Vår vision:
Det är coolt att vara jag och lyck@s i ett vi!
Hur ser skolans uppdrag ut?
”Skolans samhällsuppdrag handlar om att utveckla kunskaper och förmågor som att tala, lyssna, se,
läsa och skriva”. ”Språkförmågan har stor betydelse för allt arbete i skolan och för elevernas
fortsatta liv och verksamhet”, detta är hämtat ur ”Skolverkets kursplan för ämnet svenska”. Skolans
viktigaste uppdrag är att skapa goda möjligheter för elevernas språkutveckling. Bristande förmåga i
att läsa och skriva blir dock mer handikappande i skolan än i de flesta andra sammanhang i livet.
Det beror på att vi i skolans värld använder oss av att läsa och skriva i alla ämnen. Språket sker
genom kommunikation och samarbete med andra människor och man behöver därför kunna
uttrycka sig explicit i sin kommande profession.
Elever med läs- och skrivsvårigheter hur tillgodogör de sig sin utbildning?
Enligt Myrberg, (2007) utvecklar fyra femtedelar av svenska ungdomar en läs- och skrivförmåga,
som gör att de kan hantera vardagliga läs- och skrivkrav. Med de vardagliga läs och skrivkraven
menas att man läser och förstår artiklar i dagstidningar, skönlitterära böcker, facktexter, reklam,
samhällsinformation, läromedelstexter, skyltar och anvisningar. Då återstår den femtedelen, de som
inte knäckt ”läskoden”. Dessa behöver inte ha problem med det talade språket, utan klarar det utan
några större problem. De kan läsa, men gör det långsammare än de flesta. De kan ha problem med
att utveckla och högautomatisera en flytande läsning. Orsaken till detta kan vara att de har brister i
att uppfatta och analysera språkljudsstrukturen i orden och meningarna. Detta kan i sin tur få oanade
följder i och med att man kan uppfatta skrivna budskap fel.
Den fonologiska läsningen, morfem- och stavelseläsning, är viktiga funktioner i den fortsatta
utvecklingen av läs - och skrivförmågan, Myrberg, ”Dyslexi – en kunskapsöversikt” (2007), sid 11.
Läsning innebär att ordavkodnings- och förståelseprocesser samverkar, i ett ömsesidigt
beroendeförhållande. Om ordavkodningen fungerar dåligt drabbar det också läsförståelsen även om
(hör)förståelsen skulle vara tillfredsställande. Om (hör) förståelsen fungerar dåligt drabbar det också
läsförståelsen även om ordavkodningen skulle fungera. De som har svårigheter i läsinläsningen lär
sig att undvika svårigheterna genom att läsa mindre och de väljer lättlästa texter när de väl läser,
komfortläsning. För dessa barn blir lästimmarna en plåga och en påminnelse om misslyckande. Om
de inte får stöd i sin läsutveckling, så kommer glappet mellan dem och de övriga att öka i rask takt
och detta sätter sina spår i alla ämnen och i själen.
Vem ställer diagnosen dyslexi?
Vem som är dyslektiker eller inte är inte självklart. Enligt svensk lagstiftning finns det inget som
reglerar vem som har rätt till att diagnostisera dyslexi, och ibland kan diagnoserna upplevas som
godtyckliga, se Myrberg s 61-62. Oftast är det logopeder, psykologer, pedagoger och/eller läkare
som utför diagnoserna. Man kan se en tydlig genetisk inverkan på dyslexi, det vill säga att det ligger
ofta i släkten, men det finns ingen enskild gen, som förklarar uppkomsten av dyslexi. Det sociala
dyslexiarvet har inverkan på barnet genom att föräldrarna inte läser och finner mening i det skrivna
ordet och därför inte visar barnet vägen till skriven text. Klart är att dyslexi inte har med intelligens
att göra. Det visar en forskningsrapport om dyslexi, som återfinns i ”Pirls” (2006) sid 26 och även
Myrberg visar på detta, utan de flesta forskare är överens om att det är ett fonologiskt
avkodningsproblem.
Sid 1 av 7 Team Lyckas
Vad kan vi pedagoger göra?
Vi pedagoger bör ha läs- och skrivinlärning i vår utbildning, oavsett vilka ämnen vi ska undervisa i,
eftersom läs- och skrivförståelse ingår i alla ämnen. Detta för att vi pedagoger ska upptäcka
bekymmer och kunna ge adekvat stöd så snart som möjligt. Insatserna ska ha högsta prioritet, innan
glappet har blivit för stort gentemot de övriga i klassen.
Vad är en läs- och skrivfrämjande miljö?
För att försöka ge svar på det, kan man titta på flera faktorer, både inre och yttre. Med den inre
miljön menas här vilka förutsättningar eleven själv har, hur elevernas intressen tas till vara. Med
den yttre miljön menas hur klassrummet är utformat, vilka hjälpmedel som finns till hands och
vilken attityd som råder, både från pedagogens och elevernas håll, till hur man lär sig att läsa och
skriva.
Inre miljöfaktorer
Hur tar man tillvara elevernas förutsättningar och intressen? Det finns flera arbetsmetoder för att
utveckla och förstärka elevers förutsättningar och intressen. Vi tror på de arbetsmetoder, som
integrerar eleverna själva i lärandet genom att de tar del av varandras arbeten, diskuterar och
reflekterar, ger och får respons både på det de läser och skriver, dramatiserar, använder sig av öppna
frågeställningar och så vidare. Vi tror att dessa arbetsmetoder utvecklar individen till en person som
”befäster en vana att självständigt formulera ståndpunkter grundade på såväl kunskaper som
förnuftsmässiga och etiska överväganden” och ”lär sig att utforska, lära, och arbeta både
självständigt och tillsammans med andra” och som ”utvecklar tillit till sin egen förmåga”.
”Lpo -94” sid 9, mål att sträva mot.
Yttre miljöfaktorer
Attityd: Kan – kan inte. ”Kan inte- bra då har du kommit rätt. Vi sysslar med sådant här”. ”Häng på
det finns andra som kan”. ”Du som kan måste visa den som inte kan”. Leif Strandberg, psykolog,
beskrev ingång till lärande på detta vis under en föreläsning i Östrabos aula i Uddevalla den 3 mars
2010. Han menade att de som av någon anledning inte vill/vågar tro på sig själv får inte lämnas i
fred med det, utan föras in i den sociala konstruktivismen (Lev Vygotskij) som kan utvecklas i ett
klassrum, se under rubriken det flerstämmiga klassrummet. Där finns alla möjligheter att se, hur gör
du? Hur tänker du? Så här tänker jag! Så här gör jag! Visa mig hur. En skapande process där elever
och lärare driver arbetet vidare tillsammans och ger varandra ”feed back” på lärande och
utveckling.
Hur integrerar man eleverna i sitt lärande i praktiken?
Ett exempel på detta skulle kunna vara ”Litteraturläsning för mellanstadiet” ett läs och skrivprojekt
man kan läsa om i ”Skrivutveckling och undervisning” (1997). Arbetet var uppdelat i olika faser,
ibland kopplat till flera ämnen och till olika genrer, som eleverna arbetade med under två års tid. De
texter eleverna skrev, blev kopplade till många läsare, inte bara mellan pedagogen och sig själv,
utan även till de andra eleverna. Ibland gavs en instruktion eller förutsättning till vad som skulle
skrivas, ibland lästes en gemensam bok. Det som genomsyrade arbetet var dock det kommunikativa
i arbetet. Eleverna fick dramatisera, ha boksamtal, själva skriva en fortsättning på ett tema, redovisa
sin/sina texter, diskutera/argumentera utifrån sina texter, vad som kunde förbättras eller vad som var
bra med texten i klassen. Pedagogen gav eleverna skriftlig respons på deras texter och hur de kunde
förbättras, detta uppskattades mycket av eleverna och de förväntade sig snart en skriftlig kommentar
om sitt arbete. Detta var ett exempel på en tillåtande attityd i klassrummet, både från pedagogens
och klassens håll.
Sid 2 av 7 Team Lyckas
Det flerstämmiga klassrummet
Det finns olika definitioner av kunskap, som exempelvis att kunskap är en allmänt accepterad
sanning. Enligt detta traditionella synsätt är kunskap något som kan förmedlas och överföras. Det
finns även en konstruktivistisk syn vilket innebär att individen skapar eller konstruerar kunskap
utifrån förförståelse och vem det är som lär. Social konstruktivism är en typ av denna
konstruktivism, där det är en social grupp och inte varje enskild individ som accepterar eller skapar
kunskap. Vad som definieras som kunskap kan alltså skilja sig från olika grupper.
Olga Dysthes (1996) syn på inlärning och kunskap är att den samtidigt är konstruktivistisk och
interaktionistisk. Det handlar om distribuerande och gemensamt lärande, där förståelsen är aktiv och
social, som med hjälp av kommunikation byggs upp i ett socialt rum och i samspel med andra
personer. Detta leder i förlängningen till att individen gör kunskapen till sin egen. I det
”Flerstämmiga klassrummet” gäller det att bygga upp ett klimat, där eleverna ser sig själva och
kamraterna som resurspersoner och där kunskapen skapas genom språket. Eleverna lär av varandra
och läraren är en del av denna inlärningsprocess, och i centrum för processen står användandet av
det muntliga och skriftliga språket.
I rapporten från den nationella kvalitetsgranskningen av läs- och skrivprocessen som ett led i
undervisningen (Skolverket 1999, s 107-137) beskrivs tre olika huvudtyper av miljöer för läs- och
skrivutveckling. Det flerstämmiga klassrummet kan utifrån denna rapport definieras som en A-miljö
beträffande läs- och skrivinlärning. I A-miljöer arbetar man relativt systematiskt och medvetet med
läs- och skrivprocessen i ett utvecklingsperspektiv med ämnesintegrerande texter, detta arbete sker
aktivt i många ämnen. Det omfattar ett producerande och reflekterande läsande och skrivande i en
flerstämmig miljö, där eleverna ingår i sociala och kommunikativa sammanhang som på många sätt
stödjer och stärker deras läs- och skrivutveckling.
Tematisk undervisning
Ulf Teleman resonerar i ”Skrivutveckling och undervisning” av Kerstin Bergöö m.fl. sid 37, om
tematisk undervisning. Barnet lär sig språket, samtidigt som det lär sig hur världen hänger ihop, vad
saker kan användas till, vad man kan göra ihop med andra människor, hur andra människor väntar
att man ska vara, hur man direkt och indirekt kan uppnå det man vill. Det är alltså detta barn borde
vara med om i skolan – inte språkövningar utan språkanvändning – med allvar och mening. Och
med lust! Språkriktighet är ett mål för slutversionen av en skriftlig uppgift och är alltså inte den
primära anledningen till att skriva.
Tematisk undervisning utmärks bland annat av att olika ämnen integreras till en helhet, att olika
färdigheter, som att läsa och skriva, övas i funktionella sammanhang och att det tematiska innehållet
sätts i centrum. Tematisk undervisning utmärks av att innehållet i undervisningen har en tydlig
koppling till elevernas vardagserfarenheter och vardagliga förförståelse av olika samhälleliga
förhållanden och företeelser. Detta anses vara den största fördelen med att arbeta med
problemorienterade teman, eftersom man skapar sammanhållna kunskaps- eller
undervisningskontexter där lärandet får pågå under en längre period. Där eleverna inte ideligen
behöver avbryta det de håller på med Malmgren (1986), Nilsson (2006). Eftersom eleverna inte
behöver avsluta för att gå till en annan lektion, så behöver de inte ändra fokus utan tryggt arbeta
vidare. Ett problemorienterat tema gör att det inte är möjligt eller önskvärt att låta sig styras av
enbart traditionella läromedel, vilket annars är vanligt i en ämnesuppdelad undervisning. Ett
utmärkande drag för tematisk undervisning är att den är oberoende av traditionella läromedel och att
läsning av olika typer av skönlitterära texter har en central funktion i det kunskapssökande arbetet.
Sid 3 av 7 Team Lyckas
Tematiskt arbete behöver precis som andra skrivprocesser indelas i olika faser:
Förstadie – tankekarta, planera, läsa, lista, fundera, samtala, fundera redovisningsform.
Skrivstadie – innehållet i temat, grammatiken och utformningen. Bearbeta temat i gruppen, vad är
bra, ställningstagande, ändra, stryka eller lägga till.
Efterstadie – renskriva för hand eller på dator, göra collage, korrekturläsa, är det mer som behöver
ändras i texten? Mer om de olika stadierna finns att läsa i ”Skrivboken”(2005) s 31-32.
Redovisning- för klassen? Föräldrarna? Andra elever? Spela teater? Storyline?
Storyline
Ett fantastiskt sätt för elever att bli sedda för det de redan kan och bli nyfikna på ny kunskap.
Det som krävs i första hand är en fast struktur att utgå ifrån, detta för att kunna grena ut sig i olika
delar,men ändå veta vad man skall komma tillbaka till. I andra hand spelar tiden en stor roll. Man
behöver ha en tydlig tidsstruktur, med en klar inledning och ett tydligt avslut. I vår gestaltande
presentation visar vi bland annat hur en multimedia plattform för en storyline kan se ut. Inspiration
till detta hittade vi på Skolverkets hemsida, Multimediabyrån, där pedagogen tog hjälp av fiktiva
figurer (Vokis), Hiphop (en musikstil) och Wiki-spaces (en plattform på nätet) för att locka elever
att skriva om Sveriges landskap. Fördelen med att använda sig av en plattform på internet, en sk
”fris”, är att även föräldrarna kan ta del av arbetet hemifrån och följa med i hur arbetet utvecklas.
Genom att eleverna själva bidrar med sin egen kunskap om ämnet, som skall utforskas, görs de
delaktiga i processen, som för arbetet vidare. Pedagogen går igenom den redan samlade kunskapen
och bestämmer sig för hur de skall komma vidare, genom att möta eleverna med öppna frågor. Vad
är en öppen fråga? En fråga som inte har något färdigt svar. När? Var? Hur? Vart? Hur blir det om?
I arbetsmetoden ingår det att man går in i en annan roll än sig själv. Man kan göra det till exempel
med hjälp av en docka, kläder eller som i exemplet en Voki. Varför? Ibland kan det vara lättare att
gå in i en annan roll, för att vidga sitt eget tankesätt. Det är rollfiguren som vågar säga, vågar fråga
eller är extremt bra på något. Ett sätt att stärka elever på. Fler bra lästips om Storyline kan man
hämta på www.storyline.se . Där kan man också lyssna på Leif Strandberg, som jag talat om
tidigare, när han föreläser om just Storyline, skapa digitala karaktärer och så vidare. Den lilla
gruppens arbete är bara en del av det gemensamma arbetet, slutresultatet av processen står hela
klassen för och den stora gruppens arbete är det som dokumentationen under resans gång visar.
Allas bidrag är lika viktiga.
Har tematiskt arbete brister?
Tematisk undervisning kan ha sina brister också. Risken med tematisk undervisning kan vara att
den blir för teoretisk. Undervisningen kan lätt hamna i estetiska resonemang om hur texter är
skrivna eller hur bilder är komponerade, medan frågor om innehållet, alltså vad texterna och
bilderna egentligen gestaltar och försöker förmedla, reduceras och hålls tillbaka. Man glömmer att
man ska tillgodose allas behov att utvecklas, skapa intresse och finna fakta med hjälp av olika
hjälpmedel och medier. Gagnar det de som har svårigheter med läsning och skrivning? Dessa elever
läser i sin egen takt och söker information på sina egna villkor. För yngre barn, i början av läs- och
skrivinlärning och som är i riskzonen att utveckla dyslexi, är detta ingen bra arbetsmetod enligt
Mats Myrberg, ”Dyslexi en kunskapsöversikt”, s 85 (2:2007) då detta ”fria” arbetssätt kan ge
negativa konsekvenser för dem och inte känslan av att lyckas.
Styrdokumenten Lpo - 94
För att koppla dessa arbetssätt till styrdokumenten hänvisar vi till: mål att sträva mot (fri skrivning)
Skolan skall sträva efter att eleven utvecklar sin fantasi och lust att läsa, lust att skapa med hjälp av
språket, utvecklar språklig säkerhet både i tal och skrift, reflekterar och värderar, utvecklar förmåga
att bearbeta sin text utifrån egen värdering och andras råd, arbetar både enskilt och i grupp samt får
insikt i hur lärandet går till och känner ansvar för sitt eget lärande.
Sid 4 av 7 Team Lyckas
IKT
Begreppet IKT är en förkortning som står för informations- och kommunikationsteknik, vilket i
skolans värld handlar om att för lärandet använda olika medier som exempelvis digitala bilder, ljud
och video samt varierande programvaror för datorn och Internet. IKT innebär att man arbetar med
information och kommunikation med tekniken som verktyg, samt med pedagogiska och
kompensatoriska program, som exempelvis talsyntes för läs- och skrivinlärning och interaktiva
skrivtavlor s.k. Smartboard. Vidare arbetar man med bildbehandling, inspelning av musik och
videoredigering för eventuell publicering på webben. Det mesta av IKT handlar om Internet, där
Web 2.0 som är Internets andra generation och ofta benämns som den sociala webben, har en
central roll. Den sociala webben bygger mycket på användarnas medverkan och stöder digital
kommunikation, samtal, samproduktion av kunskap, interaktivitet, samarbete, erfarenhetsutbyte
samt nätverk på olika nivåer. Detta kan ske i form av:
Wikis, en sökbar webbplats som kan redigeras av besökarna själva, där en grupp kan arbeta
tillsammans över nätet, skriva och redigera i samma material. Den mest kända och i
skolorna flitigast använda Wiki:n är Wikipedia.
Wikispaces som är communities med digitala ytor för att publicera texter, bilder och
filmklipp. Ett forum för digitalt berättande och möjlighet att arbeta med fiktiva karaktärer,
exempelvis i ett arbete med Storyline. Denna form skapar möjlighet till kommunikation
mellan eleverna och lärarna.
Voki som är en webbaserad avatar, en rollfigur, med tillhörande ljudfil där användaren
berättar något om sig själv. Ett verktyg som exempelvis fungerar vid arbete med Storyline.
Facebook, Blogspot, och Twitter som är olika varianter av sociala forum och
nätgemenskaper och intressegrupper för kommunikation och interaktivitet.
Podcasts, som är en metod för att publicera och prenumerera på ljudfiler och film via
Internet och iPod eller mobiltelefon.
MobileStudy ett nätbaserat gratisverktyg som gör det möjligt för lärare och elever att skapa
flervalsfrågor som kan besvaras via Internet eller exporteras till en mobiltelefon.
Till detta kommer Youtube, Flickr, Itunes, Mp3-spelare, Photostory, RSS, eTwinning, Chat, Digital
Storytelling…
Enligt en rapport från skolverket 2009, så är det en av fem lärare som använder IKT regelbundet på
lektionstid. Denna låga siffra har säkert många olika anledningar som exempelvis låg datortäthet i
skolorna, samt osäkerhet och bristande kompetens hos lärarna. Med tanke på att dagens elever är
födda med tekniken och ibland definieras som ”digital natives” är det viktigt att vi andra ”digital
immigrants” som dessa elever möter varje dag i skolan möter denna utmaning. Framtidens lärande
handlar om att vi måste ha datorn som verktyg, med ett klick når eleverna ut i hela världen. Tidigare
var det läraren som ensam satt på kompetensen och all kunskap. Nu har eleverna redan stor
kompetens och fri tillgång till kunskapen.
Enligt Tom Tiller, professor i praktisk pedagogik vid universitetet i Tromsö (1999), så bygger
lärandet på lusten att lära, att våga vara nyfiken och att reflektera över sina erfarenheter.
Självförtroendet är viktigt för att våga lära, och det är därför av största vikt att ha kontakt med
elevernas erfarenhetsvärld för att bygga upp deras självförtroende.
Mikael Alexandersson, professor vid institutionen för pedagogik och didaktik vid Göteborgs
universitet, anser att det är en förändring på gång i synen på datorn som verktyg i skolan. Dagens
unga generation är så självständiga, skickliga och drivna, att de vid sidan av skolan kommer att
skapa ett eget spår, sitt eget skolprojekt, som kan vara en framtidsvärld, en spelvärld eller en hobby,
och föra in sin egen värld i skolan. Skolan kommer enligt honom att var ett projekt där man lär sig
att vara elev, lär sig strukturer, värdegrund samt disciplin. Det är alltså en plats för att förstå och lära
sig vissa förutsättningar. (Vestlin, red. 2009, s.107)
Sid 5 av 7 Team Lyckas
Vår vision
Team Lyckas tänkta verksamhetsgrupp är klasser ur årskurs 4-6. Grundstenen i vår vision är att alla
skall lyckas utifrån varje enskild individs förutsättningar och förmågor samt att alla barn har samma
rättigheter att få den hjälp de behöver.
I vår vision har alla elever fått förutsättningar för kunskaps-, läs- och skrivutveckling, där skolan
varit och fortsätter att vara ett stöd för att arbeta med eventuella läs- och skrivsvårigheter. Därför
väljer vi helst att prata om läs- och skrivmöjligheter.
I vår vision sätts hjälp och stöd in i de tidigare åldrarna för att minska svårigheterna högre upp.
Lärandet skall vara lustfyllt, och ingen skall behöva känna att det är jobbigt och tar emot utan i vår
vision skall barnen utvecklas från sin nivå och lyckas utifrån sina egna förutsättningar. Ingen elev
skall få gå från en lektion och känna sig misslyckad. Elevens självförtroende växer och det är en
framgångsfaktor för individens utveckling.
I vår vision söker våra elever kunskaper och färdigheter, som förbereder dem för att verka som
demokratiska medborgare i dagens samhälle, genom att vi intar ett välkomnande förhållningssätt till
det digitala samhället som genomgår en teknisk och social förändring.
I vår vision coachar vi varje enskild elev till utveckling, detta kan exempelvis ske med hjälp och
stöd av kompensatoriska program som talsyntes, ljudande tangentbord, förstoring av text, läspennor,
översättningspennor, . På detta sätt kan alla bidra med sitt arbete till gruppen, utvecklas och känna
tillfredställelse och ökat självförtroende. Det blir också viktigare för eleverna att kunna använda sig
av teknisk utrustning vid sökning efter information, redovisning och/eller annan framställning.
Utdrag ur ”Lpo -94”, sid 10, ”Skolan ansvarar för att varje elev kan använda informationsteknik
som ett verktyg för kunskapssökande och lärande”.
I vår vision har alla elever tillgång till en egen dator samt arbetar med exempelvis med mail,
Wikispaces, bloggar och mobiltelefon för kommunikation och samarbete med lärare och
klasskamrater. Skolan deltar i eTwinning-projekt där vi samarbetar över gränserna med olika skolor
ute i Europa. Att tillhandahålla datorer och att arbeta med IKT är även ett demokratiskt beslut, alla
har inte tillgång till datorer hemma.
I vår vision är temaarbete en viktig del i vårt arbete, vi anser att ett ämnesövergripande arbetssätt
tillsammans med andra elever är motiverande och främjar samarbete. Storyline är ett exempel på ett
tematiskt arbetssätt som våra elever arbetar med under läsåret. Ett annat ämnesövergripande
arbetssätt är att arbeta med vår skoltidning, vi ser skoltidningen som ett pedagogiskt verktyg där
eleverna får skriva olika typer av texter, fotografera, scanna och göra layout. Eleverna lär sig att
intervjua, spara text på rätt ställe, textredigera och hantera bilder. Detta är alltså en form av
”Learning by doing”. Våra elever har tillgång till flera källor och använder exempelvis dator och
vårt bibliotek för informationssökning, och får i denna process lära sig att jämföra och kritiskt
granska material för att ha ett källkritiskt förhållningssätt. Wikipedia är ett exempel på en
informationskälla som finns på Internet som är bra för att hitta länkar till olika källor som behandlar
det som man vill söka information om. Det känns viktigt att kunna referera till det senaste från
exempelvis artiklar, som en lärobok med några år på nacken inte kan.
I vår vision ingår det att göra en trivsam och ergonomiskt riktig miljö i klassrummet. Ett klassrum
där ställbara stolar och höj- och sänkbara bord och enkla att förflytta, är en självklarhet. Möjlighet
att enkelt kunna möblera om efter behov för små eller stora grupper och för att kunna sitta eller stå
och arbeta. Kanske några pilatesbollar att sitta på för dem som så vill. Gärna ett eller två mindre
Sid 6 av 7 Team Lyckas
rum i anslutning till klassrummet, ett med en skön soffa, en fast bra läsbelysning och
stereoanläggning med tillhörande hörlurar för tex talböcker och ett rum där en matte-och svenska
verkstad är inredd med laborativt material, se förslag hos NCM, Göteborgs universitet. Elevskåp där
böcker och annat material förvaras istället för i bänkar. Kanske en vikvägg, skärmar eller draperi i
klassrummet, för att kunna avgränsa vid behov. Naturligtvis ligger ingen ljudstörande slöjd- eller
musiksal i anslutning till klassrummet. Whiteboard eller ännu hellre en Smartboard på två sidor i
rummet och samtidigt plats för dokumentation på väggar eller skärmar. Stora fönster och god
ventilation, lugna färger på både väggar och textilier. Då kanske var och en av de olika lärstilarna:
taktil, auditiv, visuell och kinestetisk får något som tilltalar dem, ”Vägar till grammatik” (2006).
Klassrummen i vår skola är öppna minst 30 minuter före skoldagen börjar, en efter en kommer
eleverna in i klassrummet där några lyssnar på sin iPod, vissa sitter och pratar medan andra tar
fram sin dator och loggar in på Wikispaces, Facebook eller Blogspot för att se om dagens planering
och uppgifter finns utlagda…
Det är coolt att vara jag och lyck@s i ett vi!
Sid 7 av 7 Team Lyckas
