utveckling gävleborg

UTVECKLING GÄVLEBORG
S TAT I S T I K R A P P O R T A P R I L-J U L I 2 0 1 5
BEFOLKNING | ARBETSMARKNAD
KOMPETENS | NÄRINGSLIV
UTVECKLING GÄVLEBORG - en rapport över hur befolkning-,
arbetsmarknad-, kompetens-, näringsliv- och konjunkturläget
är i länet just nu.
Befolkning
Kortfakta
Gävleborgs befolkningsmängd: 279 991 personer,
varav 140 263 män
och 139 728 kvinnor.
Källa: SCB, folkmängd,
dec 2014
Sammanfattande kommentarer
• Gävleborgs befolkning ökar. Ökningen är dock mindre än i riket som helhet, även när de tre
storstadsområdena räknas bort.
• Befolkningsmängden i länet utvecklas ungefär i samma takt som i de närliggande länen Värmland och Dalarna.
• Gävleborg har få personer i arbetsför ålder som ska försörja många jämfört med situationen i riket.
• Gävle, Hudiksvall och Sandviken har positiva flyttnetton gentemot övriga kommuner i länet.
• Bollnäs, Sandviken och Ockelbo har ett positivt flyttnetto i förhållande till flytt till/från övriga riket.
• Gävle har ett negativt flyttnetto i förhållande till flytt till/från övriga riket trots klart högst befolkningsökning.
• Tillflödet av nya invånare i relation till folkmängd är ungefär lika stort i samtliga kommuner.
• Ockelbo, som har minst absolut antal nya invånare och en negativ total befolkningsförändring, är den kommun som
- sett till sin storlek - hade flest nya invånare under 2014.
• Under kvartal två 2015 skedde i alla kommuner i Gävleborgs län en tillväxt av både antal kvinnor och män.
Jämförelse befolkningsutveckling – index, 2002 = 100
120
Riket
115
110
105
100
95
Riket exkl
storstadsområden
Värmlands län
Dalarnas län
Gävleborgs län
90
Västernorrlands län
Källa: SCB, folkmängd, november2014
Befolkningsutvecklingen beskrivs i diagrammet i form av ett index där 2002 använts som utgångsår och därmed fått
värdet 100. Följande år visar indexvärden utifrån hur befolkning i respektive region förhåller sig till utgångsåret. För län
med en minskning i befolkningen efter 2002 blir indexvärdet under 100.
Under perioden 2002 – 2014 har antalet invånare i Gävleborg varit stabilt. 2013 och 2014 skedde en viss ökning, vilket
främst beror på en ökad invandring från utlandet. Utvecklingen i Gävleborg är lik den i de närliggande länen Värmland,
Dalarna och Västernorrland. Riket som helhet har haft en tillväxt om ca 9 procent under perioden. Ungefär hälften av
den tillväxten kan hänföras till de tre storstadsregionerna.
Befolkning
Förändring av folkmängd under 2014
1200
1078
1000
800
600
583
Nettoflytt utland
400
200
Nettoflytt riket, ej inom län
253
Nettoflytt inom län
95
0
18
-80
2
78
-20
14
Födselöverskott
Summa - total
befolkningsförändring
-200
-400
Källa: SCB, förändring av befolkningsmängd år 2014
Diagrammet visar förändringar i folkmängd i respektive kommun uppdelad i olika netton;
skillnad mellan flytt till och från utlandet (Nettoflytt utland)
skillnad mellan flytt till och från övriga landet (Nettoflytt riket, exkl. inom län)
skillnad mellan flytt till och från kommuner i Gävleborg (Nettoflytt inom län) samt
skillnad mellan antalet levande födda och avlidna (Födselöverskott).
Längden på de färgade fälten visar hur stort det specifika nettot är i respektive kommun. Ett långt rosa fält ovanför den horisontella
axeln med värde noll innebär till exempel att nettoflytt utland är högt, dvs. att det är många fler som flyttar till än från kommunen
från utlandet i just den kommunen. Om det är ungefär lika många som flyttar in och ut från utlandet blir det rosa fältet kort. Om
det är fler som flyttar från än till kommunen från utlandet återfinns det rosa fältet under den horisontella axeln (vilket inte är fallet
för någon kommun). En kort stapel där fälten är hoptryckta innebär att de olika nettona är låga för den kommunen. Det är alltså
lika många som flyttar in respektive ut av respektive anledning.
Det svarta horisontella strecket på varje stapel med antalet utskrivet bredvid, är total befolkningsförändring. Det är alltså summan
av alla olika netton för respektive kommun.
I Söderhamn har exempelvis fler personer flyttat från kommunen till andra kommuner i länet, än vice versa. Samma sak gäller
flytt till och från andra län. Fler personer har avlidit än fötts. Detta har dock kompenserats av att fler personer har flyttat till än från
Söderhamn, från utlandet. Totalt har därför befolkningen som helhet ökat med 14 personer (det svarta strecket).
Tre kommuner i länet – Bollnäs, Sandviken och Ockelbo - har ett positivt flyttnetto i relation till övriga riket (det gröna fältet är på
plussidan). Trots klart högst befolkningsökning som helhet uppvisar Gävle ett negativt flyttnetto gentemot övriga riket. Det är alltså
fler som flyttar från kommunen till andra län, än som flyttar till kommunen från andra län. Gävle, Hudiksvall och Sandviken har
positiva flyttnetton gentemot övriga kommuner i länet. Endast Gävle hade under året ett positivt födselöverskott. Alla kommuner
utom Ockelbo och Hofors hade under 2014 en positiv förändring av befolkningsmängden.
Till- och frånflöden av invånare 2014
Befolkning
7000
6%
6000
Grön stapel står för nya invånare,
det vill säga summan av all inflytt
och födslar. Rosa stapel står för
summan av utflytt och avlidna.
Flyttströmmarnas storlek i
absolut värde varierar väsentligt
mellan kommunerna. Trots det
kan konstateras att tillflödet av
nya invånare är ungefär lika stort
i samtliga kommuner i relation till
folkmängd. Det är faktiskt så att
Ockelbo, med minst absolut antal
nya invånare och en negativ total
förändring (rosa stapel högre än
grön), är den kommun som - sett
till sin storlek - hade flest nya
invånare under 2014.
Nya invånare
5000
4000
Förlorade invånare
3000
2000
7%
5%
6%
6%
6%
1000
7%
5%
% = nya invånare i
procent av
befolkningsmängd i
respektive kommun
5%
8%
0
Källa: SCB, årsstatistik befolkning avseende 2014
Åldersstruktur, Gävleborg jämfört med riket år 2014
– andelar av befolkning
100+ år
90-99 år
80-89 år
70-79 år
60-69 år
50-59 år
Gävleborg
40-49 år
Riket
30-39 år
20-29 år
10-19 år
0-9 år
8%
6%
4%
2%
0%
2%
4%
Män
6%
8%
Diagrammet ovan visar fördelningen
av befolkning på kön och åldersgrupper. Summan av alla staplar med samma färg i diagrammet blir 100 procent
av befolkningen. Jämfört med riket
har Gävleborg relativt stor andel av
befolkningen i de äldre åldersgrupperna samt få i framförallt åldersgrupperna 20 – 39 år. Det innebär att länet
jämfört med riket har få personer
i arbetsför ålder som ska försörja
många. Detta är särskilt problematiskt
eftersom arbetskraftens andel av befolkningen i arbetsför ålder är relativt
liten, samt att arbetslösheten bland
arbetskraften är hög.
Kvinnor
Källa: SCB, folkmängd, november2014
Förändring av befolkningsmängd efter kön, kvartal två år 2015
129
Söd erhamn
139
San dvi ken
61
Ovanå ker
67
Ockelbo
Kvinno r
23
Nordan stig
Män
39
Ljusda l
64
Hudiksvall
25
Hofors
17
Gävle
95
Boll näs
-50
0
Källa: SCB, befolkningsstatistik
50
100
Diagramet visar utveckling av befolkningsmängden under det senaste
kvartalet; kvartal två år 2015. I alla
kommuner i Gävleborg skedde en
ökning av både antal kvinnor och
män. Sett till länet som helhet bestod
tillväxten av befolkning framförallt
av män (403 män jämfört med 256
kvinnor). Gävle kommun hade kvartal
två en väsentligt lägre tillväxt av
befolkningen (17 personer) än kvartal
ett (210 personer).
Sammanfattande kommentarer
• Gävleborg är det län i Sverige som har lägst andel sysselsatta
av befolkningen i arbetsför ålder
• Gävleborg är det län i Sverige som har högst andel personer
i arbetsför ålder som står utanför arbetskraften
• Arbetslösheten har sjunkit i riket, men ökat i Gävleborg
• Arbetslösheten i länet har ökat mest i Ockelbo kommun
• Arbetslösheten har minskat mest i Gävle och Nordanstig
• Gävleborg har en högre arbetslöshet bland ungdomar och bland
utrikesfödda personer, än i riket som helhet
• Nordanstigs kommun skiljer sig från övriga länet med en relativt låg
arbetslöshet bland både ungdomar och utrikesfödda personer
Arbetslösheten i Gävleborg
var i juli 10,9 %
(kvinnor: 10,1% , män: 11,7%)
Det är samma nivå som föregående månad, men innebär
en uppgång med 0,4 procentenheter jämfört med samma
månad föregående år.
Arbetsmarknad
Källa: Arbetsförmedlingen,
månadsstatistik över registrerad
arbetskraft
Definition arbetslöshet: När arbetslöshet behandlas i relativa termer är det i denna rapport i förhållande till arbetskraftens storlek, om
inget annat tydligt uttrycks. Fördelen med att uttrycka arbetslösheten i förhållande till arbetskraften istället för i förhållande till hela
befolkningen i arbetsför ålder är att arbetslöshetsmåttet då ger en bild av hur många som vill ha arbete, men inte får det.
Befolkningen 15-74 år efter arbetskrafttillhörighet,
kvartal 1 2015
Av Sveriges samtliga län, inte bara av de jämförelselän som visas i
figuren, är Gävleborg det som har minst andel sysselsatta av befolkning i arbetsför ålder. Gävleborg har även högst andel personer som
står utanför arbetskraften.
Gruppen ”Ej i arbetskraften” omfattar bl.a. personer som är studerande, pensionärer, hemarbetande, värnpliktiga eller långvarigt sjuka.
Gävleborgs län
Värmlands län
Västernorrlands län
Dalarnas län
Stockholms län
Riket exkl Stockholm,
Göteborg och Malmö
Riket
0%
sysselsatta
50%
arbetslösa
100%
ej i arbetskraften
Källa: SCB Arbetskraftsundersökningarna (AKU)
Arbetslöshet i åldersgruppen 16-64 år
Juli 2015
Färgen i respektive kommun indikerar nivån på arbetslöshet i juli 2015. Pilen indikerar om
arbetslösheten har ökat eller sjunkit sedan juli 2014.
Det senaste året har arbetslösheten sjunkit något i riket. I Gävleborg har den dock ökat, både i
länet som helhet och i åtta av tio kommuner. Ökningen har varit störst i Ockelbo, 2,1 procentenheter. I Gävle och Nordanstig har arbetslösheten minskat. I Nordanstig skedde minskningen
från en nivå som redan var den lägsta bland länets kommuner samt lägre än rikssnittet.
6,1-8%
8,1-10%
10,1-12%
12% ->
Källa: Arbetsförmedlingen, månadsstatistik över registrerad arbetskraft
Ungdomsarbetslöshet och arbetslöshet
bland utrikesfödda, juli 2015
Arbetsmarknad
70%
Riket
Arbetslöshet utrikesfödda 16 - 64 år
60%
Gävleborgs län
Ockelbo
50%
Hofors
40%
Ovanåker
Nordanstig
30%
Ljusdal
Gävle
20%
Sandviken
10%
0%
Söderhamn
Bollnäs
0%
5%
10%
15%
20%
25%
30%
Hudiksvall
Ungdom sarbetslöshet 18 - 24 år
Källa: Arbetsförmedlingen, månadsstatistik
Diagrammet visar arbetslösheten för två grupper som har svårt att ta sig in på arbetsmarknaden – unga och utrikesfödda. Diagrammet
påvisar en samvariation mellan arbetslöshetsnivån för dessa båda grupper, det vill säga att kommuner som har hög arbetslöshet bland
unga även har hög arbetslöshet bland utrikesfödda.
Både vad gäller arbetslöshet bland ungdomar och arbetslöshet bland utrikesfödda, uppvisar kommunerna i Gävleborg sämre tal än i riket
som helhet. Undantaget är Nordanstig som har en förhållandevis låg arbetslöshet bland ungdomar, lägre än riket, och även tämligen låg
arbetslöshet bland utrikesfödda. Ovanåker sticker ut i andra änden av skalan genom en hög arbetslöshet bland utrikesfödda och även en
hög ungdomsarbetslöshet.
Antal nyanmälda platser till Arbetsförmedlingen
Kommun
juli-15
Bollnäs
Gävle
Hofors
Hudiksvall
Ljusdal
Nordanstig
Ockelbo
Ovanåker
Sandviken
Söderhamn
83
404
28
114
80
22
11
18
86
63
Totalt Gävleborg 909
Källa: Arbetsförmedlingen, månadsstatistik
Antal varsel
Under juli 2015 anmäldes varsel
som berör 57 personer i länet.
Motvarande period förra året
anmäldes varsel för 193 personer.
Källa: Arbetsförmedlingen,
månadsstatistik
Enligt främjandelagen är alla arbetsgivare skyldig att lämna varsel
till Arbetsförmedlingen inför driftsinskränkning av minst fem arbetstagare. Mindre driftinskränkningar ingår inte i statistiken.
Sammanfattande kommentarer
• Gävleborg har låg utbildningsnivå jämfört med övriga landet
• Kvinnor är relativt sett mer välutbildade än män, vilket är ett mönster som gäller för hela landet
Befolkningen 16 – 74 år fördelat efter högsta utbildningsnivå
2014 – andelar i %
Kompetens
0,6
0,5
0,4
0,3
0,2
0,1
0
Grundskoleutbildning
Gymnasial utbildning
Riket
Värmlands län
Västernorrlands län
Eftergymnasial utbildning
Riket exkl storstadsområden
Dalarnas län
Gävleborgs län
Källa: SCB, befolkningens utbildning
Gävleborg är ett län med låg genomsnittlig utbildningsnivå jämfört med övriga Sverige. Andelen av befolkningen
med grundskoleutbildning som högsta utbildningsnivå är hög och andelen med eftergymnasial utbildning låg.
Befolkningen 16 – 74 år i Gävleborg fördelat efter högsta utbildningsnivå
och kön - 2014
100%
90%
80%
70%
60%
50%
40%
30%
20%
Ockelbo ▪
Hofors
▪ Ovanåker ▪ Nordanstig ▪
Ljusdal
▪
Gävle
▪ Sandviken ▪ Söderhamn ▪
Eftergymnasial utbildning
Gymnasial utbildning
Grundskoleutbildning
Uppgift saknas
Bollnäs
män
kvinnor
män
kvinnor
män
kvinnor
män
kvinnor
män
kvinnor
män
kvinnor
män
kvinnor
män
kvinnor
män
kvinnor
män
0%
kvinnor
10%
▪ Hudiksvall
Källa: SCB, befolkningens utbildning
Utbildningsnivån skiljer sig mellan könen. Kvinnor är relativt sett mer välutbildade än män. Detta mönster är inte unikt för Gävleborg
utan går igen i hela riket.
Situationen är tämligen likartad bland Gävleborgs kommuner. Gävle kommun sticker ut med högre andelar kvinnor och män med
eftergymnasial utbildning än övriga kommuner.
Sammanfattande kommentarer
•
•
•
•
•
•
•
De två största näringsgrenarna i Gävleborg är vård och omsorg; sociala tjänster samt tillverkning och utvinning
Hotell- och restaurangverksamhet är den bransch i länet som mellan 2011 och 2013 hade högst tillväxt sett till antal förvärvsarbetande
Gävleborgs län som helhet har 10,3 företag per 100 invånare
Ljusdal har mer än dubbelt så många företag per invånare som Hofors
Den vanligaste bolagsformen i länet är Enskild näringsidkare
De senaste fem åren har andelen aktiebolag ökat med cirka 30 procent
Andelen handelsbolag respektive kommanditbolag har minskat med cirka 20 procent vardera
Andel förvärvsarbetande 16+ år med arbetsplats
i regionen per näringsgren
Näringsliv
Kulturella och personliga tjänster m.m.
Vård och omsorg; sociala tjänster
Utbildning
Offentlig förvaltning och försvar
Företagstjänster
Fastighetsverksamhet
Finans- och försäkringsverksamhet
Information och kommunikation
Hotell- och restaurangverksamhet
Transport och magasinering
Handel
Byggverksamhet
Energiförsörjning; miljöverksamhet
Tillverkning och utvinning
Jordbruk, skogsbruk och fiske
Okänd verksamhet
0%
5%
10%
15%
20%
-10%
Fördelning av förvärvsarbetande mellan
näringsgrenarna 2013, %
0%
10%
Förändring antal förvärvsarbetande per näringsgren
2011 - 2013, %
Källa: SCB, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS)
De gröna staplarna visar andel förvärvsarbetande per näringsgren.
De rosa staplarna visar tillväxt per näringsgren i form av ökning/minskning av antal förvärvsarbetande.
De två största näringsgrenarna i Gävleborg är vård och omsorg; sociala tjänster samt tillverkning och utvinning.
Sett till tillväxt, de rosa staplarna, är det dock andra näringsgrenar som dominerar. Hotell- och restaurangverksamhet och fastighetsverksamhet har båda haft en väsentlig positiv tillväxt sett till antal
förvärvsarbetande. Störst tillväxt har dock kategorin Okänd verksamhet. Tillverkning och
utvinning, den näst största näringsgrenen, har haft störst nedgång av antalet
förvärvsarbetande. En viss strukturomvandling har alltså ägt rum. På det stora
hela är fördelningen mellan näringsgrenarna oförändrad under perioden.
Det totala antalet förvärvsarbetande var 2013 nära det samma som 2011.
Kvinnor och män fördelar sig väsentligt olika mellan näringsgrenarna,
se föregående rapport.
Antal företag per 100 invånare,
november 2014
Näringslivets struktur skiljer sig väsentligt mellan kommunerna i Gävleborg sett till antal
företag per invånare. Ljusdal har fler än dubbelt så många företag per invånare som Hofors.
Gävleborg som helhet har 10,3 företag per 100 invånare.
Färgen i respektive kommun indikerar nivån på antal företag
per 100 invånare i november 2014.
6,1-8
8,1-10
10,1-12
Källa: SCB – Befolkningsmängd, Bolagsverket – antal företag, samtliga företagsformer
20%
12 ->
Antal företag efter bolagsform, juli 2015
Antal i juli 2015
10 511
Aktiebolag
Bostadsrättsförening
579
Ekonomisk förening
473
15 646
Enskild näringsidkare
1 314
Handelsbolag
324
Kommanditbolag
Övriga bolagsformer
81
Fördelning mellan
bolagsformer i %,
juli 2015
36,3
2
1,6
54,1
4,5
1,1
0,3
Förändring av
antal i % från
juli 2014
27
7
5
4
-23
-19
11
28 928
100
9
Totalt antal företag
Näringsliv
Källa: Bolagsverket – antal företag, samtliga företagsformer.
Den vanligaste bolagsformen i länet är enskild näringsidkare följd av aktiebolag. Det är emellertid antalet
aktiebolag som har ökat mest under de fem senaste åren. Antalet handelsbolag respektive kommanditbolag
har minskat med cirka 20 procent vardera under samma period.
Nystartade företag och konkurser i Gävleborg
500
450
409
400
Konkurser
Nya företag
350
300
Antalet nystartade företag i Gävleborg har
varit högre kvartal 1 2015 än föregående
kvartal. Det är dock något lägre än samma
kvartal 2014 (429).
Antalet konkurser minskade något under
kvartal ett 2015 jämfört med kvartal fyra
2014.
Antalet nya företag per kvartal är nästan
10 gånger så stort som antalet konkurser.
250
200
150
100
44
50
0
Q1
Q2
Q3
Q4
Q1
Q2
Q3
Q4
Q1
2013
0
0
0
2014
0
0
0
2015
Källa: SCB – Konkurser och offentliga ackord, Tillväxtanalys – Nystartade företag
Nystartade företag och konkurser per kommun kvartal 1 2015
Hudiksvall
Bollnäs
Söderhamn
Sandviken
Gävle
Antal konkurser
Ljusdal
Antal nystartade företag
Nordanstig
Alla kommuner i Gävleborg har väsentligt
fler nystartade företag än konkurser.
Antalet konkurser är jämnare fördelat
mellan kommunerna än antalet nystartade
företag.
Ovanåker
Hofors
Ockelbo
0
25
50
75
100
125
150
Källa: SCB – Konkurser och offentliga ackord, Tillväxtanalys – Nystartade företag
KONJUKTUR
Sammanfattande kommentarer
• Konjunkturen i Norra Mellansverige, där Gävleborgs län ingår, följer i stort den nationella
konjunkturen, som haft en positiv utveckling de senaste åren
• Kvartal ett 2015 innebär en viss nedgång i förhållande till föregående kvartal, både för riket
och för Norra Mellansverige
• Jämfört med övriga län i Norrland har Gävleborg återhämtat sig efter att under kvartal två
och tre 2014 ha uppvisat något
lägre tilltro till den ekonomiska utvecklingen
• Tre av fem norrlandslän hade kvartal 1 2015 lägre tilltro till den ekonomiska utvecklingen än
föregående kvartal
Näringsliv
Konjukturbarometern
115
110
105
Riket
100
Norra Mellansverige
95
90
Q2
Q3
Q4
Q1
2014
Q2
2015
Källa: Konjunkturinstitutet – Konfidensindikatorn
Kommentar:
Norrlandsbarometern – konfidensindikator för Norrlands län
115
110
Gävleborg
105
Jämtland
Västernorrland
100
Västerbotten
Norrbotten
Norrland
95
90
Q1
Q2
Q3
Q4
Q1
2014
0
0
0
2015
Källa: Norrlandsfonden – Norrlandsbarometern
Vad säger ledare om läget i länet?
I Ljusdal finns många företag, fler än i övriga kommuner – hur kommer det sig tror du?
– Att det finns många företagare i Ljusdal tror jag beror på att man skapar sina egna jobb
i brist på passade arbete, man ser till att försörja sig själv helt enkelt. Av tradition har det
funnits många företagare i kommunen och en hel del är nog att man går i familjens fotspår.
Ljusdal ligger också geografiskt bra med bra kommunikationer samt relativt lätt att få bra
personal som också stannar.
Carina Janars
Centrumledare
Ljusdal i Centrum
Länet har en låg utbildningsnivå – hur höja den? Särskilt behov för män – hur möta det?
Maj-Britt Johansson
Rektor
Högskolan i Gävle
– Då hela 70 procent av studenterna vid Högskolan i Gävle kommer från hem utan akademisk
bakgrund gör vi redan i dag en avgörande insats för att just höja utbildningsnivån i vårt län.
För att vi ska kunna bidra ytterligare behöver regeringen ge oss fler utbildningsplatser, vilket
vi kraftfullt verkar för.
– Vad gäller att rekrytera fler män till Högskolans utbildningar bedriver vi ett omfattande
arbete. Förutom att vi hela tiden försöker locka män till de kvinnodominerade utbildningarna
så kan här nämnas basår och bastermin för studenter utan högskolebehörighet som leder till
plats på våra ingenjörsutbildningar. Även våra s.k. coop-utbildningar inom naturvetenskap
och teknik med insprängda betalda arbetsperioder i utbildningarna lockar många män.
Bollnäs kommun har hög inflyttning från andra län – hur kommer det sig?
Vari ligger attraktiviteten?
Peter Eriksson
Näringslivschef
Bollnäs kommun
– Bollnäs har en hög tillgänglighet med bra kommunikationer, en fungerande arbetsmarknad
med ett näringsliv som investerar och utvecklas.
– Viktigast av allt är förmågan att kunna tillvarata de förutsättningar vi har som kommun. Den
utveckling vi sett under de senaste åren är bara början på resan mot den framtid som vår
politik pekat ut att vi ska möta. Vi ska fortsätta skapa förutsättningar för befolkningstillväxt
med målet 27 000 invånare vid utgången av 2018.
Länet har få personer i arbetsför ålder som ska försörja många, och en låg andel av
befolkningen som är i arbetskraften, samt en hög arbetslöshet. Hur ska vi möta denna
utmaning?
Charlotte Humling
Arbetsförmedlingschef
Gävle
– Genom att fler, arbetslösa och redan anställda, får och tar möjligheten till att studera kan
vi möta länets arbetsgivares behov. Det handlar om allt från att komplettera oavslutade
gymnasiestudier till att höja sin utbildningsnivå till yrkeshögskola eller högskola. Vi behöver
också få fler arbetsplatser att öppna och ta emot arbetslösa för praktik eller arbetsplatsförlagd utbildning så att arbetskraften och arbetsgivare möts. I mötet uppstår ofta ”tycke”
och det blir en rekrytering och en ny medarbetare som hjälper företaget att växa.
Kontakt och ansvarig utgivare:
Niclas Cronsell
[email protected]
Avdelningschef
Arbetsmarknad och kompetens Region Gävleborg