Harsyra – Oxalis acetosella
Familjen Harsyreväxter
Harsyran är en vanlig växt på skuggiga, friska–fuktiga och näringsrika skogsmarker och bildar gärna
vackra öar i skogens mossbädd. Harsyrans blad utgörs av tre hjärtformade småblad och liknar därför
vitklöverns blad. Bladen, som också är glest håriga och har rödaktig undersida, är liksom blommorna
direkt skaftade från den krypande jordstammen. Blommorna är vita med röda/violetta nerver och
blommar från april till juni. Fröna vilar i en kapsel som, om den är mogen, öppnas explosionsartat då
man petar på den.
Växten reagerar tydligt på vad som sker omkring den. Vid stark sol eller mörker viker småbladen
ihop sig för att skydda växten mot eventuell uttorkning och frost.
Harsyrans blad äts av många och smakar syrligt på grund av innehållet av oxalsyra. Ett stort intag av
växten kan dock vara farligt, eftersom oxalsyran då kan bilda njursten hos känsliga personer. Harsyran
innehåller även C-vitamin och den har därför tidigare ätits i syfte att förebygga och behandla skörbjugg.
Växten har också ätits mot bland annat inälvsmask, trög mage och som blodrenande medel.
Lästips
Här hittar du harsyra
Den nya nordiska floran - s. 367
Hallands flora - s. 414
Smålands flora - s. 362
Flora Femsionensis - s. 25
Människan och floran - s. 370
Nyttans växter - s. 195
Vilda växter som mat och medicin - s. 151-152
Örtmedicin och växtmagi - s.146
Harsyran trivs bra i lundartade lövskogar med
mulljord, bokskog och även i fuktiga och
växtliga barrskogar. En plats är på
Dullaberget vid 6310130 N, 1349778 Ö.
