Daggkåpor – Alchemilla
Familjen Rosväxter
Daggkåpor finns av många slag, men arterna liknar varandra mycket och är ofta svåra att skilja åt.
Blommorna är små och gröna-gröngula och sitter i små knippen. Bladen är stora, har 5-11 tandade flikar
och är till formen mycket typiska för släktet. Blomningstiden varierar något mellan arterna, men från
maj till juli brukar man kunna se blommande daggkåpor.
Fuktiga morgnar syns ofta en eller flera droppar pärla sig på bladovansidan. Detta är oftast inte dagg
utan växtens "svettdroppar", som pressats ut vid bladspetsarna på grund av högt vätsketryck och som
inte avdunstat på grund av den fuktiga luften runtomkring. Ofta rinner vätskan ner och ger upphov till en
droppe i bladkåpans mitt. I denna droppe kunde de medeltida alkemisterna se ”de vises sten”, en
mytomspunnen sten som kunde ge evig ungdom och hälsa, men som också dolde det element som
behövdes för att framställa ädla metaller ur oädla. Bladen har använts till många medicinska ändamål,
kanske framför allt mot diarré och vid sårläkning. Man har gjort te på dem och även ätit dem tillagade
som grönkål.
Lästips
Här hittar du daggkåpa
Den nya nordiska floran - s. 306
Hallands flora - s. 351-355
Smålands flora – s. 398-403
Flora Femsionensis - s. 21
Människan och floran - s. 368
Örtmedicin och växtmagi - s. 115, 386-387
Nyttans växter - s. 144-145
Daggkåpa finns i örtrika ängs- och
betesmarker. I Bökeberg finns gott om
daggkåpa. På kullen mitt emot Haggården, vid
6310745 N, 1348776 Ö finns den också.
