Länsbibliotek Skåne
Elisabet Håkansson
Telefon 040-660 85 94
[email protected]
LÄSBITEN
- ett regionalt läslustprojekt i Skåne
Sammanställning och utvärdering av projektet som startade
hösten 1999 och avslutades våren 2002.
Ett regionalt läslustprojekt i Skåne där följande 18 kommunbibliotek deltog:
År 1. Burlöv, Hässleholm, Höganäs, Malmö, Svalöv, Ängelholm
År 2 Hörby, Höör, Kristianstad, Lund, Osby, Ystad
År 3 Bjuv, Eslöv, Landskrona, Skurup, Staffanstorp, Trelleborg
Projektledare: Agneta Edwards, litteraturpedagog, Helsingborg
Gästföreläsare: Ingrid Aulin-Larsson, förskollärare, Helsingborg
Projektansvarig: Elisabet Håkansson, Länsbibliotek Skåne, Malmö
Projektets målgrupp och syfte
Att på olika sätt stimulera, inspirera och förmedla läslust till personal inom förskolan
samt även till föräldragrupper och uppmärksamma läsningens betydelse.
Att öka kunskapen och förståelsen för språket och böckernas betydelse för barns
språkutveckling hos ovan nämnda målgrupper.
Genomförandet
Projektet startade hösten 1999 och avslutades våren 2002
En projektledare, Agneta Edwards, anställdes på halvtid med början 99-09-01
Projektet lades upp med tidsperspektivet 3 år och varje år deltog 6 nya kommuner.
Totalt deltog 18 av de skånska kommunerna i projektet LÄSBITEN.
Varje kommun fick 20 platser, dvs en grupp/kommun.
Inför varje projektstart inbjöds de sex kommunernas ansvariga barnbibliotekarier till ett möte
där Agneta redogjorde för projektets uppläggning och innehåll samt delade ut värdefull och
välstrukturerad information samt många goda råd alltifrån hur man kontaktar, informerar och
utformar en tydlig inbjudan till barnomsorgen till bra förslag på böcker som kan ingå i de
bokpaket som avslutningsvis skulle överlämnas till respektive förskoleavdelning. Eftersom
Agneta tidigare varit ansvarig för ett liknande projekt i Helsingborgs kommun, hade hon
praktisk erfarenhet och mycket värdefull information och var under hela projekttiden ett stort
stöd för de deltagande kommunerna.
Steg 1
Fortbildning av förskolepersonal
Steg 2
Inspirationsträffar med föräldrarna
Inspirera övriga kollegor samt föräldrarna
368 personer från 279 förskolor deltog i projektet, dvs ca 20 deltagare /kommun.
Från flera förskolor/avdelningar deltog mer än en förskollärare.
Hälften av kommunerna uppger att de hade deltagare även från privata förskolor och
friskolor.
Intresset för deltagandet var stort, alla intresserade förskolor kunde inte, rapporteras från
några kommuner, beredas plats. I ett par kommuner dubblerade man projektet, och ytterligare
någon kommun planerar göra det, då med lokala medel.
Inköp, iordningställande och överlämnande av Bokpaket
Barnbibliotekarierna köpte in ett stort antal barnböcker, främst bilderböcker. Dessa böcker
fanns med under hela fortbildningen. Böckerna fanns tillgängliga, läckert exponerade vid
varje utbildningstillfälle och tillgängliga för utlån till deltagarna. I samband med varje
utbildningstillfälle ingick bokdiskussioner kring de böcker man lånat hem.
Dessa böcker skulle senare ingå i de bokpaket som varje enskild förskola/förskoleavdelning
skulle få i bokgåva efter avslutat fortbildning/projekt.
Varje förskola/förskoleavdelning fick mellan 30-75 böcker i bokgåva. Denna gåva
överlämnades till förskolan och var en gåva från kommunbiblioteket.
Bokpaketen överlämnades till förskolorna på de mest fantastiska sätt.
Varje kommun gjorde efter sina förutsättningar och möjligheter, en bokfest blev det.
Fortbildning av förskolepersonal
Föreläsare:
Agneta Edwards, litteraturpedagog, Helsingborg
Ingrid Aulin-Larsson (gästföreläsare) förskollärare, Helsingborg
År 1.
Samtliga grupper fick utbildning vid fyra tillfällen x 2.5tim.
Vi fick då också klart för oss att Ingrids 60 min medverkan borde förlängas.
Man ansåg att en föreläsning, som behandlade och belyste med konkreta exempel hur man på
olika sätt kan arbeta med sagor och läsning på en förskola, var så värdefull att man ville ge
detta större utrymme, vilket man också gavs möjlighet till år 2.
Under år 1 gavs endast ca 60 minuter för denna föreläsning.
År 2. Kommunerna köpte till ytterligare ett föreläsningstillfälle, med förskollärare Ingrid
Aulin-Larsson, subventionerat av Länsbibliotek Skåne. ABF tillsköt också medel i ett par
kommuner till projektets extra föreläsningstillfälle.
År 3. Vi kunde, med hjälp av statliga medel, lägga in denna föreläsning, dvs ett femte
utbildningstillfälle, i den ordinarie kursplanen.
Projektledaren ansvarade för fortbildningens innehåll, uppläggning och genomförande.
En eller flera barnbibliotekarier från respektive kommunen var närvarande vid samtliga
utbildningstillfällen.
Fortbildningsdagarnas tema
1.Introduktion:
Presentation av projektet
Varför är små barns läsning viktig?
Barnet i mediesamhället
Boknytt
2. Var? När? Hur? Vad?
Bokens plats på förskolan; hyllor, backar, biblioteksbesök, bokval
Skapa en bra sagostund; miljö, tid, ritualer – vem läser och hur?
3. Vad är en saga?
Folksagor och konstsagor
Muntligt berättande
Magi och empati i sagorummet – praktiska råd och tips
Barnboken i läroplanen
4. Liten barnlitteraturhistoria
Barnboken som pedagogiskt verktyg
Dubbelt tilltal – är barnboken för barn?
Bokens väg från idé till färdig produkt (anm. Här har Thomas Halling
engagerats av en del kommuner och varit uppskattad gästföreläsare år3.)
5. Bilderboksteori
Hur är en bilderbok uppbyggd?
Hur väljer man böcker – bredd, djup, innehåll-form?
Kapitelböcker för de minsta
Enkätundersökningen visar att föreläsarna var mycket uppskattade, kunniga, entusiasmerande
och gav många tips.
Flertalet deltagare önskade att man hade haft flera utbildningstillfällen och att flera av deras
kollegor hade möjlighet att deltaga.
Informations och inspirationsträffar med föräldrar har på olika sätt startat i flera
kommuner. Flera planerar och är på gång. Se vidare enkätsvar nr 11.
Projektet fortsätter lokalt med steg 2, dvs att i samarbete med förskolans personal bättre nå
föräldrarna och informera om böcker, läsning och språkutveckling.
På så vis kommer projektet att fortleva i dessa kommunerna.
Fortbildning av barnbibliotekarier
Föreläsare: Agneta Edwards
Under år 1, 2 och 3 arrangerades varje år tre fortbildningsdagar för barnbibliotekarier
med totalt 194 deltagare.
Syftet var att ”fylla på” inför barnbibliotekariernas informations- och läslustträffar framöver, i
samarbete med förskollärarna i deras möte med föräldragrupperna ute på ”projektförskolorna”.
194 barnbibliotekarier deltog vid totalt 6 tillfällen.
Fortbildningsdagarna var mycket uppskattade då tillfälle också gavs för diskussioner,
kring barnlitteraturen och förmedlandet samt inte minst erfarenhetsutbyte .
Informationsmaterial
- projektets egen logga
Se bifogat material.
Loggan är ritad av Maria Jönsson, bibliotekarie, Höganäs bibliotek
Klistermärket: Beställdes regionalt, köptes in och användes av kommunbiblioteket
på olika sätt inom projektet.
T ex utrustade man samtliga böcker med ett sådant klistermärke.
Knapp: Beställdes regionalt köptes in av kommunerna och delades ut på olika sätt
vanligtvis till barn i den grupp vars lärare deltagit i projektet.
Barnbibliotekariernas kommentarer
Det har varit roligt att arbeta med projektet. Kontakterna med förskolan har stärkts och det har
blivit roligare och känns mer meningsfullt nu att arbeta med de små barnen. Vi har på detta
sätt också fått en bra referensgrupp inom förskolan. Har återigen fått bekräftat hur viktiga
sagostunderna är.
Deltagarna har varit positiva och gärna pratat, roligt att se så engagerad förskolepersonal.
Agnetas kunskap, engagemang inte minst då det gällde förmedlande av boktips väckte
deltagarnas nyfikenhet mycket påtagligt.
Uppslutningen har varit mycket stor vilket återigen tyder på att föreläsningarna var både
välkomna och uppskattade.
Man hade gärna sett att projektet kunde förlängas.
Flera kommuner har fortsatt med träffar för denna målgrupp. Förutom boktips och aktuell
information om barn och böcker har en del kommuner visat på hur man söker i katalogen och
andra hjälpmedel för att hitta de böcker man söker.
Flera barnbibliotekarier har framfört att det varit stimulerande att lyssna till ”någon annan”
som pratade om böcker och vikten av läsning. Agneta var en kunnig och väl förberedd person
som ”gav” barnbibliotekarierna påfyllning.
Överlämnandet av bokpaketen skedde på olika sätt, mycket styrdes av personaltätheten
både på biblioteket och förskolan och även avståndet till biblioteket.
En del förskolor föredrog att själv komma och hämta paketen, andra kom med stor glädje
med barngruppen till biblioteket där det hade arrangerats olika trevliga saker som t ex
teaterföreställningar, skattjakt med sång och musik, lekar och snitslade banor som ledde till
bokskatten. Eller ett härligt bokprat, en saga och därefter överlämnandet av ett stort och
kanske glänsande paket på vilket det ibland satt en liten mjukdjursfigur.
Att deltagarna i några fall (se enkäten fråga 1) menade att de fick information om detaljerad
kursplan för sent har i flera fall sin förklaring i att rektorerna tyvärr inte skickade in namnen
på deltagarna i tid
Projektledarens kommentarer
Som projektledare och föreläsare har jag upplevt det mycket stimulerande att
besöka dessa 18 kommuner och möta så många entusiastiska barnbibliotekarier
och intresserad förskolepersonal. Likheter och skillnader mellan kommunerna
blir tydliga när man kommer utifrån, vilket ger en del erfarenheter värda
att kommentera.
Mitt samarbete med barnbibliotekarierna har i samtliga kommuner varit
lättsamt och präglat av ömsesidigt förtroende. Däremot har bibliotekariernas
grad av engagemang och eget deltagande under träffarna har varierat ganska
kraftigt och jag kan med bestämdhet säga att det är där man lokalt varit
bäst förberedd och mest engagerad som projektet kommer att leva kvar länge
och sprida sig successivt. Barnbibliotekarien på orten är ju den som ska
hålla kontakten och driva litteraturarbetet vidare med förskolorna efter
projekttidens slut, därför är det viktigt att den personen också är tydlig
och starkt närvarande. Seminarierna blir också lättsammare då och man kan få
starkare lokal anknytning.
Antalet inköpta böcker och sättet att exponera dem har också haft betydelse,
maffiga mängder som tilltalar ögat, välvalt sortiment - de flesta kommuner
har saknat tillräckligt många olika småbarnsböcker - och framplockad
anknytande litteratur till varje föreläsning ur det egna bokbeståndet ger
bäst effekt.
Jag tror också att det är viktigt att hålla en lagom kravnivå på deltagarna,
det är bra med en del korta hemuppgifter, bra att diskutera i grupper, både
lästa böcker o sitt arbete, och sedan prata i den stora gruppen - det egna
deltagandet ökar engagemanget och gör att kunskaperna landar djupare och
varar längre. Även om det ska var lättsamt och inspirerande ska det inte
bara vara "trevligt".
Antalet träffar ska vara så många som möjligt, minst 5, gärna 7 över två
terminer, varav en träff med en författare - det var mycket uppskattat när
några grupper år III fick möjlighet att träffa Thomas Halling - och någon
språkforskare, kanske som en gemensam föreläsning på någon ort, allt för att
ge både bredd och djup och få kunskapen och entusiasmen att leva kvar länge.
Att vara två deltagare från samma förskola i gruppen är mycket positivt, då
har man dragkraft av varandra i det fortsatta arbetet mot föräldrar och
kollegor.
Bifogat material om projektet:
Bilaga 2. – Pressmaterial
LÄSBITEN - ett regionalt läslustprojekt
Ur: Barn &Kultur 2000:6, sid. 128-130
Artikeln är skriven av Agneta Edwards, litteraturpedagog, Helsingborg
och Agneta Pehrsson, barnbibliotekarie, Ängelholm
Burlövsbarn ska få bättre läsvanor
SDS 1999-11-13
Burlövs kommun
”Läsbiten” ökar bokintresset
SkD 2002-04-17
Skurups kommun
LÄSBITEN - ett läslustprojekt i Skåne
Sammanställning av utvärderingsenkäten som riktade sig till
personalen på förskolan, dvs projektdeltagarna.
Utvärderingsenkäten består av 12 frågor till samtliga projektdeltagare
vid projekttidens slut. Eftersom ett flertal förskolor deltog med mer än en person
från sin avdelning eller förskola valde några att gemensamt fylla i enkäten.
Se enkäten: Bil. 1.
Nedan följer en sammanställning av de 224 enkätsvaren:
1. Var informationen inför projektstarten tillfredsställande?
Informationen inför projektstarten skulle kunnat varit bättre, mer detaljer
om upplägget och bättre och tydligare presentation av innehållet tyckte ca 10%.
Ett par kommuner fick mycket höga betyg då det gällde informationen om projektet samt
upplägget av föreläsningarna. Övriga svarade att informationen var tillfredsställande
2. Överensstämde fortbildningsdagarna med dina förväntningar?
Mer än 80% menade att fortbildningsdagarna stämde med deras förväntningar.
Övriga svarade att de var bättre än förväntningarna.
Någon skriver att det var den bästa fortbildning hon gått på
synd att inte alla på avdelningen kunde deltaga osv.
Att förväntningarna överträffades skymtar fram även i andra svar.
En inspirerande och meningsfull utbildning med bra upplägg.
3. Fick du stimulans/inspiration till ”att ta nya tag” på din avdelning
Med några få undantag fick alla mycket stimulans.
Stimulerande föreläsare med många nya tips och idéer lovordas i enkäterna.
Man talar bl a mycket om alla idéer man fick för att kunna inrätta en sagohörna
Man berättar om hur man redan börjat sätta igång på sin förskola.
Andra säger (de som avslutade projektet vt-02) att de inte hunnit ännu men ser
fram emot hösten då de ska börja planeringen.
4. Fick du tips och idéer av olika slag som du kan föra vidare och kanske förverkliga
inom verksamheten på din avdelning?
Med några få undantag uppger samtliga att de fått många bra tips och idéer och anger med
stort engagemang hur de framöver kommer att använda dessa på sin förskola. En hel del
hade redan börjat.
En mängd olika och användbara tips förmedlades, både boktips, om magiska flaskor,
räddningsfiltar. Många tips på hur man kan inreda sagohörna, arrangera mysiga och
spännande sagostunder och om rekvisita osv förmedlades. Detta omtalas både positivt
och detaljerat i enkäterna. Så gör även goda tips om hur man exponerar böcker och om
kontakter med föräldrarna.
5. Överensstämmer projektet som helhet med dina förväntningar?
Med några få undantag var alla mycket, mycket nöjda och menade att projektet som helhet
var mer givande än man hade väntat sig. Mycket bra upplagt, spännande och intressant,
konkret, varierande och lagom långa föreläsningar mm. Det bästa projekt man deltagit i
någonsin, säger ett par av deltagarna. Flera deltagare önskade en fortsättning.
Ett mycket litet antal deltagare menade att det som helhet motsvarade deras förväntningar
och att det var bra att få boktips.
6. Vad tyckte du/ni var mest givande?
Ett stort flertal svarar här att boktipsen var de mest givande och tips om hur man kan använda
böcker. En del menade att barnbokens historia och om barnböcker från andra länder var det
mest givande. Att få möjlighet att låna hem och läsa nya böcker, läsa för barngruppen och att
sedan diskutera med kollegorna i gruppen var också mycket uppskattat. Föreläsningen med
förskolläraren Ingrid Aulin-Larsson var mycket givande med alla fina tips. Agneta Edwards
föreläsningar omnämns på flera ställen som mycket uppskattade och ”bra”. Agneta är kunnig
och alltid väl förberedd och hon kan både entusiasmera och stimulera.
Summan av denna fråga är att allt tycktes av någon vara det mest givande.
7. Vad tyckte du var minst givande?
”Allt var givande” alternativt ”det mesta var givande”
Barnbokshistoriken nämndes av ett par som kanske inte så givande/intressant medan andra
tyckte det var det mest intressanta. Ett mindre antal tyckte att det var för långa redogörelser av
bokrecensionerna, ibland tog de för mycket tid ”om man nu måste ha något minst givande”
”.. ingenting men jag skulle vilja ha mycket mer av mycket”
8. Om vi skulle erbjuda dig/er flera fortbildningstillfällen, vad skulle du/ni önska då?
Hur man bättre kan involvera föräldrarna, konkreta förslag.
Tips och idéer från andra som jobbar med sagoberättande, olika sätt att arbeta med böcker,
bokinformation om nya böcker och forskningsrön samt att lära sig berätta sagor. Hur man får
barn intresserade av böcker och om att lära sig dramatisera. Mer facklitteratur och om
bokutgivningen, inspiration från kollegor, tips och idéer.
Praktiska tips, hur man gör modeller, dockor etc…
Om att göra kvalitetsurval och att sammanställa sagopåsar/sagolådor samt en fördjupning av
vad vi lärt i detta projektet. Föreläsningar om språk och språkinlärning samt författarbesök
önskades också. Författarbesök önskades av många även mer om hur man kan arbeta med
barn och böcker bland barnen. Tips om nya böcker samt litteraturcirklar var andra önskemål.
9. Hur kommer ni att/ planerar ni / att jobba med böcker framöver?
Inreda mysig sago-/läshörna, mer rekvisita till sagorna och ha speciella sagostunder varje
vecka, arbeta mer medvetet med böckerrna och sagostunderna.
Besöka biblioteket oftare, sammanställa sagopåsar, varje barn tar påsen med hem, läser och
berättar nästa gång.
Nu är man mer lyhörd för böckernas budskap.
Längre läsning för barngrupperna och vid flera tillfällen samt fler men mindre läsgrupper.
Mer för- och efterarbete kring sagostunderna.
Utlån och information av barnböcker till föräldrar.
Man talar om att inreda sagorum och göra sagostunderna inspirerande
och jobba mer med böcker i tema, även mera rim och ramsor.
Att själv köpa in, eller i större omfattning själv köpa in nya böcker till avdelningen,
förändra läsmiljön, köpa en boksnurra för att kunna exponera dem samt att göra
föräldrarna medvetna. Dramatisera mera och skaffa mer material för detta.
Man vill starta eget bibliotek på förskolan, köpa flera böcker och läsa mera.
10. Kontakten med barnen och boken: Bokpaketen t ex
Har intresset för böcker ökat i barngruppen?
Barnen är mycket mer intresserade av böcker nu svarar många /alt. mer intresserade av
böcker nu/ och hämtar ofta böcker och ber oss läsa.
Föräldraintresset har ökat när barnen fått låna en bok med sig hem.
Eftersom jag själv blivit mer intresserad har det ”smittat av sig” på barnen.
Ja, barnen är mer koncentrerade, mer aktiva i val av bok och har pratat med föräldrarna om
böcker. Föräldrarna blev mycket glada för barnbokskatalogen, dvs den katalog som
presenterar årets nya böcker och som varje år trycks upp (med hjälp av statliga medel)
och delas ut på biblioteken.
Föräldrarna tycker det är positivt att barnen visar ett större intresse för böcker nu.
Barnen tar mer initiativ till sagoläsning, är mer rädda om böcker, frågar vem som skrivit
boken. De har också lärt sig mer om böcker, om författarna och iakttager att olika sorters
böcker är olika skrivna.
Låneböckerna från kursen och bokgåvan ”bokpaketet” har varit extra spännande.
Ja, intresset har ökat säger samtliga svaren från en kommun. Mer tid läggs nu på böcker,
barnen vill att vi läser mycket, och man planerar sagostunden mer noggrant som helhet”
Barnen är mycket intresserade av nya böcker och tyckte att det var mycket spännande när
läspaketen kom och läslusten ökade.
Intresset för böcker har alltid varit stort, men tillgången till nya böcker stimulerar än mer.
Svårt att säga på så kort tid vad projektet betytt för den ökande läslusten eftersom vi alltid
läst mycket för barnen på avdelningen. Roligt med egna böcker på dagis.
På ett dagis använde man bokpaketet som adventskalender.
Barnen har upplevt en stor glädje när de inför kompisar fått berätta om favoritboken.
Ja, barnen har blivit mer nyfikna på böcker, genom att förändra sagostunden har vi skapat
ett större intresse.
Barnen får välja böcker mer aktivt på biblioteket numera och vi har fler planerade sagostunder
samt information om barnböcker på föräldramöte.
Bokpaketen var en sporre, överlämnandet gjordes till en fest, vi har fortsatt med
bokpratsträffar där man fått välja nya böcker.
Överlämnandet av bokpaketen skedde på olika sätt, till stor del beroende på personal.
11. Föräldrarnas reaktioner.
Föräldrarna tycker det är viktigt att vi läser varje dag. De tyckte det var roligt när barnen
skulle berätta om en bok vi läst tillsammans eftersom de inte själv kände till boken och
kunde påverka barnens berättelser.
Man har startat ett ”bibliotek” på en förskola varifrån barnen får lånar hem böcker, detta har
mottagits mycket positivt. Att ta med sin favoritbok hemifrån har också fått med föräldrarna.
Föräldrar påverkas av det förhållningssätt deras förskola/dagbarnvårdare har till böcker.
Föräldrarna är mycket positiva och har blivit intresserade att låna när böckerna ställts ut för
visning.
De föräldrar som själv läser för sina barn tycker det är bra att vi lyft fram böcker och läsning
mera.
Genom att kopiera framsidan av en bok vi läst massor av gånger fick barnen i ”hemläxa” att
berätta sagan för sina föräldrar som i sin tur skrev ner det barnen berättade, alla var delaktiga.
Föräldrarna blev imponerade av boklådan och positiva till att vi har arbetat med sagotema.
Vi presenterade hela vårens vernissage den 29/5 och föräldrarna blev mycket positivt
överraskade av barnens fina bokrecensioner.
”De tycker det är bra att barnen får lyssna på högläsning och lär sig vara rädda om böcker”.
Föräldrarna har också fått lära sig lite nya namn på författare genom barnen.
När barnbibliotekarien berättat om projektet har föräldrarna blivit intresserade och velat låna
hem boken för att kunna läsa vidare hemma.
Föräldrar som blev oroliga när biblioteksbesök och böcker kom på tal.
I de fall man fått kommentarer från föräldrarna har de varit positiva. De har varit glada över
att få låna hem böckerna.
En av föräldrarna har läst ur böckerna på ett föräldramöte.
Ett dagis har lånat en snurra från biblioteket för att bättre kunna exponera sina böcker för
barnen och föräldrarna. Föräldrar som säger att de aldrig tidigare läst för sina barn har börjat
göra detta.
Ett par föräldrar önskar föräldramöte om läsning.
Alla förskolor, främst de som avslutade projektet våren 2002 har ännu inte kommit igång med
föräldrasamverkan, men utgångsläget är positivt.
En del svarar att det är lite trögt med föräldraengagemanget och att man inte riktigt kommit
igång ännu.
12. Kontakterna med ”ert” folkbibliotek, hur upplever ni det?
Kommer detta att leda till ökad kontakt i form av t ex besök med barngrupper på
biblioteket?
De flesta har redan regelbundna besök på bibliotek eller bokbuss
”biblioteket känns nästan som ett andra hem” skriver en deltagare
Man besöker redan biblioteket ofta och oftare kommer det att bli.
Kontakterna med biblioteket är bra och i de flesta fall mycket bra och bokbussen
lovordades varmt i flera enkäter.
Flertalet svarar att de går mycket till biblioteket och är mycket nöjda,
har bra kontakt, får bra hjälp, mycket böcker att välja ibland och kunnig och intresserad
personal.
Flera förskolor har inbokade besök regelbundet.
Det framgår också att projektet har ytterligare förstärkt den goda relation som redan fanns
mellan respektive förskola och barnbibliotekarien, man har lärt känna barnbibliotekarien
bättre skriver några. Inget negativt skymtade fram i denna fråga, allt var positivt då det gäller
kontakterna med folkbiblioteket och dess personal, enbart lovord!
Kort sammanfattning av enkätsvaren
Ett mycket uppskattat projekt som gärna kunde varat längre.
Bra upplägg, bra innehåll och entusiasmerande och kunniga föreläsare.
Synd att inte flera fick möjlighet att deltaga. Ser fram emot en fortsättning.
Mycket bra med alla goda råd, tips och idéer man fick inom olika områden.
Nätverket bibliotek – förskola skapades/förstärktes.
Projektet har lett till lokala uppföljningar i kommunerna.
Läsning, böcker och berättande har prioriterats på förskolorna både av barnen,
föräldrarna och förskolans personal. Sagohörnor har inrättats och sagoberättande
och böcker fått en högre status, även bland föräldrarna.
Malmö 2002-09-12
Elisabet Håkansson
205 81 Malmö
Tel. 040 – 660 84 94
Fax. 040 – 660 85 96
e-post: [email protected]
LÄSBITEN
Perioden 2001-01-16 - 2002-07-31
Kostnader
Projektledare
Föreläsare
Lokaler, utdelningsmaterial
Resor
Utvärdering och rapport
242 320
12 500
10 000
Summa
264 820
Överfört från År 2000
Bidrag År 2001
264 857
84 857
180 000
Intäkter
Underlag för redovisningen: Bil. 3
