Politisk teori 1 Föreläsning 8: Feminism

Politisk teori 1
Föreläsning 8: Feministisk politisk filosofi
Jörgen Ödalen
[email protected]
1
Feministisk politisk filosofi
”Den politiska filosofins storslagna historia består av verk
skrivna av män, för män och om män” (Susan Moller
Okin, Women in Western Political Thought, 1980)
• Feministisk politisk filosofi fokuserar på:
1. Att kritisera traditionell politisk filosofi, framförallt för
hur den har ignorerat betydelsen av kön.
2. Att artikulera hur den politiska filosofin kan
omkonstrueras så att den tar hänsyn till betydelsen av
kön.
Feministisk politisk filosofi
Feministisk politisk filosofi använder sig av metoder från
feministisk filosofi och från politisk filosofi:
• Feministisk filosofi: Kritiska metoder som syftar till att
fästa uppmärksamhet på hur kvinnor och deras behov,
önskemål, intressen – idag och genom historien –
ignorerats eller framställts på nedvärderande vis.
• Politisk filosofi: Metoder för att utveckla nya idéer om
och rättfärdiganden av hur politiska institutioner och
praktiker bör omkonstrueras.
- Det finns många olika feminismer, och många olika
femistiska politiska teorier, men detta kan de sägas ha
gemensamt.
Feministisk politisk filosofi
• Vad är då problemet med traditionell politisk
teori?
• Den har, under tusentals år, stärkt patriarkatet,
dvs. den systematiska politiska, sociala och
kulturella könsordning som underordnar kvinnor
och överordnar män.
• Patriarkatet tar sig uttryck i våra politiska, sociala
och kulturella praktiker och institutioner; här
utövas och reproduceras männens dominans
över kvinnorna.
Feministisk politisk filosofi
• Gemensam utgångspunkt för feminismen:
Patriarkatet är ett orättfärdigt socialt och
politiskt system som förtrycker kvinnor:
”Den patriarkala konstruktionen av skillnaden
mellan maskulinitet och femininitet är den
politiska skillnaden mellan frihet och
underkastelse” (Carole Pateman, The Sexual
Contract, 1988)
Feministisk politisk filosofi
• Denna ojämlikhet – det patriarkala systemet –
har ignorerats av den politiska filosofin.
• Om vi tror på jämlikhet, frihet och på att
medfödda skillnader mellan människor inte ska
hindra att dem att uppnå välbefinnande, kan vi
inte tillåta den patriarkala orättvisan.
• Vi måste omkonstruera den politiska teorin så att
den tar hänsyn till kön, och så att den kan fungera
som ett motmedel mot den patriarkala
orättvisan.
• Detta kan förstås göras på olika vis…
Feministisk politisk filosofi
Resten av föreläsningen:
• Två olika politiskt-teoretiska feministiska
perspektiv, som står på varsin sida av en välkänd
debatt: den s.k. ”likhet-särart-debatten”.
• Likhetssynsättet: Män och kvinnor är i grunden
lika, men socialt konstruerade könsroller döljer
denna likhet.
• Särartssynsättet: Det finns grundläggande
skillnader mellan kvinnor och män, som inte har
uppmärksammats i tillräckligt hög grad.
Feministisk politisk filosofi
• Susan Moller Okin (1946-2004). Nyzeeländskamerikansk feministisk politisk filosof. Professor i
statsvetenskap vid Stanford University.
• Viktigaste verk:
- Women in Western Political Thought (1979)
- Justice, Gender, and the Family (1989)
• Liberal teoretiker, men mycket kritisk mot tidigare
liberal politisk teori.
• Försvarare av likhetssynen.
Feministisk politisk filosofi
• Okin: Problemet med tidigare politisk filosofi är att den
utgått från en traditionell familj som är strukturerad
efter kön, och en traditionell uppdelning av arbetet.
• Politiska teorier utgår alltid från självständiga vuxna
individer i sitt teoretiserande (tänk på t.ex.
kontraktsteori) utan att reflektera kring hur detta gått
till; någon har fött och uppfostrat dem!
• Den politiska teorins syn på ”arbete” har förutsatt en
könspräglad familj. ”Arbete” har setts som arbete på
marknaden, och inte som arbete i hemmet (att
uppfostra barn och sköta hushållet); ”den som arbetar
har en fru därhemma”.
Feministisk politisk filosofi
• De ojämlika konsekvenserna är tydliga:
Kvinnor har lägre lön, sämre löne- och
karriärsutveckling, arbetar oftare deltid, och
har oftast huvudansvaret för det obetalda
arbetet i hemmet.
Feministisk politisk filosofi
• Likhetsfeminismen: Detta sätt att organisera
arbetsdelningen mellan könen är inte någon
naturlig nödvändighet, utan en social
konstruktion!
• Man och kvinna är två olika naturliga kategorier,
men manligt och kvinnligt är socialt konstruerade
kategorier;
• Vi uppfostras och socialiseras in i könsbaserade
roller som bygger på genuspräglade
förväntningar om hur män och kvinnor bör vara.
• Sociala konstruktioner går att förändra!
Feministisk politisk filosofi
• Likhetsfeminismen har tre grundläggande kritiska
synpunkter på traditionell politisk teori:
1. Kvinnor måste inkluderas för att en teori ska vara
komplett!
2. Könsorättvisa undergräver kvinnor och barns lika
möjligheter; ”familjen är den avgörande bestämmande
faktorn för våra möjligheter i livet.” (Okin).
3. Familjen är medborgarnas första skola i rättvisa och
moralisk utveckling. En rättvis familj är den nödvändiga
grunden för ett rättvist samhälle. Det är av avgörande
betydelse om familjen präglas av ”rättvisa och
ömsesidighet eller dominans och manipulation” (Okin)
Feministisk politisk filosofi
• Okin använder sig av liberala politisk-teoretiska
metoder, som Rawls ursprungsposition, men
modifierar dem så att de inkluderar kvinnor och tar
hänsyn till familjens betydelse.
• I Okins ursprungsposition är individerna medvetna om
samhällets genuspräglade natur och okunnighetens
slöja döljer kön.
• Individerna i Okins UP skulle komma fram till att ”det
sociala könets försvinnande är en nödvändig
förutsättning för den fullständiga utvecklingen av en
icke-sexistisk och helt igenom mänsklig rättviseteori”.
Feministisk politisk filosofi
• Familjen ska alltså betraktas som en del av den
grundläggande struktur på vilken
rättviseprinciper ska tillämpas. Det går inte att
placera familjen utanför rättviseteorin.
• Familjen är redan politisk – regleras redan av
staten; ”frågan är inte om utan hur staten
ingriper”
• Män och kvinnor måste uppmuntras, och det
måste bli lättare för dem, att dela lika på det
betalda och obetalda, det produktiva och
reproduktiva arbetet.
Feministisk politisk filosofi
Särartsfeminism:
• Ifrågasätter strävan att utradera socialt kön.
• Det finns grundläggande skillnader mellan
kvinnor och mäns moraluppfattning och
psykologi.
• Den politiska teorin bör avspegla dessa
skillnader, inte bortser från eller aktivt
motarbetar dem.
Feministisk politisk filosofi
• Mest kände teoretikern: Carol Gilligan (1936),
amerikansk feminist, etiker och psykolog.
Professor vid New York University.
• Viktigaste verk:
- In a Different Voice: Psychological Theory and
Women's Development (1982)
• ”Omsorgsetikens” grundare.
Feministisk politisk filosofi
• Gilligan utgick från Lawrence Kohlbergs
beskrivning av människans moraliska
utveckling:
Feministisk politisk filosofi
• Psykologiska studier tenderade att visa att
kvinnor ”stannade” på det tredje stadiet, och
därmed sågs som ”moraliskt omogna”.
• Gilligan ifrågasatte om detta återspeglade en
verklig ”moralisk underutveckling” hos
kvinnor, snarare än att kvinnor och män tänker
olika kring moral- och rättvisefrågor; och att
kvinnors sätt att tänka har ignorerats inom
psykologisk och politisk teori.
Feministisk politisk filosofi
• Gilligans slutsats: Man kan identifiera en ”annorlunda röst”
hos kvinnor när de reflekterar kring moralfrågor; denna
annorlunda röst ger uttryck för en ”omsorgsetik”:
”Kvinnors moraliska omdömen skiljer sig från mäns genom att
kvinnors omdömen i högre utsträckning har att göra med
känslor av empati och medlidande och handlar om att lösa
verkliga, till skillnad från hypotetiska, dilemman” (Gilligan,
1982).
• Politisk filosofi måste erkänna och införliva denna
”annorlunda röst” i sina teorier för att bli fullständiga.
Feministisk politisk filosofi
Vad säger omsorgsetiken?
• Omsorgsetiken har ett annat språkbruk och ett annat
fokus än traditionellt tänkande kring moral och rättvisa;
• Istället för att tala om rättigheter och regler talar
omsorgsetiken istället om relationer, plikter och ansvar.
• En moralisk person är, enligt omsorgsetiken, inte någon
som följer abstrakta principer, utan ”någon som hjälper
andra. Godhet är att stå till tjänst, att uppfylla sina
plikter och sitt ansvar mot andra” (Gilligan, 1982).
Feministisk politisk filosofi
• Omsorgsetiken avspeglar inte någon abstrakt
rättviselogik, utan en relationslogik där moral
handlar om att fullgöra de plikter som följer med
att vara en del av en väv av relationer med andra.
• Omsorgsetiken är en partikulär snarare än en
universell teori, eftersom den ser till de konkreta
omständigheterna, våra faktiska relationer och
plikter i en given situation, snarare än att den
abstraherar från dessa omständigheter.
Feministisk politisk filosofi
• Är denna ”annorlunda röst” nödvändigtvis
kopplad till kön?
• Här finns olika idéer hos olika omsorgsetiker;
vissa menar att omsorgsetiken är kopplad till
en ”upplevelse av underordning”
(marginalisering, exkludering) snarare än
nödvändigtvis till kön.
Feministisk politisk filosofi
• Hur ser likhets- respektive särartsfeminister på varandra?
• Eftersom särartsfeminister ifrågasätter det universalistiska
angreppssättet ser de problem med att likhetsfeministerna
inte tar ömsesidiga beroenden och relationer på tillräckligt
stort allvar. De är fortfarande ”fast” i liberalt politiskt
tänkande.
• Likhetsfeminister kritiserar särartsfeminister för att deras
fokus på det partikulära och på rådande relationer inte
skapar en tillräcklig kritisk distans till kulturella sedvänjor.
Vidare; genom att betona skillnader mellan kvinnor och
män verkar förstärka snarare än ifrågasätta traditionella
könsroller.