Gymnasium > Hållbar utveckling > Moçambique
© David Chancellor
Grönsaksodling på gården ger människor en ny inkomstkälla. I sin trädgård odlar Maria Rafael grönsaker och fruktträd.
Tillräckligt med mat trots
översvämningar och torka
Maria Rafaels gård är snygg. Redan på avstånd kan man se att stället är väl omskött. Vid
husknuten växer fruktträdsplantor och de små
gröna skotten i grönsakslandet har skyddats mot
både sol och de ankor som vaggar omkring på
gårdsplanen.
Rafael är en av de 33 invånarna i Mopeia som
© David Chancellor
har fått stöd av Röda Korset för att börja odla
mat i sin trädgård.
– Gårdsträdgårdar är något nytt för folk här,
de är inte vana med sådant här. Trädgårdarna har
varit en stor succé. Vi ville få igång fem pilotträdgårdar, men antalet blev betydligt större än så,
berättar Ivete Dengo , som arbetar som koordi-
Frivilliga tar hand om modellträdgården. De har fått utbildning så de kan lära andra hur man odlar grönsaker.
Gymnasium > Hållbar utveckling > Moçambique
Allt mer översvämningar
och torka i Moçambique
© David Chancellor
Moçambikiska Röda Korsets koordinator för socialt stöd
och livsmedelstrygghet Ivete Dengo undrar hur Maria har
det.
nator för socialt stöd och livsmedelstrygghet på
Moçambiques Röda Kors.
Nu odlar invånarna i Mopeia bland annat
tomat, morot och lök på sina gårdar.
– Grönsaksodling på gården ger människorna
här en inkomstkälla. En del har själva producerat
sitt utsäde och det som nu växer är resultatet av
frön från förra årets skörd, berättar Dengo.
De mest sårbara får hjälp
Maria Rafael har tre barn, två söner som går i
skola och en liten dotter. Marias man har dött, så
Moçambique är ett av de länder i
Afrika som drabbas värst av naturkatastrofer. Enligt en rapport som det
nationella katastrofberedskapsinstitutet i Moçambique, INGC, publicerade år
2009 förvärras extrema naturfenomen
av klimatförändringen.
De dystraste prognoserna ger
vid handen att medeltemperaturen
i Moçambique kan öka med 2–2,5
grader fram till år 2050. Det innebär i
så fall att regnvariationen ökar, risken
för översvämningar blir större och att
landets mellersta delar drabbas av allt
värre orkaner och torka.
Klimatförändringen utgör ett hot
mot den mänskliga utvecklingen, för
naturkatastrofer förstör de ansträngningar man har gjort för utveckling:
odlingsmarker, skolor, kliniker och hus
som har byggts samt vägar som har
förbättrats.
hon tar ensam hand om barnen.
Röda Korset har stött Rafael genom att ge
henne utsäde, ankor och fruktträdsplantor.
Hjälpen inom livsmedelstrygghetsprogrammet
är riktad till de personer som är allra svagast i
samhället. Bland dem som får hjälp finns ensamförsörjande mammor, föräldralösa, åldringar,
hiv/aidssjuka och invånare som bara har en liten
jordlott att bruka.
© David Chancellor
− I Moçambique hör 40–45 procent av befolkningen till den här gruppen, och i Mopeia-området är siffran uppe i cirka 80 procent, berättar
Micael Negusse, livsmedelsbiståndsexpert på
Röda Korset.
Genom livsmedelstrygghetsprogrammet har
Maria Rafael kunnat förbättra sin utkomst och
På gården utanför Röda Korsets förstahjälpenstation
odlar man fruktträd. Här kan byborna också se hur de ska
sköta sina egna träd.
Gymnasium > Hållbar utveckling > Moçambique
fått ökat självförtroende. Skörden var god år
2009 och Rafael hade pengar till annat än bara
det allra nödvändigaste.
− Jag har kunnat köpa skolmaterial åt barnen
och det är jag väldigt glad åt.
© David Chancellor
Mer mångsidigt och hälsosamt
Distriktet Mopeia i Moçambique drabbas av
både torka och Zambeziflodens översvämningar.
Förhållandena gör att skörden ofta slår fel. Ibland
lider man av svält.
Röda Korset har som mål att finna alternativ
till traditionella sätt att producera livsmedel. I
På cykelstyret transporteras dagens mat,
fiskar stekta i olja.
Mopeia odlar man av hävd de låglänta områdena
längs floden, eftersom jorden är bördig där. Röda
En viktig del av livsmedelstrygghetsprogram-
Korset strävar efter att stöda odling och boende
met är att man lär ut odlingsteknik och sprider
i mer höglänta områden, dit översvämningarna
information om jordbruk, så att odlingarna ger
inte når. På så sätt kan man minska risken för att
bättre skörd. Rödakorsfrivilliga har utbildats att ge
hela skörden och all egendom går förlorad.
människor råd i fråga om plantering och växtvård.
Kosten är ensidig, eftersom folk inte gärna
Till exempel i byn Nhamirere är folk nöjda med
äter de grönsaker de producerar – man vill sälja
Röda Korsets insatser. Skördarna är större än de
sin skörd. Traditionellt består maten av fisk,
var förr.
kyckling, ris och majsgröt, så invånarna i regio-
− Vi fick en god skörd förra året och kunde
nen är inte heller vana att äta grönsaker. Röda
sälja en stor del av den. Pengarna har vi använt
Korset har som mål att uppmuntra folk att odla
till att bland annat köpa nya kläder, berättar
mer mångsidiga växter och äta mer frukt och
Maria Jorge.
grönsaker.
Text: Kirsi Koivuporras
Gymnasium> Hållbar utveckling > Moçambique
© David Chancellor
Minória Manuel står på en åker som var översvämmad för ett par veckor sedan. Nu har
vattennivån sjunkit, men ställvis är vattnet fortfarande knähögt på åkern.
Mopeia i Moçambique – ett område
utsatt för naturkatastrofer
På åkern sjunker fötterna djupt ner i den varma
leran. Här och där ser man vatten som glimmar
afrikanska länder.
När vatten samlas vid det övre loppet släpps
i solskenet. Minória Manuel tittar länge på den
mera vatten vidare via dammarnas utskov. På
mjuka jorden. Översvämningen har förstört riset,
så sätt försöker man förhindra översvämningar
majsen, bataterna och bönorna som Minória
och skydda markerna längs floden. Samtidigt kan
odlade på sin åker.
man ändå också orsaka översvämningar i flodens
− Riset växte bra tills vattnet kom och förstörde allt. Det känns illa nu, säger Minória.
Minória bor i byn Nhacatundo i Moçambique.
nedre lopp, eftersom vattenmängden där plötsligt
blir större än vanligt.
Zambeziflodens vatten från grannländerna
Byn Nhacatundo är belägen i distriktet Mopeia,
faller ut i dammen Cabora Bassa i Moçambique.
där man ofta drabbas av naturkatastrofer: över-
– När dammen fylls släpper man ut mera
svämningar, orkaner och torka.
I Nhacatundo ligger bybornas odlingar intill
Zambezifloden, som påverkas av kraftiga och
långvariga regn och hårda vindar. Också mäns-
vatten och återverkningarna syns i provinsen
Zambezia och områden som Morrumbala, Mopeia
och Maganja da Costa.
– Det leder till översvämningar som påverkar
klig aktivitet påverkar översvämningarna, efter-
områden intill floden samt odlingar, byggnader
som det längs Zambezi finns flera dammar som
och människor där. De här människorna måste
reglerar vattenflödet. Floden flyter genom fyra
sedan evakueras från översvämningsområdena till
Gymnasium> Hållbar utveckling > Moçambique
tryggare trakter, förklarar Simone Bonate, Röda
Korsets distriktssekreterare i Zambezia.
börja om från början, men utsädet räcker inte till.
Minória Manuel har tre barnbarn. Barnbarnen,
som går i lågstadiet, bor hos sin mormor.
Först torka och sedan översvämning
Intill floden är jorden bördig. Ris, majs och bönor
växer bra. Därför vill man ha sina åkrar på låg-
− Jag tycker om att ha barnen här, säger hon
och ler.
Barnens föräldrar – Minórias vuxna barn – bor
landet intill floden i stället för på höglandet dit
i samma by. Också deras odlingar har blivit förs-
översvämningarna inte når.
törda av översvämningen.
Det är svårt att lämna odlingar, djur och
− Om vattnet sjunker undan börjar vi om från
annan egendom när vattennivån i floden stiger.
början. Då planterar vi batater, alltså sötpotatis,
Ibland isoleras människor på grund av över-
på nytt. Men utsädet vill inte räcka till, det gör
svämningar och de måste räddas med hjälp av
framtiden osäker, suckar hon.
båtar och helikoptrar. År 2001 omkom över 700
Livet måste gå vidare. Minória Manuel är
människor på grund av översvämningar i Moçam-
inte uppgiven, utan ser framåt och tar en dag i
bique.
sänder.
Under hösten 2009 och våren 2010 har
Text: Kirsi Koivuporras
invånarna i distriktet Mopeia redan drabbats av
två naturkatastrofer. Först verkade det som om
regnen skulle utebli. Torkan förstörde den första
sådden.
– Ända till september odlade vi åkrarna på
höglandet, men eftersom vi trodde att regnen
skulle utebli började vi sedan odla åkrarna intill
När klimatet förändras
ökar risken för översvämmningar och torka i
Moçambique
floden. Nu är vi ledsna eftersom skörden gått
förlorad två gånger i rad, säger Maria Jorge i byn
Idag är Moçambique ett av de länder
Nhamirere.
i Afrika som har drabbats värst av
De sena regnen kom i form av kraftiga skyfall
och Zambezifloden svämmade över.
– Nu får vi hoppas på nästa skördeperiod.
naturkatastrofer. Enligt en rapport
som INGC – det nationella institutet
för katastrofhantering i Moçambique
Om vi bara fick utsäde kunde vi ännu odla både
–publicerade år 2009 innebär klimat-
bönor, majs och grönsaker, hoppas Jorge.
förändringen att risken för extrema
Måste börja om från början
I byn Nhacatundo är stämningen i stort sett
densamma. Man blir mer eller mindre tvungen att
.........................................................
Fakta
Internationellt avtal om användning av dammar
Efter översvämningarna år 2001 slöt Moçambique
och dess grannländer ett avtal som slår fast att myndigheterna är skyldiga att informera om den mängd
vatten som släpps ut genom dammarna. Det här har
förbättrat katastrofberedskapen i Moçambique, eftersom man har bättre koll på hur mycket vatten som är
att vänta vid floden Zambezis nedre lopp.
.........................................................
väderleksförhållanden höjs ytterligare.
Enligt de värsta prognoserna kan
medeltemperaturen i Moçambique öka
med 2–2,5 grader fram till år 2050.
Det skulle betyda att variationerna i
regnmängd tilltar, att risken för översvämningar ökar och att man i landets
mellersta delar eventuellt drabbas av
svår torka och allt kraftigare orkaner.
Klimatförändringen är ett hot mot
utvecklingen eftersom naturkatastrofer förstör utvecklingsansträgningar:
odlade åkrar, förbättrade vägnätverk
och byggen som skolor, kliniker och
bostäder.
Gymnasium> Hållbar utveckling > Moçambique
© David Chancellor
De frivilliga i kommittéerna utbildas och de har i uppgift att ge råd och sprida information till
grannar och andra samt delta i räddningsarbetet när en katastrof inträffar.
Röda Korset varnar för naturkatastrofer
och hjälper med räddningsinsatser
Röda Korset har grundat speciella katastrofbe-
Dessutom finns det flaggor i olika färger som
redskapskommittéer som har i uppgift att varna
används till att varna för en annalkande orkan.
folk om översvämningar och orkaner, sprida infor-
Färgen på flaggan signalerar hur länge det är tills
mation och hjälpa människor när något händer.
orkanens beräknade ankomst. När en röd flagga
Medlemmarna i kommittén är frivilliga som
arbetar utan ersättning. Röda Korset utbildar
hissas är det bara nio timmar kvar.
Medlemmarna i kommittén besöker närbe-
samtliga frivilliga i kommittéerna, tio frivilliga per
lägna byar och berättar om hur man varnar om
kommitté. Var och en av dem har bland annat
översvämningar och orkaner och vad folk borde
fått lära sig första hjälpen.
göra när en varning ges. För översvämningar har
De frivilliga i en kommitté är vanliga bybor
som är verksamma där de bor. De har alla sina
man till exempel planerat färdiga rutter så att
man kan sätta sig i trygghet.
egna uppgifter, som ansvar för att varna männis-
Under översvämningar och orkaner hjälper
kor om en förestående katastrof eller ansvar för
Röda Korset myndigheterna att rädda människor.
transporter.
Människor som tvingas lämna sina hem dirigeras
De frivilliga har en förpackning med sådant
till en trygg plats där man ställer upp tält. Män-
som kan behövs i en nödsituation. I paketet finns
niskorna förses också med förnödenheter, som
bland annat en radio så att man kan lyssna på
kärl att hämta rent vatten i.
nyheter och väderleksprognoser och ett rep som
Kommittéernas insatser har räddat männis-
man kan använda till att rädda folk ur vatten. I
koliv. Idag vet invånarna mer om översvämningar
förpackningen finns också en räddningsväst och
och kan förbereda sig på dem.
en lykta.
Text: Kirsi Koivuporras
Gymnasium > Hållbar utveckling > Kambodja
© Minttu-Maaria Partanen
Kambodjanska Thor Soknan, här tillsammans med sin yngsta dotter, har fött alla sina fem barn hemma i ett trähus med ett
rum som har byggts på pålar. Till hjälp hade hon en traditionell hjälpföderska och några gamla granngummor. Thor hoppas
att det barn hon väntar nu är en pojke.
Kambodja har byggts på
översvämningspålar
Det finns två årstider i Kambodja. Från maj till
oktober regnar det ofta från morgon till kväll,
medan man under resten av året plågas av torka
och olidlig hetta.
© Minttu-Maaria Partanen
– I viss mån är folk vana vid översvämningar. Varje år orsakar de ändå stora problem
för många familjer. Det behövs bara en lite
svårare översvämningsperiod och det blir svårigheter, förklarar Bou Seng Long. Han jobbar
som Kambodjanska Röda Korsets katastrofberedskapskoordinator i Kratie-området.
Översvämningar gör det svårt att få tag på
rent vatten, stänger skolor, hotar skörden och
Risodlaren Cheat Lorn har förberett sig på översvämningar genom att höja marken under huset och bygga
familjens dass på en upphöjning. Under huset hänger en
båt som man använder när det är översvämning.
kan döda boskap och husdjur. Vägarna till många
byar blir översvämmade.
Kratie i mellersta Kambodja ligger mellan
två översvämningsområden. På ena sidan stiger
vattnet i floden Mekong och på andra sidan reser
Gymnasium > Hållbar utveckling > Kambodja
sig bergen och regnvatten därifrån strömmar till
Kratie. I normala fall sker de två översvämningarna vid olika tider. År 2009 kom det vatten samtidigt från båda hållen. Vattenmassorna omringade
människor i deras hem och förstörde översväm© Minttu-Maaria Partanen
ningsvallar.
– Förra årets risskörd blev förstörd, konstaterar 59-årige risodlaren Cheat Lorn. Han sitter
under sitt hus som är byggt på pålar. Han är
orolig. För hans familj ser det här året lika dystert
ut som året innan. Cheat vet inte var hans familj
ska få tillräckligt med ris. Ris är den viktigaste
Vattenbufflar hör till en familjs viktigaste egendom. I
Kambodja är det främst bufflar som arbetar på risåkrarna.
delen i den kambodjanska kosten. Utan ris finns
det inte mat.
– Vi har inget utsäde för i år. Nästa skörd
slår också fel, säger Cheat, som har fem barn att
försörja.
För att familjen ska ha mat i år kan Cheat
vara tvungen att sälja en av sina vattenbufflar.
Klimatförändringen
orsakar fler
naturkatastrofer i
Kambodja
i Kratie har också gett möjlighet att få bidrag för
Följderna av klimatförändringen
kommer att synas dramatiskt i
Kambodja. Enligt en bedömning av
Sydostasiens ekonomi- och miljöprogram EEPSEA kommer Kambodja
i framtiden att vara det land i regionen som drabbas värst av de miljökatastrofer som klimatförändringen
orsakar. När regnen blir häftigare
och torrperioderna värre är det
väldigt lite människorna kan göra
som svar på de extrema väderförhållanden som klimatförändringen
för med sig.
De som lever i extrem fattigdom
har inga reserver av livsmedel att
ta till eller möjlighet att göra sina
hus mer stormtåliga. Kambodjanska
Röda Korsets betydelse när det gäller att förbättra katastrofberedskapen bland byborna ökar ytterligare.
– På grund av klimatförändringen har det redan nu blivit svårare att förutspå översvämningar.
Risodlingen i Kambodja baserar
sig på regelbundna översvämningar. Jordbrukarna får stora problem
om översvämningar och regn blir
oregelbundna, suckar katastrofberedskapskoordinator Bou Seng
Long.
att köpa bensin i torra områden, men det finns
TeXT: Minttu-Maaria Partanen
Det i sin tur gör det svårare vid nästa risskörd,
eftersom vattenbufflarna används som dragdjur
på åkern. Om Cheat tvingas sälja mycket av sin
egendom för att få mat åt familjen kan det leda
till en ond cirkel av fattigdom.
Risodling bygger på översvämningar
Livsmedelsproduktionen i Kambodja är beroende
av Mekongflodens årliga översvämningar som
sprider vatten och gödsel på åkrarna. Vattnet
borde ändå bara ligga kvar på åkrarna några få
dagar. Om översvämningarna pågår flera månader, som det gick förra året, förstörs både risoch grönsaksskörden.
Kraftiga översvämningar förstör också fördämningar och jordvallar som ska förhindra att allt
vattnet rinner bort. När bevattningssystemet inte
fungerar förstörs skörden av torka.
– Mina odlingar bygger på himlen, förklarar
Cheat Lorn. Om det inte kommer regn finns det
inte vatten.
Cheat skulle kunna rädda en del av sin skörd
om han hade tillgång till en vattenpump. Men det
bränsle som driver en pump är för dyrt, så det
har han inte råd med.
Byborna har vänt sig till Röda Korset i Kambodja för att få en vattenpump. Lokalavdelningen
inte vatten eller pumpar för alla jordbrukare.
Gymnasium > Hållbar utveckling > Kambodja
Upphöjda hus och båtar
En av Kambodjanska Röda Korsets huvuduppgifter är att hjälpa byborna i landet att förbereda sig
på perioder av översvämningar och torka. Varje
distrikt har små livsmedels- och förnödenhetslager för översvämningar. Arbetet pågår året om.
– Med hjälp av frivilliga klarlägger byborna var
människor och djur kan söka skydd undan vattenmassorna. Vi erbjuder information och byggmaterial för att förstärka hus och båtar. Dessutom
ger vi frivilliga och bybor råd om hur de kan få
information om annalkande översvämningar och
hur de i sin tur ska föra vidare information om
skador, berättar koordinatorn Bou Seng Long.
Under en översvämning blir hälsofrågor speciellt viktiga. Få har möjlighet att använda dass
och det är svårt att hitta rent dricksvatten. Därför
måste byn ha en plan för hur man kan organisera
© Minttu-Maaria Partanen
Under regnperioden samlar Cheat Lorns familj vatten i
stora behållare av lera. Under torrperioden tar man hushållsvattnet ur behållarna eller bär vatten från närmaste
brunn. Till bevattning räcker det uppsamlade vattnet inte.
vattentillgången när det är svårt att göra eld och
koka vatten.
Resultatet av Röda Korsets arbete kan man
se i Cheat Lorns hus. Han höjde marken under
sitt hus, så att översvämningsvattnet inte blir så
högt. Tack vare höjningen når vattnet i allmänhet
bara till knäna och det gör det möjligt att röra sig
under huset.
Dasset är också byggt på en upphöjning.
Under Cheat Lorns hus hänger en smal båt i trä. I
början av året finns det inget vatten någonstans,
men under översvämningssäsongen i juli–augusti
kan man bara röra sig med båt. Cheat vet också
vart han ska föra sina två kor och tre vattenbufflar så de är i säkerhet.
Text: Minttu-Maaria Partanen
Gymnasium > Hållbar utveckling > Uppgifter
Uppgifter:
• Skriv upp faktorer som har att göra med förhållandet mellan natur och människa: hur påverkar naturkatastrofer människors liv i Moçambique och Kambodja?
• Vilka möjligheter har människor att balansera sitt liv med naturkrafterna
och förbereda sig på naturkatastrofer?
• Gör en lista över faktorer som du tycker att människor i Moçambique och Kambodja behöver nå för att få
en tillräcklig utkomst och kunna leva ett gott liv.
• Fundera över vilka konflikter det finns mellan strävan efter ett gott liv,
utveckling och vad jorden klarar av.
• Hur tycker du att man kunde avlägsna fattigdom på ett hållbart sätt?
