Smörblomma – Ranunculus acris Familjen Ranunkelväxter Ängens tindrande smörfat – smörblomman – är en av våra vanligaste växter och känns nog igen av oss alla. Den föredrar näringsrik jord och hittas ofta vid väg- och åkerrenar, på övergivna ängar och på betesmarker. Eftersom varken kor eller hästar äter av den skarpt smakande växten, får den stå orörd i hagen medan den ser sina konkurrenter friseras av de framlöpande mularna. Smörblomman gynnas därför av bete. Liksom de flesta andra arter av smörblommor har den fem glansiga kronblad och djupt handflikiga blad på och vid basen av stjälken. Växten blommar i juni–september och sprider sig därefter med hjälp av små nötter. En annan vanlig smörblommeart är revsmörblomma, Ranunculus repens, som skiljs från smörblomma bland annat genom sina rotslående utlöpare. Smörblommor är giftiga och ger obehagliga symptom då de äts och kan ge retningar på huden om de krossade kommer i långvarig kontakt med den. På grund av dessa egenskaper har växten tidigare använts för att försöka fräta bort vårtor och bölder. Den har också bland annat använts som omslag mot gikt. I mitten av blomman finns en taggig kupol av märkesflikar och vid basen av denna sitter nektargömmena. Tack vare denna strategiska placering av nektarn måste pollinatörerna stöka runt rejält bland ståndarna och bända sig över kupolen för att komma åt sötsakerna. Under tiden pollineras växten. Lästips Här hittar du smörblomma Den nya nordiska floran - s. 176 Hallands flora - s. 301 Smålands flora - s. 218 Flora Femsionensis - s. 16 Nyttiga växter för människor och bin - s. 149 Örtmedicin och växtmagi - s. 325, 345 Nyttans växter - s. 385 Smörblommor finns i hagmarkerna runt Femsjö. Titta till exempel vid början av Gula spåret vid 6309990 N, 1349050 Ö.