Stöd till Forskning och Utveckling

Stöd till Forskning och Utveckling
AV S N ITT
1
Innehåll
Förord ........................................................................................................................................................ 3
AFA Försäkrings FoU-stöd ............................................................................................ 4
Arbetsmarknadens parter om året ....................................................................... 8
Året som gått ................................................................................................................................. 13
Beviljade anslag 2015 ...................................................................................................... 22
Avslutade projekt 2015 .................................................................................................... 26
AFA Försäkring ger trygghet och ekonomiskt stöd vid sjukdom, arbetsskada, arbetsbrist, dödsfall och föräldraledighet. Våra försäkringar är
bestämda i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens parter och vi försäkrar drygt fyra miljoner människor i privat näringsliv, kommuner, landsting
och regioner. AFA Försäkring drivs utan vinstsyfte och förvaltar cirka 200 miljarder kronor. En viktig del av vår verksamhet är att stödja forskning
och projekt som aktivt syftar till att förbättra arbetsmiljön. AFA Försäkring har cirka 650 medarbetare och ägs av Svenskt Näringsliv, LO och PTK.
2
AV S NI T T
Förord
AFA Försäkring är ett försäkringsbolag som de flesta yrkesarbetande svenskar har en koppling
till genom de kollektivavtalade försäkringarna. Totalt omfattas 4,5 miljoner arbets­tagare av
minst en av dessa försäkringar, som gäller vid sjukdom, arbetsskada, arbetsbrist, dödsfall och
föräldraledighet.
Men AFA Försäkring är mycket mer än ett försäkringsbolag. Vi är också en stor forsknings­
finansiär. Varje år satsar AFA Försäkring cirka 150 miljoner kronor på forskning, utveckling
och kunskapsspridning om arbetsmiljö och hälsa. Främsta skälet till detta är att vi vill öka
kunskapen om arbetsskador och sjukdomar och på så sätt kunna förebygga dem och skapa
en bättre arbetsmiljö. Tanken är att detta på sikt ska leda till färre sjukskrivningar och
arbetsskador.
Om vi lyckas med vår målsättning är det till gagn för alla berörda. Företag och organisationer
får behålla sin personal. Den enskilde slipper personligt lidande och ekonomisk skada. Hela
försäkringskollektivet kan gynnas av billigare försäkringar. Även samhället gör en vinst om
fler är på jobbet i stället för hemma i sjuksängen.
2015 gav vi stöd till en rad nya projekt. Totalt finansierade vi, på uppdrag av arbets­
marknadens parter, närmare femtio nya forskningsprojekt. Flera av projekten ingår i det
treåriga FoU-programmet Kronisk smärta. Detta ser jag som en särskilt viktig satsning inom
ett område som orsakar mycket lidande för dem som drabbas och även stora kostnader för
samhället.
Under året utlyste vi också det stora FoU-programmet Hållbart arbetsliv på totalt 30 miljoner
kronor. Programmets rubrik sammanfattar mycket väl det som AFA Försäkring står för.
I den här skriften sammanfattar vi FoU-året 2015 i stort och smått. Vi låter också våra ägare –
arbetsmarknadens parter – kommentera pågående forskning och kommande satsningar.
Trevlig läsning!
Anders Moberg, VD
F ÖRORD
3
AFA Försäkrings
FoU-stöd
4
AV S NI T T
AFA Försäkring är en av Sveriges ledande
finansiärer av forskning och utveckling inom
arbetsmiljö och hälsa. Under 2015 fördelades
FoU-anslag på cirka 150 miljoner kronor,
bland annat till ett nytt FoU-program om
hållbart arbetsliv.
AFA Försäkring ägs av arbetsmarknadens parter och arbetar
på deras uppdrag. 4,5 miljoner arbetstagare i privata företag,
kommuner och landsting omfattas av någon av AFA Försäkrings
olika kollektivavtalade försäkringar.
Bakgrunden till FoU-verksamheten är att göra arbetsplatserna
så trygga och säkra att ingen skadas eller blir sjuk av sitt arbete.
AFA Försäkrings skadestatistik ger en god bild av vilka skador
och sjukdomar som är vanligast i arbetslivet. Denna statistik är
tillsammans med övrig omvärldsbevakning en viktig utgångspunkt
för besluten om vilken typ av forskning som ska få stöd. Tanken är
att forskningsresultaten ska omsättas i praktisk handling genom
förebyggande arbetsmiljösatsningar ute på arbetsplatserna. Att
sprida kunskap om forskningsresultaten är därför också en viktig
del av AFA Försäkrings verksamhet.
Alla som forskar inom arbetsmiljö och hälsa kan ansöka om
projektstöd hos AFA Försäkring. Ansökningar eller skisser tas
emot fyra gånger per år i öppna utlysningar. Utgångspunkter för
bedömningen är relevans, vetenskaplig kvalitet och inte minst
praktisk nytta. Utlysningarna publiceras regelbundet på AFA
Försäkrings hemsida: www.afaforsakring.se/forskning.
A FA F ÖRS Ä K RIN G S F OU -S TÖD
5
För särskilt prioriterade forskningsområden lanserar AFA
Försäkring mer omfattande FoU-program. Där samlas flera
projekt för att belysa ett aktuellt område från flera olika
perspektiv. Programmen löper normalt under tre till fem år,
varpå lärdomar och slutsatser dokumenteras och sprids genom
olika kanaler eller kampanjer.
Den stora ökningen av sjukfrånvaro på grund av stress och
psykosocial ohälsa – främst i offentlig sektor - uppmärksammades
särskilt. Den psykosociala arbetsmiljön var ett av AFA Försäkrings
teman under 2015 och det satte sin prägel på aktiviteterna under
Almedalsveckan och framför allt under FoU-dagen i november.
Under hösten kom också en särskild rapport om psykisk ohälsa
inom kontaktyrken.
År 2015 delade AFA Försäkring ut cirka 150 miljoner kronor.
Det är ungefär den summa som varje år satsas på forskning,
utveckling och kunskapsförmedling. Pengarna gick till 35
fristående projekt, ett FoU-program samt till ett post doc-stöd.
Det nya FoU-programmet Hållbart arbetsliv är en satsning på
30 miljoner kronor som syftar till att öka kunskapen om vad
det är som får oss att orka arbeta längre. 45 projekt avslutades
under året.
Forsk
ning
och
Hot och våld på den
svenska arbetsmarknaden
FÖRSÄKRING
Kronis
Utveck
Bland de nya projekt som beviljades kan nämnas flera stycken
inom stressforskning, vägen tillbaka efter ohälsa och en rad projekt
för att minska arbetsskador och långvarig sjukfrånvaro. 2015
startades också FoU-programmet om Kronisk smärta. Mer om det
finns att läsa längre fram i denna skrift.
ling
k smär
Utlysning av AFA
Försäkrings
FoU-program – Ett
hållbart arbetsliv
Ett annat tema var fallolyckor. AFA Försäkring presenterade en
rapport som visade att fallolyckor är den vanligaste formen av
olyckor bland kvinnor och män i kommuner och landsting.
ta
FÖRSÄK
AFA Fö
rsäkri
ng
komm
unal och har tillsam
mans
projek
med arb
t inom landstings-s
etsma
ektor
ett Fo
att bid
rknad
satsat
U-pro
ra till
ens pa
gram
50 miljo
kunska
riskfa
rter ino
om kro
psutve
ktorer
nisk sm ner kronor
m priva
, föreb
ckling
avslutas
till
ärta. Sy
t,
en
yggand
2018.
ftet me 13 forskning
e och be inom områd
sd pro
et
handlin
Kronisk
g. Prog med särskild grammet är
smärta
ramme
inrikt
varo och
är
ning på
t starta
långvari en vanlig orsa
kan ock
r 2015
så leda g arbetsoförm k till både sjuk
och
såväl fysi
till
åga. Kro
frånskt som avsevärt förs
nisk smä
FÖRSÄKRING
behand
kostna
ämr
psy
rta
ad
kisk
ling
dern
livskva
sresulta
och min
Arbetsm a för kronisk t. De samman
litet
tet i form
skning
arknad
tagna
smärta
av
somatis
av sam
samhäll
att öka
ens par
är ock
sjukligh ökad arbetså
ka sym
kunska
ster ser
så myc
tergång
ptom.
Katja
et i psy
perna
projekt
det där
ket hög
Boersm
kiska
inom dett
för som
a.
har alla
och
a, Öre
erhållit
angeläg
a omr
bedömt
bro uni
åde
et
stöd ur
s
versitet
Intern
beskrivn
FoU-pro bidra till dett . Nedanståen
etb
a, och
de
ingar
grammet
med lån aserad beh
av
har där
projekt
för
andling
katalog, projekten finn . Mer deta
gvarig
ljerade
Projekt
projekt
svå
www.af
av pat
s
i
AFA
rbe
et
katalog.
aforsak
Försäk
effekten syftar till att handlad smä ienter
ring.se/f
Prioriterade område
rings
vetensk
rta
av en
orsknin
n
Ett hållbart arbetsliv
inte
(iAC
apli
Frå
g/
rnetför
T) på
gt utv
n förstå
KRING är en av de största utmaninga
FÖRSÄ
ärd
medlad
för
else av
den svenska arbetsmar
samt und framförallt
rna
av ny
• Utveckling och
ACT-beh era
funktio
knaden. AFA Försäkring
mekan
evi
utvärdering av organisatio
andling
Utlysning
nsförmå
som är den ledande
ismer
(hjärna ersöka bety
,
ners med irri densbaser
och företags strategiska
finansiären av FoU
dels
till utv
ga
ktivitet
ad beh
table
verktyg som exempelvis
inom arbetsmiljöområdet, har
eck
Rikard
and
och pro en av biologis och livskvalitet
Projekt
bowel
ledningsmodeller,
därför beslutat att
-infl
Wicksel
ka
et
syndro ling hos pat ling
,
organisering och styrning
utlysa ett FoUprogram för forskning
l, Karolin ammatoriska markörer
liggand syftar till att
m
ienter
mm
med syftet för att
om ett hållbart arbetsliv.
e mek
öka förs
ska Inst
stödja organisationernas
cytokine
anis
treåriga programm
Det
Skrädd
vid IBS
tåelsen
itutet
arbete
r).
mot ett ”Hållbart
et omfattar 30 miljoner
ars
, och att mer vid smä
om und
Arbetsliv”, där även
kronor.
KBT för ydd vägled
Vi lever allt längre
rta och
och utv
ekonomisk
med
ereffekter beaktas. AFA
a ärd
och vi förutsätts också
andra
d inte
männi
Försäkring ser även beh
era nya hjälp av den
arbeta allt
sym
sam
längre. Många gläds
rne
sko
gärnaandling
tom
na kun
t-baser
tidig
effektiv
projekt som behandlar
r me
åt möjligheten att
skap utv
ad
salt
hur innovativa förändring
a och
vara kvar i sitt
booster psykisk ohä d kronisk
arbete så länge som
Magnus
evidens
eckla
och förbättringar av
ar Sim ernativ.
möjligt, andra lämnar
smärta
pro
lsa
bas
befintliga
gra
me
rén,
erad
av många
Projekt
verktyg och metoder
och
olika orsaker arbetslivet
d efte
m
e
Götebor
som exempelvis kompetens
rföljan
et
långt innan tänkt
gs uni
krav, karriärsväxlingspensionede
vägledd kommer att
ring. Andra kan uppleva
Parace
versitet
möjligheter osv, kan
und
interne
tamol
sig tvingade av ekonomisk
bidra till ett ”Hållbart och
kogniti
tbaserad ersöka om
- en ins
skäl att arbeta vidare
a
Arbetsliv”.
bättre
en skrä
v bete
trots hälsoproblem.
behand
end
smärtst pirationsk
ddarsyd
Skillnaderna
ÅLLA:
med kro
Projekt
stora mellan individer,
• Utveckling av nya
älla till
SKA INNEHär
FÖRnisk smä eterapi (KBT) ling som bygger
illande
d
et ska
branscher och regioner.
metoder och strategier och
DIN ANSÖKAN
nya
om effe SÄK
kan hjäl
RIN
skillnader både avseende
rta och
Dessa
på
som exanvänd ta reda på hur läkemede
G
empelvis stödsystem
kterna
genom AFA Förarbetslivet i stort och
l
a denna
, arbetsmiljöstrategier,smä
kan beh samtidig psy pa personer
paracet
efterföl
ns parter har idag
arbetsmiljö påverkas av
rtstillan
kompekunska
tensutvecklingsstrate
kisk ohä
amol fun
jande
ållas och
en mängd olika faktorer
Arbetsmarknade
gsfinansiär inom
boo
p för att
de läke
gier som
1. Meritförteckning
avsluta
lsa sam
– den snabba
roll som forsknin
gerar
och kan
tekniska utveckling s
vill
medel,
leda till praktisk tillämpnin i förlängningensäk
utveck
d behand sterprogram förbättras gen
t
en,
rare
säkring en ledande
den
AFA Försäkring
ökande
använda
som
ska
än
globaliseri
la
rådet.
et
sex mån
Monica
g på organisatio
om ett
nya
Edw
ling.
ngen och
hälsoom
är båd
doc-stöd
den internation
inom
ard Hög paracetamo
nsnivå
med fokus på såväl
ella
ader efte
Buhrma
e effektiv
ing av hur post
konkurrensen, samhällssy
arbetsmiljö- och
per
nsutvecklingen
l.
organisatorisk effektivitet
estätt,
2. En beskrivn
n, Upp
r/forskningsgrup
r
stem,
are
attityder
svenska kompete
gsmiljöe
Lunds
och värderingar osv.
som
bredare sociala och
sala uni
nu främja den
et, och öka möjligDessa faktorer kan
univers
e. Dessutom
ekonomisk
– vilken/vilka forsknin lt ärbidra
Biokem
versitet
Utvärd
vidtalad
kopplat till arbetsliv
både
itet
till, eller motverka,
eventuel
ten att utvärdera effekterna a fördelar. Möjligheiska mu
ering
området Hälsa,
möjligheter att skapa
och projekt som
beskrivas, på
nack-sk
av en
tet
fokuse
av
arriärer.
ske
dessa
en
bar
hållarbetslivsc
samarbe
metoder
forskark
på
lför
nyu
och
ykel.
strategier bör vara
ulders
rad beh
heten till
integrerade i projekten.
ska förväntningarna
till smä
märto ändringar
kronis
andling tvecklad em
vid kro
(max tre sidor).
r och
rtkara
k
otionspå 2 000 000 kroför per
fibr
kort och lång sikt
tränin
niska
ktärist
i en ran smärta och
Det finns ett stort
vi ett post doc-stöd
soner
g
Programmet ska även
ika och omyalgi –
emotio
domiser
Därför utlyser
orala studier och
med
relation
belysa hur olika faser
Fysisk
hur dessa behov av att öka kunskapen om hur
Pro
nell
föränd
er för
rådet för postdokt
ad kon
denna
påverkan ser ut och
avjekt
träning
livs-/
karriärscykeln kan
er
och ambition
et ska
ringar
nor inom hälsoom
är i början av sina
troller problematik
vad som kan göras
påverkas på varierandeemo
arriären
positiv
är en evid
utv
3. Framtida planer
vid
forskark
ge personer som
för att
ad stu
hantera
sätttion
a resu
och
effekterna av dessa
olika insatser, och
av sfokuse ärdera effe
den fortsatta
ensbas
forskning. Vi vill
die
ter till studier
ltat på
förändringar.
vilka särskilda utmaninga
kten av
de pos
medel ska stödja
samtidi
erad beh
rad beh
ökade möjlighe
smärta,
itiv
r somg kro
en nyu
finns i respektive åldrar/livsf
n fördjupa sin
andling
forskarkarriärer
men mek
nisk smä andling för
tvecklad
att kar a resultaten
(max två sidor).
sions pro
aser. Det är även
med
vårt stöd kan forskare
persone
som
tläg
är okla
anismer
rta och
av vikt
att belysa ovan beskrivna
blematik
forskning. Genom
r med
ra. Pro
involver ga om mus
vidmakthålla nätverk
ångest
na för
från medelsoch
prioriterad
intyg
.
skapa
eller
Program
Beh
e
områden
jekt
on
kel mol
och/elle
ade i förb
olika sektorers perspektiv,
ur
mets syfte
andling
et syft
kompetens samt
egen instituti
ekylära
karriären.
r depresefter fysi
ar till
en förv
och dess förutsättni
ättring
4. Intyg från
i den fortsatta
mekanis
ngar att
äntas
sk trän
möta utmaningen
av kro
är av betydelse
e (max en sida). och prioriterade område
förb
att
Bjö
mer
skapa
ing.
nisk
förvaltar
ett ”Hållbart Arbetsliv”.
rn Ger
ättra
är
n
a mus
at
dle, Lin
kelsmär
som har disputer
postdoktoköpings
tor
kan sökas av den
Det oner där de
planeras
Den forskning som
de syftet med programm
univers
Post doc-stödet
utländska institutiövergripan
disputationen
finansieras genom
bedrivas.
5. Intyg från
itet
et ”Ett hållbart
sedan och om
gen skaär
arbetsliv”
detta program
Stödet
ska präglas av praktisk
att bidra till kunskapsu
och forsknin
för högst fem år
september 2015.
rala studierna
tillämpning. AFA Försäkring
tvecklingen inom
senast den 30
svensk arbetsmiljö
den 1
ser gärna projekt som
forskning
vara genomförd
åden med sammanhå
riod med början
omfattar tvärdiscipl
FoU-omr
llen och
om våra
praktiskt
under en tvåårspe
inära
orienterad kunskap
ansatser, där forskare
kan utnyttjas
vid något utmer information
g.se, välj
kring de hinder – och
från olika vetenskapl
Om du vill ha
forsakrin
eller flera vistelser
möjlighete
iga fält
r – som finns för organisatio
samverkar, och/eller
hemsida: www.afa
januari 2016. En
under denna period.
tvärprofessionella
besök gärna vår
ner och företag
forsknings- och
ska genomföras
somtill
attng
ansatser, där
bidra
vid svenskt
forskare och praktiker
ett hållbart arbetsliv.
Försäkri
ländskt lärosäte
AFA
anställd
och
g
vara
samverkar.
Forsknin
ottagare ska
vara
iär.
Du som bidragsm
behöver du inte
utvecklingsfinans
högskola, dock
Ambitionen är att
onen beslutar
universitet eller
kompletter
a befintlig forskning
tal:
gstillfället. Instituti
ngs FoU-por
om framtida
Uppföljning
or.
arbetsmiljöutmaninga
anställd vid ansöknin
via AFA Försäkri
r, med ny kunskap
Ansökan görs
och anställningsvillk
ingWebb
om
vilka möjlighete
e/Forskn
akring.s
om anställningsform
r olika typer av organisatio
https://fou.afafors
ner och
företag har att utforma
Inom ramen för FoU-progr
s av en expertstrategier, metoder
ammet arrangeras
och
kommer att granska
verktyg för ett hållbart
en
ingar:
startkonferens och
ns inom ämnesAnsökningarna
arbetsliv.
därefter årliga seminarier
Ytterligare upplysn
vetenskaplig kompete rekommenmed
projektledarna. I anslutning
en
grupp med bred
lämna
till dessa genomförs
kommer att
Dessa strategier, metoder
som
riktade informatio
området. Gruppen
, tel. 08–6964294,
beslutar om vem
och verktyg kan vara
ns- och kommunik
Oskar Hansson
Försäkring som
riktade
motring.se
ationsinsatser.
såväl den strategiska
faforsak
dation till AFA
ledningen av organisatio
oskar.hansson@a
et.
eller företaget, som
nen
Uppföljning av projekten
tilldelas post doc-stöd
den operativa nivån.
sker
programtiden av styrgruppe kontinuerligt under
tel. 08–6964812
Ingrid Norfors,
n.
inkommen
faforsakring.se
Ansökan ska vara
kl. 24:00.
rfors@a
2015,
ingrid.no
augusti
as inte.
senast den 27
ansökningar behandl
För sent inkomna
Bakgrund
Psyk
is
inom ka diagn
os
vård
, skol er i kon
tak
a och
omso tyrken
rg
Fallolyc
ko
landstin r i kommunoch
gssektor
n
15.05
or för
2 miljoner kron
Post doc-stöd på
ådet Hälsa
kning inom omr
studier och fors
18
Klara Södra Kyrkogata
se
BESÖKSADRESS
www.afaforsakring.
27 Stockholm
45 INTERNET
Försäkring 106
FAX 08-696 45
POSTADRESS AFA
VX 08-696 40 00
0771-88 00 99
KUNDCENTER
F6342_
fallolyckor.ind
d 1
2015-03-06
6
AFA F Ö R S Ä K R I N G S F O U - ST ÖD
RING
14:06
FÖRS
ÄKRI
NG
Exempel på
forskningsområden
AFA Försäkring stödjer forskning och utveckling inom arbets­
miljö och hälsa. Tillämpning och kommunikation är också
viktiga delar i AFA Försäkrings forskningsfinansiering, efter­
som det är angeläget att forskningen ska komma till nytta.
Hälsa
Arbetsmiljö
•psykiska, fysiska, kemiska och biologiska faktorer i
arbetsmiljön
•psykiska sjukdomar och syndrom samt beteende­
störningar (bland annat depression, reaktion på stress,
ångestsyndrom)
•samspelet mellan fysisk och psykosocial arbetsmiljö
•hur arbetsmiljön bäst kan utformas med hänsyn till
individens hälsa, säkerhet och utveckling
•sjukdomar i muskuloskeletala systemet och bindväven
(ryggsjukdomar, ledsjukdomar och sjukdomar i
mjukvävnader)
•arbetsorganisationens och ledarskapets betydelse för
att främja hälsa och bra arbetsmiljö
•cirkulationsorganens sjukdomar (hjärt- kärlsjukdomar
och hypertoni)
•andningsorganens sjukdomar
•tumörsjukdomar
•rehabilitering
A FA F ÖRS Ä K RIN G S F OU -S TÖD
7
Arbetsmarknadens
parter om året
8
AV S NI T T
My Billstam
LO
Vad vill du lyfta fram bland AFA Försäkrings
forskningsfinansiering under 2015?
– Jag tycker att FoU-programmet om kronisk smärta är värt att framhålla.
Det är väldigt många som lider av kronisk smärta och AFA Försäkring
betalar ut mycket ersättning för det. Därför är det jätteviktigt att få fram
orsakerna till kronisk smärta och att man kan förebygga det och hitta
fungerande behandlingsmetoder. Det är också bra att det är ett treårigt
program.
Varför är det viktigt att arbetsmarknadens parter stödjer sådan
här forskning?
– För att det är parterna som har bäst kännedom om vilka problem som
finns ute på arbetsplatserna. Det finns ju inte längre någon samman­
hållen arbetslivsforskning i Sverige, vilket jag tycker är väldigt olyckligt.
Att parterna stödjer sådan här forskning gör att vi kan rikta medel till de
insatser som det annars inte kommer att forskas på, men som vi anser är av
betydelse för arbetslivet.
Vilka viktiga framtida forskningsområden ser du framför dig?
– Hur man ska kunna vara kvar längre i arbetslivet och att man inte är helt
utsliten den dag man ska gå i pension. Många talar om att vi måste jobba
längre upp i åldrarna, men många av våra medlemsgrupper klarar inte det
hur gärna de än skulle vilja, eftersom kroppen inte vill vara med längre.
Därför är AFA Försäkrings nya FoU-program om ett hållbart arbetsliv
jättebra.
A RBETS M A RK N A D EN S PA RTER OM Å RET
9
Catharina Bäck
Svenskt Näringsliv
Vad vill du lyfta fram bland AFA Försäkrings
forskningsfinansiering under 2015?
– Att vi har sjösatt forskningsprogrammet Hållbart arbetsliv. Det är
verkligen angeläget att vi får bättre kunskap och förståelse för vad som kan
bidra till att man faktiskt håller hela livet. Då menar jag inte bara att kunna
arbeta längre upp i ålder, utan att man också håller för den belastning som
många – inte minst kvinnor – kan uppleva även under andra skeden i livet.
– FoU-programmet om kronisk smärta är också viktigt. Där tror jag vi
kommer att få se resultat som kan underlätta för många som lider av detta.
– Sedan vill jag också lyfta fram mottagaren av post doc-stödet, Susanne
Sütterlin. Det var ett bra val utifrån det stora folkhälsoproblem som
antibiotikaresistensen utgör.
Varför är det viktigt att arbetsmarknadens parter stödjer sådan
här forskning?
– Det är en väldig styrka att vi kan fokusera på angelägen forskning inom
arbetsmiljö och hälsa utifrån vårt partsperspektiv. Våra forskningsprojekt
bidrar verkligen till att öka kunskapen om hur man skapar en bättre
arbetsmiljö och lägre sjukfrånvaro. För oss är det också viktigt att
forskningsresultaten omsätts i praktisk tillämpning.
Vilka viktiga framtida forskningsområden ser du framför dig?
– Den psykiska ohälsan, inte minst bland unga, är en väldig utmaning. Vi
behöver bättre kunskaper om varför den ökar och framför allt få reda på
vilka insatser som är mest effektiva och verkligen leder till att människor
kan återvända till arbetet. Det är en utmaning inte bara för oss parter och
AFA Försäkring utan för välfärden och samhället i stort.
– Jag ser också fram emot det kommande FoU-programmet om hjärt- och
kärlsjukdomar. Det tror jag är ett område där forskningen kan göra stor
skillnad för folkhälsan.
10
ARBET S M A R K N A D E N S PART E R OM ÅR E T
Mats Stenberg
Sveriges Kommuner
och Landsting, SKL
Vad vill du lyfta fram bland AFA Försäkrings
forskningsfinansiering under 2015?
– Jag vill gärna lyfta fram Christin Mellners projekt ”Balansakt – En
studie om människors konstruktion av gränser inom och mellan arbetsoch privatliv”. Där ges en del konkreta råd som kan bidra till att främja
den psykiska hälsan, till exempel att öka kunskapen bland chefer och
medarbetare om hur man sätter gränser mellan arbete och fritid. Det kan
handla om att utforma riktlinjer för tillgänglighet som ger balans mellan
verksamhetens och de anställdas behov.
– Det är också bra att vi i och med det nya FoU-programmet tar ett
helhetsgrepp inom området kronisk smärta. De projekten spänner över flera
områden både med inriktning på långvarig generell smärta och människor
med specifika besvär. Det är ett viktigt område där forskningen syftar till att
minska lidandet.
Varför är det viktigt att arbetsmarknadens parter stödjer sådan
här forskning?
– Arbetsplatsen och arbetet är en stor del av människors liv. Arbetsmiljön –
den psykosociala såväl som den fysiska – behöver ständigt beforskas. En
medarbetare som mår bra presterar bättre. Bra arbetsmiljö gynnar kvalitet,
effektivitet och produktivitet i verksamheten. Genom AFA Försäkring kan
vi bidra till forskning som ger praktisk nytta i arbetslivet.
Vilka viktiga framtida forskningsområden ser du framför dig?
– Ett par aktuella områden är metoder för att förebygga psykisk ohälsa och
hur digitaliseringen påverkar oss och våra arbetsplatser.
A RBETS M A RK N A D EN S PA RTER OM Å RET
11
Magnus Skagerfält
AkademikerAlliansen
Vad vill du lyfta fram bland AFA Försäkrings
forskningsfinansiering under 2015?
– Det är flera saker, till exempel Irene Jensens riktlinjer för hur företag
tillsammans med företagshälsovården kan förebygga psykisk ohälsa på
arbetsplatsen. Det ska också bli intressant att följa några av de nya projekt
vi startat, som Göran Kecklunds studie om skiftarbete i vården, Torbjörn
Åkerstedts om trötthetens förändringar över tid i tio olika yrkesgrupper
och Lisa Schmidts projekt om HR/personalfunktionens betydelse för det
systematiska arbetsmiljöarbetet.
Varför är det viktigt att arbetsmarknadens parter stödjer sådan
här forskning?
– Det är alltid klokt att ha en bra kunskapsbas när man utarbetar riktlinjer
och checklistor för arbetsmiljöarbetet. Att parterna är involverade i detta
är extra viktigt. Om vi lyckas minska ohälsan kan det även leda till lägre
kostnader för alla inblandade.
Vilka viktiga framtida forskningsområden ser du framför dig?
– Arbetsmiljöforskning är ett stort vetenskapligt fält, men om jag får välja
två områden där jag ser ett stort forskningsbehov så är det arbetsrelaterade
självmord och exponering/mätning av nanopartiklar.
12
ARBET S M A R K N A D E N S PART E R OM ÅR E T
Året som gått
AV S N ITT
13
2015
AMM vårmöte
22-24 april var det vårmöte för arbetsoch miljömediciniska klinikerna i
Stockholm, vilket AFA Försäkring bidrog
till såväl finansiellt som med en monter.
JAN
14
ÅRET S O M G ÅT T
FEB
MAR
APR
FALF-konferens
Almedalen x 2
10-12 juni var det Forum
för Arbetslivsforsknings
konferens i Landskrona,
vilket AFA Försäkring
bidrog till såväl finansiellt
som med en monter.
Under Almedalsveckan
höll AFA Försäkring
två seminarier –
om systematiskt
arbetsmiljöarbete och
mobbning av chefer.
MAJ
JUN
Projekt om stress
Fler forsknings­miljoner
Nästan 12 miljoner kronor fördelades
till fyra projekt inom arbetsmiljö
och hälsa, framför allt
om stress.
29 miljoner kronor delades ut
till projekt för att minska arbets­
skador och långvarig sjukdom.
JUL
Fler
forsknings­
miljoner
aj!
Kronisk smärta
Det treåriga FoUprogrammet Kronisk
smärta drog igång med
en startkonferens med
de 13 projekten.
AUG
18 miljoner
kronor delades
ut till projekt
för att minska
arbetsskador
och långvarig
sjukdom.
SEP
Forskarfredag
Den 25 september var det
Forskarfredag, som visar hur
kul och spännande forskning
är, vilket också AFA Försäkring
tycker och därmed
stödjer finansiellt.
♥
OKT
Hållbart
arbetsliv
Utlysningen
av det treåriga
FoU-programmet
Hållbart arbetsliv startade.
45 slutrapporter
Under 2015 avslutades tot
alt 45
FoU-projekt som alla bid
rog till
ny, praktisk kunskap om
hälsa
och säkerhet i arbetslivet.
Välbesökt FoU-dag
AFA Försäkrings välbesökta
FoU-dag den 10
november hade
fokus på hur man
kan skapa en
god psykosocial
arbetsmiljö.
NOV
22 seminarier
Under 2015 anordnade
AFA Försäkring
22 stycken seminarier.
DEC
Post doc-stöd
Fler forsknings­miljoner
På FoU-dagen utdelades
AFA Försäkrings post doc-stöd
och två stipendier för utmärkta
arbetsmiljöuppsatser.
30 miljoner kronor delades ut
till projekt för att minska arbets­
skador och långvarig
sjukdom.
Å RET S OM G ÅTT
15
Stor satsning mot
kronisk smärta
Kronisk smärta är en vanlig orsak till både sjukfrånvaro och
långvarig arbetsoförmåga. Tillståndet kan också leda till avsevärt
försämrad livskvalitet och depressioner. Detta innebär i sin
tur mycket höga direkta eller indirekta samhällskostnader,
uppskattningsvis 90 miljarder kronor om året enligt Statens
beredning för medicinsk och social utvärdering.
2015 startade AFA Försäkrings
programsatsning om kronisk smärta,
som omfattar 50 miljoner kronor
fördelade på 13 nya forskningsprojekt.
Samtidigt är kunskaperna begränsade om riskfaktorer för
kronisk smärta och hur den kan förebyggas och behandlas. De
behandlingsmetoder som förekommer är inte alltid tillräckligt
utvärderade.
Det är vanligare med kronisk smärta bland kvinnor än bland män.
Orsakerna till att den uppstår är dock inte klarlagda. Kronisk
smärta är ett vanligt skäl till att lämna arbetslivet i förtid. Det
finns därför ett stort behov att hitta förebyggande åtgärder och
fungerande behandlingsmetoder.
Mot denna bakgrund har 50 miljoner kronor anslagits till ett
treårigt FoU-program. Med denna satsning vill AFA Försäkring ta
ett helhetsgrepp inom området. Förhoppningen är att programmet
ska resultera i minskat lidande för människor med svår smärta,
men också att få fram nya läkemedel, kartlägga riskfaktorer, finna
förebyggande metoder, utvärdera olika behandlingsmetoder samt
att öka kunskaperna om de underliggande mekanismerna vid
kronisk smärta.
De 13 projekt som beviljats forskningsmedel tar bland annat upp
behandling av den vanliga mag-tarmsjukdomen IBS, smärtstillande
läkemedel som är effektivare än paracetamol, internetbaserad
beteendeterapi och bemötandets betydelse för smärtpatienters
återgång till arbete.
16
ÅRET S O M G ÅT T
Mot ett hållbart arbetsliv
Ett hållbart arbetsliv är en av de största
utmaningarna för den svenska arbetsmarknaden.
AFA Försäkring har därför under hösten 2015
utlyst ett treårigt FoU-program för forskning
om ett hållbart arbetsliv. Programmet omfattar
30 miljoner kronor. Ansökningstiden gick ut i
december 2015 och beslut om anslagen fattas i
september 2016.
Det övergripande syftet med programmet är att bidra till
kunskapsutveckling om hinder och möjligheter för organisationer
och företag att bidra till att arbetslivet blir mer hållbart.
Ambitionen är att kombinera befintlig forskning om framtida
arbetsmiljöutmaningar med ny kunskap om att utforma strategier,
metoder och verktyg, både vad avser den strategiska ledningen av
organisationen och på den operativa nivån.
Två områden är prioriterade. Det första gäller utveckling och
utvärdering av organisationers och företags strategiska verktyg.
Det kan gälla ledningsmodeller och organisation/styrning mot en
mer hållbar arbetsmiljö. Här kan ingå innovativa förändringar
av befintliga metoder för exempelvis kompetensförsörjning eller
möjligheter till karriärväxling.
Det andra prioriterade området är utveckling av nya metoder för
arbetet med arbetsmiljö och kompetensutveckling som ska kunna
tillämpas praktiskt i organisationen.
ing
n
rsk
a
w.
w
w
å
r p se/fo
e
.
s m ring
ä
L ak
rs
fo
fa
AV S N ITT
17
FoU-dag om
psykosocial hälsa
– hur kan en god
psykosocial
arbetsmiljö
skapas?
18
ÅRET S O M G ÅT T
AFA Försäkrings årliga FoU-dagar är en
mötesplats för forskare, parter, samhälls­
aktörer samt andra intressenter inom
arbetsmiljöområdet. Syftet med årets FoUdag var att, med stöd i forskningen, skapa
en ökad kunskap om hur en god psykosocial
arbetsmiljö utformas och ge inspiration till
framtida satsningar.
Dagens huvudtalare var professor Stavroula Leka från
universitetet i Nottingham, som presenterade en översikt över
forskningsområdet. Hon berättade att det finns en hel del
forskning gjord, men att det alltför ofta finns brister i att ta till
sig dessa kunskaper och använda dem på arbetsplatsnivå.
Riskhantering måste bli en del av vardagsarbetet och cheferna
har ett stort ansvar för att se till att det blir så, betonade hon
innan en svensk forskartrio tog plats på scenen.
Professor Eva Vingård avslöjade hemligheten bakom friska
företag och organisationer, docent Christian Benedict beskrev
sambanden mellan sömn, stress och arbete och docent Susanna
Toivanen talade om hållbart ledarskap.
Eftermiddagspasset innehöll ytterligare presentationer om
psykosociala arbetsför­hållanden, framförda av forskarna Gunnar
Bergström, Mia Söderberg, Stefan Szücs och Linda Magnusson
Hanson.
Seminariedagen avslutades med att socialförsäkringsminister
Annika Strandhäll berättade om regeringens arbete för ökad
hälsa och minskad sjukfrånvaro.
Under FoU-dagen utdelades också AFA Försäkrings post doc-stöd
till Susanne Sütterlin av VD Anders Moberg. Prevents och AFA
Försäkrings Utmärkt arbetsmiljöuppsatsstipendium tilldelades
Karin Lovén för en uppsats om städsprejer och Jessica Hoff för
en om verksamhetsstyrning i socialtjänsten.
ing
n
rsk
a
w.
w
w
å
r p se/fo
e
.
s m ring
ä
L ak
rs
fo
fa
AV S N ITT
19
Susanne
fick årets post doc
2015 års post doc-stöd på två miljoner kronor
gick till Susanne Sütterlin, specialistläkare i
klinisk mikrobiologi vid Akademiska sjukhuset
i Uppsala. Stödet delas ut årligen av AFA
Försäkring för att stimulera lovande forskare.
20
ÅRET S O M G ÅT T
– Jag blev överlycklig, kunde knappast förstå att jag hade
sådan tur, säger hon.
Men nu vet hon alltså vad hon ska göra de närmaste
två åren. Till sommaren tar hon familjen och sina
bakteriekollektioner med sig och flyttar till Oxford. På
universitetet där finns den forskningsmiljö som ska hjälpa
henne vidare i sökandet efter hur man kan få bukt med det
växande problemet antibiotikaresistens.
– Jag har alltid varit intresserad av bakteriologi och
infektionssjukdomar. Men samtidigt som mycket har gjorts
för att begränsa spridningen av antibiotikaresistens så
har vi inte lyckats stoppa den. Tvärtom fortsätter den att
öka. Då ställer jag mig frågan: har vi förstått samtliga
bakomliggande orsaker till detta? Det finns kanske annat
än bristande hygien och överkonsumtion av antibiotika
som ligger bakom utvecklingen, säger Susanne Sütterlin.
I sin tidigare forskning har hon visat att silver som finns
i vissa medicinska produkter kan framkalla resistens mot
antibiotika. Hon vill nu fördjupa sig inom detta område
och studera om det finns samma koppling vad gäller
andra tungmetaller och biocider (som finns i exempelvis
desinfektionsmedel och konserveringsmedel) och hur
sambanden i så fall ser ut.
– Detta är något som jag också kan använda i mitt arbete
som läkare och som innebär direkt patientnytta. Men
det är också en viktig arbetsmiljöfråga, inte minst för
vårdpersonal och till exempel för personer som jobbar med
djur, säger hon.
På vilket sätt kan arbetsmiljön påverkas?
– Jag vet ju inte vad vi kommer att finna, men
förhoppningsvis kommer vi i framtiden
att utsättas mindre för tungmetaller,
desinfektionsmedel och liknande.
– Jag tror det här kan bli en gigantisk
fråga. Jag har en vision och det är att vi
ska kunna bevara fungerande antibiotika
till våra barn och barnbarn, men också till
oss själva. Då måste vi börja tänka bredare
än vad vi hittills har gjort, säger hon.
!
21
Arbetsrelaterad psykosocial stress och atheroskleros – är detta en uppkomstmekanism
för hjärtinfarkt och stroke?
Dnr: 140264 • 3 687 000 kr
Beviljade
anslag 2015
Arbetsrelaterad psykosocial stress har ett samband med ökad
risk för hjärtinfarkt och sannolikt även för stroke. Avsikten
med denna studie är att undersöka om arbetsrelaterad
psykosocial stress ökar risken att drabbas av åderförkalkning i
hjärtats eller hjärnans blodkärl.
Kjell Torén, Göteborgs universitet
Ellenor Mittendorfer Rutz, Karolinska Institutet
"Att smörja systemet": Grundläggande
artrosforskning gör skillnad för patienter och
kan förbättra livskvalitén hos en åldrande
befolkning
Dnr: 150150 • 3 798 000 kr
Karaktärisering av skyddande immunsvar och
utveckling av immun-terapi mot åderförkalkning
Dnr: 150065 • 3 000 000 kr
Ateroskleros (åderförkalkning) orsakar hjärt-kärlsjukdom, som
till exempel hjärtinfarkt och stroke. Ateroskleros karaktä­
riseras av en kronisk inflammation i artärväggen. Tidigare
forskning har utvecklat ett vaccin, som kan minska risken för
hjärtinfarkt. Syftet med denna studie är att ytterligare klargöra
mekanismerna bakom vaccinet.
Jan Nilsson, Lunds universitet
Under 2015 beviljade AFA
Försäkring anslag till 35 nya
FoU-projekt inom arbetsmiljö och hälsa. För mer
information om projekten,
besök projektkatalogen på
www.afaforsakring.se/forskning.
psykisk ohälsa. Detta projekt ska undersöka om samsjuklighet
mellan ryggsmärta och depression/ångest påverkar senare
arbetsoförmåga, speciellt efter en ryggoperation, samt om
den psykiska hälsan förändras efter förtidspension.
Fysiologiska markörer för försämrad
muskelfunktion vid knäledsartros. Potential
för profylax och behandling i arbetslivet
Dnr: 140037 • 3 123 000 kr
Smärtsam knäledsartros är vanligt i yrkesaktiva åldrar och
leder ofta till sjukfrånvaro. Syftet med studien är att under­
söka egenskaperna hos de muskler som ger förutsättningen
för knäledens funktion och belastning, samt att studera
rörelsemönster och ledbelastningar vid vardagliga rörelser.
Studien förväntas resultera i kunskap som kan användas för
att anpassa träningen för att begränsa sjukdomsutvecklingen
vid knäledsartros.
Jan Henriksson, Karolinska Institutet
Detta projekt ska ge ökad kunskap för hur den biologiska
smörjningen av ledytor fungerar, genom att undersöka led­
vätska hos patienter och på så sätt se vad som inte fungerar.
Upptäckten av dessa förändringar innebär att patientåtgärder
kan sättas in innan ledskador blir kroniska.
Niclas Karlsson, Göteborgs universitet
Fysisk aktivitet och betydelse för åter­
hämtning efter kirurgisk behandling
Dnr: 150072 • 5 000 000 kr
Tidigare studier har visat att låg fysisk aktivitet ökar risken att
insjukna i både hjärt-kärlsjukdom och vissa cancersjukdomar,
men det saknas studier om fysisk aktivitet också kan påverka
återhämtning efter operationer. Detta projekt ska studera
om ökad fysisk träning vid planerad kirurgisk behandling av
patienter med tarm- och ändtarmscancer, övervikt samt bröst­
cancer, minskar risken för komplikationer och ger en snabbare
återhämtning i form av kortare sjukskrivning och vårdtid.
Eva Haglund, Sahlgrenska universitetssjukhuset
KemiRisk, ett småföretagsanpassat webbverktyg för bedömning av kemiska
arbetsmiljörisker
Dnr: 150167 • 1 875 000 kr
Arbetsoförmåga relaterad till ryggsmärta –
vilken roll spelar psykiatrisk samsjuklighet
och ryggoperation?
Dnr: 150142 • 3 905 000 kr
Ryggsmärta är ett folkhälsoproblem och en vanlig orsak till
sjukfrånvaro. Ryggsmärta är också starkt förknippat med
22
BEV I L JA D E A N S L A G
Detta projekt ska validera och vidareutveckla riskbedöm­
ningsmetoden KemiRisk till ett interaktivt webbverktyg som
ger småföretag stöd vid riskbedömning av kemiska ämnen. I
studien ingår även att undersöka småföretags användning av
KemiRisk och om metoden ger en korrekt bedömning av de
kemiska riskerna.
Ann-Beth Antonsson, IVL Svenska Miljöinstitutet
Framtidens tvätteri – Partsgemensamt
arbets­­sätt för att förebygga belastningsbesvär och utveckla attraktiva hållbara företag
rad ohälsa. Studien omfattar både kommunala och privata
förskolor vid fyra olika kommuner.
Fredrik Sjödin, Umeå universitet
Dnr: 150099 • 2 900 000 kr
Projektet har fyra mål: 1) Identifiera typarbeten och förebyg­
ga riskfaktorer, 2) utveckla en modell för lokal partsamver­
kan, 3) föreslå hur Tvätteriförbundets Auktorisationskontroll
kan utökas med belastningsergonomiska aspekter, 4) infor­
mationsspridning. En modell utvecklas för hur partsgemen­
samma coachteam kan minska risken för belastningsbesvär
och bidra till att skapa attraktiva hållbara företag.
Ulrika Harlin, Swerea IVF AB
Är jobbet för tungt? Företag och anställda
bör nu klara av mätningen själva – test av ny
precis och kostnadseffektiv kartläggning – i
städbranschen
Dnr: 150181 • 2 266 000 kr
Städare/lokalvårdare är ett kvinnodominerat yrke som är
överrepresenterat i besvärsstatistiken. Syftet med detta pro­
jekt är att testa en ny mätstrategi för att objektivt kvantifiera
belastningsnivån för yrkesgruppen.
Mikael Forsman, Karolinska Institutet
Smarta kläder visualiserar risker i arbetet
Dnr: 150039 • 1 945 000 kr
Leder samtidig exponering för kyla och
buller till hörselnedsättning och hjärt-kärlsjukdom?
Dnr: 150070 • 1 809 000 kr
Hjärt-kärlsjukdomar står för en stor del av de arbetsrelate­
rade dödsfallen. Faktorer som ökar risken för hjärtinfarkt är
till exempel buller och kyla samt stress. Syftet med projektet
är att undersöka om samtidig exponering för kyla och buller
leder till hörselnedsättning och hjärt-kärlsjukdom. Projektet
förväntas resultera i ett underlag för riskbedömning och
åtgärder vid samtidig exponering för buller och kyla.
Hans Pettersson, Umeå universitet
Arbetsställningars betydelse för besvärs­
uppkomst i nacke-skuldra
Dnr: 150035 • 1 328 000 kr
Repetitivt arbete och arbete med lyfta armar innebär en
ökad risk för belastningsbesvär i nacke och axlar. Syftet med
projektet är att öka kunskapen om kvantitativa expone­
rings-besvärssamband och projektet förväntas resultera i
mer tillförlitliga riskbedömningar som kan genomföras av
företagshälsovården.
Belastningsskador kan förebyggas systematiskt, men det
saknas ofta resurser och kompetens att bedöma riskerna på
arbetsplatsen. Syftet med detta projekt är att utveckla ett
praktiskt användbart riskbedömningssystem för arbetsfysiolo­
gisk belastning baserad på pulsmätning och inklinometri via
arbetskläderna.
Mikael Forsman, Karolinska Institutet
Jörgen Eklund, Kungliga Tekniska Högskolan
Demoleringsarbete omfattar olika former av riv- och sane­
ringsarbeten, vilket medför risk för hälsoproblem på grund av
vibrationer. Syftet med projektet är att minska vibrations­
belastningen vid demoleringsarbete genom att undersöka
alternativa arbetsmetoder, som omfattar alla de tekniska
och organisatoriska åtgärder som kan vara möjliga. Goda
exempel från enskilda företag kommer att dokumenteras för
spridning inom branschen.
Pedagogik, arbetsmiljö och hälsa i förskolan
Dnr: 140294 • 1 995 000 kr
Höga ljudnivåer i kombination med stress gör att förskolan
har en krävande arbetsmiljö. Denna studie ska undersöka om
det är någon skillnad mellan förskolor med olika pedagogisk
inriktning när det gäller bullerexponering och stressrelate­
Minskat behov av vibrationer vid
demoleringsarbete (MinVib)
Dnr: 150057 • 1 979 000 kr
Lage Burström, Umeå universitet
Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL)
och luftföroreningar i arbetsmiljön – en
longitudinell populationsstudie av kvinnor
och män i Stockholms län
Dnr: 150082 • 2 534 000 kr
Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) är den fjärde vanli­
gaste dödsorsaken i världen. Syftet med studien är att visa
hur yrkesexponering för olika typer av luftföroreningar är
kopplat till insjuknande i KOL. Studien kommer att identifiera
yrkesgrupper med ökad risk att insjukna i KOL.
Pernilla Wiebert, Karolinska Institutet
Hot och kränkningar av tågpersonal och
bussförare
Dnr: 150046 • 1 347 000 kr
Tågpersonal och bussförare utsätts ofta för hot och kränk­
ningar i sitt arbete. Syftet med denna studie är att kartlägga
hot och kränkningar av tågpersonal och bussförare. Kunska­
perna från projektet ska användas för att ta fram åtgärder
för att förbättra arbetsmiljön.
Anna Anund, Statens Väg och transportforskningsinstitut
Chefens perspektiv – kunskap och behov i
mötet med anställda som har nedsatt arbetsförmåga på grund av depression och ångest
Dnr: 150378 • 2 958 000 kr
Psykisk sjukdom är idag en vanlig orsak till sjukskrivning för
både män och kvinnor. Projektet ska resultera i framtida
effektiva interventioner som kan öka chefers kapacitet att
stödja anställda med nedsatt arbetsförmåga på grund av
depression och ångest.
Monica Bertilsson, Göteborgs universitet
Byggbranschens behov av externa
arbets­miljötjänster
Dnr: 150126 • 3 000 000 kr
Byggbranschen är en olycksdrabbad bransch med höga
ohälsotal. Samtidigt använder sig byggbranschen inte av fö­
retagshälsovårdens (FHV) tjänster i någon högre grad, vilket
BEV IL J A D E A N S L A G
23
kan bero på att FHV saknar specifik kunskap om byggbran­
schens behov. Projektet syftar till att undersöka byggbran­
schens behov av externa tjänster kring hälsa, arbetsmiljö och
säkerhet.
Leif Berglund, Luleå tekniska universitet
Vilka åtgärder kan vidtas för att förbättra
tilluftens kvalitet på kontor?
Dnr: 150173 • 400 000 kr
Upplevelsen av dålig luftkvalitet och ventilation på kontor är
inte enbart en fråga om komfort. Det finns betydande vinster
med att förbättra innemiljön och eliminera eller minska
de upplevda besvären av dålig innemiljö och ventilation.
Projektets syfte är att förbättra tilluftens kvalitet på kontor
med mekanisk ventilation. Målet är att sprida kunskap
om hur kontorsventilation kan förbättras i samband med
nybyggnation, drift och underhåll samt när problem med
innemiljö konstaterats.
Per Fjellström, IVL Svenska Miljöinstitutet
Trygg och omställningsbar? Innovationer
för hälsa och lärande på arbetsplatser i
förändring
Dnr: 150153 • 2 611 000 kr
Den moderna arbetsplatsen befinner sig i en ständigt
fortgående utveckling. Att vara förändringsbenägen,
anpassningsbar och flexibel beskrivs som en förutsättning för
att personalen på företag, förvaltningar och organisationer
ska fortsätta att kunna lösa sina uppgifter i hård konkurrens.
Projektet har som syfte att bygga en interaktiv och lustfylld
utställning dit arbetslag bjuds in för att få konkreta verktyg
och inspiration till hur omställningsprocesser kan främja hälsa
och välbefinnande på arbetsplatser.
Marinette Fogde, Arbetets museum
Stressrelaterad sjukfrånvaro: betydelsen av
total arbetsbelastning och deltidarbete samt
dess effekter på stresshormoner
Dnr: 140246 • 3 000 000 kr
Den stressrelaterade ohälsan ökar framför allt hos unga
kvinnor. Syftet med detta projekt är att studera sambandet
mellan arbetsbelastning, livsstil, deltidsarbete, biomarkörer
för stress och stressrelaterad sjukfrånvaro.
Victoria Blom, Karolinska Institutet
24
BEV I L JA D E A N S L A G
Vägen tillbaka till arbetslivet efter utmattningssyndrom: Vikten av kognitiv och fysisk
träning för hållbar arbetsförmåga
Dnr: 150175 • 1 179 000 kr
Projektet syftar till att förstå och förbättra förutsättningarna
för att kunna återgå till arbete och leva ett fullgott liv för
de personer som lider av psykisk ohälsa som funktion av
långvarig arbetsrelaterad stress. Studien bidrar med unik och
ny kunskap om långtidseffekter som funktion av kognitiv och
fysisk träning som komplement till sedvanlig behandling.
Anna Stigsdotter Neely, Umeå universitet
Individers egna uppfattningar om avgörande
faktorer för återkomst till arbetslivet efter
svårare psykisk ohälsa
Dnr: 150096 • 840 000 kr
Syftet med denna studie är att kartlägga avgörande faktorer
för att personer med psykisk ohälsa framgångsrikt ska
återkomma till arbetslivet. Förväntade resultat är förslag på
insatser för att underlätta rehabilitering från psykiatri till
arbete, identifiera hinder inom systemet som kan tas bort.
Magnus Elfström, Mälardalens högskola
Trötthetens förändring över tid i olika yrkesgrupper – relation till åldrande, stress, fysisk
arbetsbelastning och sömn
Dnr: 150084 • 2 306 000 kr
Trötthet är ett vanligt hälsoproblem som förknippas med den
ökade sjukfrånvaron. Orsaken till trötthet kan vara fysisk och
mental arbetsbelastning, sömn och åldrande. Detta projekt
kommer att undersöka hur trötthet utvecklas över åren
relaterat till fysisk och mental arbetsbelastning samt sömn.
Resultaten kan komma att påverka förståelsen av trötthet i
olika yrkesgrupper och att ändra synen på äldre personer i
arbetskraften.
Torbjörn Åkerstedt, Karolinska Institutet
Hemtjänstpersonalens arbetsförhållanden
– identifiering av hälsoriskfaktorer samt
åtgärdsförslag
Dnr: 150036 • 3 600 000 kr
Hemtjänstpersonalen är särskilt utsatt för både arbetsre­
laterad psykisk ohälsa och belastningsskador. Syftet med
projektet är att verka för hållbara arbetsförhållanden inom
hemtjänsten. Projektet ska kartlägga arbetsbelastningen och
sambandet med hälsa, samt identifiera två belastningsfrågor
som kan prediktera hälsoutfall vid t.ex. arbetsmiljöundersök­
ningar och utvecklingssamtal.
Mikael Forsman, Karolinska Institutet
HR & SAM Vilken betydelse har HR/personalfunktionen för det systematiska arbetsmiljöarbetet?
Dnr: 150102 • 2 590 000 kr
HR/personalavdelningars inflytande över arbetsmiljöarbetet
har ökat i och med att de har fått en mer styrande och verk­
ställande funktion än tidigare, s k HR-transformation. Syftet
med projektet är att undersöka HR/personalfunktionens
förändrade roll för det systematiska arbetsmiljöarbetet i orga­
nisationer och verksamheter inom kommuner och landsting.
Lisa Schmidt, IVL Svenska Miljöinstitutet
Från utbrändhet till engagemang genom
utvecklat ledarskap bland yngre läkare
Dnr: 150162 • 2 894 000 kr
Utbrändhet och stress bland läkare inverkar negativt på
både vårdorganisation, patientsäkerhet och vårdkvalitet. En
viktig orsak till utbrändhet är dålig arbetsmiljö och bristande
påverkansmöjligheter. Detta projekt kommer att identifiera
stressfaktorer, coping-strategier och ledarskapselement i det
dagliga arbetet.
Mats Brommels, Karolinska Institutet
How fast are cognitive functions restored
when on-call physicians are awakened
during night shifts?
Dnr: 150159 • 2 670 000 kr
Sjukvården förväntas ge adekvat vård med hög patientsäker­
het dygnet runt. Det innebär att läkare som arbetar nattjour,
förväntas göra snabba bedömningar och fatta korrekta med­
icinska beslut direkt när de blir väckta. Resultatet kommer
att visa om läkare har en försämrad kognitiv förmåga och
riskerar att fatta sämre beslut när de väcks under nattjour.
Resultaten kan både ge en förbättrad arbetsmiljö och ökad
patientsäkerhet.
John Axelsson, Karolinska Institutet
Expertfunktioner och linjechefer i samspel:
om professionalisering, genus och utveckling
av hållbara yrkesroller i framtidens välfärdsorganisationer
Effektivare arbetsmiljöarbete vid vård i
hemmet genom integrering med annan
verksamhetsstyrning
Dnr: 150115 • 3 169 000 kr
Vård i hemmet drivs främst av kommunerna och har många
fördelar. Nackdelen är att arbetsgivaren inte kan styra
över arbetsstället, som är patientens hem, vilket gör det
svårare att påverka arbetsmiljön. Projektet ska undersöka
hur ledningssystem för arbetsmiljö och patientsäkerhet kan
integreras vid vård i hemmet.
Målet med projektet är att studera samspelet mellan linje­
chefer och expertfunktioner i olika kommunala verksamheter
och ge kommunerna kunskap och instrument som kan
användas för att forma hållbara roller och samspelsmodeller.
Resultatet kan bidra till lägre stressrelaterade sjukskrivningstal
och lägre omsättning på linjechefer.
Dnr: 150367 • 3 475 000 kr
John Sjöström, IVL Svenska Miljöinstitutet
Anna Cregård, Göteborgs universitet
Hur kan arbetsmiljön för personer inom
hemsjukvården förbättras genom att
e-hälsolösningar skapar kompetensstöd vid
ensamarbete
Dnr: 150137 • 2 500 000 kr
Allt fler personer vårdas i hemmet även vid svåra sjukdoms­
tillstånd. Det har medfört att vårdarbetet har blivit ett ensam­
arbete. Syftet med projektet är att förbättra arbetsmiljön för
personal inom den kommunala hemsjukvården genom att via
olika e-hälsotjänster ge vårdpersonalen ett kompetensstöd i
konkreta vårdsituationer. Projektet ska resultera i en idébank
med olika e-hälsolösningar som kan användas för att utveck­
la hemsjukvården.
Gerd Johansson, Lunds Tekniska Högskola
Skiftarbete i vården: kan besvär med sömn
och hälsa minskas med rekommendationer
gällande schemaläggning, sömnplanering
och livsstil?
Dnr: 150138 • 2 978 000 kr
Detta projekt ska studera om det finns ett samband mellan
belastande skiftkombinationer och självrapporterade besvär
med sömn/trötthet, hälsa och välbefinnande bland under­
sköterskor, sjuksköterskor och läkare. Resultaten kommer att
ligga till grund för rekommendationer kring hur skiftarbete
kan organiseras.
Många gånger. Varje dag. Hela livet – Är
risken för hudallergi av tvål och andra rinseoffprodukter på arbetsplatsen underskattad?
Hur ska cheferna hantera sin stress när
allt brinner? En undersökning om arbetskomplexitet, stress och kognitiv känsloreglering i offentlig sektor
Dnr: 150328 • 760 000 kr
Ökade krav på innovation och flexibilitet inom offentlig sek­
tor kan påverka chefers psykiska hälsa. Höga komplexa krav
tillsammans med ett litet handlingsutrymme kan påverka
upplevelsen av stress negativt. Detta projekt ska undersöka
kraven på arbetskomplexitet kombinerat med upplevelsen av
stress hos chefer i offentlig sektor, hur chefer kan bli bättre
ledare i komplexa arbetssituationer samt hur coping-strate­
gier kan användas för att minska stress.
Leif Denti, Göteborgs universitet
Dnr: 150332 • 744 000 kr
Arbetsrelaterade hudsjukdomar som kontaktallergi och
eksem orsakas oftast av exponering för allergiframkallande
och/eller hudirriterande ämnen. Syftet med projektet är att
minska risken för allergi och arbetsrelaterad hudsjukdom
som orsakas av allergiframkallande ämnen. Resultatet ska
kunna användas till säkrare riskbedömning och bättre rutiner
på arbetsplatserna.
Kerem Yasar, Karolinska Institutet
Bädda för kvalitet: Proaktiva strategier för
återhämtning i främjandet av hälsa och
arbetsprestation
Dnr: 150024 • 4 181 000 kr
En bra sömn är en förutsättning för optimal återhämtning
mellan arbetspassen vid skiftarbete. Det ökar också möjlighe­
terna att hantera både hög arbetsbelastning och stress. Syf­
tet med projektet är att undersöka om en intervention som
ska förbättra återhämtning också kan öka arbetsprestationen
och förmågan att hantera hög arbetsbelastning och stress.
Anna Dahlgren, Karolinska Institutet
Göran Kecklund, Stockholms universitet
BEV IL J A D E A N S L A G
25
Avslutade
projekt 2015
Under 2015 avslutades
45 FoU-projekt. Det här
är några av dem.
Mer information om
dessa och andra projekt
finns i projektkatalogen
som du hittar på
www.afaforsakring.se/
forskning
26
AV S L U TA D E P R O J E K T
1
2
3
4
Balansakt – En studie om människors
konstruktion av gränser inom och mellan
arbets- och privatliv.
Projektledare: Christin Mellner
Stockholms universitet, 120083
Utarbetande av branschstandard för
taksäkerhet för de yrkesgrupper som är
verksamma på tak.
Projektledare: Hans Eriksson
Entreprenörföretagen, 130056
Psykosociala faktorer, fetma och det
metabola syndromet.
Projektledare: Annika Rosengren
Göteborgs universitet, 100056
Organisatoriska vägar till hälsa:
Långsiktigt hållbart förändringsarbete
och chefskap i kommuner.
Projektledare: Stefan Szücs
Göteborgs universitet, 100280
AV S N ITT
27
POSTADRESS AFA Försäkring 106 27 Stockholm BESÖKSADRESS Klara Södra Kyrkogata 18
KUNDCENTER 0771-88 00 99 VX 08-696 40 00 FAX 08-696 45 45 INTERNET www.afaforsakring.se
F6255 16.02
Trygghet på jobbet för fyra miljoner människor