Blodrot – Potentilla erecta
Familjen Rosväxter
Liksom de flesta andra svenska fingerörter (släktet Potentilla) har blodroten blad med fem fingrar och en
gul krona med dubbelt foder. Vad som dock är speciellt för blodroten (och även den sällsynta arten revig
blodrot) är att kronbladen bara är fyra till antalet. De gula kronbladen har ett orangefärgat fält nära
blommans mitt och mellan kronbladen tittar fyra spetsiga foderblad fram. Roten är tjock och träig, smakar
bittert och blöder i rött om man snittar den. Blomning sker i juni till augusti och växten hittas i ett flertal
olika miljöer, till exempel på betesmarker, vägrenar, gårdsplaner och hyggen.
Blodrot har en gedigen historia som läkeväxt och det är den bittra roten som tagits tillvara. Ett avkok på
denna har använts på svårläkta sår, vid blodiga diarréer, tarmkatarrer och munsår. Även blodrotsbrännvin
har använts i olika huskurer. Den skarpa röda färgen i roten kan användas vid färgning av exempelvis
skinn och läder, medan rotens garvsyror kommer väl till pass vid skinngarvning.
Lästips
Här hittar du blodrot
Den nya nordiska floran - s. 302
Hallands flora - s. 366
Smålands flora - s. 423
Flora Femsionensis - s. 21
Vilda växter som mat och medicin - s. 141
Människan och floran - s. 418-419
Örtmedicin och växtmagi - s. 100
Nyttans växter - s. 117
Blodroten är vanlig i Femsjö. Leta till exempel
på kullen mitt emot Haggården, 6310714 N,
1348804 Ö.
