Stöd till Forskning och Utveckling AV S N ITT 1 Innehåll Förord ........................................................................................................................................................ 3 AFA Försäkrings FoU-stöd ............................................................................................ 4 Arbetsmarknadens parter om året ....................................................................... 8 Året som gått ................................................................................................................................. 13 Beviljade anslag 2015 ...................................................................................................... 22 Avslutade projekt 2015 .................................................................................................... 26 AFA Försäkring ger trygghet och ekonomiskt stöd vid sjukdom, arbetsskada, arbetsbrist, dödsfall och föräldraledighet. Våra försäkringar är bestämda i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens parter och vi försäkrar drygt fyra miljoner människor i privat näringsliv, kommuner, landsting och regioner. AFA Försäkring drivs utan vinstsyfte och förvaltar cirka 200 miljarder kronor. En viktig del av vår verksamhet är att stödja forskning och projekt som aktivt syftar till att förbättra arbetsmiljön. AFA Försäkring har cirka 650 medarbetare och ägs av Svenskt Näringsliv, LO och PTK. 2 AV S NI T T Förord AFA Försäkring är ett försäkringsbolag som de flesta yrkesarbetande svenskar har en koppling till genom de kollektivavtalade försäkringarna. Totalt omfattas 4,5 miljoner arbets­tagare av minst en av dessa försäkringar, som gäller vid sjukdom, arbetsskada, arbetsbrist, dödsfall och föräldraledighet. Men AFA Försäkring är mycket mer än ett försäkringsbolag. Vi är också en stor forsknings­ finansiär. Varje år satsar AFA Försäkring cirka 150 miljoner kronor på forskning, utveckling och kunskapsspridning om arbetsmiljö och hälsa. Främsta skälet till detta är att vi vill öka kunskapen om arbetsskador och sjukdomar och på så sätt kunna förebygga dem och skapa en bättre arbetsmiljö. Tanken är att detta på sikt ska leda till färre sjukskrivningar och arbetsskador. Om vi lyckas med vår målsättning är det till gagn för alla berörda. Företag och organisationer får behålla sin personal. Den enskilde slipper personligt lidande och ekonomisk skada. Hela försäkringskollektivet kan gynnas av billigare försäkringar. Även samhället gör en vinst om fler är på jobbet i stället för hemma i sjuksängen. 2015 gav vi stöd till en rad nya projekt. Totalt finansierade vi, på uppdrag av arbets­ marknadens parter, närmare femtio nya forskningsprojekt. Flera av projekten ingår i det treåriga FoU-programmet Kronisk smärta. Detta ser jag som en särskilt viktig satsning inom ett område som orsakar mycket lidande för dem som drabbas och även stora kostnader för samhället. Under året utlyste vi också det stora FoU-programmet Hållbart arbetsliv på totalt 30 miljoner kronor. Programmets rubrik sammanfattar mycket väl det som AFA Försäkring står för. I den här skriften sammanfattar vi FoU-året 2015 i stort och smått. Vi låter också våra ägare – arbetsmarknadens parter – kommentera pågående forskning och kommande satsningar. Trevlig läsning! Anders Moberg, VD F ÖRORD 3 AFA Försäkrings FoU-stöd 4 AV S NI T T AFA Försäkring är en av Sveriges ledande finansiärer av forskning och utveckling inom arbetsmiljö och hälsa. Under 2015 fördelades FoU-anslag på cirka 150 miljoner kronor, bland annat till ett nytt FoU-program om hållbart arbetsliv. AFA Försäkring ägs av arbetsmarknadens parter och arbetar på deras uppdrag. 4,5 miljoner arbetstagare i privata företag, kommuner och landsting omfattas av någon av AFA Försäkrings olika kollektivavtalade försäkringar. Bakgrunden till FoU-verksamheten är att göra arbetsplatserna så trygga och säkra att ingen skadas eller blir sjuk av sitt arbete. AFA Försäkrings skadestatistik ger en god bild av vilka skador och sjukdomar som är vanligast i arbetslivet. Denna statistik är tillsammans med övrig omvärldsbevakning en viktig utgångspunkt för besluten om vilken typ av forskning som ska få stöd. Tanken är att forskningsresultaten ska omsättas i praktisk handling genom förebyggande arbetsmiljösatsningar ute på arbetsplatserna. Att sprida kunskap om forskningsresultaten är därför också en viktig del av AFA Försäkrings verksamhet. Alla som forskar inom arbetsmiljö och hälsa kan ansöka om projektstöd hos AFA Försäkring. Ansökningar eller skisser tas emot fyra gånger per år i öppna utlysningar. Utgångspunkter för bedömningen är relevans, vetenskaplig kvalitet och inte minst praktisk nytta. Utlysningarna publiceras regelbundet på AFA Försäkrings hemsida: www.afaforsakring.se/forskning. A FA F ÖRS Ä K RIN G S F OU -S TÖD 5 För särskilt prioriterade forskningsområden lanserar AFA Försäkring mer omfattande FoU-program. Där samlas flera projekt för att belysa ett aktuellt område från flera olika perspektiv. Programmen löper normalt under tre till fem år, varpå lärdomar och slutsatser dokumenteras och sprids genom olika kanaler eller kampanjer. Den stora ökningen av sjukfrånvaro på grund av stress och psykosocial ohälsa – främst i offentlig sektor - uppmärksammades särskilt. Den psykosociala arbetsmiljön var ett av AFA Försäkrings teman under 2015 och det satte sin prägel på aktiviteterna under Almedalsveckan och framför allt under FoU-dagen i november. Under hösten kom också en särskild rapport om psykisk ohälsa inom kontaktyrken. År 2015 delade AFA Försäkring ut cirka 150 miljoner kronor. Det är ungefär den summa som varje år satsas på forskning, utveckling och kunskapsförmedling. Pengarna gick till 35 fristående projekt, ett FoU-program samt till ett post doc-stöd. Det nya FoU-programmet Hållbart arbetsliv är en satsning på 30 miljoner kronor som syftar till att öka kunskapen om vad det är som får oss att orka arbeta längre. 45 projekt avslutades under året. Forsk ning och Hot och våld på den svenska arbetsmarknaden FÖRSÄKRING Kronis Utveck Bland de nya projekt som beviljades kan nämnas flera stycken inom stressforskning, vägen tillbaka efter ohälsa och en rad projekt för att minska arbetsskador och långvarig sjukfrånvaro. 2015 startades också FoU-programmet om Kronisk smärta. Mer om det finns att läsa längre fram i denna skrift. ling k smär Utlysning av AFA Försäkrings FoU-program – Ett hållbart arbetsliv Ett annat tema var fallolyckor. AFA Försäkring presenterade en rapport som visade att fallolyckor är den vanligaste formen av olyckor bland kvinnor och män i kommuner och landsting. ta FÖRSÄK AFA Fö rsäkri ng komm unal och har tillsam mans projek med arb t inom landstings-s etsma ektor ett Fo att bid rknad satsat U-pro ra till ens pa gram 50 miljo kunska riskfa rter ino om kro psutve ktorer nisk sm ner kronor m priva , föreb ckling avslutas till ärta. Sy t, en yggand 2018. ftet me 13 forskning e och be inom områd sd pro et handlin Kronisk g. Prog med särskild grammet är smärta ramme inrikt varo och är ning på t starta långvari en vanlig orsa kan ock r 2015 så leda g arbetsoförm k till både sjuk och såväl fysi till åga. Kro frånskt som avsevärt förs nisk smä FÖRSÄKRING behand kostna ämr psy rta ad kisk ling dern livskva sresulta och min Arbetsm a för kronisk t. De samman litet tet i form skning arknad tagna smärta av somatis av sam samhäll att öka ens par är ock sjukligh ökad arbetså ka sym kunska ster ser så myc tergång ptom. Katja et i psy perna projekt det där ket hög Boersm kiska inom dett för som a. har alla och a, Öre erhållit angeläg a omr bedömt bro uni åde et stöd ur s versitet Intern beskrivn FoU-pro bidra till dett . Nedanståen etb a, och de ingar grammet med lån aserad beh av har där projekt för andling katalog, projekten finn . Mer deta gvarig ljerade Projekt projekt svå www.af av pat s i AFA rbe et katalog. aforsak Försäk effekten syftar till att handlad smä ienter ring.se/f Prioriterade område rings vetensk rta av en orsknin n Ett hållbart arbetsliv inte (iAC apli Frå g/ rnetför T) på gt utv n förstå KRING är en av de största utmaninga FÖRSÄ ärd medlad för else av den svenska arbetsmar samt und framförallt rna av ny • Utveckling och ACT-beh era funktio knaden. AFA Försäkring mekan evi utvärdering av organisatio andling Utlysning nsförmå som är den ledande ismer (hjärna ersöka bety , ners med irri densbaser och företags strategiska finansiären av FoU dels till utv ga ktivitet ad beh table verktyg som exempelvis inom arbetsmiljöområdet, har eck Rikard and och pro en av biologis och livskvalitet Projekt bowel ledningsmodeller, därför beslutat att -infl Wicksel ka et syndro ling hos pat ling , organisering och styrning utlysa ett FoUprogram för forskning l, Karolin ammatoriska markörer liggand syftar till att m ienter mm med syftet för att om ett hållbart arbetsliv. e mek öka förs ska Inst stödja organisationernas cytokine anis treåriga programm Det Skrädd vid IBS tåelsen itutet arbete r). mot ett ”Hållbart et omfattar 30 miljoner ars , och att mer vid smä om und Arbetsliv”, där även kronor. KBT för ydd vägled Vi lever allt längre rta och och utv ekonomisk med ereffekter beaktas. AFA a ärd och vi förutsätts också andra d inte männi Försäkring ser även beh era nya hjälp av den arbeta allt sym sam längre. Många gläds rne sko gärnaandling tom na kun t-baser tidig effektiv projekt som behandlar r me åt möjligheten att skap utv ad salt hur innovativa förändring a och vara kvar i sitt booster psykisk ohä d kronisk arbete så länge som Magnus evidens eckla och förbättringar av ar Sim ernativ. möjligt, andra lämnar smärta pro lsa bas befintliga gra me rén, erad av många Projekt verktyg och metoder och olika orsaker arbetslivet d efte m e Götebor som exempelvis kompetens rföljan et långt innan tänkt gs uni krav, karriärsväxlingspensionede vägledd kommer att ring. Andra kan uppleva Parace versitet möjligheter osv, kan und interne tamol sig tvingade av ekonomisk bidra till ett ”Hållbart och kogniti tbaserad ersöka om - en ins skäl att arbeta vidare a Arbetsliv”. bättre en skrä v bete trots hälsoproblem. behand end smärtst pirationsk ddarsyd Skillnaderna ÅLLA: med kro Projekt stora mellan individer, • Utveckling av nya älla till SKA INNEHär FÖRnisk smä eterapi (KBT) ling som bygger illande d et ska branscher och regioner. metoder och strategier och DIN ANSÖKAN nya om effe SÄK kan hjäl RIN skillnader både avseende rta och Dessa på som exanvänd ta reda på hur läkemede G empelvis stödsystem kterna genom AFA Förarbetslivet i stort och l a denna , arbetsmiljöstrategier,smä kan beh samtidig psy pa personer paracet efterföl ns parter har idag arbetsmiljö påverkas av rtstillan kompekunska tensutvecklingsstrate kisk ohä amol fun jande ållas och en mängd olika faktorer Arbetsmarknade gsfinansiär inom boo p för att de läke gier som 1. Meritförteckning avsluta lsa sam – den snabba roll som forsknin gerar och kan tekniska utveckling s vill medel, leda till praktisk tillämpnin i förlängningensäk utveck d behand sterprogram förbättras gen t en, rare säkring en ledande den AFA Försäkring ökande använda som ska än globaliseri la rådet. et sex mån Monica g på organisatio om ett nya Edw ling. ngen och hälsoom är båd doc-stöd den internation inom ard Hög paracetamo nsnivå med fokus på såväl ella ader efte Buhrma e effektiv ing av hur post konkurrensen, samhällssy arbetsmiljö- och per nsutvecklingen l. organisatorisk effektivitet estätt, 2. En beskrivn n, Upp r/forskningsgrup r stem, are attityder svenska kompete gsmiljöe Lunds och värderingar osv. som bredare sociala och sala uni nu främja den et, och öka möjligDessa faktorer kan univers e. Dessutom ekonomisk – vilken/vilka forsknin lt ärbidra Biokem versitet Utvärd vidtalad kopplat till arbetsliv både itet till, eller motverka, eventuel ten att utvärdera effekterna a fördelar. Möjligheiska mu ering området Hälsa, möjligheter att skapa och projekt som beskrivas, på nack-sk av en tet fokuse av arriärer. ske dessa en bar hållarbetslivsc samarbe metoder forskark på lför nyu och ykel. strategier bör vara ulders rad beh heten till integrerade i projekten. ska förväntningarna till smä märto ändringar kronis andling tvecklad em vid kro (max tre sidor). r och rtkara k otionspå 2 000 000 kroför per fibr kort och lång sikt tränin niska ktärist i en ran smärta och Det finns ett stort vi ett post doc-stöd soner g Programmet ska även ika och omyalgi – emotio domiser Därför utlyser orala studier och med relation belysa hur olika faser Fysisk hur dessa behov av att öka kunskapen om hur Pro nell föränd er för rådet för postdokt ad kon denna påverkan ser ut och avjekt träning livs-/ karriärscykeln kan er och ambition et ska ringar nor inom hälsoom är i början av sina troller problematik vad som kan göras påverkas på varierandeemo arriären positiv är en evid utv 3. Framtida planer vid forskark ge personer som för att ad stu hantera sätttion a resu och effekterna av dessa olika insatser, och av sfokuse ärdera effe den fortsatta ensbas forskning. Vi vill die ter till studier ltat på förändringar. vilka särskilda utmaninga kten av de pos medel ska stödja samtidi erad beh rad beh ökade möjlighe smärta, itiv r somg kro en nyu finns i respektive åldrar/livsf n fördjupa sin andling forskarkarriärer men mek nisk smä andling för tvecklad att kar a resultaten (max två sidor). sions pro aser. Det är även med vårt stöd kan forskare persone som tläg är okla anismer rta och av vikt att belysa ovan beskrivna blematik forskning. Genom r med ra. Pro involver ga om mus vidmakthålla nätverk ångest na för från medelsoch prioriterad intyg . skapa eller Program Beh e områden jekt on kel mol och/elle ade i förb olika sektorers perspektiv, ur mets syfte andling et syft kompetens samt egen instituti ekylära karriären. r depresefter fysi ar till en förv och dess förutsättni ättring 4. Intyg från i den fortsatta mekanis ngar att äntas sk trän möta utmaningen av kro är av betydelse e (max en sida). och prioriterade område förb att Bjö mer skapa ing. nisk förvaltar ett ”Hållbart Arbetsliv”. rn Ger ättra är n a mus at dle, Lin kelsmär som har disputer postdoktoköpings tor kan sökas av den Det oner där de planeras Den forskning som de syftet med programm univers Post doc-stödet utländska institutiövergripan disputationen finansieras genom bedrivas. 5. Intyg från itet et ”Ett hållbart sedan och om gen skaär arbetsliv” detta program Stödet ska präglas av praktisk att bidra till kunskapsu och forsknin för högst fem år september 2015. rala studierna tillämpning. AFA Försäkring tvecklingen inom senast den 30 svensk arbetsmiljö den 1 ser gärna projekt som forskning vara genomförd åden med sammanhå riod med början omfattar tvärdiscipl FoU-omr llen och om våra praktiskt under en tvåårspe inära orienterad kunskap ansatser, där forskare kan utnyttjas vid något utmer information g.se, välj kring de hinder – och från olika vetenskapl Om du vill ha forsakrin eller flera vistelser möjlighete iga fält r – som finns för organisatio samverkar, och/eller hemsida: www.afa januari 2016. En under denna period. tvärprofessionella besök gärna vår ner och företag forsknings- och ska genomföras somtill attng ansatser, där bidra vid svenskt forskare och praktiker ett hållbart arbetsliv. Försäkri ländskt lärosäte AFA anställd och g vara samverkar. Forsknin ottagare ska vara iär. Du som bidragsm behöver du inte utvecklingsfinans högskola, dock Ambitionen är att onen beslutar universitet eller kompletter a befintlig forskning tal: gstillfället. Instituti ngs FoU-por om framtida Uppföljning or. arbetsmiljöutmaninga anställd vid ansöknin via AFA Försäkri r, med ny kunskap Ansökan görs och anställningsvillk ingWebb om vilka möjlighete e/Forskn akring.s om anställningsform r olika typer av organisatio https://fou.afafors ner och företag har att utforma Inom ramen för FoU-progr s av en expertstrategier, metoder ammet arrangeras och kommer att granska verktyg för ett hållbart en ingar: startkonferens och ns inom ämnesAnsökningarna arbetsliv. därefter årliga seminarier Ytterligare upplysn vetenskaplig kompete rekommenmed projektledarna. I anslutning en grupp med bred lämna till dessa genomförs kommer att Dessa strategier, metoder som riktade informatio området. Gruppen , tel. 08–6964294, beslutar om vem och verktyg kan vara ns- och kommunik Oskar Hansson Försäkring som riktade motring.se ationsinsatser. såväl den strategiska faforsak dation till AFA ledningen av organisatio oskar.hansson@a et. eller företaget, som nen Uppföljning av projekten tilldelas post doc-stöd den operativa nivån. sker programtiden av styrgruppe kontinuerligt under tel. 08–6964812 Ingrid Norfors, n. inkommen faforsakring.se Ansökan ska vara kl. 24:00. rfors@a 2015, ingrid.no augusti as inte. senast den 27 ansökningar behandl För sent inkomna Bakgrund Psyk is inom ka diagn os vård , skol er i kon tak a och omso tyrken rg Fallolyc ko landstin r i kommunoch gssektor n 15.05 or för 2 miljoner kron Post doc-stöd på ådet Hälsa kning inom omr studier och fors 18 Klara Södra Kyrkogata se BESÖKSADRESS www.afaforsakring. 27 Stockholm 45 INTERNET Försäkring 106 FAX 08-696 45 POSTADRESS AFA VX 08-696 40 00 0771-88 00 99 KUNDCENTER F6342_ fallolyckor.ind d 1 2015-03-06 6 AFA F Ö R S Ä K R I N G S F O U - ST ÖD RING 14:06 FÖRS ÄKRI NG Exempel på forskningsområden AFA Försäkring stödjer forskning och utveckling inom arbets­ miljö och hälsa. Tillämpning och kommunikation är också viktiga delar i AFA Försäkrings forskningsfinansiering, efter­ som det är angeläget att forskningen ska komma till nytta. Hälsa Arbetsmiljö •psykiska, fysiska, kemiska och biologiska faktorer i arbetsmiljön •psykiska sjukdomar och syndrom samt beteende­ störningar (bland annat depression, reaktion på stress, ångestsyndrom) •samspelet mellan fysisk och psykosocial arbetsmiljö •hur arbetsmiljön bäst kan utformas med hänsyn till individens hälsa, säkerhet och utveckling •sjukdomar i muskuloskeletala systemet och bindväven (ryggsjukdomar, ledsjukdomar och sjukdomar i mjukvävnader) •arbetsorganisationens och ledarskapets betydelse för att främja hälsa och bra arbetsmiljö •cirkulationsorganens sjukdomar (hjärt- kärlsjukdomar och hypertoni) •andningsorganens sjukdomar •tumörsjukdomar •rehabilitering A FA F ÖRS Ä K RIN G S F OU -S TÖD 7 Arbetsmarknadens parter om året 8 AV S NI T T My Billstam LO Vad vill du lyfta fram bland AFA Försäkrings forskningsfinansiering under 2015? – Jag tycker att FoU-programmet om kronisk smärta är värt att framhålla. Det är väldigt många som lider av kronisk smärta och AFA Försäkring betalar ut mycket ersättning för det. Därför är det jätteviktigt att få fram orsakerna till kronisk smärta och att man kan förebygga det och hitta fungerande behandlingsmetoder. Det är också bra att det är ett treårigt program. Varför är det viktigt att arbetsmarknadens parter stödjer sådan här forskning? – För att det är parterna som har bäst kännedom om vilka problem som finns ute på arbetsplatserna. Det finns ju inte längre någon samman­ hållen arbetslivsforskning i Sverige, vilket jag tycker är väldigt olyckligt. Att parterna stödjer sådan här forskning gör att vi kan rikta medel till de insatser som det annars inte kommer att forskas på, men som vi anser är av betydelse för arbetslivet. Vilka viktiga framtida forskningsområden ser du framför dig? – Hur man ska kunna vara kvar längre i arbetslivet och att man inte är helt utsliten den dag man ska gå i pension. Många talar om att vi måste jobba längre upp i åldrarna, men många av våra medlemsgrupper klarar inte det hur gärna de än skulle vilja, eftersom kroppen inte vill vara med längre. Därför är AFA Försäkrings nya FoU-program om ett hållbart arbetsliv jättebra. A RBETS M A RK N A D EN S PA RTER OM Å RET 9 Catharina Bäck Svenskt Näringsliv Vad vill du lyfta fram bland AFA Försäkrings forskningsfinansiering under 2015? – Att vi har sjösatt forskningsprogrammet Hållbart arbetsliv. Det är verkligen angeläget att vi får bättre kunskap och förståelse för vad som kan bidra till att man faktiskt håller hela livet. Då menar jag inte bara att kunna arbeta längre upp i ålder, utan att man också håller för den belastning som många – inte minst kvinnor – kan uppleva även under andra skeden i livet. – FoU-programmet om kronisk smärta är också viktigt. Där tror jag vi kommer att få se resultat som kan underlätta för många som lider av detta. – Sedan vill jag också lyfta fram mottagaren av post doc-stödet, Susanne Sütterlin. Det var ett bra val utifrån det stora folkhälsoproblem som antibiotikaresistensen utgör. Varför är det viktigt att arbetsmarknadens parter stödjer sådan här forskning? – Det är en väldig styrka att vi kan fokusera på angelägen forskning inom arbetsmiljö och hälsa utifrån vårt partsperspektiv. Våra forskningsprojekt bidrar verkligen till att öka kunskapen om hur man skapar en bättre arbetsmiljö och lägre sjukfrånvaro. För oss är det också viktigt att forskningsresultaten omsätts i praktisk tillämpning. Vilka viktiga framtida forskningsområden ser du framför dig? – Den psykiska ohälsan, inte minst bland unga, är en väldig utmaning. Vi behöver bättre kunskaper om varför den ökar och framför allt få reda på vilka insatser som är mest effektiva och verkligen leder till att människor kan återvända till arbetet. Det är en utmaning inte bara för oss parter och AFA Försäkring utan för välfärden och samhället i stort. – Jag ser också fram emot det kommande FoU-programmet om hjärt- och kärlsjukdomar. Det tror jag är ett område där forskningen kan göra stor skillnad för folkhälsan. 10 ARBET S M A R K N A D E N S PART E R OM ÅR E T Mats Stenberg Sveriges Kommuner och Landsting, SKL Vad vill du lyfta fram bland AFA Försäkrings forskningsfinansiering under 2015? – Jag vill gärna lyfta fram Christin Mellners projekt ”Balansakt – En studie om människors konstruktion av gränser inom och mellan arbetsoch privatliv”. Där ges en del konkreta råd som kan bidra till att främja den psykiska hälsan, till exempel att öka kunskapen bland chefer och medarbetare om hur man sätter gränser mellan arbete och fritid. Det kan handla om att utforma riktlinjer för tillgänglighet som ger balans mellan verksamhetens och de anställdas behov. – Det är också bra att vi i och med det nya FoU-programmet tar ett helhetsgrepp inom området kronisk smärta. De projekten spänner över flera områden både med inriktning på långvarig generell smärta och människor med specifika besvär. Det är ett viktigt område där forskningen syftar till att minska lidandet. Varför är det viktigt att arbetsmarknadens parter stödjer sådan här forskning? – Arbetsplatsen och arbetet är en stor del av människors liv. Arbetsmiljön – den psykosociala såväl som den fysiska – behöver ständigt beforskas. En medarbetare som mår bra presterar bättre. Bra arbetsmiljö gynnar kvalitet, effektivitet och produktivitet i verksamheten. Genom AFA Försäkring kan vi bidra till forskning som ger praktisk nytta i arbetslivet. Vilka viktiga framtida forskningsområden ser du framför dig? – Ett par aktuella områden är metoder för att förebygga psykisk ohälsa och hur digitaliseringen påverkar oss och våra arbetsplatser. A RBETS M A RK N A D EN S PA RTER OM Å RET 11 Magnus Skagerfält AkademikerAlliansen Vad vill du lyfta fram bland AFA Försäkrings forskningsfinansiering under 2015? – Det är flera saker, till exempel Irene Jensens riktlinjer för hur företag tillsammans med företagshälsovården kan förebygga psykisk ohälsa på arbetsplatsen. Det ska också bli intressant att följa några av de nya projekt vi startat, som Göran Kecklunds studie om skiftarbete i vården, Torbjörn Åkerstedts om trötthetens förändringar över tid i tio olika yrkesgrupper och Lisa Schmidts projekt om HR/personalfunktionens betydelse för det systematiska arbetsmiljöarbetet. Varför är det viktigt att arbetsmarknadens parter stödjer sådan här forskning? – Det är alltid klokt att ha en bra kunskapsbas när man utarbetar riktlinjer och checklistor för arbetsmiljöarbetet. Att parterna är involverade i detta är extra viktigt. Om vi lyckas minska ohälsan kan det även leda till lägre kostnader för alla inblandade. Vilka viktiga framtida forskningsområden ser du framför dig? – Arbetsmiljöforskning är ett stort vetenskapligt fält, men om jag får välja två områden där jag ser ett stort forskningsbehov så är det arbetsrelaterade självmord och exponering/mätning av nanopartiklar. 12 ARBET S M A R K N A D E N S PART E R OM ÅR E T Året som gått AV S N ITT 13 2015 AMM vårmöte 22-24 april var det vårmöte för arbetsoch miljömediciniska klinikerna i Stockholm, vilket AFA Försäkring bidrog till såväl finansiellt som med en monter. JAN 14 ÅRET S O M G ÅT T FEB MAR APR FALF-konferens Almedalen x 2 10-12 juni var det Forum för Arbetslivsforsknings konferens i Landskrona, vilket AFA Försäkring bidrog till såväl finansiellt som med en monter. Under Almedalsveckan höll AFA Försäkring två seminarier – om systematiskt arbetsmiljöarbete och mobbning av chefer. MAJ JUN Projekt om stress Fler forsknings­miljoner Nästan 12 miljoner kronor fördelades till fyra projekt inom arbetsmiljö och hälsa, framför allt om stress. 29 miljoner kronor delades ut till projekt för att minska arbets­ skador och långvarig sjukdom. JUL Fler forsknings­ miljoner aj! Kronisk smärta Det treåriga FoUprogrammet Kronisk smärta drog igång med en startkonferens med de 13 projekten. AUG 18 miljoner kronor delades ut till projekt för att minska arbetsskador och långvarig sjukdom. SEP Forskarfredag Den 25 september var det Forskarfredag, som visar hur kul och spännande forskning är, vilket också AFA Försäkring tycker och därmed stödjer finansiellt. ♥ OKT Hållbart arbetsliv Utlysningen av det treåriga FoU-programmet Hållbart arbetsliv startade. 45 slutrapporter Under 2015 avslutades tot alt 45 FoU-projekt som alla bid rog till ny, praktisk kunskap om hälsa och säkerhet i arbetslivet. Välbesökt FoU-dag AFA Försäkrings välbesökta FoU-dag den 10 november hade fokus på hur man kan skapa en god psykosocial arbetsmiljö. NOV 22 seminarier Under 2015 anordnade AFA Försäkring 22 stycken seminarier. DEC Post doc-stöd Fler forsknings­miljoner På FoU-dagen utdelades AFA Försäkrings post doc-stöd och två stipendier för utmärkta arbetsmiljöuppsatser. 30 miljoner kronor delades ut till projekt för att minska arbets­ skador och långvarig sjukdom. Å RET S OM G ÅTT 15 Stor satsning mot kronisk smärta Kronisk smärta är en vanlig orsak till både sjukfrånvaro och långvarig arbetsoförmåga. Tillståndet kan också leda till avsevärt försämrad livskvalitet och depressioner. Detta innebär i sin tur mycket höga direkta eller indirekta samhällskostnader, uppskattningsvis 90 miljarder kronor om året enligt Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. 2015 startade AFA Försäkrings programsatsning om kronisk smärta, som omfattar 50 miljoner kronor fördelade på 13 nya forskningsprojekt. Samtidigt är kunskaperna begränsade om riskfaktorer för kronisk smärta och hur den kan förebyggas och behandlas. De behandlingsmetoder som förekommer är inte alltid tillräckligt utvärderade. Det är vanligare med kronisk smärta bland kvinnor än bland män. Orsakerna till att den uppstår är dock inte klarlagda. Kronisk smärta är ett vanligt skäl till att lämna arbetslivet i förtid. Det finns därför ett stort behov att hitta förebyggande åtgärder och fungerande behandlingsmetoder. Mot denna bakgrund har 50 miljoner kronor anslagits till ett treårigt FoU-program. Med denna satsning vill AFA Försäkring ta ett helhetsgrepp inom området. Förhoppningen är att programmet ska resultera i minskat lidande för människor med svår smärta, men också att få fram nya läkemedel, kartlägga riskfaktorer, finna förebyggande metoder, utvärdera olika behandlingsmetoder samt att öka kunskaperna om de underliggande mekanismerna vid kronisk smärta. De 13 projekt som beviljats forskningsmedel tar bland annat upp behandling av den vanliga mag-tarmsjukdomen IBS, smärtstillande läkemedel som är effektivare än paracetamol, internetbaserad beteendeterapi och bemötandets betydelse för smärtpatienters återgång till arbete. 16 ÅRET S O M G ÅT T Mot ett hållbart arbetsliv Ett hållbart arbetsliv är en av de största utmaningarna för den svenska arbetsmarknaden. AFA Försäkring har därför under hösten 2015 utlyst ett treårigt FoU-program för forskning om ett hållbart arbetsliv. Programmet omfattar 30 miljoner kronor. Ansökningstiden gick ut i december 2015 och beslut om anslagen fattas i september 2016. Det övergripande syftet med programmet är att bidra till kunskapsutveckling om hinder och möjligheter för organisationer och företag att bidra till att arbetslivet blir mer hållbart. Ambitionen är att kombinera befintlig forskning om framtida arbetsmiljöutmaningar med ny kunskap om att utforma strategier, metoder och verktyg, både vad avser den strategiska ledningen av organisationen och på den operativa nivån. Två områden är prioriterade. Det första gäller utveckling och utvärdering av organisationers och företags strategiska verktyg. Det kan gälla ledningsmodeller och organisation/styrning mot en mer hållbar arbetsmiljö. Här kan ingå innovativa förändringar av befintliga metoder för exempelvis kompetensförsörjning eller möjligheter till karriärväxling. Det andra prioriterade området är utveckling av nya metoder för arbetet med arbetsmiljö och kompetensutveckling som ska kunna tillämpas praktiskt i organisationen. ing n rsk a w. w w å r p se/fo e . s m ring ä L ak rs fo fa AV S N ITT 17 FoU-dag om psykosocial hälsa – hur kan en god psykosocial arbetsmiljö skapas? 18 ÅRET S O M G ÅT T AFA Försäkrings årliga FoU-dagar är en mötesplats för forskare, parter, samhälls­ aktörer samt andra intressenter inom arbetsmiljöområdet. Syftet med årets FoUdag var att, med stöd i forskningen, skapa en ökad kunskap om hur en god psykosocial arbetsmiljö utformas och ge inspiration till framtida satsningar. Dagens huvudtalare var professor Stavroula Leka från universitetet i Nottingham, som presenterade en översikt över forskningsområdet. Hon berättade att det finns en hel del forskning gjord, men att det alltför ofta finns brister i att ta till sig dessa kunskaper och använda dem på arbetsplatsnivå. Riskhantering måste bli en del av vardagsarbetet och cheferna har ett stort ansvar för att se till att det blir så, betonade hon innan en svensk forskartrio tog plats på scenen. Professor Eva Vingård avslöjade hemligheten bakom friska företag och organisationer, docent Christian Benedict beskrev sambanden mellan sömn, stress och arbete och docent Susanna Toivanen talade om hållbart ledarskap. Eftermiddagspasset innehöll ytterligare presentationer om psykosociala arbetsför­hållanden, framförda av forskarna Gunnar Bergström, Mia Söderberg, Stefan Szücs och Linda Magnusson Hanson. Seminariedagen avslutades med att socialförsäkringsminister Annika Strandhäll berättade om regeringens arbete för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro. Under FoU-dagen utdelades också AFA Försäkrings post doc-stöd till Susanne Sütterlin av VD Anders Moberg. Prevents och AFA Försäkrings Utmärkt arbetsmiljöuppsatsstipendium tilldelades Karin Lovén för en uppsats om städsprejer och Jessica Hoff för en om verksamhetsstyrning i socialtjänsten. ing n rsk a w. w w å r p se/fo e . s m ring ä L ak rs fo fa AV S N ITT 19 Susanne fick årets post doc 2015 års post doc-stöd på två miljoner kronor gick till Susanne Sütterlin, specialistläkare i klinisk mikrobiologi vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. Stödet delas ut årligen av AFA Försäkring för att stimulera lovande forskare. 20 ÅRET S O M G ÅT T – Jag blev överlycklig, kunde knappast förstå att jag hade sådan tur, säger hon. Men nu vet hon alltså vad hon ska göra de närmaste två åren. Till sommaren tar hon familjen och sina bakteriekollektioner med sig och flyttar till Oxford. På universitetet där finns den forskningsmiljö som ska hjälpa henne vidare i sökandet efter hur man kan få bukt med det växande problemet antibiotikaresistens. – Jag har alltid varit intresserad av bakteriologi och infektionssjukdomar. Men samtidigt som mycket har gjorts för att begränsa spridningen av antibiotikaresistens så har vi inte lyckats stoppa den. Tvärtom fortsätter den att öka. Då ställer jag mig frågan: har vi förstått samtliga bakomliggande orsaker till detta? Det finns kanske annat än bristande hygien och överkonsumtion av antibiotika som ligger bakom utvecklingen, säger Susanne Sütterlin. I sin tidigare forskning har hon visat att silver som finns i vissa medicinska produkter kan framkalla resistens mot antibiotika. Hon vill nu fördjupa sig inom detta område och studera om det finns samma koppling vad gäller andra tungmetaller och biocider (som finns i exempelvis desinfektionsmedel och konserveringsmedel) och hur sambanden i så fall ser ut. – Detta är något som jag också kan använda i mitt arbete som läkare och som innebär direkt patientnytta. Men det är också en viktig arbetsmiljöfråga, inte minst för vårdpersonal och till exempel för personer som jobbar med djur, säger hon. På vilket sätt kan arbetsmiljön påverkas? – Jag vet ju inte vad vi kommer att finna, men förhoppningsvis kommer vi i framtiden att utsättas mindre för tungmetaller, desinfektionsmedel och liknande. – Jag tror det här kan bli en gigantisk fråga. Jag har en vision och det är att vi ska kunna bevara fungerande antibiotika till våra barn och barnbarn, men också till oss själva. Då måste vi börja tänka bredare än vad vi hittills har gjort, säger hon. ! 21 Arbetsrelaterad psykosocial stress och atheroskleros – är detta en uppkomstmekanism för hjärtinfarkt och stroke? Dnr: 140264 • 3 687 000 kr Beviljade anslag 2015 Arbetsrelaterad psykosocial stress har ett samband med ökad risk för hjärtinfarkt och sannolikt även för stroke. Avsikten med denna studie är att undersöka om arbetsrelaterad psykosocial stress ökar risken att drabbas av åderförkalkning i hjärtats eller hjärnans blodkärl. Kjell Torén, Göteborgs universitet Ellenor Mittendorfer Rutz, Karolinska Institutet "Att smörja systemet": Grundläggande artrosforskning gör skillnad för patienter och kan förbättra livskvalitén hos en åldrande befolkning Dnr: 150150 • 3 798 000 kr Karaktärisering av skyddande immunsvar och utveckling av immun-terapi mot åderförkalkning Dnr: 150065 • 3 000 000 kr Ateroskleros (åderförkalkning) orsakar hjärt-kärlsjukdom, som till exempel hjärtinfarkt och stroke. Ateroskleros karaktä­ riseras av en kronisk inflammation i artärväggen. Tidigare forskning har utvecklat ett vaccin, som kan minska risken för hjärtinfarkt. Syftet med denna studie är att ytterligare klargöra mekanismerna bakom vaccinet. Jan Nilsson, Lunds universitet Under 2015 beviljade AFA Försäkring anslag till 35 nya FoU-projekt inom arbetsmiljö och hälsa. För mer information om projekten, besök projektkatalogen på www.afaforsakring.se/forskning. psykisk ohälsa. Detta projekt ska undersöka om samsjuklighet mellan ryggsmärta och depression/ångest påverkar senare arbetsoförmåga, speciellt efter en ryggoperation, samt om den psykiska hälsan förändras efter förtidspension. Fysiologiska markörer för försämrad muskelfunktion vid knäledsartros. Potential för profylax och behandling i arbetslivet Dnr: 140037 • 3 123 000 kr Smärtsam knäledsartros är vanligt i yrkesaktiva åldrar och leder ofta till sjukfrånvaro. Syftet med studien är att under­ söka egenskaperna hos de muskler som ger förutsättningen för knäledens funktion och belastning, samt att studera rörelsemönster och ledbelastningar vid vardagliga rörelser. Studien förväntas resultera i kunskap som kan användas för att anpassa träningen för att begränsa sjukdomsutvecklingen vid knäledsartros. Jan Henriksson, Karolinska Institutet Detta projekt ska ge ökad kunskap för hur den biologiska smörjningen av ledytor fungerar, genom att undersöka led­ vätska hos patienter och på så sätt se vad som inte fungerar. Upptäckten av dessa förändringar innebär att patientåtgärder kan sättas in innan ledskador blir kroniska. Niclas Karlsson, Göteborgs universitet Fysisk aktivitet och betydelse för åter­ hämtning efter kirurgisk behandling Dnr: 150072 • 5 000 000 kr Tidigare studier har visat att låg fysisk aktivitet ökar risken att insjukna i både hjärt-kärlsjukdom och vissa cancersjukdomar, men det saknas studier om fysisk aktivitet också kan påverka återhämtning efter operationer. Detta projekt ska studera om ökad fysisk träning vid planerad kirurgisk behandling av patienter med tarm- och ändtarmscancer, övervikt samt bröst­ cancer, minskar risken för komplikationer och ger en snabbare återhämtning i form av kortare sjukskrivning och vårdtid. Eva Haglund, Sahlgrenska universitetssjukhuset KemiRisk, ett småföretagsanpassat webbverktyg för bedömning av kemiska arbetsmiljörisker Dnr: 150167 • 1 875 000 kr Arbetsoförmåga relaterad till ryggsmärta – vilken roll spelar psykiatrisk samsjuklighet och ryggoperation? Dnr: 150142 • 3 905 000 kr Ryggsmärta är ett folkhälsoproblem och en vanlig orsak till sjukfrånvaro. Ryggsmärta är också starkt förknippat med 22 BEV I L JA D E A N S L A G Detta projekt ska validera och vidareutveckla riskbedöm­ ningsmetoden KemiRisk till ett interaktivt webbverktyg som ger småföretag stöd vid riskbedömning av kemiska ämnen. I studien ingår även att undersöka småföretags användning av KemiRisk och om metoden ger en korrekt bedömning av de kemiska riskerna. Ann-Beth Antonsson, IVL Svenska Miljöinstitutet Framtidens tvätteri – Partsgemensamt arbets­­sätt för att förebygga belastningsbesvär och utveckla attraktiva hållbara företag rad ohälsa. Studien omfattar både kommunala och privata förskolor vid fyra olika kommuner. Fredrik Sjödin, Umeå universitet Dnr: 150099 • 2 900 000 kr Projektet har fyra mål: 1) Identifiera typarbeten och förebyg­ ga riskfaktorer, 2) utveckla en modell för lokal partsamver­ kan, 3) föreslå hur Tvätteriförbundets Auktorisationskontroll kan utökas med belastningsergonomiska aspekter, 4) infor­ mationsspridning. En modell utvecklas för hur partsgemen­ samma coachteam kan minska risken för belastningsbesvär och bidra till att skapa attraktiva hållbara företag. Ulrika Harlin, Swerea IVF AB Är jobbet för tungt? Företag och anställda bör nu klara av mätningen själva – test av ny precis och kostnadseffektiv kartläggning – i städbranschen Dnr: 150181 • 2 266 000 kr Städare/lokalvårdare är ett kvinnodominerat yrke som är överrepresenterat i besvärsstatistiken. Syftet med detta pro­ jekt är att testa en ny mätstrategi för att objektivt kvantifiera belastningsnivån för yrkesgruppen. Mikael Forsman, Karolinska Institutet Smarta kläder visualiserar risker i arbetet Dnr: 150039 • 1 945 000 kr Leder samtidig exponering för kyla och buller till hörselnedsättning och hjärt-kärlsjukdom? Dnr: 150070 • 1 809 000 kr Hjärt-kärlsjukdomar står för en stor del av de arbetsrelate­ rade dödsfallen. Faktorer som ökar risken för hjärtinfarkt är till exempel buller och kyla samt stress. Syftet med projektet är att undersöka om samtidig exponering för kyla och buller leder till hörselnedsättning och hjärt-kärlsjukdom. Projektet förväntas resultera i ett underlag för riskbedömning och åtgärder vid samtidig exponering för buller och kyla. Hans Pettersson, Umeå universitet Arbetsställningars betydelse för besvärs­ uppkomst i nacke-skuldra Dnr: 150035 • 1 328 000 kr Repetitivt arbete och arbete med lyfta armar innebär en ökad risk för belastningsbesvär i nacke och axlar. Syftet med projektet är att öka kunskapen om kvantitativa expone­ rings-besvärssamband och projektet förväntas resultera i mer tillförlitliga riskbedömningar som kan genomföras av företagshälsovården. Belastningsskador kan förebyggas systematiskt, men det saknas ofta resurser och kompetens att bedöma riskerna på arbetsplatsen. Syftet med detta projekt är att utveckla ett praktiskt användbart riskbedömningssystem för arbetsfysiolo­ gisk belastning baserad på pulsmätning och inklinometri via arbetskläderna. Mikael Forsman, Karolinska Institutet Jörgen Eklund, Kungliga Tekniska Högskolan Demoleringsarbete omfattar olika former av riv- och sane­ ringsarbeten, vilket medför risk för hälsoproblem på grund av vibrationer. Syftet med projektet är att minska vibrations­ belastningen vid demoleringsarbete genom att undersöka alternativa arbetsmetoder, som omfattar alla de tekniska och organisatoriska åtgärder som kan vara möjliga. Goda exempel från enskilda företag kommer att dokumenteras för spridning inom branschen. Pedagogik, arbetsmiljö och hälsa i förskolan Dnr: 140294 • 1 995 000 kr Höga ljudnivåer i kombination med stress gör att förskolan har en krävande arbetsmiljö. Denna studie ska undersöka om det är någon skillnad mellan förskolor med olika pedagogisk inriktning när det gäller bullerexponering och stressrelate­ Minskat behov av vibrationer vid demoleringsarbete (MinVib) Dnr: 150057 • 1 979 000 kr Lage Burström, Umeå universitet Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) och luftföroreningar i arbetsmiljön – en longitudinell populationsstudie av kvinnor och män i Stockholms län Dnr: 150082 • 2 534 000 kr Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) är den fjärde vanli­ gaste dödsorsaken i världen. Syftet med studien är att visa hur yrkesexponering för olika typer av luftföroreningar är kopplat till insjuknande i KOL. Studien kommer att identifiera yrkesgrupper med ökad risk att insjukna i KOL. Pernilla Wiebert, Karolinska Institutet Hot och kränkningar av tågpersonal och bussförare Dnr: 150046 • 1 347 000 kr Tågpersonal och bussförare utsätts ofta för hot och kränk­ ningar i sitt arbete. Syftet med denna studie är att kartlägga hot och kränkningar av tågpersonal och bussförare. Kunska­ perna från projektet ska användas för att ta fram åtgärder för att förbättra arbetsmiljön. Anna Anund, Statens Väg och transportforskningsinstitut Chefens perspektiv – kunskap och behov i mötet med anställda som har nedsatt arbetsförmåga på grund av depression och ångest Dnr: 150378 • 2 958 000 kr Psykisk sjukdom är idag en vanlig orsak till sjukskrivning för både män och kvinnor. Projektet ska resultera i framtida effektiva interventioner som kan öka chefers kapacitet att stödja anställda med nedsatt arbetsförmåga på grund av depression och ångest. Monica Bertilsson, Göteborgs universitet Byggbranschens behov av externa arbets­miljötjänster Dnr: 150126 • 3 000 000 kr Byggbranschen är en olycksdrabbad bransch med höga ohälsotal. Samtidigt använder sig byggbranschen inte av fö­ retagshälsovårdens (FHV) tjänster i någon högre grad, vilket BEV IL J A D E A N S L A G 23 kan bero på att FHV saknar specifik kunskap om byggbran­ schens behov. Projektet syftar till att undersöka byggbran­ schens behov av externa tjänster kring hälsa, arbetsmiljö och säkerhet. Leif Berglund, Luleå tekniska universitet Vilka åtgärder kan vidtas för att förbättra tilluftens kvalitet på kontor? Dnr: 150173 • 400 000 kr Upplevelsen av dålig luftkvalitet och ventilation på kontor är inte enbart en fråga om komfort. Det finns betydande vinster med att förbättra innemiljön och eliminera eller minska de upplevda besvären av dålig innemiljö och ventilation. Projektets syfte är att förbättra tilluftens kvalitet på kontor med mekanisk ventilation. Målet är att sprida kunskap om hur kontorsventilation kan förbättras i samband med nybyggnation, drift och underhåll samt när problem med innemiljö konstaterats. Per Fjellström, IVL Svenska Miljöinstitutet Trygg och omställningsbar? Innovationer för hälsa och lärande på arbetsplatser i förändring Dnr: 150153 • 2 611 000 kr Den moderna arbetsplatsen befinner sig i en ständigt fortgående utveckling. Att vara förändringsbenägen, anpassningsbar och flexibel beskrivs som en förutsättning för att personalen på företag, förvaltningar och organisationer ska fortsätta att kunna lösa sina uppgifter i hård konkurrens. Projektet har som syfte att bygga en interaktiv och lustfylld utställning dit arbetslag bjuds in för att få konkreta verktyg och inspiration till hur omställningsprocesser kan främja hälsa och välbefinnande på arbetsplatser. Marinette Fogde, Arbetets museum Stressrelaterad sjukfrånvaro: betydelsen av total arbetsbelastning och deltidarbete samt dess effekter på stresshormoner Dnr: 140246 • 3 000 000 kr Den stressrelaterade ohälsan ökar framför allt hos unga kvinnor. Syftet med detta projekt är att studera sambandet mellan arbetsbelastning, livsstil, deltidsarbete, biomarkörer för stress och stressrelaterad sjukfrånvaro. Victoria Blom, Karolinska Institutet 24 BEV I L JA D E A N S L A G Vägen tillbaka till arbetslivet efter utmattningssyndrom: Vikten av kognitiv och fysisk träning för hållbar arbetsförmåga Dnr: 150175 • 1 179 000 kr Projektet syftar till att förstå och förbättra förutsättningarna för att kunna återgå till arbete och leva ett fullgott liv för de personer som lider av psykisk ohälsa som funktion av långvarig arbetsrelaterad stress. Studien bidrar med unik och ny kunskap om långtidseffekter som funktion av kognitiv och fysisk träning som komplement till sedvanlig behandling. Anna Stigsdotter Neely, Umeå universitet Individers egna uppfattningar om avgörande faktorer för återkomst till arbetslivet efter svårare psykisk ohälsa Dnr: 150096 • 840 000 kr Syftet med denna studie är att kartlägga avgörande faktorer för att personer med psykisk ohälsa framgångsrikt ska återkomma till arbetslivet. Förväntade resultat är förslag på insatser för att underlätta rehabilitering från psykiatri till arbete, identifiera hinder inom systemet som kan tas bort. Magnus Elfström, Mälardalens högskola Trötthetens förändring över tid i olika yrkesgrupper – relation till åldrande, stress, fysisk arbetsbelastning och sömn Dnr: 150084 • 2 306 000 kr Trötthet är ett vanligt hälsoproblem som förknippas med den ökade sjukfrånvaron. Orsaken till trötthet kan vara fysisk och mental arbetsbelastning, sömn och åldrande. Detta projekt kommer att undersöka hur trötthet utvecklas över åren relaterat till fysisk och mental arbetsbelastning samt sömn. Resultaten kan komma att påverka förståelsen av trötthet i olika yrkesgrupper och att ändra synen på äldre personer i arbetskraften. Torbjörn Åkerstedt, Karolinska Institutet Hemtjänstpersonalens arbetsförhållanden – identifiering av hälsoriskfaktorer samt åtgärdsförslag Dnr: 150036 • 3 600 000 kr Hemtjänstpersonalen är särskilt utsatt för både arbetsre­ laterad psykisk ohälsa och belastningsskador. Syftet med projektet är att verka för hållbara arbetsförhållanden inom hemtjänsten. Projektet ska kartlägga arbetsbelastningen och sambandet med hälsa, samt identifiera två belastningsfrågor som kan prediktera hälsoutfall vid t.ex. arbetsmiljöundersök­ ningar och utvecklingssamtal. Mikael Forsman, Karolinska Institutet HR & SAM Vilken betydelse har HR/personalfunktionen för det systematiska arbetsmiljöarbetet? Dnr: 150102 • 2 590 000 kr HR/personalavdelningars inflytande över arbetsmiljöarbetet har ökat i och med att de har fått en mer styrande och verk­ ställande funktion än tidigare, s k HR-transformation. Syftet med projektet är att undersöka HR/personalfunktionens förändrade roll för det systematiska arbetsmiljöarbetet i orga­ nisationer och verksamheter inom kommuner och landsting. Lisa Schmidt, IVL Svenska Miljöinstitutet Från utbrändhet till engagemang genom utvecklat ledarskap bland yngre läkare Dnr: 150162 • 2 894 000 kr Utbrändhet och stress bland läkare inverkar negativt på både vårdorganisation, patientsäkerhet och vårdkvalitet. En viktig orsak till utbrändhet är dålig arbetsmiljö och bristande påverkansmöjligheter. Detta projekt kommer att identifiera stressfaktorer, coping-strategier och ledarskapselement i det dagliga arbetet. Mats Brommels, Karolinska Institutet How fast are cognitive functions restored when on-call physicians are awakened during night shifts? Dnr: 150159 • 2 670 000 kr Sjukvården förväntas ge adekvat vård med hög patientsäker­ het dygnet runt. Det innebär att läkare som arbetar nattjour, förväntas göra snabba bedömningar och fatta korrekta med­ icinska beslut direkt när de blir väckta. Resultatet kommer att visa om läkare har en försämrad kognitiv förmåga och riskerar att fatta sämre beslut när de väcks under nattjour. Resultaten kan både ge en förbättrad arbetsmiljö och ökad patientsäkerhet. John Axelsson, Karolinska Institutet Expertfunktioner och linjechefer i samspel: om professionalisering, genus och utveckling av hållbara yrkesroller i framtidens välfärdsorganisationer Effektivare arbetsmiljöarbete vid vård i hemmet genom integrering med annan verksamhetsstyrning Dnr: 150115 • 3 169 000 kr Vård i hemmet drivs främst av kommunerna och har många fördelar. Nackdelen är att arbetsgivaren inte kan styra över arbetsstället, som är patientens hem, vilket gör det svårare att påverka arbetsmiljön. Projektet ska undersöka hur ledningssystem för arbetsmiljö och patientsäkerhet kan integreras vid vård i hemmet. Målet med projektet är att studera samspelet mellan linje­ chefer och expertfunktioner i olika kommunala verksamheter och ge kommunerna kunskap och instrument som kan användas för att forma hållbara roller och samspelsmodeller. Resultatet kan bidra till lägre stressrelaterade sjukskrivningstal och lägre omsättning på linjechefer. Dnr: 150367 • 3 475 000 kr John Sjöström, IVL Svenska Miljöinstitutet Anna Cregård, Göteborgs universitet Hur kan arbetsmiljön för personer inom hemsjukvården förbättras genom att e-hälsolösningar skapar kompetensstöd vid ensamarbete Dnr: 150137 • 2 500 000 kr Allt fler personer vårdas i hemmet även vid svåra sjukdoms­ tillstånd. Det har medfört att vårdarbetet har blivit ett ensam­ arbete. Syftet med projektet är att förbättra arbetsmiljön för personal inom den kommunala hemsjukvården genom att via olika e-hälsotjänster ge vårdpersonalen ett kompetensstöd i konkreta vårdsituationer. Projektet ska resultera i en idébank med olika e-hälsolösningar som kan användas för att utveck­ la hemsjukvården. Gerd Johansson, Lunds Tekniska Högskola Skiftarbete i vården: kan besvär med sömn och hälsa minskas med rekommendationer gällande schemaläggning, sömnplanering och livsstil? Dnr: 150138 • 2 978 000 kr Detta projekt ska studera om det finns ett samband mellan belastande skiftkombinationer och självrapporterade besvär med sömn/trötthet, hälsa och välbefinnande bland under­ sköterskor, sjuksköterskor och läkare. Resultaten kommer att ligga till grund för rekommendationer kring hur skiftarbete kan organiseras. Många gånger. Varje dag. Hela livet – Är risken för hudallergi av tvål och andra rinseoffprodukter på arbetsplatsen underskattad? Hur ska cheferna hantera sin stress när allt brinner? En undersökning om arbetskomplexitet, stress och kognitiv känsloreglering i offentlig sektor Dnr: 150328 • 760 000 kr Ökade krav på innovation och flexibilitet inom offentlig sek­ tor kan påverka chefers psykiska hälsa. Höga komplexa krav tillsammans med ett litet handlingsutrymme kan påverka upplevelsen av stress negativt. Detta projekt ska undersöka kraven på arbetskomplexitet kombinerat med upplevelsen av stress hos chefer i offentlig sektor, hur chefer kan bli bättre ledare i komplexa arbetssituationer samt hur coping-strate­ gier kan användas för att minska stress. Leif Denti, Göteborgs universitet Dnr: 150332 • 744 000 kr Arbetsrelaterade hudsjukdomar som kontaktallergi och eksem orsakas oftast av exponering för allergiframkallande och/eller hudirriterande ämnen. Syftet med projektet är att minska risken för allergi och arbetsrelaterad hudsjukdom som orsakas av allergiframkallande ämnen. Resultatet ska kunna användas till säkrare riskbedömning och bättre rutiner på arbetsplatserna. Kerem Yasar, Karolinska Institutet Bädda för kvalitet: Proaktiva strategier för återhämtning i främjandet av hälsa och arbetsprestation Dnr: 150024 • 4 181 000 kr En bra sömn är en förutsättning för optimal återhämtning mellan arbetspassen vid skiftarbete. Det ökar också möjlighe­ terna att hantera både hög arbetsbelastning och stress. Syf­ tet med projektet är att undersöka om en intervention som ska förbättra återhämtning också kan öka arbetsprestationen och förmågan att hantera hög arbetsbelastning och stress. Anna Dahlgren, Karolinska Institutet Göran Kecklund, Stockholms universitet BEV IL J A D E A N S L A G 25 Avslutade projekt 2015 Under 2015 avslutades 45 FoU-projekt. Det här är några av dem. Mer information om dessa och andra projekt finns i projektkatalogen som du hittar på www.afaforsakring.se/ forskning 26 AV S L U TA D E P R O J E K T 1 2 3 4 Balansakt – En studie om människors konstruktion av gränser inom och mellan arbets- och privatliv. Projektledare: Christin Mellner Stockholms universitet, 120083 Utarbetande av branschstandard för taksäkerhet för de yrkesgrupper som är verksamma på tak. Projektledare: Hans Eriksson Entreprenörföretagen, 130056 Psykosociala faktorer, fetma och det metabola syndromet. Projektledare: Annika Rosengren Göteborgs universitet, 100056 Organisatoriska vägar till hälsa: Långsiktigt hållbart förändringsarbete och chefskap i kommuner. Projektledare: Stefan Szücs Göteborgs universitet, 100280 AV S N ITT 27 POSTADRESS AFA Försäkring 106 27 Stockholm BESÖKSADRESS Klara Södra Kyrkogata 18 KUNDCENTER 0771-88 00 99 VX 08-696 40 00 FAX 08-696 45 45 INTERNET www.afaforsakring.se F6255 16.02 Trygghet på jobbet för fyra miljoner människor