NOLLVISION FÖR
LÄKEMEDELSRELATERADE
PROBLEM
Första versionen antagen av Sveriges Farmaceuters styrelse november 2011.
Uppdaterad version antagen augusti 2013.
Läkemedel är en väl beprövad, bra och kostnadseffektiv behandling i hälsooch sjukvården men det finns problem när läkemedelsanvändningen inte når
sin fulla potential. Apotekare och receptarier är experter på läkemedel och
en resurs som i dag inte utnyttjas fullt ut. Sveriges Farmaceuter vill därför
lyfta frågan om bättre och säkrare läkemedelsanvändning och verka för en
nollvision för läkemedelsrelaterade problem (LRP).
Läkemedelsrelaterade problem kan definieras som en händelse eller
omständighet som rör en patients användning av läkemedel och som har gjort,
eller skulle kunna göra, att patienten inte får avsedd nytta av sitt läkemedel. 1-2
Nollvisionen ligger väl i linje med debatten i samhället. Regeringen har
presenterat en ”Nationell läkemedelsstrategi” 3 och Nollvisionen kan bidra i det
arbetet. Vår ambition är också att t ex pensionärs- och patientorganisationer
samt andra professioner inom hälso- och sjukvården ska kunna ställa sig bakom
nollvisionen för LRP. Andra organisationer arbetar också i samma riktning,
exempel som kan nämnas är den nollvision för patientskador inom vården som
diskuteras inom bland annat Stockholms läns landsting4 och Vårdförbundets
nollvision för vårdskador. 5. I detta sammanhang kan även nämnas
Patientmaktsutredningen med syfte att föreslå hur patientens ställning inom och
inflytande över hälso-och sjukvården kan stärkas. 27
SAMMANFATTNING
Bättre tillgänglighet till farmaceutisk expertis
zz Skapa incitament för samhällsfinansierade farmaceutiska
tjänster.
zz Förstärk patientens makt över sin egen vård.
zz Uppmärksamma vikten av användarvänliga IT-system och stöd.
zz Inför öppna jämförelser mellan apotekskedjor.
zz Integrera farmaceuter med relevant kompetens inom kommunal
läkemedelshantering.
Försäljning av receptfria läkemedel
zz Begränsa listan av receptfria läkemedel som får säljas utanför
apotek
zz Ge Läkemedelsverket uppdrag att ansvara för tillståndsgivning
och kontroll av försäljning av receptfria läkemedel utanför
apotek.
zz Öka informationssatsningar till ungdomar.
zz Uppmärksamma behovet av farmaceuter vid
egenvårdsrådgivning.
Patienter i behov av särskilt stöd
zz Tillför resurser till vården för att möjliggöra implementering av
läkemedelsgenomgångar.
zz Dra fördel av apotekarens kompetens vid
läkemedelsgenomgångar och involvera farmaceuten som
läkemedelskoordinator vid byte av vårdform
Minskade ojämlikheter i vården
zz Koppla graden av ersättning till landstingen till graden av
uppfyllelse av nationella riktlinjer.
zz Ge patienter rätt att få snabb tillgång till bästa tillgängliga
läkemedelsterapi.
BAKGRUND
Läkemedel är en av vårdens mest använda och effektiva behandlingar.
Läkemedlen har revolutionerat hälso- och sjukvården. Några av de mest
kända exemplen är vacciner och antibiotika. Läkemedel som minskar
syraproduktionen har drastiskt förbättrat människors hälsa, minskat antalet magsårsoperationer och är kostnadseffektiva för samhället. Biologiska läkemedel t ex för behandling av inflammatoriska sjukdomar (som
reumatiska sjukdomar) har inneburit genomgripande förbättringar för
många patienter.
För att läkemedel ska ge avsedd effekt måste de användas på rätt sätt.
Felaktig användning av läkemedel orsakar sämre eller ingen effekt, i andra fall skador och i värsta fall dödsfall. Enligt Socialdepartementets förstudie till Nationell Läkemedelstrategi 6 uppskattas att 6-16 procent av
alla akuta sjukhusinläggningar 7 och nästan 3 000 personer årligen dör
på grund av läkemedelsrelaterade problem. 8 Dessa siffror är orimliga –
människor ska bli friska av sina läkemedel inte sjuka! En avgörande faktor för att minimera LRP är att vårdens aktörer samverkar och att patienten får bättre möjligheter att ta ansvar för den egna behandlingen. Här
har farmaceuter en betydande roll genom att apotekare och receptarier
aktivt bidrar med sin kunskap och samspelar med andra yrkesgrupper
inom vården. Farmaceuternas främsta uppgift vid sidan av att vara en
viktig länk i vårdkedjan är att i kontakten med patienten förstärka vårdens budskap och inte minst att på ett begripligt och individanpassat sätt
beskriva nytta och risker med de läkemedel som förskrivits eller valts.
Apotekaren eller receptarien kan ses som en garant för att patienter alltid
får tillräcklig vägledning och stöd för att kunna använda sina läkemedel
på rätt sätt. I många andra länder drar man i större utsträckning fördel av
farmaceuternas unika kompetens och apoteken ses som en helt integrerad del av vårdkedjan. Exempelvis kan nämnas länder som Australien,
England och Kanada där farmaceutiska tjänster, såsom läkemedelsgenomgångar, finansieras av samhället. 28
6–16 procent av
alla akuta sjukhus­
inläggningar och
nästan 3 000 personer
årligen dör på grund av
läkemedelsrelaterade
problem.
BÄTTRE TILLGÄNGLIGHET
TILL FARMACEUTISK EXPERTIS
Den totala kostnaden
för läkemedel i Sverige
är cirka 35 miljarder
kronor om året.
Kostnader för
felanvändning av
läkemedel motsvarar
minst 10 miljarder
kronor årligen.
Apoteksreformen har inneburit en ökad tillgänglighet av apotek och andra försäljningsställen för läkemedel. Det är bra. Men det krävs också
ökad tillgänglighet av kunskap. Apotekarna och receptarierna är läkemedelsexperter och ska vara ett stöd och en diskussionspartner till både
patienter, förskrivare och andra yrkesgrupper i vårdkedjan. Det är de
som många gånger motiverar patienten att ta ansvar för sin läkemedelsanvändning. För patienter som använder läkemedel under en lång tid
är detta extra viktigt. Det är väl känt att följsamheten till läkemedelsordinationen bland dessa patienter är låg. Det innebär att risken är mycket
stor att behandlingen inte får den effekt som den skulle kunna få. Farmaceuten kan i dialog och samtal följa upp eventuella problem om upplevd effekt, eventuella biverkningar eller om patienten har frågor om sin
läkemedelsbehandling men också fånga upp patientens subjektiva känsla
av vilken effekt läkemedlet ger och om det är några svårigheter med att
ta läkemedlet, om tabletten är svår att svälja, smakar illa osv. Denna information är viktig för att kunna bedöma om en patient kommer att följa
sin ordination eller inte. Det är också information som är betydelsefull
att återkoppla till förskrivaren och ibland också till tillverkaren av läkemedlet.
Här kan modellen för ekonomisk ersättningen till apoteken spela en
central roll för att styra utvecklingen mot god rådgivning så att en bättre läkemedelsanvändning uppmuntras. Den totala kostnaden för läkemedel i Sverige är cirka 35 miljarder kronor om året 9 och forskningen
visar på att kostnader för felanvändning av läkemedel motsvarar minst
10 miljarder kronor årligen. Felaktig läkemedelsanvändning är den näst
vanligaste orsaken till att patienter skadas i vården.3 Om apotekares och
receptariers kompetens på apotek kan nyttjas bättre för att förbättra
läkemedelsanvändningen så finns stora besparingar att göra, inte bara i
pengar utan först och främst i mänskligt lidande.
Apoteken har en viktig roll i att förstärka vårdens budskap, att förbättra
patientens möjlighet att ta ansvar för den egna läkemedelsanvändningen
och att avlasta hälso- och sjukvården. Att farmaceuter kan avlasta hälsooch sjukvården visar en finsk rapport från 2009. 10 Enligt denna sparade
farmaceuternas råd i Finland 565 miljoner euro om året. Detta gjordes
främst genom att en patient som får råd om egenvård på apoteket inte
behöver besöka. I en svensk studie, användes en modell för bedömning
av den kliniska och ekonomiska betydelsen av apotekens åtgärder vid
LRP. 11 Extrapolerat till riket under ett år, skulle det vid samma LRP-identifieringsgrad som i studien (5 %) resultera i en potentiell samhällsekonomisk besparing på över tre miljarder kronor.
Den farmaceutiska expertisen behövs även inom andra delar av hälso- och sjukvården. Landstingen har sedan några år tillbaka anställt farmaceuter i egen regi för olika arbetsuppgifter. Det kan vara strategiskt
arbete med läkemedelsförsörjning eller patientnära arbetsuppgifter med
läkemedelsgenomgångar. Allt med syfte att förbättra och effektivisera läkemedelsanvändningen i landstingen. Vi skulle välkomna en motsvarande utveckling även inom läkemedelshantering i kommunal verksamhet.
Likväl som det finns medicinska ansvariga sjuksköterskor (MAS) borde
det även finnas ”chefsfarmaceuter” och team där farmaceuter med relevant kompetens ingår.
Farmaceuter behövs
inom andra delar av
hälso- och sjukvården.
FÖRSLAG PÅ ÅTGÄRDER
zz Skapa incitament för samhällsfinansierade farmaceutiska tjänster av hög kvalitet som underlättar och uppmuntrar patienten
att ta sina läkemedel på rätt sätt, och som därmed förbättrar
patientens möjlighet att ta ansvar för sin egen läkemedelsanvändning. Dessa tjänster kan spara stora kostnader.
zz Förstärk patientens makt över sin egen vård. Patienten bör själv
få kontroll över sina journaler och information rörande hans/
hennes vård inklusive läkemedel, att dela med t ex de farmaceuter, läkare eller sjuksköterskor som han/hon anser bör ha
rätt att se dem. Det bör också finnas möjlighet att komplettera
journalen med t ex naturläkemedel, receptfria läkemedel, blodtrycksmätningar, blodsockervärden, vikt, samt med kommentarer om behandlingen.
zz IT-systemen måste vara användarvänliga och stödja det dagliga
arbetet. Alla informationssystem i vårdkedjan (t ex för förskrivare och apotek) måste bygga på samma information, t ex
interaktionsdatabaser, uppgifter om maxdoser och hämtas från
godkänd dokumentation för läkemedlen.
zz Det behövs också en nationellt framtagen lösning för hanteringen av licensläkemedel. Patienter med licensläkemedel är idag
bundna till en viss apoteksaktör för att kunna hämta dem. Införandet av en nationell licensdatabas skulle säkra patienternas
tillgång till läkemedlen och ge ett bättre underlag för att följa
förskrivningen av dessa läkemedel.
zz Inför öppna jämförelser mellan apotekskedjorna för att öka kvalitetskonkurrensen genom framtagandet av kvalitetsindikatorer i
enlighet med Nationell Läkemedelsstrategi.
zz Integrera farmaceuter med relevant kompetens i kommunal
läkemedelshantering.
FÖRSÄLJNING AV
RECEPTFRIA LÄKEMEDEL
Utanför apotek
– bättre kontroll och uppföljning
Begränsa listan över
läkemedel som säljs
utanför apotek.
Paracetamol används
som en allmän
”feelgood-drog”
och ungdomar ser
värktabletter som en
ofarlig produkt.
Butikspersonal får
inte ge råd och
rekommendationer utan
ska hänvisa till apotek
eller sjukvården.
Sveriges Farmaceuter är för principen att ett begränsat sortiment av receptfria läkemedel ska få säljas utanför apotek av tillgänglighetsskäl. Men
listan över läkemedel som säljs utanför apotek är längre än vad som rimligen kan motiveras. Allmänhetens kunskaper om receptfria läkemedel
och deras eventuella risker är inte heller så goda och signalvärdet av att
läkemedel säljs i dagligvaruhandel och därmed är ”ofarliga” ska inte underskattas
Ungdomar har generellt bristande kunskaper om läkemedel. Gymnasisters erfarenheter av läkemedelsanvändning har bland annat undersökts i två svenska studier en kvantitativ 12 och en kvalitativ. 13 I den
kvantitativa framgick att bruket av läkemedel, liksom förekomsten av
läkemedelsrelaterade problem, var mera omfattande än frekvensen av
deras apoteksbesök återspeglar. Föräldrarnas centrala roll som inköpare
av läkemedlet och informationskälla var tydlig i båda studierna. Ungdomarna vittnade även om potentiellt farlig läkemedelsanvändning, som
kombination av paracetamol och alkohol i missbrukssyfte, för att de tror
att de kan få ett bättre rus. Det händer även att ungdomar tar paracetamol
för att minska hunger och dämpa huvudvärk, orsakad av bantning eller
för att skada sig själva. Enligt studien var just paracetamol en ”fredad
zon” i ungdomars resonemang kring läkemedels eventuella biverkningar
och tendenser till överanvändning förekom. En ännu färskare svensk studie visade att paracetamol används som en allmän ”feelgood-drog” och
att ungdomar ser värktabletter som en ofarlig produkt eftersom de säljs i
vanliga butiker. 14
Enligt en attitydundersökning, som Läkemedelsverket har låtit göra,
kan var femte svensk tänka sig att köpa receptbelagda läkemedel i andra
typer av butiker exempelvis nätbutiker, utan varken recept eller läkarkontakt 29 Viktigt i sammanhanget är förstås att särskilja mellan godkända internetapotek och icke legala sajter. Sveriges Farmaceuter står bakom
Läkemedelsverkets intention att stävja illegal näthandel genom samverkan med andra aktörer och myndigheter, inte minst med den farmaceutiska professionen.
Läkemedelsverket har ett uppdrag att noga följa om, och i så fall hur,
den ökade tillgängligheten till receptfria läkemedel leder till ökad felanvändning eller ett ökat missbruk av receptfria läkemedel. Under våren
2012 genomfördes en så kallad Mystery Shopping där tränade observatörer utgett sig för att vara kunder och efterfrågat information och råd
kring receptfria läkemedel mot värk och feber. Man konstaterade att vid
två av tre besök i butik utanför apotek gav personalen förslag på läkemedel till kunder som efterfrågade läkemedel till höggravid kvinna. Butikspersonal får inte ge råd och rekommendationer utan ska i alla dessa
fall hänvisa till apotek eller sjukvården. 29 Detta nedslående resultat visar
ytterligare på behovet av en välkontrollerad marknad för försäljning av
receptfria läkemedel.
PÅ APOTEK
– FARMACEUTENS ROLL
I EGENVÅRDEN
Enligt Socialstyrelsens föreskrifter avses egenvård som hälso- och sjukvårdsåtgärder som legitimerad yrkesutövare inom hälso- och sjukvården
bedömt att en person själv kan utföra.27 Det kan röra sig om enklare åtgärder, såsom behandling med receptfria läkemedel etc. Patientmedverkan i form av egenvård kan även handla om mer avancerade åtgärder
som patienten själv, i samråd med hälso- och sjukvården, kan utföra.
Begreppet egenvård är vidare än att enbart inkludera enklare åtgärder
såsom hudvård, skönhetsvård och enklare behandling med receptfria läkemedel. Ur ett hälso- och sjukvårdsperspektiv inkluderar egenvård även
alternativmedicin, läkemedelsrådgivning, vårdgivarvärdering, diagnostjänster, diagnosutrustning, psykiatrisk behandling, fysiska aktiviteter,
viktreduktion och råd kring hälsa, kost och motion.
Vi ser en trend där läkemedel som tidigare endast varit tillgängliga
via recept nu också kan köpas receptfritt. Exempel i Sverige har varit
läkemedel mot nagelsvamp. Ett annat exempel är så kallade triptaner
som används vid migrän. I många länder ökar utbudet av läkemedel
som ”switchar” det vill säga att ett receptbelagt läkemedel får tillstånd
att säljas utan recept. Den globala trenden visar på att även läkemedel
som används i förebyggande syfte såsom läkemedel vid höga blodfetter
respektive godartad prostataförändring blir receptfria. I dessa fall kan
man förvänta sig att det är svårt för patienter att själva identifiera symtom. Dessa läkemedel ställer därmed högre krav på den rådgivning som
sker i samband med köp. Inte minst den säkerhetsmässiga, farmaceutiska
bedömningen, och utmaningar vad gäller diagnossättning som egenvården på apotek tidigare inte har ställts inför. Redan nu har farmaceuter en
god utbildning och erfarenhet av att rådgöra vid egenvård. Om denna
switch-trend utökas kommer behovet av farmaceuten i egenvården att bli
än mer framträdande.
Förslag på åtgärder
zz Begränsa listan på de läkemedel som får säljas i butik utan god
tillgång till rådgivning och information.
zz Läkemedelsverket bör ansvara både för tillståndsgivning och för
kontroll av försäljning i butik med möjlighet till såväl sanktioner
som indragna tillstånd för den som inte följer reglerna.
zz Öka informationssatsningar till ungdomar i de medier och med
det tilltal som ungdomar använder.
zz Uppmärksamma behovet av farmaceuter vid egenvårdsrådgivning.
Egenvård är hälsooch sjukvårdsåtgärder
som legitimerad
yrkesutövare inom
hälso- och sjukvården
bedömt att en person
själv kan utföra.
”Switch” är ett
receptbelagt läkemedel
som får tillstånd att
säljas utan recept.
PATIENTER I BEHOV
AV SÄRSKILT STÖD
Patienter som är 75 år
eller äldre och som är
ordinerade minst fem
läkemedel ska erbjudas
en så kallad enkel
läkemedelsgenomgång.
Farmaceuten
kan vara en
läkemedelskoordinator
och spela en viktig
roll för att motverka
läkemedelsrelaterade
problem vid
byten av vårdform.
De personer som har störst behov av stöd i sin läkemedelsanvändning
bör få det. Det finns vissa grupper som antingen genom de läkemedel
de använder eller på grund av att de till exempel är äldre, yngre och/eller
multisjuka har behov av extra stöd. Personer med svåra funktionsnedsättningar har generellt en svag ställning i samhället och svårt att själva
göra sin röst hörda. Många gånger lever de i gruppboenden eller får hjälp
i sin läkemedelsanvändning av personal som saknar utbildning om läkemedel. Ett underutnyttjat hjälpmedel med syfte att förenkla för patienten
och de personer som hjälper honom eller henne med sin läkemedelsanvändning kan vara dosdispenserade läkemedel. För äldre personer som
använder många läkemedel är riskerna stora att det sker olämpliga kombinationer med biverkningar som följd. Risken är också stor att patienten
får flera läkemedel för samma symtom, t ex om olika läkare skrivit ut
recepten. Äldre är ofta känsligare för läkemedelsbehandling vilket medför att biverkningar utgör en extra stor risk för komplikationer i denna
åldersgrupp.
Här fyller läkemedelsgenomgångarna en viktig funktion. Sveriges
Farmaceuter definierar en läkemedelsgenomgång som en utvärdering
av en patients medicinering i syfte att optimera resultaten av läkemedelsanvändningen och hantera eventuella risker genom att lösa och förhindra eventuella problem som läkemedelsanvändningen medför.” 18 Vid
läkemedelsgenomgången kan apotekaren ha till uppgift att ta relevanta
kontakter, samordna och sätta upp tidsplaner, utbilda övrig personal, inhämta journaldata, arbeta fram diskussionsunderlag och sammanställa
resultat. Apotekaren är också en partner för läkaren att föra en dialog
med i olika läkemedelsfrågor. 15
Sveriges Farmaceuter har drivit frågan om läkemedelsgenomgångar
och fått gehör i och med omskrivningen av Socialstyrelsens föreskrifter
och allmänna råd om läkemedelshantering SOSFS 2000:1, där patienter
som är 75 år eller äldre och som är ordinerade minst fem läkemedel ska
erbjudas en så kallad enkel läkemedelsgenomgång. Den patient som efter en enkel läkemedelsgenomgång har kvarstående läkemedelsrelaterade problem ska erbjudas en så kallad fördjupad läkemedelsgenomgång.
Socialstyrelsen har också förtydligat att läkaren vid behov ska samarbeta
med apotekare och/eller annan vårdpersonal.
En annan viktig orsak till brister i läkemedelsanvändningen är de fel
som kan uppstå då patienter byter vårdform. Svenska studier visade att
fel uppstått i läkemedelsordinationen hos 35-66 procent av patienter vid
standardvård utan speciell intervention utskrivna från sjukhus vid byte
av vårdform, vilket innebär en klart ökad risk för bland annat biverkningar. 16-19 Farmaceuter kan spela en viktig roll för att motverka läkemedelsrelaterade problem vid byten av vårdform.
Det generiska utbytet ställer också ibland till särskilda problem för
de grupper som kan ha svårt att hantera flera olika läkemedel som har
olika utseende och namn men som innehåller samma aktiva ämne och
används för samma sjukdom. Här är risken för felaktigheter och dubbelmedicinering uppenbar. Generikautbytet innebär också svårigheter för
farmaceuter att göra sitt jobb på ett optimalt sätt. I mötet med patienten går mycket tid åt till att förklara hur bytessystemet fungerar, varför
det inte är samma namn och utseende på läkemedelsförpackningen eller
tabletter som förra gången och inte minst till att dämpa den oro som
många patienter känner inför bytet. När en patient åter träffar den som
förskrivit läkemedlet förvirras samtalet lätt av att de läkemedel som förskrivits hunnit med både ett och flera byten sedan förra besöket. Sveriges
Farmaceuter har föreslagit att patienten bör få möjlighet att få samma
läkemedel inom förmånen så länge receptet är giltigt. 20
Läkemedelsindustrin har också en viktig uppgift att se över hur man
utformar förpackningarna och vilka läkemedelsnamn man ger preparaten samt att bipacksedlar skrivs så tydligt och enkelt som möjligt. Läkemedelsverket har i den Nationella Läkemedelsstrategin fått i uppdrag att
utveckla märkningen av läkemedelsförpackningar för att minska risken
för förväxlingar, vilket är bra.3
Många läkemedel används till barn utan att de är utprövade på denna
åldersgrupp. I en nationell kartläggning som Läkemedelsverket genomförde 2008 visades att ungefär hälften av de läkemedel som gavs till barn
på sjukhus saknade adekvat dokumentation för barnanvändning. När det
gäller läkemedel till nyfödda barn var andelen som saknade adekvat dokumentation 70 procent. 21
Även om det på EU-nivå görs stora ansträngningar för att uppmuntra
denna typ av studier finns fortfarande stora kunskapsluckor. I den
Nationella Läkemedelsstrategin har Läkemedelsverket fått i uppdrag
att utvidga kunskapen om barns läkemedel och dess användning i
syfte att nå en säkrare läkemedelshantering inom barnsjukvården
och Socialstyrelsen har fått i uppdrag att utveckla en Barn-FASS, alt
motsvarighet till Läkemedelsboken för barn, vilket Sveriges Farmaceuter
tycker är bra.3
Förslag på åtgärder
zz Tillför resurser till vården för att möjliggöra implementering av
Socialstyrelsens riktlinjer för läkemedelsgenomgångar samt för
kontroll av landstingens efterlevnad till riktlinjerna.
zz Dra fördel av apotekarens kompetens vid läkemedelsgenomgångar och involvera farmaceuten som läkemedelskoordinator
vid byte av vårdform.
zz Med bättre och fungerade IT-stöd kan de läkemedelsrelaterade
problemen minska vid byte av vårdform.
Läkemedelsgenomgång
är en utvärdering
av en patients
medicinering i syfte
att optimera resultaten
av läkemedels­
användningen och
hantera eventuella
risker genom att
lösa och förhindra
eventuella problem
som läkemedels­
användningen medför.
MINSKADE
OJÄMLIKHETER I
VÅRDEN
Kvinnor använder mer
läkemedel än män.
Ordnat införande
innebär att nya
läkemedel prövas under
strukturerade former
och följs upp i högre
utsträckning.
Det finns skillnader på vården i Sverige och detta gäller även läkemedelsanvändningen. Ju lägre disponibel inkomst, desto fler avstår från
att hämta ut läkemedel av ekonomiska skäl. Ensamstående mammor,
invandrare som varit kort tid i Sverige, arbetslösa och socialbidragstagare
avstår i högre utsträckning från att söka sjukvård, hämta ut läkemedel
och besöka tandvården än andra grupper. 23
Kvinnor använder mer läkemedel än män. Men män får i högre grad
tillgång till nya moderna medicinska teknologier. Dessutom kostar mediciner och läkemedelsförskrivningen till män mer än till kvinnor. 24
Studier från Storbritannien25 och Belgien26 visar att Sverige tar längre tid på sig att börja använda nya, innovativa läkemedel. Patienter får
många gånger inte tillgång till de nya läkemedel, som de borde få på
grund av en trög byråkrati och en svårighet i systemet att omprioritera.
Detta gäller även läkemedel, där det råder vetenskaplig konsensus, om att
de bör användas, t ex nya biologiska läkemedel för behandling av svårare
reumatiska sjukdomar. Denna problematik tas upp i Nationell Läkemedelsstrategi där ett så kallat ordnat införande av läkemedel föreslås. Detta
syftar till att nya läkemedel prövas under strukturerade former och att
dessa därmed skulle kunna komma patienter tillgodo oavsett var i landet
de bor3. Vi vill även lyfta fram det faktum att farmaceuten skulle kunna
spela en viktig roll vid uppföljning av läkemedel i klinisk praxis.
Förslag på åtgärder
zz Koppla graden av ersättning till landstingen till graden av uppfyllelse av nationella riktlinjer.
zz Ge patienten rätt att få snabb tillgång till bästa tillgängliga läkemedelsterapi
Referenser
1.
van Mil JWF, Westerlund LOT, Hersberger KE, Schaefer MA. Drug-related
problem classification systems. Ann Pharmacother 2004; 38:859-67. E-pub
2004 Mar 30.
2.
Carlsten A, Castensson S. (red). Från förskrivning till användning – Farmaceutens roll för en bättre läkemedelsanvändning, sid.130. Apotekarsocieteten, Stockholm, 2011.
3.
Regeringskansliet, Socialdepartementet och Sveriges Kommuner och
Landsting. Nationell läkemedelsstrategi. Artikelnummer: S2011.029. Stockholm, 2011. http://www.regeringen.se/sb/d/14025/a/173805 (accessed
2011-09-20)
4.
Svenska Dagbladet. Alliansen vill ha ökad privatisering. 2010-11-11.
5.
Vårdförbundet. Vårdförbundets nollvision för vårdskador. https://vardforbundet.se/Agenda/Pressrum/Debattartiklar/Dags-for-nollvision-forvardskador/ (accessed 2011-10-24)
6.
Regeringskansliet,
Socialdepartementet
och
Sveriges
Kommuner och Landsting. Nationell läkemedelsstrateginivågruppen för
framtagande av en nationell läkemedelsstrategi (S2009/4881/HS)
http://www.regeringen.se/content/1/c6/13/51/63/a68d0b03.pdf
(accessed 2011-09-22)
7.
Winterstein, A.G., et al., Preventable drug-related hospital admissions. Ann
Pharmacother, 2002; 36:1238-48.
8.
Jönsson, A.K., et al., Fatal drug poisonings in a Swedish general population.
BMC Clin Pharmacol, 2009;9:7.
9.
S2009/6779/HS.
10.
Petra Hedbom, Råd från farmacevter sparar stora pengar, Läkemedelsvärlden 2010; v(4):2010-09-02?
11.
Westerlund T, Marklund B. Assessment of the clinical and economic outcomes of pharmacy interventions in drug-related problems. J Clin Pharm
Ther 2009; 34:319-27. E-pub 2008 Dec 22
12.
Westerlund M, Brånstad J-O, Westerlund T. Medicine-taking behaviour and
drug-related problems in adolescents of a Swedish high school. Pharm
World Sci 2008; 30:243-50. E-pub 2007 Nov 6
13.
Westerlund T, Åberg M. Adolescents’ thoughts about and experiences with
medications and their use – Not without my mother. FIP World Congress of
Pharmacy and Pharmaceutical Sciences, Istanbul, 2009.
14.
Rapport Läkemedelsverket 2013 - Ungdomars uppfattning om receptfria
läkemedel med fokus på receptfria analgetika
15.
Borg M, Johansson B, Lundborg M, Fastbom J. Modell Halland. Strukturerad arbetsmetod för genomgång av äldres läkemedel. Läkartidningen
2011;108:606-8.
16.
Midlöv P, Bergkvist A, Bondesson Å, Eriksson T, Höglund P. Medication errors when transferring elderly patients between primary health care and
hospital care. Pharm World Sci 2005; 27:116-20.
17.
Midlöv P, Holmdahl L, Eriksson T, Bergkvist A, Ljungberg B, Widner H, Nerbrand C, Höglund P. Medication report reduces number of medication errors when elderly patients are discharged from hospital. Pharm World Sci
2008;30:92-8.
18.
Bergkvist A, Midlöv P, Höglund P, Larsson L, Bondesson Å, Eriksson T.
Improved quality in the hospital discharge summary reduces medication
errors—LIMM: Landskrona Integrated Medicines Management. Eur J Clin
Pharmacol 2009; 65:1037-46. Epub 2009 Jun 26.
19.
Midlöv P, Bahrani L, Seyfali M, Höglund P, Rickhag E, Eriksson T. Medication Reconciliation Interventions reduce medication errors when elderly
patients are discharged from hospital. Int J Clin Pharm 2011 (accepted).
20. Remissvar från Sveriges Farmaceuter Delbetänkande Pris, tillgång och service SOU 2012:75
21.
Kimland, E. Drug treatment in children with focus on off-label drug use.
Doktorsavhandling. Karolinska Institutet, Stockholm, 2010.
22.
Socialstyrelsen. Förslag om skärpta föreskrifter för läkemedelshantering,
2011-06-08
23.
Sveriges Kommuner och Landsting Öppna jämförelser. 2009
24. Socialstyrelsen. Hälso- och sjukvårdsrapport 2009
25. Department of Health, UK. Extent and causes of international variations in
drug usage. A report for the Secretary of State for Health by Professor Sir
Mike Richards. July 27, 2010.
26. Fourth European Healthcare Policy Deciders Forum. Uptake of innovative products across EU countries: How to address existing discrepancies?
Arickx F. 2010.
27.
Socialstyrelsens föreskrifter (2009:6) om bedömningen av om en hälsooch sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård och Socialstyrelsens Meddelandeblad (juni 2009) om Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen
av egenvård.
28. Johansson H. Farmaceutiska tjänster på öppenvårdsapotek i olika länder.
Examensarbete 30 hp Umeå universitet 2013
29. Rapport Läkemedelsverket 2012 - Försäljning av receptfria läkemedel, hur
gör personalen
30. Rapport Läkemedelsverket 2013 – Ungdomar, vuxna och konsumtion av
läkemedel.
Sveriges Farmaceuter är en ideell och parti­politiskt obunden organisation som
grundades 1903. Vi hette fram till mars 2013 Sveriges Farmacevtförbund.
Vår uppgift är att utveckla och marknadsföra farma­ceuternas kompetens och
stärka farmaceuternas professionella villkor.
Vi har ca 7 100 medlemmar med examen som apo­tekare, farmacie magister,
receptarie eller farmacie kandidat.
I förbundet finns en student­sektion med medlemmar på samtliga orter där
farmaceut­utbildningarna finns.
Sveriges Farmaceuter tillhör Saco, Sveriges akademikers central­organisation.
Mer om oss på www.sverigesfarmaceuter.se
