Plan för att förebygga diskriminering och
kränkande behandling - främja likabehandling
för Kyrktåsjö skola och fritidshem
Läsåret 2013-2014
Vår vision
• Diskriminering,
trakasserier och annan
kränkande behandling
ska inte förekomma .
• Alla ska känna sig trygga
och välkomna på skolan
och fritidshemmen.
• Alla ska få vara den man
är.
• Både barn och föräldrar
ska känna förtroende för
personalen.
Skolans trivselregler
På vår skola har vi bestämt att:
Sluta på en gång när någon säger till.
Respektera alla även dom vi inte gillar.
Vi ska vårda vårt språk.
Låta bli att störa och förstöra för andra.
Konsekvenser när någon bryter mot reglerna i likabehandlingsplanen
2013/2014
Den eller de berörda får en tillsägelse.
Den eller de berörda får sitta i klassrummet och arbeta på rasten.
Den eller de berörda får tillsammans med sin lärare ringa hem till
sina föräldrar och förklara vad som hänt.
Den eller de berörda får efter samråd med föräldrar kvarsittning.
Definitioner och begrepp
De sju diskrimineringsgrunderna: kön, könsöverskridande identitet
eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,
funktionshinder, sexuell läggning och ålder.
Direkt diskriminering: någon missgynnas genom att behandlas sämre
än någon annan i samband med diskrimineringsgrunderna.
Indirekt diskriminering: någon missgynnas av en bestämmelse eller ett
förfaringssätt som verkar neutralt men som missgynnar ett barn eller
en elev av skäl som har samband med en viss diskrimineringsgrund.
Trakasserier: kränkningar som har samband med någon av de sju
diskrimineringsgrunderna.
Sexuella trakasserier: kränkningar av sexuell natur, behöver inte ha
samband med någon av diskrimineringsgrunderna.
Annan kränkande behandling: uppträdande som kränker någons
värdighet.
Mobbning: upprepad negativ handling när någon eller några tillfogar
eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag.
Kartläggning av nuläget
• Enkät till barnen
• Frågor till barn/föräldrar inför
utvecklingssamtal
• Samtal i arbetslagen
• Skolråd med frågor kring detta
Årets utvecklingsområden
•
•
•
•
Ta upp skolans regler vid varje skolmöte
Visa hänsyn när man går in och ut vid rast
Arbeta med drama/retoriska övningar
Öka medvetenheten om denna plan hos
alla
Främja likabehandling
• Fördela talutrymmet vid t.ex.
samlingar lika mellan flickor
och pojkar och olika individer
oavsett ålder, etnicitet, religion
• Leka lekar där alla/många kan
vara med
• Leka och umgås på många
ställen och utan uppdelningar
• Grupp- och samarbetsövningar
på lektionstid
• Använda läromedel som
belyser att människor är och
lever på olika sätt
• Personalen får kunskap om
hur egna normer och
värderingar påverkar
Förebygga
kränkning/diskriminering
• Medvetandegöra alla om att
inga former av kränkningar
accepteras, vara en god
kompis och reagera
• Levande umgängesregler
• Ge barnen förutsättningar för
att utveckla demokratiska
värderingar och våga ta
ställning
• Medvetna vuxna är ute med
barnen på raster
• Föräldrarna involveras
När det upptäcks att någon kan vara utsatt
för trakasserier eller annan kränkning
• Skolans handlingsplan används.
• Utredning gör i första hand av klasspersonal
med stöd av någon fler från samma eller annat
arbetslag.
• Föräldrar informeras samma dag, liksom rektor.
• Uppföljning ska alltid ske.
• Vid misstanke om att personal kränker barn ska
rektor utreda.
Utvärdering av årets plan
• Utvärdering sker tillsammans med
eleverna i slutet av maj.
• Personalen delger varandra senast första
veckan i juni.
• Under september månad tas
utvärderingen också upp i skolrådet.
• Resultaten redovisas i planen för nästa
läsår och tas upp på föräldramöten.
Så här gick det 2012 - 2013
• Under lektionstid har samarbetet mellan barnen fungerat bra.
• Många har blivit mer medvetna om sitt eget ansvar att vara en god
kamrat.
• Alla grupper har arbetat med att det ska bli lugnare i kapprummen.
En vuxen finns i kapprummet. De flesta tycker att det blivit bättre.
• Skolmöten har genomförts, där eleverna känner en större trygghet
att tala inför grupp.
• Vid några tillfällen har eleverna påtalat att de inte tycker att
personalen håller sig till vår konsekvensplan. Under våren har vi
blivit mer medvetna om detta och märkt att den endast behövt
användas vid ett fåtal tillfällen.
• Konsekvensplan: 1. Tillsägelse, 2. Sitta inne på rasten, 3. Eleven
ringer själv hem till förälder och berättar vad som hänt, i sällskap
med vuxen. 4. Eventuell kvarsittning efter överenskommelse med
förälder.
Umgängesregler
•
•
•
•
Vi ska behandla andra som vi själva vill bli behandlade
Vi är trevliga mot varandra och säger hej, när vi ses
Vi är ute på rasterna och innan skolan börjar
Vi får vara på skolans område på rasterna, men låter bli att vara
bakom idrotten och på parkeringen
• Vi kastar snöbollar i den högra skolbacken
• Vi tar in spadar, hopprep, bollar och annat när vi använt dem
Dessa regler förändras vid behov och tas i skolrådet.
Handlingsplan
bilaga 1
Hur vi utreder:
Utredningen skall alltid ske med all möjlig hänsyn till den som är utsatt och övriga inblandade. Vad som har hänt bör allsidigt belysa vad som har
inträffat och omfatta både den flicka eller pojke som blivit utsatt och han/hon/de som påstås ha utövat kränkningarna.
Första samtalet sker med klassläraren och/eller den vuxne som sett vad som hänt. Samtalet dokumenteras och läses upp för berörd elev som får
styrka att det är rätt uppfattat av den vuxne.
Vid behov tillsätts ett utredningsteam av en grupp vuxna, bestående av lämplig pedagogisk personal, vid behov förstärkt med skolkurator.
Teamet kartlägger och dokumenterar alla fakta som:
1.
En allsidig belysning om vad som egentligen har hänt.
2.
Vem/vilka är utsatta?
3.
Vem/vilka är det som kränker?
4.
Hur ofta och hur länge har kränkningarna pågått?
5.
Var äger kränkningarna rum?
6.
Orsakerna till den uppkomna situationen samt söka analysera dessa.
7.
Vad kan den/de som kränker göra för att få ett slut på kränkningen? Dagliga samtal för att få ett slut på beteendet.
8.
I allvarliga fall upprättas ett åtgärdsprogram.
Samma dag skall följande samtal göras:
1.
Personligt samtal med flickan eller pojken som kränkts (tillsammans med vårdnadshavare om så önskas) samt information till berörda
vårdnadshavare. Undvik att plocka flickan eller pojken ur gruppen för detta samtal.
2.
Allvarligt samtal med utövaren, först därefter med var och en av dem som understödjer kränkningarna med detaljerade uppgifter om vad
som hänt och krav på att var och en tar ansvar för att vända på den uppkomna situationen. Fråga vad vederbörande tänker göra för att
trakasserierna/kränkningarna skall upphöra. Skriv ner det!
3.
Kontakt med utövarens och de aktivt inblandade barnens vårdnadshavare, för att informera dem och be om deras medverkan och hjälp. Var
positiv och konstruktiv!
Uppföljningsfasen:
•
Åtgärdsprogram upprättas vid behov för de inblandade.
•
Kontinuerliga samtal med han eller hon som blivit kränkt och hans/hennes vårdnadshavare senast efter två veckor och därefter efter en
månad samt vidare (eller i den takt som den kränkte önskar) tills kränkningarna har upphört. Har det blivit någon förändring? Han/hon som
utsatts kan behöva stödjande samtal med kurator, skolsköterska eller psykolog.
•
Uppföljande samtal senast efter två veckor med barnet/barnen som utövat kränkningen och sedan efter en månad samt vidare vid behov.
Stödjande samtal kan behövas.
Överlämnandefasen:
•
Elevvårdskonferens sammankallas, om man inte når tillfredsställande resultat efter handlingsplanen ovan. Lämpliga möjligheter diskuteras
eller i undantagsfall flytta elev som kränker till annan skola.
•
Barn-, kultur och utbildningsnämnden informeras om man inte kommit till någon lösning av ärendet och överväger att överlämna det till
polis eller socialtjänst.
Trakasserier och annan kränkande behandling mellan vuxen och elev
•
Rektor utreder och ansvarar för dokumentation, uppföljning och kontakt med facklig representant till den vuxne samt skyddsombud.
