Troliga tendenser i den
framtida konsumtionsutvecklingen
Vår tids spåmän kallas prognosmakare
Av amanuens Göran Albinsson, Industrien,s Utredningsinstitut
Om inte framtiden vore förborgad,
skulle nog de flesta människor anse, att livet förlorat mycket av sin
tjusning. Trots detta har astrologer,
spåkäringar och andra, vilka gett sig
ut för att kunna blicka in i framtiden, alltid kunnat räkna med en
häker publik.
Eftersom i synnerhel företagare
och politiker måste planera och
handla på ibland mycket lång sikt,
finns även i vår »upplysta» tid mark-o
jl3d för profeter. Man nöjer sig 'dock
i allmänhet inte med stjärntyderi,
utan vill i stället ha erkända vetenskaper till hjälp. Nutidens spåmän
kallas prognosmakare. - Här skall
inte ges exempel på misslyckade el'ler lyckade prognoser. Vi ska ge oss
direkt in på uppgiften att se vad
den framtida privata konsumtionen
kan tänkas få för inriktning på olika varor och tjänster. Underlaget
härför utgör den undersökning av
konsumtionen för tiden 1931-1955,
kompletterad med en prognos för tiden fram till 1965, som håller på att
färdigställas inom Industriens Utredningsinstitut (IDI).
(
\
'1, /
""et gäller att ha ryggen fri
',,-- Det absolut viktigaste för en prognosmakare är, att han gör sina prognoser på ett sådant sätt, att det absolut inte kan efteråt kontrolleras,
. "ur de utfallit. Ett sådant syfte uppi __ _as genom ah prognosen förses med
förbehåll eller göres betingad. Vi
skall ' avstå från siffermässiga preciseringar och behöver därför inte redovisa så många reservationer. Några förtjänar emellertid nämnas.
IUI:s grundantagande är, att den
genomsnittliga konsumtionen per indivjd kommer att stiga i samma takt
som under de sista 25 åren, när depressions- och krigsåren frå,nräknas,
d.v.s. med 3 % per 'år. Detta innebär en stegring per individ med
34 % från 1955 till 1965. Och eftersom antalet konsumenter kommer
att stiga, blir den totala konsumtionsökningen ungefär 38 %. Enligt
den nyligen publicerade statliga
långtidsutredningen finns skäl att
antaga, att under de närmaste åren
kommer knapphetens kalla stjärna
SVENSK HANDEL, 4 mars 1957
,.... ---~--.
......
" "-
/ ? \
I
/
,/
'\
/1 '
/
/ I
\
I
\
I
\
•
I
/
\
"
" ...... ------ ...'-
1955
\
I
./
/
1965
Hur kommer konsumtionskakan att se ut 1965?
att lysa över landets konsumenter.
IUI:s prognos kommer i så faH att
gälla de senare år, då vi hoppas konsumtionsökningen fått ny vind i seglen. Vad vi här är ute efter är mindre konsumtionens totalutveckling än
dess strukturella förändringar. D.v.s.
hur kommer en konsumtionsökning
aU fördela sig på olika varor och
tjänster?
De stora linjerna
När man skall se framåt, är aet
lämpligt att först blicka tillbaka. Vår
första fråga blir då denna: Vilka har
huvudtendenserna i den gångna utvecklingen varit, och kan dessa tänkas sätta sin prägel även på den
framtida konsumtionen?
Under det sista kvartsseklet har
köpen av .flertalet vanligare livsmedel, skor, 'u nderkläder och andra varor av nödvändighet~-'{3raktär ökat
ganska litet. Däremot hår det skett en
kraftig ökning av konsumenternas
utgifter för motorfordon, pälsar,
skinnkläder, leksaker, tidningar,
nöjen och liknande mera umbärliga
varor och tjänster. Dessa tendenser
är en normal följd av stigande levnadsstandard. Förbrukningen av olika varor och tjänster har olika känslighet för inkomstförändringar; 'en
del ökar mindre och andra mera.
Om nu inkomsterna stiger i framtiden kan man med stöd av tidigare
erfarenheter vänta sig att konsumtionsökningen skall bli särskilt kraftig på bl. a. följande områden: damoch barnkonfektion, pälsar, skinn-
kläder, 'grönsaker,frukt, restaurangbesök, möbler, heminredningstextilier, handväskor, böcker, 'tidningar
och nöjen. Naturligtvis gäller detta
under förutsättning att inte några
större förändringar inträffar i fråga om prisrelationerna.
I samband härmed kan det förtjäna nämnas en viktig faktor, som påverkat den tidigare utvecklingen men
som troligen inte kommer att verka
i framtiden. Vad som avses är hyresutvecklingen. Under perioden
1931-1955 sjönk bostadskostnaderenas andel i de totala konsumtionsutgifterna från omkring 20 %. till 14 %.
Defta berodde på, att hyrorna steg
mycket litet i förhållande till övriga
priser. Man kan alltså hävda,att den
låsta hyresnivån beredde utryinme
för expansion på andra områden.
Det ser ut, som om bladet här skall
vända sig. Vad vi nU kan förvänta
oss är snarare en höjning av hyrorna
i förhållande till övriga priser.
En annan tendens, som präglat
den gångna utvecklingen, är konsumenternas strävan att underlätta arbetet med hemmets skötsel. Dels har
köpen av hushållsmaskiner ökat kraftigt, dels har det varit fråga om en
övergång från »råvaror» till förädlade varor, t. ex. från mjöl till bröd,
från tyger till konfektionsvaror, från
garner till trikåvaror. Den sistnämnda tendensen har förstärkts av, att
de olika färdigvarorna stigit mindre
i pris än respektive »råvaror». Utan
tvivel är det här fråga om en framtidsmelodi. Till de tidigare nämnda
»framtidsvarorna» adderar vi alltså
5
charkuterivaror, färdiga konserver,
tempo. Antalet personbilar var vid Spelet om penningdjupfrysta och vacuumtorkade livs- 1955 års slut omkring 640.000. En
.'
imponerande siffra kan det tyckas." 'värdet
medel.
vi
måste
komma
ihåg,
att
utslaMen
Hushållsmaskinerna är däremot
Sent omsider har nu den" långa
vanskligare att yttr~ sig om. De till-.· get per invånare motsvarar det den
efterkrigsinflationen
på allvar börjat
hör vad som brukar kallas varaktiga biltäthet USA hade i början av 1920inses
av
och
uppröra
· svenska folket
talet.
Mot
den
bakgrunden
bör
en
varor. Visserligen har flertalet elektriska apparater expanderat särskilt uppskattning av personbilsparken -- bortsett från hr P. Holmberg i
LO, som nyligen presterade en egenkraftigt under perioden 1931-1955 till 1,2 miljoner fordon år 1960 ses.
domlig artikel i motsatt riktning i
I detta sammanhang förtjänar det
men detta beror på att det varit fråEkonomen
- vars ledande ekonomer
ga om en genombrotts- eller intronämnas, att man ännu inte lyckats
fortsätter
sina
»recept till hr Sträng».
duktionsperiod. Köpen av dammsufå någon klarhet i vilka avseenden
Nyss
ironiserade
prof. Anders Öst.
gare och symaskiner kommer trolibilinnehav återverkar på annan konlind
i
St.
T.
över
»hemligstämplinggen att öka även i fortsättningen,
sumtion. Inom IUI bearbetas f. n. en
en av inflationen» och efterlyste en
ehuru i långsammare takt. Mycket stor intervjuundersökning avseende
ny Knut Wicksell för uppfostran av
beror naturligtvis på de tekniska förbl. a. bilägarnas konsumtionsvan~r.
inflations
offren att misstro statsmakändringarna.
Introduktionen
av . Utöver att bilägare i olika inkomstelektriska symaskiner innebar en lägen dricker mindre sprit än icke . ten fö:måga a~t .sköta pe~ni~gvärdetf- ~
och darrned fa lU den pa battre vä-'. .
extra stimulans åt köpen av syma- bilägare med samma inkomster, fingar.
Nu komI4er hr Wigforss' kände
nes uppenbarligen inga utpräglade
skiner. Med reservation för tekniska
rådg,ivare
i skattefrågor, uppsalaproförändringar syns det som om det skiljaktigheter i konsumtionsvanorfessorn
Erik
Lindahl meden liten
na. - Vi skall inte gå in på den
närmaste decenniet skulle bli den
'skrift,
där
han
med rubriken »spelet
period, då först och främst televi- mängd olika förklaringar, som kan
om
penningvärdet»
menar »uppoff· ~ ,,tänkas, utan vill bara i största allsionsapparater, men även hushållsrande
av
penningvärdet
för politisk~ - tvättmaskiner »slår igenom». I USA mänhet varna för förhastade slutsatsyften».
En
dylik
politik
kan ej, konser. Förbrukningen av skor har t. ex.
har man kunnat konstatera återverkstaterar
förf.,
med
framgång
fullfölinte ökat i takt med övrig konsumningar av televisionens expansion
jas någon längre tid. Han räknar
tion. Detta går alltså inte att »fördels på köpen av radioapparater,
också med att man nu äntligen kan
klar~» med · att folk sliter mindre
dels på utgifterna för nöjen.
räkna med »full förståelse för en poskor därför att det åks alltmera bil.
Sedan finns det andra varaktiga
litik, som inriktas på att definitivt
varor, såsom glas, porslin, linne,
avbryta inflationsprocessen och stacyklar och järnvaror, av vilka köpen
bilisera
kronans köpkraft med alla
vuxit långsamt hittills och troligen Inkomstfördelningen
erforderliga medel».
är
av
stor
betydelse
kommer att göra så även i fortsättÄven om penningpolitiken också i
ningen . .
Med hänsyn till den framtida betortsättningeh ingår som en integrePå de personliga tjänsternas om- folkningsutvecklingen kan man lätt
rande del av den ekonomiska politiråde har vi två tendenser, som tro- förutsäga en minskning av leksaksken hävdar prof. Lindahl att riksligen kommer att verka även i framaffärernas kundkrets under ett debanken liksom förr i världen måste
tiden. Det är fråga om en minskad
cennium framåt. När sedan 1940-tafå ett självständigt ansvar för penanvändning av skräddares, skomaka- lets stora barnkullar kommer upp i
ningvärdets upprätthållande. Riksres och hembiträdens tjänster. Förgiftasvuxen ålder och själva sätter
banken skulle därvid sörja för aV r ,
klaringen till denna utveckling är att barn till världen, vänder sig bladet
den ekonomiska politiken icke ~~~ __
priserna på dessa tjänster stigit av- igen. Å andra sidan bedrives en statfinge äventyra penningvärdet. Lycsevärt mera än övriga priser efter- lig inkomstomfördelningspolitik till
kas detta skulle frågan om penningsom hantverket har mindre rationa- barnfamiljernas förmån. Barnbidravärdet kunna avföras från den poliliseringsmöjligheter än industrien.
gens införande 1947 återspeglas i en
tiska debatten och det olycksaliga
- Någon konkurrens från industri- höjning av leksakskonsumtionen un»spelet om penningvärdet» vara sl~~.. [ i
en har däremot inte tandläkare och
der 1940-talets sista år. Detta kan
läkare, varför ma~ kan räkna med komma att upprepas i samband med Spelet om penningvärdet. Av Erik Linatt användningen av deras tjänster kommande höjningar av barnbidradahl. K. F:s bokförlag. 63 : sid. Pris
skall ungefär öka i takt med inkomsgen. Vidare har vi tänkbara effekter
3:25.
av de planerade pensionsreformerterna.
na. Flera av de varor vi tidigare karaktäriserade som framtidsvaror konBilen har ännu inte slagit igenom
sumeras i mindre utsträckning av kött. En minskning av jordbrukarVi sade nyss, att ·köpen av vissa äldre personer än yngre och medel- befolkningen ökar alltså handelns
varaktiga varor under en introdukålders. Exempel ' härpå är sportar- kundkrets. 1939 såldes ungefär 85 %
av alla livsmedel via handeln, viltionsperiod expanderade i ett myc- tiklar, nöjen, böcker och vissa hemken andel 1953 hade vuxit till 90%.
ket kraftigt tempo. Exempel gavs utrustningsvaror.
Flykten
från
på sådana artiklar, som hade sin ge- landsbygden till tätorter innebär en Av allt att döma fortsätter denna
nombrottsperiod bakom sig, och på geografisk i·nkomstomfördelning. En- utveckling. Detta innebär att handeln får »korripensation»' för en tänksådana som troligen skulle slå ige- ligt samstämmiga prognoser kommer
bar
avsaktning i den redan långsamnom under det närmaste decenniet.
denna att fortsätta. En av de vikBilarna intar härvidlag en m'ellan- tigaste återverkningarna härav på ma volymökningen av livsmedelskonsumtionen, emedan en allt större
ställning. Köpen av bilar har vuxit konsumtionens område berör livsrelativ del av livsmedlen går via
kraftigt under de sista decennierna medlen. Jordbruksbefolkningen får
distributionen.
och kommer att så göra ytterligare
många livsmedel ur den egna rörelen lång tid framåt ehuru i avtagande
sen, såsom potatis, ägg, mjölk och
Göran Albinsson.
L
6
SVENSK HANDEL, 4 mars 1957
