Lotta Anderson
Universitetslektor
[email protected]
Rapport
från
11th Biennial International Conference of
the ISAAC
International Society for Augmentative and
Alternative Communication
Med denna rapport från den 11 internationella Biennalen, om Alternativ och
Kompletterande Kommunikation (AKK) som anordnades i Natal, Brasilien
under tiden 4-12 oktober 2004, vill jag tacka Forskningsnämnden vid
Lärarutbildningen, Malmö högskola och Stiftelsen Tysta skolan för ekonomiskt
bidrag att delta i denna konferens.
ISAAC (International Society for Augmentative and Alternative
Communication) är en organisation som har till syfte att främja utvecklingen
inom området alternativ och kompletterande kommunikation (AKK). Grunden
lades 1983 och numera kan ISAAC räkna in över 3000 medlemmar från 50 olika
länder. I Sverige finns även en nationell sammanslutning, ISAAC-Sverige.
ISAACs vision är att AKK skall uppmärksammas, värderas och användas över
hela världen. ISAACs mission är att verka för bästa möjliga kommunikation för
människor med komplexa kommunikationsbehov.
Övre bilden.
Utmärkelse till en brasiliansk
Paralympics vinnare delas ut.
Nedre bilden.
Sayomde Mukherjee berättar
om sin resa till Himalaya.
ISAAC Biennalen är en av organisationens viktigaste aktiviteter. Det
vetenskapliga och professionella programmet bidrar till ett internationellt utbyte
av information och kunskap likaväl som presentationer av teknologiska
nyvinningar inom kommunikationsfältet. Biennalen består av tre delar,
”Instructionalal courses”, där intressanta ämnen inom vitt skilda discipliner kan
diskuteras, ”Research symposium” som utgör ett forum för teoretiska
diskussioner, utveckling av forskningsidéer samt tillfällen att inleda
samarbetsprojekt. Därtill kommer ”Main Conference” där en ansenlig mängd av
olika AKK- perspektiv i miniseminarier, workshops, traditionella plattformer,
posters och videosessioner presenteras under fem dagar.
Två svenska utställare, Handicom och Kom i
Kapp presenterar sina kommunikationshjälpmedel för intresserade ISAAC
deltagare.
Natal, med ca 700 000 innevånare, ligger i staten Rio Grande do Norte, 250 mil
från Rio de Janerio. Staden grundades 1599 av portugisiska kolonisatörer. Natal
med sina vackra långsträckta stränder, ett varmt azurblått hav, sanddyner och en
sol som skiner året om är betagande för turister. Det är inte utan anledning som
Natal kallas ”The City of the Sun”. Stränderna kantas av otaliga hotell, såväl
stora och luxuösa som små familjära och restauranger som kan tillgodose de
flesta önskemål.
Själva Biennalen var förlagd till ett av de stora hotellen, Piramide, där ett
våningsplan helt var avsatt för konferensens olika ändamål.
Själv bodde jag ca 15 km utanför Natal i en pittoresk ort vid namn Ponta Negra
och pendlade med buss eller taxi in till konferenshotellet.
För alla som ägnar sig åt barn, unga och vuxna med kommunikativa och
språkliga svårigheter och är intresserade av att utveckla AKK i dess olika former
så är detta en stor tilldragelse. Ny högteknologisk utrustning och apparatur
presenteras. Utbudet av pleniföreläsningar, workshops samt miniseminarier med
en stor innehållsmässig bredd är stort och bidrar till både nya impulser och
eftertanke. Att knyta såväl nationella som internationella kontakter ät inte minst
värdefullt.
Årets konferens representerades av 33 länder från alla världsdelar.
Deltagarantalet var inte lika stort som vanligt, kanske avskräcktes många av den
långa flygresan. För min egen del tog flygresan med mellanlandningar i
Frankfurt och Rio 19 timmar enkel resa. 450 personer fanns ändå på plats.
Under dagarna framfördes 334 olika presentationer, varav 16 bidrag var från
Sverige. ”Stora” länder i inom detta arbetsfält är USA, Australien, Kanada och
England. Därmed inte sagt att alla presentationer av denna anledning hade en
genomtänkt idé eller var av god kvalitet. Sverige har också internationellt gott
renommé inom AKK-området. En konferens av detta slag har ofta varit ett
eldorado för teknikvänner genom fokus på olika slag av tekniska hjälpmedel och
dess användare. Numera riktas intresset också på samspelspartnern,
kommunikationsmiljön, kompetens- och policyfrågor samt utbildning. Detta är
eftersträvansvärt då kommunikation sker i samspel och självfallet också måste
belysas och analyseras ur ett miljö- och lärandeperspektiv.
Under hela planeringstiden har olika kommittéer har gjort ett storverk. Arbetet
har kunnat följas via ISAAC 2004: s hemsida. Inte minst intressant har det varit
att följa granskningen av det egna abstractet. Jag har själv ingått i ”Refere
Board” genom att granska kvaliteten i några abstract. Under själva konferensen
såg en stor stab om ca. 50 personer till att all teknisk utrustning fungerade
(vilket den gjorde med bravur med tanke på alla PP- och videopresentationer),
svarade på frågor, administrerade transfer och var allmänt serviceinriktade och
alltid med ett leende på läpparna.
Huvudkonferensen, som jag deltog i, pågick fem dagar. Min egen presentation
kan väl betraktas som tillfredsställande genomförd och åhörd av en intresserad
publik. I konkurrens med ”pratapparater” och grafiska kommunikationsformer
börjar också kommunikation med tecken att fokuseras. Något märkligt, eftersom
det inte är någon nyhet i sig.
Dagarna var fyllda av presentationer och utställningsbesök och när kvällen så
infann sig vidtog flera sociala aktiviteter såsom en välkomstmottagning, en
teaterföreställning, en helkväll med smakprov på brasiliansk kultur, vilken
visade på den mix av nationaliteter, traditioner och kulturella uttryck som finns i
detta stora land. Där bjöds på dans med anspelning på portugisiskt inflytande,
traditionell indiansk dans, capueira, det senare vittnar om en fantastisk
kroppsmedvetenhet och kontroll. Naturligtvis ingick också samba och
karnevalsstämning. I ”Presidentens mottagning” med middag och dans för alla
under konferensens sista kväll fick den internationella glädjen och rytmen
blomma ut. Alla som bodde på hotell Piramide kunde i anslutning till lunchen ta
sig ett dopp i den stora polen som kantades av svajande palmer och med de
böljande havsvågorna i bakgrunden. I denna miljö serverades också den
avslutande lunchen.
Både det vetenskapliga och praktiskt/tekniska utbudet med en mängd parallella
sessioner var stort och det var inte helt enkelt att välja blad programbokens titlar.
Självfallet var det omöjligt att ta del av alla presentationer, men jag ”kryssade”
Emellan dem från tidig morgon till kväll, för att tillgodose mina behov och
forskningsintressen. Jag bedömer att jag lärt en hel del nytt, fått kännedom om
intressanta forskningsprojekt, fått en del bekräftat och funnit annat alltför
försäljningsinriktat och individfokuserat.
Sammantaget så anser jag att 2004 års ISAAC Biennal höll en hög kvalitet, var
välarrangerad, bjöd på många tillfällen att för kommande bruk knyta kontakter i
såväl Sydafrika som USA. Därtill ett förträffligt socialt utbud som satte guldkant
på dagarna.
När det gäller presentationerna så gjorde några bidrag från Australien, Irland,
Skottland, Israel, Egypten och USA straka intryck. Dessa riktade
uppmärksamheten mot kartläggningsinstrument, dialogen i klassrummet,
kompetensutveckling, samverkansmodeller, evaluering samt sociala nätverk.
I samband med avslutningsceremonin delades belöningar ut för goda
presentationer. Bästa poster och videotape kom från Brasilien. Den bästa
workshopen genomförde personal från ett kommunikationscenter i Australien
och inom den traditionella genren gick priset till England. Därefter lämnades
ISAAC-flaggan högtidligen över till nästa värdland som blir Tyskland och
Düsseldorf där nästa konferens äger rum 28/7-5/8 2006.
Med vänliga hälsningar och Ett stort Tack
Lotta Anderson
