På lika villkor?
Jämställdhetsfrågor angående risker i ett
föränderligt samhälle
2
MSB:s kontaktpersoner:
Mona Pütsep, 010-240 56 79
Publikationsnummer MSB 617
ISBN 978-91-7383-389-9
3
Förord
I föreliggande populärvetenskapliga sammanfattning beskrivs bakgrund och
resultat inom projektet ”På lika villkor? Jämställdhetsfrågor angående risker i
ett föränderligt samhälle”. Jag, Hélène Hermansson, som har varit
projektledare, och Sven Ove Hansson, som har varit medarbetare på projektet
(10%), är båda verksamma på KTH:s avdelning för filosofi.
Jag vill framförallt tacka referensgruppen för deras synpunkter och
kommentarer under arbetets gång, dessa är: Sven Ove Hansson (KTH),
Charlotte Holgersson (KTH), Lina Holgersson (Södertörns
brandförsvarsförbund), Mona Pütsep (MSB), och Cecilia Uneram som var med
i gruppen medan hon ännu jobbade på Västra Sörmlands Räddningstjänt. Jag
vill också tacka MSB som finansierat projektet.
Jag hoppas att det perspektiv på risker som här presenteras kommer att vara
ett steg på vägen mot en mer genusmedveten riskhantering och riskanalys.
Stockholm 2012-12-20
Hélène Hermansson
Projektledare
KTH
4
Innehållsförteckning
Sammanfattning ......................................................................... 5
1. Inledning ................................................................................ 7
2. Bakgrund ................................................................................ 9
2.1 Könsskillnader och risk .......................................................... 9
2.2 Könsskillnader inom riskperception ....................................... 10
2.3 Könsskillnader och makt över riskbesluten ............................. 11
3. En genusmedveten riskhantering ......................................... 12
3.1 Ett kvinnligt perspektiv på risker? ......................................... 12
3.2 En omsorgsetisk riskhantering ............................................. 14
3.3 Den objektiva risken ........................................................... 16
4. Slutsatser ............................................................................. 17
5. Referenser ............................................................................ 18
6. På svenska ............................................................................ 23
5
Sammanfattning
Forskningen inom projektet ”På lika villkor? Jämställdhetsfrågor angående
risker i ett föränderligt samhälle” har tagit avstamp i följande tre könsrelevanta
frågor rörande risker och hanteringen av dessa: Drabbas män och kvinnor av
olika risker? Uppfattar män och kvinnor risker på olika sätt? Har män och
kvinnor lika inflytande över riskbesluten? Dessa tre frågor har diskuterats
utifrån aktuell statistik och tidigare forskning på området.
Utifrån faktorer som olika yrkesval, livsstilar och könsbundna ideal drabbas
kvinnor och män i stor utsträckning av olika risker och bidrar även till olika
risker. Kvinnor och män verkar dessutom ofta skilja sig åt med avseende på hur
de uppfattar risker, kvinnor är ofta mer motvilliga att ta risker än män och ser
färre fördelar med risktagande. Kvinnor har dessutom mindre inflytande över
riskbesluten eftersom positioner inom organisationer där riskfrågor hanteras i
stor utsträckning innehas av män.
Sammantagna ger dessa aspekter upphov till nya frågor, en av dessa är: om vi
har ett samhälle där män och kvinnor drabbas av olika risker, och där kvinnor
uppfattar risker annorlunda än män, är det då inte problematiskt att det i
huvudsak är män som analyserar riskerna och fattar riskbesluten? En annan
fråga handlar om hur vi bör förhålla oss till kvinnors motvilja att ta risker,
deras riskaversivitet, som kvinnor ofta gett uttryck för i olika undersökningar.
Är det den förtrycktas och underordnades röst som kvinnor ger uttryck för och
som vi i så fall kan anta kommer att försvinna när vi uppnått ett jämställt
samhälle? Eller kan den tvärtom ses som härrörande ur en positiv erfarenhet,
en erfarenhet som inte bör förminskas. En tredje fråga handlar om hur vi bör
utföra analysen av risker för att inte ignorera viktiga skillnader som har att göra
exempelvis med kön.
I det här projektet har behovet att belysa en risk ur flera olika perspektiv
särskilt lyfts fram bl. a. genom att ställa frågan om vems erfarenheter som
ligger bakom riskanalysen och informerar riskbesluten. Utifrån en
omsorgsetisk modell för riskhantering kan konkreta individers erfarenheter,
känslor och preferenser ges större utrymme och vårt ansvar gentemot
riskutsatta (exempelvis kommande generationer) lyftas fram.
Omsorgsetiker kritiserar den traditionella etikens atomistiska syn på individer
och lyfter istället fram relationer och samhörighet mellan individer. Ur ett
sådant perspektiv är risker inte abstrakta fristående entiteter utan måste
analyseras utifrån frågor som rör konkreta individer och relationerna mellan
dem. Av särskild vikt blir frågan om vem som analyserar, fattar beslut och drar
nytta från risken och hur relationen ser ut mellan dessa parter och de som
utsätts för de negativa konsekvenserna. Frågan om vem som analyserat risken
blir viktig eftersom den i sin tur lyfter frågan om det finns erfarenheter som
exkluderats och som kan vara värdefulla för riskbedömningen. Ansvarsfrågan
för de riskutsatta kommer också att konkretiseras i en omsorgsetisk
riskbedömning: Vilket ansvar har beslutsfattare att inte utsätta tredje part för
allvarliga risker? Hur ser relationen ut dem emellan och hur fullföljer man
detta ansvar?
Trots att risker kontextualiseras på detta sätt genom att knytas till berörda
individer
och
trots
att
känslor
ges
större
utrymme
inom
riskbedömningsprocessen bör vi inte acceptera att allt är subjektiv risk och att
vi inte kan skilja mellan bättre och sämre riskbeskrivningar (någon slags
relativism). Med hjälp av feministisk kunskapsteori där man visat hur
objektivitetsidealet kan förenas med sådant som ibland räknats till det
6
subjektivas sfär, som känslor och värderingar, går det att undvika relativism.
Ett av kraven för att klara detta är att lyfta fram erfarenheter,
bakgrundsantaganden och värderingar och skälen för dessa i en öppen
diskussion.
7
1. Inledning
Att hantera risker är att fatta beslut om vilka framtida oönskade händelser vi
bör försöka förebygga och vilka vi kan acceptera. Ofta framställs riskhantering
som en rent vetenskaplig process där risken bestäms utifrån dess sannolikhet
och negativa utfall, exempelvis antal förlorade människoliv, som sedan vägs
mot riskens totala nytta. Utifrån denna vägning fattas beslut om hur risken bör
hanteras, om nyttan är större än kostnaden kan risken accepteras i annat fall
bör den reduceras.1
Eftersom risker per definition är oönskade händelser som vi önskar undvika
och eftersom resurser är begränsade så innebär det alltid en maktposition att
formulera något som en risk och fatta beslut om hur denna bör hanteras.
Makten består bl. a. i att själva formuleringen av risken i en mening skapar
risken, dvs. gör att vi ser just den risken men kanske ignorerar en annan som är
lika stor eller som är problematisk på annat sätt, exempelvis etiskt. När vi väl
ser risken kan vi gå vidare och anta åtgärder för att reducera den, på så vis
ligger riskbeskrivningen till grund för hanteringen av risken med resultatet att
risker som vi inte uppmärksammar lämnas därhän. En av farorna som kan
uppstå är om risker som drabbar minoritetsgrupper och andra grupper som
inte utgör samhällsnormen och som saknar inflytande i samhället inte
uppmärksammas. En annan fara handlar om hur nyttor och kostnader fördelas
mellan olika grupper: om de som fattar besluten är dem samma som får del av
nyttan men som inte drabbas av kostnaderna (riskerna).
Att risker inte är rättvist fördelade är väl känt: En del grupper i samhället är
alltid utsatta för större och fler risker än andra.2 Flera aspekter har kopplats till
denna snedfördelning, exempelvis: klass, kön, ålder och etnisk tillhörighet.
Inom arbetet för detta projekt har vi särskilt riktat fokus mot könsskillnader
när det gäller samhällets riskhantering.
Inom riskområdet framstår särskilt tre frågor som intressanta att diskutera ur
ett könsperspektiv. Dessa är:
Drabbas män och kvinnor av olika risker?
Uppfattar män och kvinnor risker på olika sätt?
Har män och kvinnor lika inflytande över riskbesluten?
Sammantagna ger dessa frågor upphov till en mängd nya frågor. En av dessa
är: om vi har ett samhälle där män och kvinnor drabbas av olika risker, och där
kvinnor ofta verkar ha en annan syn på risker än män, är det då inte
problematiskt att det i huvudsak är män som analyserar riskerna och fattar
riskbesluten? En annan handlar om hur vi bör förhålla oss till den motvilja att
ta risker som kvinnor ofta gett uttryck för i olika undersökningar, dvs. kvinnors
riskaversivitet. En tredje fråga handlar om hur riskanalysen kan bli mer
kontextnära för att inte ignorera viktiga skillnader som har att göra med
exempelvis kön.
1
Jmfr Viscousi, 1996; Breyer, 1999; Sunstein, 2002
2 Edelstein, 1988; Bryant & Mohai, 1992; Rabe, 1994; Slovic,
1999; Ringquist, 2000; Minehart & Neeman, 2002; Shrader-Frechette, 2002.
8
I det här projektet har fokus legat på behovet att belysa en risk ur flera olika
perspektiv och att lyfta frågan om vems erfarenheter som informerar
riskbesluten. Syftet med projektet har varit att bidra till en mer genusmedveten
riskhantering och riskanalys med hjälp av verktyg bl. a. från feministisk filosofi.
9
2. Bakgrund
Diskussionen om en genusmedveten riskhantering och riskanalys kan utgå från
tre frågor rörande könsskillnader och risk: Vilka könsskillnader finns med
avseende på vilka risker män och kvinnor drabbas av och bidrar till? Hur ska vi
se på skillnader i riskuppfattning mellan män och kvinnor? Vilken betydelse får
ovanstående frågor i relation till att kvinnor generellt saknar inflytande över
riskbesluten? Nedan ska dessa frågor beskrivas kort.
2.1 Könsskillnader och risk
Att det finns könsskillnader med avseende på vilka risker kvinnor och män
drabbas av och bidrar till verkar tydligt. Ett skäl till detta står att finna i en
könsuppdelad arbetsmarknad – både män och kvinnor drabbas av olika risker
på grund av olika yrkesval. Män löper exempelvis större risk att drabbas av
allvarliga arbetsolycksfall eftersom de är överrepresenterade inom
yrkesgrupper där sådana sker, exempelvis vid byggarbetsplatser. Kvinnor
drabbas inte av olyckor i samma utsträckning men blir sjuka av sina jobb i
högre utsträckning än männen. En del av förklaringen till detta kan ligga i ökad
arbetsbelastning inom traditionellt kvinnliga yrken.3
Det är inte bara yrkesval som påverkar vilka risker man utsätts för. På många
samhällsförändringar följer nya oförutsedda risker. Ett exempel på det är att de
flesta kvinnor i västvärlden idag är lönearbetande vilket är en stor skillnad om
man jämför 60 år tillbaka i tiden. Men utvecklingen har samtidigt i det
närmaste stått still när det gäller hushållsarbetet som fortfarande till största del
utförs av kvinnor. Detta dubbelarbete har varit bidragande till en speciell risk
för kvinnor som har att göra med stress. Medan männens stressnivå sjunker
efter arbetsdagens slut, stiger kvinnornas.4 Kvinnor löper idag större risk att
drabbas av stressrelaterad psykisk ohälsa än män.
Ett annat område där könsskillnader rapporterats rör klimatet: det finns
skillnader i hur män och kvinnor drabbas av klimatförändringen men också
hur de bidrar till klimatförändringen. Det finns exempelvis stora skillnader i
mäns och kvinnors resvanor, vad de äter och vad de konsumerar. Män bidrar
till att mer växthusgaser släpps ut i atmosfären än kvinnor eftersom män kör
mer bil än kvinnor som går, cyklar och använder kollektivtrafiken i högre
utsträckning.5 Män använder dessutom elektronik i högre grad än kvinnor, och
äter mer kött än kvinnor vilket belastar klimatet.6
Vissa klimatförändringar, som t.ex. extrema värmeböljor, verkar dessutom
drabba kvinnor och män på olika sätt. Ofta drabbas kvinnor i fattigare länder
värst, men även i västvärlden har man kunnat visa att värmeböljor drabbar
3 Arbetsmiljöverkets hemsida: http://www.av.se/Aktuellt/kvinnors_ arbetsmiljo/
4 Schenck-Gustafsson, 1998; Orth-Gomér, K. et.al., 1997.
5 Vägverket, 2005; Carlsson-Kanyama & Räty 2008.
6 Naturvårdsverket, 2009.
10
kvinnor hårdare än män.7 Detta gäller även för exempelvis översvämningar
eftersom det är vanligare att kvinnor, inom vissa kulturer, inte är simkunniga.8
När det gäller klimatfrågan har även könsskillnader uppmärksammats
avseende inställning till klimatproblemen. Män har exempelvis ofta tenderat
att förespråka tekniska lösningar medan kvinnor ofta har förespråkat sociala
sådana.9 Kvinnor har dessutom ofta varit mer välvilligt inställda till att förändra
sitt sätt att leva som exempelvis att åka mer kollektivt, äta mindre kött, börja
sopsortera etc.
En annan orsak till könsskillnader på riskområdet kan beskrivas som
snedvridning (bias) eller kunskapsluckor när det gäller vissa gruppers risker.
Eftersom män ofta är normen i samhället och kvinnor undantaget så har
riskforskningen ibland varit snedvriden till kvinnors nackdel. Ett exempel på
en sådan risk som diskuterats är den större risk att dö som kvinnor med
hjärtinfarkt löper. En förklaring till detta har varit att symptomen för
hjärtinfarkt beskrivits utifrån mäns symptom medan kvinnors symptom ofta
ser annorlunda ut.10 En annan snedvridning kan uppstå när det exempelvis
handlar om risker för kvinnors hälsa på typiskt mansdominerade arbetsplatser.
En förklaring till att kvinnors sjukdomar ofta har försummats där har varit att
kvinnor inom t.ex. högriskyrken varit så få att de inte syns i statistiken.11
Diskussionen om könsskillnader med avseende på vilka risker man drabbas av
eller bidrar till pekar mot ett behov att utveckla ett könsmedvetet perspektiv på
risker. En viktig aspekt i sammanhanget är att män är överrepresenterade när
det gäller olyckor överhuvudtaget och vad detta beror på bör man självklart
analysera närmare.12 Förutom att män jobbar med riskfyllda arbeten i högre
utsträckning än kvinnor finns forskning som visar att män har ett beteende
som är mer riskfyllt och att ta risker är en del av att vara man, att det bland
vissa män råder ett slags machoideal.13 Men när det gäller många risker som
påverkar kvinnors livsvillkor är dessa av det slaget att kvinnorna inte valt dessa
frivilligt eller känner att de har kontroll över dem eller får del av nyttan från
dem. Frivillighet, kontroll och fördelning av nytta och kostnad är aspekter som
riskforskare länge betonat som viktiga för hur vi bör bedöma en viss risk.
2.2 Könsskillnader inom riskperception
Studier kring människors riskuppfattning började under det tidiga 1980-talet
och deras fokus låg då främst på skillnader i hur allmänheten och experter
uppfattade olika risker. Medan experter använde ett teknokratiskt och
vetenskapligt riskbegrepp, som sannolikhet multiplicerad med negativt utfall,
verkade allmänheten använda sig av ett vidare riskbegrepp och involverade
andra
parametrar,
samtidigt
som
de
inte
verkade
förstå
sannolikhetsuppskattningar. Resultatet av denna diskrepans mellan
7 Denton, 2002; Dhainaut, 2004.
8
Hansson, 2007a.
9 Johnsson-Latham, 2007.
10 Rosser, 1994; Beery, 1995.
11 Hansson, 1998; Messing & de Grosbois, 2001.
12
MSB, 2010
Se exempelvis Abrahamsson et. al. 2010; Balkman & Joelsson, 2012; Ely &
Meyerson, 2010; Hearn, 2007; .
13
11
riskuppfattningar blev att allmänheten motsatte sig risker som experterna
ansåg ofarliga.14
Studiet av riskuppfattningar har även visat att det inte bara är mellan experter
och allmänhet som det finns en skillnad i riskperception, flera studier visade
också på en skillnad mellan kvinnors och mäns riskuppfattningar. Kvinnor
uttryckte ofta större oro för vissa risker och såg ofta mindre nytta från
samhällets risktagande. Resultatet av dessa studier kan sammanfattas som att
kvinnor ofta är mer riskaversiva än män, de uppfattar riskerna som högre och
oroar sig mer för dessa risker. Exempel på sådana risker har rört
riskgenererande tekniska verksamheter, såsom kärnkraft, men även exempelvis
miljöhot, eller att bli utsatt för brott, eller att lida ekonomisk förlust.15
Dessa könsskillnader har även visats kvarstå när man studerar
riskuppfattningar bland riskexperter och beror alltså inte på att kvinnor
generellt skulle ha sämre kunskap om risker än män.16
I en rapport utgiven av Räddningsverket (1997) står att läsa: ”Såväl svensk som
utländsk forskning visar alltså, att kvinnor genomgående tycks oroa sig mer,
uppleva något större risker än män”.17 De svenska undersökningar som
hänvisas till är gjorda på 90-talet av exempelvis SCB och Räddningsverket.
2.3 Könsskillnader och makt över
riskbesluten
Under denna punkt kan vi kort konstatera att kvinnor har sämre möjligheter
att påverka riskbesluten än män eftersom män dominerar som beslutsfattare
inom myndigheter och näringsliv. Kvinnor är mycket få på poster och i
styrelser som reglerar risker och därmed saknar de generellt sett makt och
inflytande över riskbesluten.18 Kvinnor deltar inte heller i lokala möten i
samma utsträckning som män. I en del kulturer kan detta få sin förklaring till
att kvinnornas rörelsefrihet ofta begränsas till hemmet, men fenomenet har
även visat sig inom andra kulturer.19 Att kvinnor inte deltar i lokala möten
leder till en situation där de inte har tillgång till information om risker i samma
utsträckning som män, och att de inte har samma möjlighet att påverka
riskbesluten.
14
Slovic, Flynn & Layman, 1991.
Jmfr. ex. Boholm 1998; Bord och O'Connor 1997; Brody 1984; Cutter, Tiefenbacher
och Solecki 1992; Davidson och Freudenburg 1996; Drotts-Sjöberg and Sjöberg,
1990; Drottz-Sjöberg 1991; Flynn, Slovic och Mertz 1994; Powell och Ansic 1997;
Sjöberg, 1998; Slovic 1999; Warr 1984.
16 Barke, Jenkins-Smith & Slovic 1997; Kraus, Malmfors & Slovic, 1992; Slovic et al
1997.
17 Gustafsson, 1997, s. 52.
18 Carlsson-Kanyama & Räty, 2008.
19 Enarson och Scanlon, 1999.
15
12
3. En genusmedveten
riskhantering
De tre könsrelevanta frågorna inom riskområdet pekar mot ett behov av en
genusmedveten riskhantering och riskanalys. Inom projektet har detta
diskuterats utifrån frågor om hur könsfrågorna skulle påverka vår syn på vad
en risk är, hur beslutsfattandet bör utformas och vilken etisk grund som är
lämplig att utveckla med avseende på vilka risker vi är beredda att ta och vilka
vi vill reducera. Nedan kommer jag att gå igenom några av de svar vi kommit
fram till.
3.1 Ett kvinnligt perspektiv på risker?
Det finns olika försök att förklara könsskillnader angående riskperception.
Många förklaringsmodeller tar fasta på att kvinnors riskaversiva röst är en
konsekvens av deras underordning i samhället. Man menar att eftersom
kvinnor saknar makt att påverka i samhället blir deras röst mer försiktig. Att
makt och inflytande spelar roll för individers riskperception stöds av
fenomenet “the white male effect”.20 Denna effekt kommer av att en grupp vita
män upplever samhället som mycket säkrare än kvinnor och icke-vita män. Att
dessa vita män känner sig säkrare i samhället har förklarats som en konsekvens
av att det oftast är de som fattar beslut i riskfrågor, som kontrollerar
utvecklingen av ny teknik och som skördar vinsterna från dessa.21
Att kvinnor ofta verkar uppfatta risker på ett annorlunda sätt än män har
därmed förklarats som ett resultat av ojämlikhet mellan könen och man har
menat att i jämlika samhällen råder ingen könsskillnad med avseende på
riskuppfattningar.22 Om könsskillnader avseende riskuppfattningar försvinner
i jämlika samhällen kan man fråga sig var den riskaversiva rösten tar vägen. Ett
begrepp hämtat från bl. a. psykologin är internalisering, som beskriver hur en
person eller grupp kan införliva exempelvis en annan dominerande persons
eller grupps värderingar och göra dem till sina egna. Det är tänkbart att
kvinnor anpassar sig till den dominerande rösten i det offentliga rummet av
rädsla för att inte längre få vara en del av det och därmed försvinner den
riskaversiva rösten. Men frågan som kvarstår är om den bör försvinna eller om
den bör omvärderas och i ett jämställt samhälle även omfattas av män.
Att tillhöra en underordnad grupp i samhället kommer sannolikt att forma den
gruppens attityder till risk, men det behöver inte vara den enda relevanta
erfarenhet som formar riskuppfattningar. Kvinnor som grupp, har andra
erfarenheter som också kan bidra till ett annat synsätt på risker.23 Att oro och
20
Flynn et al., 1994.
Satterfield, Mertz and Slovic, 2004.
22 Jmfr Olofsson och Rashid, 2011.
23 Trots att kvinnors erfarenheter skiljer sig åt beroende på faktorer som kön, klass
och etnisk tillhörighet så kan man på ett strukturellt plan tala om vissa erfarenheter
som många kvinnor delar som leder till andra villkor än de som gäller för gruppen
män och som tidigare setts som något som kan bortses ifrån. Att det är den
21
13
riskperception påverkas av det ansvar man känner för andras liv har också
visats i tidigare studier där man bl.a. sett att gruppen nyblivna föräldrar gett
utryck för stor oro.24
Könsskillnaderna inom riskområdet gäller inte enbart att kvinnor är mindre
villiga att ta risker. Kvinnor och män verkar ofta föreslå olika lösningar på
problem. Dessutom verkar konsekvenserna av en risk ofta vara viktigare för
kvinnor än sannolikhetsuppskattningar: kvinnor tillämpar ofta ett bredare
riskbegrepp än ett rent kvantitativt som underlag för riskbeslut.25
Om man lyfter blicken kan man se att könsskillnader också rapporterats från
andra områden där man kunnat se att kvinnor haft ett annat sätt att resonera
på än män. Undersökningar har exempelvis visat att det finns skillnader i hur
män och kvinnor resonerar moraliskt, speciellt för personliga dilemman: det
har t.ex. visats att i dessa situationer tenderar män att resonera utilitaristiskt
(dvs. resonera utifrån den etiska regel som säger att man bör handla så att
nyttan maximeras) medan kvinnor tenderar att resonera mer intuitivt.26 En
annan könsskillnad som diskuterats är att kvinnor har visat sig ha andra
känslomässiga kompetenser än män. I psykologiska studier om emotionell
intelligens har kvinnor fått bättre resultat än män, och påstås ofta vara "bättre
än män på att uppfatta känslor".27 Dessutom är emotionell medvetenhet
avgörande för en persons empatiska förmåga, dvs. förmåga att förstå hur en
person skulle känna i en viss typ av situation.28 Det är möjligt att kvinnors
riskaversion delvis har att göra med denna förmåga.
Män och kvinnor har olika erfarenheter från livet beroende på olika
strukturella villkor, och dessa skillnader kan utlösa olika sätt att se på och
tänka om världen. Detta samband mellan att göra och att tänka har kanske bäst
formulerats av den feministiske filosofen Sara Ruddick som menar att det
arbete man utför framkallar en viss typ av tänkande.29 Om man exempelvis
tillbringar mycket tid med att ta hand om dem som inte kan ta hand om sig
själva: barn, sjuka och gamla, kommer detta att forma ens uppfattning och
perspektiv på omvärlden. Att det ofta är kvinnor som har ansvar över
hushållsarbete och familjeliv kan vara en bidragande orsak till att de utvecklar
en större emotionell förmåga. Det betyder också att denna förmåga inte
behöver vara biologiskt grundad utan ett resultat av traditionella könsroller. I
ett jämställt samhälle där män tar på sig en större del av det traditionella
kvinnliga arbetet i hemmet bör vi förvänta oss att männen också kommer att ge
uttryck för en traditionellt kvinnlig syn på exempelvis risker istället för att
kvinnor ger upp den. Men detta förutsätter att vi inte enbart ser det kvinnliga
perspektivet som något negativt, ett resultat av en brist på makt, utan också
som en röst som behövs i ett samhälle där vi ibland kanske tagit för stora
risker.
priviligierade kvinnans röst som kommer till uttryck (den vita medelklasskvinnan)
innebär inte att perspektivet inte är värdefullt, tvärtom så utgör den ett argument för
vårt ansvar att synliggöra andra gruppers röster som saknar tolkningsföreträde i
samhället. Med olika gruppers erfarenheter representerade inom
riskbedömningsprocessen kan den kompetens uppnås som krävs för ett
medvetandegörande om andra marginaliserade perspektiv.
24 Drottz-Sjöberg, 1991; Sjöberg, 1998.
25 Drottz-Sjöberg, 1991.
26 Jmfr. Fumagalli et al. 2010; Gilligan, 1982.
27 Ciarrochi, Chan och Caputi, 2000, s. 557. Se också Enarson och Scanlon 1999;
Mayer, Caruso & Salovey 1999; Mayer & Geher 1996, Sjöberg 2008.
28 Barrett et al., 2000.
29 Jmfr Ruddick, 1995. Se också Andersson & Heikkilä, 2008.
14
3.2 En omsorgsetisk riskhantering
Den traditionella riskhanteringsmodellen bygger på professionell riskanalys
som utgår från ett risk-nytto-tänkande som har sin grund i sannolikhetsteori
och planeringsinriktad ekonomisk teori. Tillvägagångssättet är att identifiera
alla möjliga olycks- och skadetyper som ett tekniskt system kan ge upphov till.
För varje olyckstyp beräknar man sannolikheten för den sekvens av händelser
som den beror av. Sannolikhetstalet multipliceras med siffran för antal dödsfall
som uppskattas från olyckan. På detta sätt får man fram ett statistiskt
väntevärde för antalet dödsfall från varje enskild olyckstyp. Summan av dessa
värden, det statistiskt förväntade antalet dödsfall från teknologin i fråga,
används som mätetal på risken. Om andra typer av skadeutfall än dödsfall ska
tas med, görs en motsvarande analys för dem. För att avgöra om en risk kan
accepteras eller ej vägs den förväntade nyttan från den riskbärande
verksamheten mot dess förväntade kostnad. Överstiger nyttan kostnaden kan
den accepteras.
Den traditionella riskhanteringsmodellen, standardmodellen, vilar på en
utilitaristisk moralfilosofisk värdegrund som anger att vi bör handla så att vi
maximerar nyttan.30 Feministiska etiker har kritiserat traditionella
universalistiska moralteoriers ideal om opartiskhet och universella principer
för att inte tillräckligt ta hänsyn till situationernas specifika egenskaper och till
konkreta personer.31 Dessa tankegångar är fruktbara att applicera på
riskområdet där forskare bl. a. kritiserat standardmodellen för att behandla
risker som fritt flytande abstrakta entiteter (ting) istället för något som drabbar
någon eller något som en individ väljer att utsätta sig själv eller andra för.32
Standardmodellens kollektivistiska riskvägning gör att frågor om vem som
utsätts för risker, vem som får nyttan, och vem som fattar besluten ignoreras.
Utrymme ges inte heller till att analysera risken ur jämställdhetssynpunkt.
Vidare bortser man från känslor gentemot risker eftersom dessa anses som
subjektiva och irrationella. Men känslors kognitiva innehåll har diskuterats
inom risklitteraturen, där det har hävdats att känslor är nödvändiga för att
fatta rationella riskbeslut.33 I ett komplext samhälle där allmänheten ställs inför
flera invecklade frågor som rör risker av olika slag är information och argument
inte tillräckligt för att fatta besluten utan dessa baseras även till stor del på
känslor.34
Omsorgsetiken är ett alternativ till de traditionella moralteorierna och
förespråkas framförallt av feministiska etiker. Inom denna moralfilosofiska
inriktning ges särskild vikt åt känslor som empati, åt konkreta individer och
relationerna mellan dem. Med en omsorgsetisk inriktning kan en modell för
riskhantering omvandlas till en modell där konkreta individers erfarenheter
och preferenser ges större utrymme och där våra skyldigheter och vårt ansvar
gentemot exempelvis kommande generationer inte ignoreras. Omsorgsetiker
kritiserar den traditionella etikens atomistiska syn på individer och lyfter
istället fram relationer och samhörighet mellan individer. Ur ett sådant
30
Hermansson, 2003.
31 Se bl.a. Benhabib, 1992; Kittay & Meyers, 1987; Held, 1990; Noddings, 1990.
32 Hansson, 2003; Thomson, 1985.
33
34
Roeser, 2006.
Baird, 1986; O’Neill, 2002.
15
perspektiv kan risker inte längre bedömas som abstrakta fristående entiteter
utan frågor som måste ställas rör de konkreta individerna som är involverade:
Vem fattar beslut och drar nytta från risken och hur ser relationen ut
mellan dessa parter och de som utsätts för de negativa
konsekvenserna? Vilka grupper och erfarenheter finns representerade
hos de olika parterna?
Förutom dessa parter blir det angeläget att granska en till part, den som
analyserar risken:
Vem analyserar risken?
Vilka grupper är representerade bland de som analyserar risken?
Finns erfarenheter som exkluderats och som kan visa sig leda till ett
annat synsätt?
En av omsorgsetikens viktigaste delar handlar som vi sett om relationer och
samhörighet mellan individer och därför kommer också ansvarsfrågan för dem
som utsätts för risk att ges särskild plats i en omsorgsetisk riskbedömning:
Vilket ansvar har beslutsfattare att inte utsätta tredje part för allvarliga
risker?
Hur fullföljs detta ansvar?
Riskgynnad
Beslutsfattare
Riskanalytiker
Ansvar
Ansvar
Riskutsatt
Ovanstående modell är en utveckling av en tidigare där tre parter och
relationerna mellan dessa diskuterats som viktiga för en etisk riskanalys.35
Utifrån könsskillnader med avseende bl. a. på riskuppfattningar har denna
modell utvidgats till att även inkludera en fjärde part: den som analyserar
risken.
35
Hermansson & Hansson, 2007.
16
3.3 Den objektiva risken
Att värdera en risk innebär bl. a. att ange hur allvarlig den är. Har man olika
utgångspunkter när det gäller värderingen av en viss risk och därför tar hänsyn
till olika aspekter hos denna, kan det leda till situationer då man är överens om
en riskbild men samtidigt oense om hur man bör förhålla sig till risken. Utifrån
två olika riskanalyser kan man exempelvis vara ense om riskens väntevärde
men ändå oense om hur vi bör hantera risken om det i den ena av dessa görs en
etisk analys som visar att risken bär med sig orättvisa fördelningsmässiga
effekter.
Utifrån feministisk kunskapsteori (epistemologi) har vi velat undersöka
följande frågor: Vad kan feministisk epistemologi bidra med när det gäller vad
en risk är?36 Och, vad för slags kunskap om risk har vi, och vilken bör vi
eftersträva? Kritiska röster har gjort gällande att begreppen objektivitet och
rationalitet i sig är utformade utifrån manliga idéer och man har försökt att ge
alternativa uttolkningar av begreppen.37 Sådana alternativ har ofta lyft fram
exempelvis
emotioner
(känslor)
som
ett
viktigt
bidrag
till
rationalitetsbegreppet.38 I risksammanhang har allmänheten ofta anklagats för
att vara irrationell och för att vägledas av känslor istället för vetenskapliga
sannolikhetsuppskattningar. Det är vår mening att känslor bör omvärderas när
det gäller riskbesluten och att detta kan göras med hjälp av verktyg från
feministisk teoribildning.
Begreppet ‘objektiv risk’ är ett exempel på ett ofta förekommande begrepp
inom risklitteraturen och som kan ges ny tolkning med hjälp av feministisk
teori. Inom risklitteraturen ställs ofta två olika synsätt på risker mot varandra:
dels den som tar fasta på den objektiva risken som något som bestäms utifrån
objektiva fakta om världen. Dels den som menar att det enda som finns är
subjektiv risk, alltså allt är upplevd risk.
I de här diskussionerna förutsätts att objektivitet innebär att något är fritt från
känslor, värderingar och att det m.a.o. är opartiskt. Även om riskbedömningar
innehåller dessa element behöver man inte ge upp objektivitetsidealet (och
acceptera relativism). Med hjälp av feministisk epistemologi kan den objektiva
risken kombineras med värderingar och känslor och bli mer kontextnära.
36 Se bl.a. Harding, 1996; Longino, 2002.
37 Gemzöe, 2004;
Lloyd, 1998.
38 För förhållandet mellan emotioner och rationalitet se bl. a. Hansson, 2007b.
17
4. Slutsatser
Det finns könsskillnader inom riskområdet. Statistiken visar att mäns och
kvinnors livsstil och yrkesval bidrar till att de ofta utsätts för olika risker och
även bidrar till olika risker. Vidare är det fortfarande så att kvinnor generellt
sett saknar makt och inflytande över samhällsbesluten, så även över
riskbesluten. Det är ett demokratiskt problem om riskexpertisen till största del
består av män som uppfattar och utsätts för risker på ett sätt som skiljer sig
från andra grupper i samhället såsom kvinnor och olika minoritetsgrupper. Det
är ur etisk synvinkel problematiskt om vi har grupper i samhället som på ett
strukturellt plan utsätts för risker som de inte kan sägas ta frivilligt, eller som
de inte känner kontroll över eller där det är de negativa konsekvenserna man
utsätts för utan att få del av nyttan.
För att göra riskbedömningar som tar hänsyn till fler faktorer än riskers
sannolikhet och negativa utfall, som exempelvis frivillighet, kontroll och rättvis
fördelning av kostnader och nyttor, är det viktigt att ta in olika perspektiv i
analysen av och besluten om risker. Kvinnor bör ha inflytande och makt i
riskbesluten eftersom de ofta har erfarenheter som skiljer sig från mäns och
eftersom dessa erfarenheter är relevanta ur ett riskperspektiv.
Ur ett omsorgsetiskt perspektiv bör risker, istället för att betraktas som
abstrakta fristående entiteter, analyseras med hänsyn till de konkreta individer
och relationerna mellan dem som hanterar eller berörs av risken och dess
verkningar. Ur ett sådant perspektiv blir det även viktigt att ställa sig frågan
vem det är som analyserar en risk, dvs. utifrån vems erfarenhet är risken
analyserad? Kvinnors erfarenheter har traditionellt sett betraktats som något
som tillhör den privata sfären men dessa erfarenheter kan bidra med ett
perspektiv på risker som behövs i samhället i stort. Detta perspektiv bör vi
förvänta oss att män delar när de i större utsträckning utför traditionellt
kvinnliga arbeten och tar lika stort ansvar för hem och barn, istället för något
som kommer att överges av kvinnor när de blir jämställda männen.
18
5. Referenser
Abrahamsson, L., J. Johansson & E. Andersson (2010) ”Från bergets djup till
sjunde himlen”. Arbetsmarknad & Arbetsliv, 16(4) ss. 11-30.
http://pure.ltu.se/portal/files/34479971/Artikel.pdf
Andersson, A. & M. Heikkilä (2008) Könskonstruktioner, föreställningar om
kön och riskupplevelse. En reflektion kring betydelsen av kön gällande attityder
till ett slutförvar för använt kärnbränsle. SKB AB.
http://www.skb.se/upload/publications/pdf/Konkonstruktioner.pdf
Arbetsmiljöverket: //www.av.se/Aktuellt/kvinnors_arbetsmiljo/.
Baird BNR. Tolerance for environmental health risks: The influence of
knowledge, benefits, voluntariness, and environmental attitudes. Risk Analysis,
1986; 6(4), ss. 425-435.
Balkmar, D. & T. Joelsson (2012) "Feeling the Speed - the Social and Emotional
Investments in Dangerous Road Practices". I Jansdotter Samuelsson, M., C.
Krekula & M. Åberg (red.) Gender and Change. Power, Politics and Everyday
Practices. Karlstad University Press.
Barke, R.P., H. Jenkins-Smith & P. Slovic (1997) “Risk Perceptions of Men and
Women Scientists.” Social Science Quarterly 78 (1): 167-176.
Barrett, L.F, R.D. Lane, L. Sechrest, & G.E. Schwartz (2000) “Sex Differences in
Emotional Awareness.” Personality and Social Psychology Bulletin 26 (9):
1027-1035.
Benhabib, S. (1992) Situating the Self. Gender, Community and
Postmodernism in Contemporary Ethics. Polity Press: Cambridge.
Boholm, Å. (1998) “Comparative Studies of Risk Perception: A Review of
Twenty Years of Research.” Journal of Risk Research 1 (2): 135-163.
Bord, R.J. & R.E. O'Connor (1997) “The Gender Gap in Environmental
Attitudes: The Case of Perceived Vulnerability to Risk: Research on the
Environment.” Social Science Quarterly 78 (4): 830-840.
Beery, T.A. (1995) Diagnosis and Treatment of Caridac Disease: Gender Bias in
the Diagnosis and Treatment of Coronary Artery Disease. Heart & Lung – The
Journal of Critical Care, 24(6), ss. 427-35.
Breyer, S. (1999) Breaking the Vicious Circle: Toward Effective Risk
Regulation. Cambridge: Harvard University Press.
Brody, C.J. (1984) “Differences by Sex in Support for Nuclear Power.” Social
Forces 63 (1): 209-228.
Bryant, B. & Mohai, P. (red.) (1992) Race and the Incidence of Environmental
Hazards. Boulder: Westview Press.
Carlsson-Kanyama, A. & R. Räty (2008) ”Women, Men and Energy: A Study of
Power Distribution in Energy Companies and Energy Use by Women and
Men.” Report, Swedish Defence Research Agency, FOI-R-2513-SE.
19
Ciarrochi, J.V., A.Y.C. Chan, & P. Caputi (2000) “A Critical Evaluation of the
Emotional Intelligence Construct.” Personality and Individual Differences 28
(3): 539-561.
Cutter, S.L., J. Tiefenbacher & W.D. Solecki (1992) “En-Gendered Fears:
Femininity and Technological Risk Perception.” Organization & Environment
6 (1): 5-22.
Davidson, D.J. & Freudenburg, W.R. (1996) Gender and environmental risk
concerns: A review and analysis of available research. Environment and
Behavior, 28(3), ss. 302-339.
Denton, F. (2002) Climate Change Vulnerability, Impacts, and Adaptation:
Why Does Gender Matter? Gender and Development 10(2), ss. 10-20.
Dhainaut, J.-F. et. al. (2004) Unprecedented heat-related deaths during the
2003 heat wave in Paris: consequences on emergency departments, Critical
Care, 8, ss. 1-2.
Drotts-Sjöberg, B.M. & L. Sjöberg (1990) Risk perception and worries after the
chernobyl accident. Journal of Environmental Psychology, 10, ss. 135-149.
Drottz-Sjöberg, B-M. (1991) Perception of Risk: Studies of Risk Attitudes,
Perceptions and Definitions. Stockholm: Stockholm School of Economics.
Edelstein, M.R. (1988) Contaminated Communities: The Social and
Psychological Impacts of Residential Toxic Exposure. Boulder: Westview
Press.
Ely, R.J. & D.E. Meyerson (2010) “An Organizational Approach to Undoing
Gender: The Unlikely Case of Offshore Oil Platforms”. Research in
Organizational Behavior, 30, ss. 3–34
Enarson, E. & Scanlon, J. (1999). Gender patterns in flood evacuation: A case
study in Canada's Red River Valley. Applied Behavioral Science Review 7(2),
ss. 103-124.
Flynn, J., P. Slovic & C.K. Mertz (1994) Gender, Race, and Perception of
Environmental Health Risks. Risk Analysis, 14(6), ss. 1101-08.
Fumagalli, M. et al. (2010) “Gender-Related Differences in Moral Judgments.”
Cognitive processing 11 (3): 219-226.
Gemzöe, L. (2002) Feminism. Stockholm: Bilda.
Gilligan, C. (1982) In a Different Voice: Psychological Theory and Women’s
Development. Cambridge: Harvard University Press.
Hansson, S.O. (1998) The Neglect of Women in Occupational Toxicology, i Åsa
Kilbom et.al. (red.) Women´s Health at Work. Solna: Arbetslivsinstitutet.
Hansson, S.O. (2003) Ethical Criteria of Risk Acceptance, Erkenntnis, 59, ss.
291-309.
Hansson, S.O. (2007a) “Gender Issues in Climate Adaptation”. Report, Swedish
Defence Research Agency, FOI-R-2351-SE.
Hansson, S.O. (2007b) “Editorial: Rationality and Emotions“,Theoria 73(1), ss.
1-2.
Harding, S. (1996) “Rethinking Standpoint Epistemology: What Is ‘Strong
Objectivity’?” i Evelyn Fox Keller & Helen E. Longino (red.) Feminism and
Science, Oxford Univ. Press: Oxford, ss. 235-48.
20
Hearn, J. (2007) “The Problems Boys and Men Create, the Problems Boys and
Men Experience”. I Shefer, T., K. Ratele, & A. Strebel (red.) From Boys to Men:
Social Constructions of Masculinity in Contemporary Society. Lansdowne:
UCT Press.
Held, V. (1990) “Feminist Transformations of Moral Theory”, Philosophy and
Phenomenological Research, Vol. L, Fall, ss.321-44.
Hermansson, H. (2005) Consistent Risk Management: Three Models Outlined.
Journal of Risk Research. Vol. 8, No. 7-8, ss. 557-568.
Hermansson, H. & S.O. Hansson (2007) “A Three-Party Model Tool for Ethical
Risk Analysis.” Risk Management 9 (3):129-144.
Kittay, E.F. & D.T. Meyers (red.) (1987). Women and Moral Theory. Totowa,
NJ: Rowman & Littlefield.
Kraus, N., T. Malmfors & P. Slovic (1992) “Intuitive Toxicology: Expert and Lay
Judgments of Chemical Risks.” Risk Analysis 12 (2):215-232.
Johnsson-Latham, G. (2007) En studie om jämställdhet som förutsättning för
hållbar utveckling. Rapport MVB 2007:02.
Lloyd, G. (1998) ”The Man of Reason: ”Male” and ”Female” in Western
Philosophy. Minneapolis: University of Minnesota Press.
Longino, H.E. (2002) “Essential Tensions – Phase Two: Feminist,
Philosophical, and Social Studies of Science”, i L. M. Anthony & C. E. Witt
(red.) A Mind of One’s Own. Feminist Essays on Reason and Objectivity,
Westview Press: Boulder, ss. 93-109.
Mayer, J.D., D. Caruso & P. Salovey (1999) “Emotional Intelligence Meets
Traditional Standards for an Intelligence.” Intelligence 27:267-298.
Mayer, J.D. & G. Geher (1996) “Emotional Intelligence and the Identification of
Emotion.” Intelligence 22 (2): 89-113.
Messing, K. & de Grosbois, S. (2001) Women Workers Confront One-Eyed
Science: Building Alliances to Improve Women’s Occupational Health. Women
& Health, 33(1-2), ss. 125-41.
Minehart, D. & Neeman, Z. (2002) Effective Siting of Waste Treatment
Facilities. Journal of Environmental Economics and Management 43, ss. 30324.
MSB (2010) Olyckor och kriser 2009/2010. Publikationsnummer MSB 017010. https://www.msb.se/RibData/Filer/pdf/25538.pdf.
Naturvårdsverket. (2009) Genusperspektiv på allmänhetens kunskaper och
attityder till klimatförändringen. Rapport P1075.
Noddings, N. (1990) ”Ethics from the Standpoint of Women”, i D. L. Rhode
(red.) Theoretical Perspectives on Sexual Difference, Yale Univ Press: New
Haven, ss. 160-73.
Olofsson, A. & S. Rashid (2011) “The White (Male) Effect and Risk Perception:
Can Equality Make a Difference?” Risk Analysis 31 (6):1016-1032.
O’Neill J. The rhetoric of deliberation: Some problems in kantian theories of
deliberative democracy. Res Publica, 2002; 8, ss. 249-268.
Orth-Gomér, K. et.al. (1997) Kvinnostress kartläggs: Hjärtsjukdom hos
Stockholmskvinnor orsakas i lika hög grad av stress i familjen som i arbetet.
Läkartidningen, 94(8), ss.632-38, 1997.
21
Powell, Melanie and David Ansic. 1997. “Gender Differences in Risk Behaviour
in Financial Decision-Making: An Experimental Analysis.” Journal of
Economic Psychology 18 (6), ss. 605-628.
Rabe, B.G. (1994) Beyond Nimby: Hazardous Waste Siting in Canada and the
United States. Washington, D.C: The Brookings Institution.
Ringquist, E.J. (2000) Environmental Justice: Normative Concerns and
Empirical Evidence. I N.J. Vig & M.E. Kraft (red.) Environmental Policy: New
Directions for the Twenty-First Century. Washington, D.C.: CQ Press, ss. 23256.
Roeser S. The role of emotions in judging the moral acceptability of risks.
Safety Science, 2006; 44, ss. 689-700.
Rosser, S. V. (1994) Women’s Health – Missing from U.S. Medicine,
Bloomington: Indiana University Press.
Ruddick, S. (1995) Maternal Thinking Toward a Politics of Peace. Boston:
Beacon Press.
Satterfield, T.A., C. K. Mertz & P. Slovic (2004) “Discrimination, Vulnerability,
and Justice in the Face of Risk. Risk Analysis 24 (1):115-129.
Sjöberg, L. (1998)”Worry and Risk Perception”. Risk Analysis 18(1):85-93.
Sjöberg, L. (2008) “Emotional Intelligence and Life Adjustment.” I J.C.
Cassady & M.A. Eissa (red.) Emotional Intelligence: Perspectives on
Educational & Positive Psychology, ss. 169-184. New York: Peter Lang
Publishing.
Slovic, P., J. H. Flynn, & M. Layman (1991). “Perceived Risk, Trust, and the
Politics of Nuclear Waste.” Science 254 (5038), ss.1603-1607.
Slovic, P., T. Malmfors, C.K. Mertz, N. Neil, & I.F.H. Purchase (1997)
“Evaluating Chemical Risks: Results of a Survey of the British Toxicology
Society.” Human & experimental toxicology 16 (6), ss. 289-304.
Slovic, P. (1999) Trust, Emotion, Sex, Politics, and Science: Surveying the RiskAssessment Battlefield. Risk Analysis 19(4), ss. 689-701.
Schenck-Gustafsson, K. (1998) Kvinnlig hjärtsjukdom, stress och hormoner.
Stockholm: Pharmacia & Upjohn.
Shrader-Frechette, K.S. (1991) Risk and Rationality: Philosophical
Foundations for Populist Reforms. Berkeley: University of California Press.
Sunstein, C.R. (2002) Risk and Reason: Safety, Law and the Environment.
Cambridge:University Press.
Thomson, J.J. (1985) ‘Imposing Risk’, i Mary Gibson (red.), To Breathe Freely,
Rowman& Allanheld, Totowa, NJ, ss. 124–140.
Viscusi, W.K. (1996) The Dangers of Unbounded Commitments to Regulate
Risk. I R.W. Hahn (red.) Risks, Costs, and Lives Saved: Getting Better Results
from Regulation. New York: Oxford University Press, pp. 135-66.
Warr, M. (1984) “Fear of Victimization: Why are Women and the Elderly More
Afraid. Social Science Quarterly 65 (3):681-702.
Vägverket (2005) Res jämt – Tankar kring ett jämställt transportsystem.
Vägverket, publikation 2005:100.
22
23
6. På svenska
Andersson, A. & M. Heikkilä (2008). Könskonstruktioner, föreställningar om
kön och riskupplevelse. Svensk kärnbränslehantering AB.
http://www.skb.se/upload/publications/pdf/Konkonstruktioner.pdf
Arbetsmiljöverket: //www.av.se/Aktuellt/kvinnors_arbetsmiljo/
Balkmar, D. & T. Joelsson (2010) "Den bioniske mannen på autoerotiska äventyr –
mäns risktagande i trafikrummet". NORMA 5:1, ss. 27-44.
Brottsförebyggande rådet, NTU 2011:
http://www.bra.se/download/18.65a2909f135a9f5a1cb80004059/2012_2_nt
u2011.pdf.
Dahl, E. & M. Henriksson (2010). Genusdimensioner i svensk kommunal
planering och krishantering. En forskningsöversikt. VTI rapport 677. VTI
Linköping.
Edvardsson-Björnberg, K. & S.O. Hansson (2012). Integrera genus i
klimatanpassningen! Vägledning och råd för det kommunala klimatarbetet.
FOI-R--3405—SE. FOI, Stockholm.
Carlsson-Kanyama, A., A. Bergquist, A-K. Johansson, A. Johansson, I.
Knutsson, A. Linell & H. Öberg (2009). Att använda geografisk information
vid väderkriser för att bistå sårbara grupper i ett förändrat klimat. FOI-R-2762--SE. FOI, Stockholm.
Forsberg, G. (2000) Samhällets genusansikte. I S. Berger (red.) Det nya
samhällets geografi. Uppsala Publishing House.
Gemzöe, L. (2002) Feminism. Stockholm: Bilda.
Gustafson, P. (1997). Kön, risk och olyckor. En forskningsöversikt.
Räddningsverket. FoU rapport. P21-200/97.
Hirdman, Y. (2003) Genus – om det stabilas föränderliga form. Liber: Malmö.
Häyrén Weinestål, A., F. Bondestam & H. Berg (2011). Från novis till nestor:
Maskulinitet, organisation och risk i räddningstjänsten – En
aktionsforskningsstudie. Uppsala universitet.
Johnsson-Latham, G. (2007) En studie om jämställdhet som förutsättning för
hållbar utveckling. Rapport MVB 2007:02.
Lewander, L., J. Dahlgren & E. Lundsten (2007-2010). Konstruktioner av kön i
krishanteringssystem. Göteborgs universitet.
Naturvårdsverket, 2009. Genusperspektiv på allmänhetens kunskaper och
attityder till klimatförändringen. Rapport P1075.
Orth-Gomér, K. et.al. (1997) Kvinnostress kartläggs: Hjärtsjukdom hos
Stockholmskvinnor orsakas i lika hög grad av stress i familjen som i arbetet.
Läkartidningen, 94(8):632-38, 1997.
SCB (2012) På tal om kvinnor och män - Lathund om jämställdhet.
http://www.scb.se/statistik/_publikationer/LE0201_2012A01_BR_X10BR12
01.pdf
24
Schenck-Gustafsson, K. (1998) Kvinnlig hjärtsjukdom, stress och hormoner.
Stockholm: Pharmacia & Upjohn.
Sjöberg, L. (2007) Ungdomars syn på demokrati och teknik. SKB:
Samhällsforskning 2007 – Betydelsen för människorna, hembygden och
regionen av ett slutförvar för använt kärnbränsle, Svensk Kärnbränslehantering
AB.
Vägverket (2005) Res jämt – Tankar kring ett jämställt transportsystem.
Vägverket, publikation 2005:100.
Wahl, A., C. Hogersson, P. Höök & S. Linghag (2001) Det ordnar sig. Teorier
om kön och organisation. Studentlitteratur, Lund.
25
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
651 81 Karlstad Tel 0771-240 240 www.msb.se
Publ.nr MSB XXXX-ÅÅ ISBN 978-91-7383-XXX-X
