Resan
TEXT OCH FOTO: JÓHANN ÓLI HILMARSSON (WWW.JOHANNOLI.COM)
Ovan till vänster: En av de
nearktiska växter som växer på
Island är praktmjölke.
Ovan till höger: En liten
strandrågsplanta i en öken på
centrala Island. Detta är också
den största öknen i Europa.
Jorderosion på grund av överbetning är ett stort problem på Island.
Island – kargt och mäktigt
Den som vill botanisera på Island får vara beredd att böja sig ned. Mycket av
floran är tilltryckt och småvuxen. Antalet kärlväxter är förhållandevis litet, men
juveler gömmer sig här och där i det ödesmättade landskapet.
N
är Island först koloniserades
var det till stor del skogbevuxet, främst av björksnår.
Vid slutet av 1200-talet e. kr.
beskrevs Island av Ari den vise
i sin bok Íslendingabók som: ”skogsbevuxet
från berg till hav”. När Island koloniserades under 600-talet var det början på en
22 vilda växter | 2.2013
stor och ännu pågående störning av det
känsliga ekosystemet. Skog som höggs ned
för att framställa träkol, och mark som
överbetades av framför allt får ledde till
jorderosion. Processen påskyndades av
naturliga fenomen som vulkanisk aktivitet,
glaciala rörelser och förändrat klimat.
Idag återstår bara en fjärdedel av Islands
växttäcke som det såg ut för drygt 1 000 år
sedan.
Europas största öknar
Island domineras av stora områden med
kala berg, steniga öknar, sandiga öknar
och lavafält. Island har faktiskt lite otippat Europas största öknar. Landskapet
Den isländska vallmon,
fjällvallmo.
och geografin är ungefär likadana på hela
ön. Det är visserligen mycket nederbörd,
men marken är så genomsläpplig att
vattnet rinner rakt igenom. Men det finns
oaser, framför allt på höglandet, nedanför
glaciärerna, ofta längs bäckar och åar. Det
är näringsrika områden med permafrost
(tundra) som skapar ett blomstrande och
myllrande växt- och fågelliv. Tyvärr har
dessa områden ständigt varit hotade att
omvandlas till reservoarer för vattenkraft.
Förutom hoten från vattenkraft och jorderosion, har de isländska ekosystemen påverkats negativt av utdikning för att skapa
jordbruksmark. Detta var särskilt påtagligt
under perioden 1950-1980.
Subarktisk vegetation
Berg dominerar, men Island har också
stora områden med gräs och sumpmark.
Vegetationen är mestadels subarktisk
och kännetecknas av ett överflöd av gräs,
halvgräs och besläktade arter. Men även
lågväxande ris och buskar, speciellt ljung,
kråkbär, odon, mjölon, viden och dvärgbjörk tar mycket plats. Bara på några få
isolerade platser kan man hitta högväxta
björkar.
Björksnår och skog täcker inte mer än
en dryg procent av Island. De flesta platser
vilda växter | 2.2013 23
Resan
där björkarna bildar skogar ligger på cirka
100 meters höjd över havet, men det finns
björkskog ända upp till cirka 400 meters
höjd.
Inte så många kärlväxter
Kärlväxterna är få till antalet, omkring
490 (att jämföra med cirka 2 500 kärlväxter i Sverige). Artfattigdomen är ett viktigt
kännemärke för Islands flora. Orsakerna
till de få arterna är att en stor del av landet
var täckt av glaciäris under slutet av den
förra istiden. Till detta kan läggas landets
isolerade läge, och att det inte befolkades
förrän ganska sent i historien. Vissa forskare anser att ett antal av landets växter
överlevde senaste istiden, medan andra
tror att samtliga arter har invandrat med
hjälp av vind, fåglar och människor efter
istiden. Klart är i alla fall att människan
i hög grad har påverkat floran genom att
sprida växter både avsiktligt och oavsiktligt. I många fall är växterna spridda från
trädgårdar eller odlingar.
Gullbräcka och liten blåklocka
Ungefär hälften av alla kärlväxter är
utbredda över hela ön, med vissa undantag
för den centrala högplatån där växtförhållandena är särskilt tuffa jämfört med kusterna. Exempel på släkten som finns över
hela Island är maskrosor och smörblommor. Andra arter har en mer begränsad
utbredning och växer bara i vissa delar av
landet. Några av dem är också symboler
för de regioner där de växer. Exempel är
liten blåklocka och gullbräcka på östra
Island samt fjällvallmo och skogskovall
i Västfjordarna. Bland sällsynta växter,
finns flera som bara växer på några få platser, eller till och med på en enda lokal, som
till exempel gaffelbräken på Nordön och
mattlummer på sydvästra Island. Generellt
är floran mer homogen över ön än man
kanske skulle förvänta sig.
Många svampar
Mer än 600 arter av mossor har hittats på
Island (1 000 i Sverige), 700 arter av lavar
(2 000 i Sverige) och 2 000 svamparter
(över 12 000 i Sverige). En orsak till det
stora antalet svampar är att många av dem
är mikroskopiska och kan transporteras
med vinden. Svampar trivs också i infertila
jordar.
Floran på Island har en nordeuropeisk
prägel och arterna varierar i antal mellan
områden, vissa är mycket vanliga, medan
24 vilda växter | 2.2013
andra är sällsynta. Vissa mossarter hör
till de vanligaste växterna i landet, som
raggmossorna grå raggmossa och sandraggmossa.
4 Den bästa tiden att plocka russinen
på Island är från juni till augusti .
4 På Island växer en del nearktiska
växter som praktmjölke, islandsstarr, Salix
callicarpaea och grönlandsyxne. (Nearktis
omfattar delar av Mexiko, Nordamerika
och Grönland)
4 Det finns inga endemiska arter på
Island, men många endemiska underarter, som till exempel tre underarter av
fjällvallmo.
4 Det finns speciella växtsamhällen i
geotermiska områden, där den vulkaniska
aktiviteten styr vilka växter som kan leva
där.
Mer att hämta:
Islandske naturhistoriske institutionen har en
webbsida: www.ni.is. Även på webbsidan
www.floraislands.is finns mer att läsa.
Ovan till vänster: Kratersjön Litla-Fossvatn i
Veiðivötn-området. Raggmossa växer runt sjön
tillsammans med kvanne.
Längst upp till höger: Våtmarker i det 8 000 år
gamla lavaområde, samt Ölfusárós-deltat på södra
Island.
Till vänster: Islandsstarr är en nearktisk ört som
växer på Island. Enstaka kråkklöver kan också
ses.
Längst ner till höger: Tundra finns endast på
höglandet. Här är den välbekanta Þjórsárver, den
största häckningsplatsen för spetsbergsgås i
världen och ett så kallat Ramsar-område.
vilda växter | 2.2013 25
