Rundsileshår – Drosera rotundifolia Familjen Sileshårsväxter Rundsileshår är en av ett fåtal svenska köttätande arter. Den växer framför allt på näringsfattig mossoch kärrmark. Blommorna är vita, har fem kronblad och sitter 6-10 samlade i toppen av stjälken, medan rosettbladen är runda, skaftade och liggande längs marken. De två senare egenskaperna skiljer arten från våra andra sileshårarter, vilka har tunglika, mer uppresta rosettblad. Arten blommar i juni–augusti. Att sileshårsplantornas växtplatser är fattiga på kväve kompenserar växten genom att den "äter" insekter. På ovansidan av bladen finns ett antal körtelhår som vid retning utsöndrar ett sekret som gör att insekterna klibbar fast. Samma sekret innehåller också enzymer (proteiner som utför olika arbeten) som långsamt bryter ner insektens proteiner till sina kvävehaltiga beståndsdelar, vilka därefter tas upp av växten. Under en sommar kan uppemot 2000 insekter ätas av en och samma växt. Sileshår kan användas för att framställa långmjölk genom att mjölken silas genom bladen eller att mjölkärlet smörjs. Mjölken blir då degig och får en längre hållbarhet. Sileshårets sekret har också använts på vårtor och liktornar (hudförhårdnader). Lästips Här hittar du rundsileshår Den nya nordiska floran - s. 242 Hallands flora - s. 342 Smålands flora - s. 231-232 Flora Femsionensis - s. 19 Örtmedicin och växtmagi - s. 235 Människan och floran - s. 118 Nyttans växter - s. 371 Både rundsileshår, storsileshår och småsileshår växer nära Mogölen i Mogölsmyrens naturreservat. Där kan man lära sig skilja de olika arterna åt, till exempel nära 6303339 N, 1346863 Ö..