Intervju
Filofaxen är obligatorisk lärobok
Sundsgårdens folkhögskola inryms i flera olika
hus och erbjuder många olika kurser, internat
och konferensverksamhet. Bland annat finns
en tvåårig kurs som kallas Basgruppen. Där
studerar personer med Aspergers syndrom.
Många har också ADHD, tvångssyndrom
eller andra tilläggsdiagnoser. Studierektor
Gunnel Andersson och specialpedagog
Birgitta Andersson be­rättar om undervisningen.
En del studerande har svårt att skapa sig mentala
bild­er, och konkretisera sina förvänt­ningar. De
”kommer inte på nåt särskilt” när de ska berätta vad
som inträffat under veckan, de kanske minns att de
nästan kom för sent en gång, men har inte memo­
rerat andra saker.
– Så detta att reflektera över tid som gått och tid
som kommer är viktigt. Samtal är förstås också en
nyckel, att få tillfälle att lyssna och lära sig att själv
prata lagom mycket.
Fast arbetsplats
Birgitta Andersson menar att det viktigaste av allt
är att göra studiesituationen överskådlig för kurs­
deltagarna.
– Att ge dem förståelse för vad som förväntas
av dem, vad undervisningen går ut på och i vilken
ordning allt ska tas. Folkhögskolan har ju av tra­
dition ganska fria former, men här strukturerar vi
tiden, ibland veckovis, ibland både per dag och per
lektion, samtidigt som vi försöker hålla det längre
perspektivet närvarande. Vi tar vara på den visu­
ella lässtil som många har, så ibland både ritar och
skriver vi instruktioner. Filofaxen är en obligatorisk
lärobok. Varje måndag går vi igenom den kom­
mande veckan tillsammans och varje fredagsefter­
middag summerar vi.
18
De tolv kursdeltagarna som studerar i Basgruppen har
fasta arbetsplatser utmed väggarna i undervisnings­
salen. Varje plats är omgiven av skärmar med egen
dator, bokhylla, anslagstavla och pärm med register.
Alla har tillgång till hörlurar, med eller utan musik.
Mitt i rummet finns ett runt bord där undervisningen
i till exempel samhällskunskap och religion försiggår.
I samma hus finns också kök, matplats och samtals­
rum eftersom de studerande ibland lagar mat, handlar
och äter tillsammans. Till vardags äter de med sko­
lans övriga kursdeltagare i stora matsalen, där ”tysta
bordet” finns för dem som känner sig osäkra på att
kunna äta och samtala på en gång. Vartefter de blir
bekanta med fler studerande på de andra linjerna blir
det allt färre vid det tysta bordet.
Intervju
Vardagskunskap
– Det är så många praktiska saker som de studerande
har problem med, säger Birgitta Andersson. Det hand­
lar till exempel om att planera hemresor, stiga upp
i tid, handla kläder, tvätta, att åka med kommunala
färdmedel och lite vett och etikett. Vi följer upp de
studerandes utveckling på de här områdena – det lig­
ger inom ramen för arbetet på kursen. Där ingår också
ett ämne som innehåller undervisning om kroppens
funktioner, om sömn och mat, förutom regelbunden
motion. Vi går till simhallen, vi går mycket i skogen,
springer och gör studiebesök. Vi försöker erbjuda
sådana aktiviteter som inte kostar lika mycket som ett
gymbesök gör, så att vanan att hålla kroppen i gång
inte ska stupa på ont om pengar.
– Att utarbeta strategier för att kunna orientera sig
på nya ställen är viktigt för många, liksom att lära
sig att kontrollera sina utbrott av ilska, säger Birgitta
Andersson.
Regelbundna träffar
med anhöriga och närstående
Träff för närstående arrangeras en gång per termin
då föräldrar och andra kan få en bild av undervis­
ningen på folkhögskolan och lite mer kunskap om
funktionsnedsättningen. Möten med socialförvalt­
ningen, anhöriga, god man med flera organiseras
regelbundet, framför allt mot slutet av utbildnings­
tiden för att övergången från skola till arbetsliv eller
annat ska gå bra.
Allt startade för sex år sedan
Basgrupperna på Sundsgården startade för sex år
sedan efter att en man med Aspergers syndrom hade
sökt till folkhögskolan. Då fanns inte resurser för att
ta emot honom men studierektor Gunnel Andersson
blev intresserad.
– Jag lyssnade till föreläsningar av Gunilla Gerland
som själv har Aspergers syndrom och Lena Nylander,
psykiater i Lund som redan tidigt började ställa neuro­
psykiatriska diagnoser i vuxenpsykiatrin. Därefter
beslöt jag att försöka skaffa pengar till en sådan linje.
Genom Folkbildningsrådet var det möjligt att få
ekonomiskt stöd och efter ett års förberedelser kunde
den första Basgruppen starta med sex studerande. All
personal på skolan fick också en viss utbildning.
TEXT: VANNA BECKMAN
Intervjun på Sundgården genomfördes i februari 2007.
Sedan dess har en del förändringar i organisationen
genomförts.
19
Intervju
Att lära sig vem man är
Sofia Olsson har studerat två år i Bas­­gruppen
på Sundsgårdens folkhögskola. Där fick hon gott
om tillfällen att fundera kring sin funktionsned­
sättning Aspergers syndrom, om normalitet och
sin egen identitet. In­sikterna är värdefulla när
hon nu studerar vidare på universitetet.
Från början blev Sofia lite besviken när hon kom till
Basgruppen på Sundsgårdens folkhögskola.
– Jag hade trott att alla här skulle vara likadana
som jag, alla skulle ju uppfylla samma kriterier. Det
tog tid att inse att de kanske gjorde det, men att pro­
blemen blir mycket olika beroende på vilka andra
speciella drag man har. Jag kunde till exempel vara
arrogant och snäsa ”Smaska inte!” till den som jag
tyckte åt ovårdat. Först långsamt begrep jag att vi alla
har problem på olika plan. Jag kunde också känna
mig kränkt av lärare som jag tyckte behandlade oss
som barn, pratade särskilt tydligt eller undvek kom­
plicerade uttryck eller resonemang.
Måste man bli ”normal”?
Sofia berättar att Basgruppen var ute bland stude­
rande på de andra linjerna och informerade om hur
Aspergers syndrom och ADHD fungerar. De försökte
20
få de andra att inse att ”det inte är så farligt” att ha
symtom som leder till dessa diagnoser. Men det inne­
bar också att de själva snarast blev mindre toleranta
inom gruppen; de ville inte att något avvikande bete­
ende skulle sticka ut för mycket och dra till sig upp­
märksamhet från de övriga studerande som just hade
fått höra att det inte är så illa.
En person i Basgruppen brukade till exempel
dricka varmt kaffe samtidigt som han åt sin mat, inte
efter maten som de flesta andra. Det väckte stora dis­
kussioner. En del menade att om han fortsatte med
denna ovanliga vana skulle alla i gruppen bli ”kollek­
tivt bestraffade” av att andra studerande tyckte de var
avvikande. Fast egentligen är det väl inte så konstigt,
resonerar Sofia nu i efterhand.
Det uppstod också motsättningar kring om man ska
arbeta för att ”normalisera” sig och bli mer lik dem
som inte har något autismspektrumtillstånd. Somliga
tyckte att Sofia förändrades för mycket, och att det
var ett slags svek mot Asperger-identiteten.
– Jag funderade mycket på vem jag är i förhål­
lande till andra, om jag är mindre värd därför att jag
har vissa mindre vanliga sidor. Men psykiatern Lena
Nylander, som var den som ledde utredningen när jag
fick diagnosen, var noga med att poängtera att Aspergers
bara är en del av ens personlighet.
Intervju
Bättre och bättre på att grupparbeta
Under studierna på Sundsgården fick Sofia en mentor.
Hon har peppat Sofia att börja på universitet och nu
studerar Sofia där sedan drygt tre terminer. Hon klarar
normalfart i pluggandet och det går bra. Även på uni­
versitetet har Sofia fått en mentor. Sofia får också för­
längd tentamenstid. I övrigt förlöper studierna liksom
för alla andra och hon deltar också i grupparbetena.
– Jag tycker det är tärande och ansträngande med
grupparbete, det suger energi ur mig och bort från
frågorna vi arbetar med. Men en av mina mentorer
har fått mig att inse att det är lika gott att träna mig i
det nu. Samarbete på det ena eller andra sättet kom­
mer att krävas hela livet. Faktum är att jag klarar det
bättre och bättre.
Tog ”semester” från skolan
Sofia hade stor nytta av att få läsa upp sina bristfälliga
gymnasiebetyg på folkhögskolan, och särskilt beröm­
mer hon den fantastiska matteläraren. Under skol­
tiden hade hon alltid lätt för sig i skolämnena, men
periodvis skolkade hon mycket och tränade i stället.
Hon tycker att löpning hjälper henne att koncentrera
sig, men hon har också haft en ätstörning i perioder,
och en viss tvångsmässighet. Hon kunde känna sig
”oren” när hon hade ätit, så hon brukade dricka väl­
ling och springa mycket. Skolgymnastiken kunde hon
däremot inte vara med på, eftersom hon inte klarade
att duscha tillsammans med andra, och inte heller att
vara i en simbassäng tillsammans med andra. Hon
tycker inte om att visa sig med så lite kläder.
– Ibland tyckte jag också det var slöseri med tiden
att sitta i skolan i stället för att springa eller tänka
eller gå på biblioteket. Jag satt hellre hemma och
pluggade för mig själv än deltog i grupparbetena, och
en temadag om kärlek slapp jag faktiskt.
21
Intervju
– En dag bestämde jag mig för att det inte fanns
mer att hämta för mig i skolan. Det var mitt i termi­
nen och jag var stressad för ett specialarbete vi skulle
göra. Jag tog ”semester” sade jag. Nu har jag lärt mig
bättre att inte bara gå runt svårigheterna utan gå rakt
in i de jobbiga situationerna och bena ut dem.
Ville vara nyskapande
Sofia beskriver sig själv under skoltiden som obsti­
nat, kritisk och ständigt ifrågasättande. Hon var inte
rädd att stöta sig med någon, och det fanns vissa
lärare som uppskattade henne för det. Men de flesta
22
tyckte hon var besvärlig och obehaglig att ha att göra
med. Hon ville till exempel inte skriva uppsats så
som hon förstod att man förväntades göra. I stället
ville hon göra något nyskapande och unikt, läste på
mycket, arbetade och blev nöjd. Men oftast stötte det
på patrull hos lärarna. Det fanns ett par personer som
hon kunde snacka om skolan med, men några nära
kompisar hade hon aldrig. Så är det inte längre.
TEXT: VANNA BECKMAN
Sofia Olsson heter egentligen någonting annat.
Intervju
Mattias arbetar som fritidsledarassistent
Mattias Johansson har studerat tre år på
Sundsgårdens folkhögskola. Det har gått bra
för honom och idag kan han vara en förebild
för andra som liksom han har både ADHD
och Aspergers syndrom. Mattias arbetar halv­
tid som fritids­ledar­assistent på ett boende för
personer som har Aspergers syndrom och
andra funktionsnedsättningar.
När Mattias var på folkhögskolans Prova på-vecka,
bestämde han sig för att stanna, fastän allt kändes
långt hemifrån och han var nervös och rädd att bli
ensam. Han hade gått på gymnasium i en särskild
grupp för elever med Aspergers syndrom, men sak­
nade vissa ämnen för att ha full högskolekompetens.
– Jag var orolig för att bo på internat ihop med
andra studerande. Jag har alltid varit mycket ensam,
egentligen inte haft en enda kompis och varit mycket
inne i mig själv. Jag hade svårt att ta kontakt med
andra och undrade alltid: Vill han egentligen ha mig
som kompis? Och hur ska jag veta det? Men det har
gått över förväntan här. Det har blivit ett startskott
för självständighet.
Grundskolan var en svår period
Under sju år, mellan klass två och nio gick Mattias
i grundskolan hos antroposoferna i Järna och bodde
där. Han ser på det som en svår period, han tyckte att
personalen inte lyssnade på honom och var för hård,
och det var tufft att inte få bo hemma.
– Jag slöt mig under den tiden och fick mycket
tvång. Jag kunde tvärstanna och ”fastna”, till exempel
i att röra ett dörrhandtag upp och ner många gånger.
Mattias föräldrar kunde inte hitta något annat alter­
nativ för honom, och han blev deprimerad och sjuk.
Det var då hans svårigheter äntligen blev utredda och
diagnostiserade. Gruppen för elever med Aspergers
syndrom på gymnasiet blev lösningen då, men sen blev
han gående hemma. Han och föräldrarna gick varan­
dra på nerverna och ingen mådde bra. Då hittade hans
mamma Sundsgårdens folkhögskola på nätet.
Bra stöd hela tiden
På Sundsgården gick Mattias de första två åren i Bas­
gruppen och sedan ett år på Assistent­linjen tillsammans
med andra studerande utan funktionsnedsättning, fast
med fortsatt stöd från Basgruppen. Han fick ha förhör
enskilt, och några ämnen hade han tillgodo från Bas­
gruppen, såsom handikapp­kunskap och naturkunskap.
23
Intervju
Mycket var fast inrutat i studiesituationen på folk­
högskolan, just som Mattias behöver, och han fick
bra stöd hela tiden. Det fanns gott om möjlighet till
individuella samtal och de studerande i Basgruppen
kunde också få stöd av varandra i sociala situationer.
– Matte hade alltid varit ett problem men mattelä­
raren på folkhögskolan var extremt duktig, så det gick
till sist, säger Mattias.
Mycket att hålla ordning på
Mattias är mån om att göra rätt för sig, han är nog­
grann och ärlig. Han är också vetgirig, och envis i att
förstå en sak ordentligt. Ganska lättsam, säger han, och
känner sig allmänt positiv. Men han har koncentra­
tionssvårigheter och svårt att samla tankarna ordentligt.
Svårt att komma upp på morgnarna och komma iväg i
tid och svårt att hålla ordning på papper och annat som
man ska ha ordning på. Han och hans flickvän har fått
en god man som hjälper dem med ekonomin, så att
pengarna inte rinner iväg så lätt som de gjorde i början
av deras förhållande. De har en liten dotter på två år,
så det är mycket att stå i. Man ser på Mattias att han är
glad i sin dotter, han riktigt lyser.
– Hon kräver mer och mer, men blir också rolig­
are för varje dag, håller på att gå ”från docka till
människa”, säger Mattias.
24
Arbetar halvtid som fritidsledarassistent
Mattias gjorde sin praktik på Assistentlinjen på ett
boende för personer med Aspergers syndrom och
andra funktionsnedsättningar. Nu har han fått fast
tjänst där på halvtid som fritidsledarassistent. Han
tycker att han utvecklas mycket av jobbet, han både
får mycket och ger mycket. Arbetet är roligt och
Mattias håller med om att han spelar en viktig roll
som modell, han som har både Aspergers syndrom
och ADHD och klarar sig så bra.
– Jag tänker mycket på hur jag beter mig på jobbet,
vill ha bekräftelse på att jag ”gör rätt” och frågar ofta
om jag sköter mig bra. Jag har en mentor på jobbet
och jag vill verkligen stanna där eftersom det går så
bra. Jag har blivit mycket mer flexibel och kan anpassa
mig lättare till nya situationer. Och det har blivit stor
förbättring i mitt sätt att bemöta människor. I framtiden
vill jag läsa vidare till fritidspedagog eller fritidsledare,
så att jag blir mer kvalificerad. Och redan nu skulle jag
gärna gå upp i arbetstid till 60 eller 75 procent.
TEXT: VANNA BECKMAN
Mattias Johansson heter egentligen någonting annat.
Vuxenutbildning i Sverige
Vuxenutbildning i Sverige har länge omfattat kom­
munal vuxenutbildning (komvux); vuxenutbildning
för utvecklingsstörda (särvux); svenskundervisning
för invandrare (sfi); kvalificerad yrkesutbildning
(KY) och kompletterande utbildningar. Just nu
genomgår utbildningsväsendet och myndighetsstruk­
turen inom utbildningsområdet stora förändringar.
För mer information om aktuella former av vuxenut­
bildning hänvisar Sisus till regeringens hemsida
http://regeringen.se
Det är viktigt att de nya formerna av vuxenutbild­
ning som föreslås görs tillgängliga. I den här skriften
har folkhögskolorna, som har stor verksamhet för
kursdeltagare med funktionsned­sättning, tjänat som
modell för hur tillgänglighetsarbetet kan bedrivas.
Folkbildningen, dit landets 148 folkhögskolor och
nio studieförbund räknas, har som ett av sina uppdrag
att göra sin verksamhet tillgänglig för personer med
funktionsnedsättning. Detta markeras bland annat
genom att folkhögskolor har möjlighet att ansöka
om extra statsbidrag från Folkbildningsrådet och
Sisus (from 1 juli 2008 Specialpedagogiska skol­
myndigheten) för insatser för den mål­gruppen. Det
kan till exempel handla om merkostnader för ökade
pedagogiska insatser, tolk (för döva, dövblinda och
vuxendöva) eller stödperson, anpassning av skolans
tekniska utrustning och anpassning av läromedel.
Tips ! Sisus skrift ”Att anpassa studiesituationen för
vuxenstuderande med funktionshinder” innehåller
information om vem som ansvarar för stödinsatser till
vuxenstuderande med funktionsned­sättning. Där går
också att läsa om lagar, förordningar och principer som
styr den svenska utbildnings- och handikappolitiken.
25
Litteraturtips
Andersson, B, Thorsson, L (2007) Därför inkludering.
Specialpedagogiska institutet.
Andersson, B (2005) Nycklar. Specialpedagog
Birgitta Andersson AB.
Attwood, T (2000) Om Aspergers syndrom.
Natur och Kultur.
Ekman, O red (2005) Jag är ändå jag – fyra killar
om Aspergers syndrom. Cura.
Gerland, G (1996) En riktig människa. Cura.
Gillberg, C & Peeters, T (2001) Autism – medicinska
och pedagogiska aspekter. Cura.
Mesibov, G B, Shea, V & Schopler, E (2007) TEACCH
vid autismspektrumstörning hos barn och vuxna.
Studentlitteratur.
Möjligheter till högre studier – för studenter med
psykiska och neuropsykiatriska funktionshinder,
En guide. Sisus, Socialstyrelsen 2006.
Projekt Empowerment (2004) Att leva med autism/
Asperger syndrom – Vad innebär funktionshindret.
Riksföreningen Autism.
26
Tidigare utgivet i denna skriftserie:
Att anpassa studiesituationen för vuxenstuderande med
funktionshinder. Sisus, Socialstyrelsen 2007.
Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxenstuderande
med utvecklingsstörning. Sisus, Socialstyrelsen
2007.
Tips på kontakter
Autismforum
Handikapp & Habilitering
Stockholms läns sjukvårdsområde
Box 17519
118 91 Stockholm
tel 08-690 60 00
www.autismforum.se
Folkbildningsrådet
Box 380 74
100 64 Stockholm
tel 08-412 48 00
www.folkbildning.se
Handikappförbunden
Sturegatan 4
Box 1386
172 27 Sundbyberg
tel 08-546 404 00
www.hso.se
Diskriminerings­
ombudsmannen
Box 3686
103 59 Stockholm
tel 08-120 207 00
www.do.se
Handisam
Arenavägen 63
121 77 Johanneshov
tel 08-600 84 00
www.handisam.se
Hjälpmedelsinstitutet
Box 510
162 15 Vällingby
08-620 17 00
www.hi.se
Riksförbundet Attention
(Neuropsykiatriska funktions­
nedsättningar)
Förmansvägen 2
117 43 Stockholm
tel 08-709 22 60
www.attention-riks.se
Riksföreningen Autism
(Autism, Aspergers syndrom)
Bellmansgatan 30
118 47 Stockholm
tel 08-702 05 80
www.autism.se
Svenska OCD-förbundet
Ananke
(Tvångssyndrom)
Svalövsvägen 1
121 53 Johanneshov
tel 08-628 30 30
www.ocdforbundet.se
Skolverket
106 20 Stockholm
tel 08-527 332 00
www.skolverket.se
Skolinspektionen
Box 230 69
104 35 Stockholm
tel 08-586 080 00
www.skolinspektionen.se
Specialpedagogiska
skolmyndigheten
Box 1100
871 29 Härnösand
tel 010-473 50 00
www.spsm.se
Den här skriften handlar om hur utbildningsanordnare kan göra studiesituationen tillgänglig för vuxenstuderande med autism eller Aspergers syndrom. Skriften innehåller tips och
exempel från folkhögskolor som har studerande med dessa diagnoser. Skriften vänder sig till
anordnare av vuxenutbildning – främst rektorer och lärare. Andra målgrupper är politiker,
beslutsfattare och handläggare av olika stöd.
Budskapet i skriften är att möjligheter till vuxenutbildning ska finnas
för alla – inklusive personer med autism eller Aspergers syndrom.
Specialpedagogiska skolmyndigheten ansvarar för statens samlade stöd i specialpedagogiska
frågor. Myndigheten ger råd och stöd till skolhuvudmän i deras ansvar för en likvärdig
utbildning för barn, ungdomar och vuxna med funktionsnedsättning, främjar tillgången på
läromedel för dessa samt driver specialskolor för vissa elevgrupper. Myndigheten fördelar
också bidrag till vissa utbildningsanordnare och till vuxna med funktionsnedsättning för vissa
korta studier. Myndigheten bildades den 1 juli 2008.
ISBN: 978-91-28-00272-1 (tryckt)
978-91-28-00273-8 (pdf)
Best. nr:00272
www.spsm.se