Utanförskap, socioekonomi och folkhälsa om folkhälsans bestämningsfaktorer
Maria Magnusson
Dietist med specialisering inom folkhälsa,
sjuksköterska, med dr
www.gu.se
Jämvikt bedrivs med kontaktgruppernas behov som utgångspunkt, i fyra
parallella spår
• Att bekräfta och förmedla kunskap
• Tydliggöra och underlätta pågående hälsofrämjande arbete
• Stödja implementering av långsiktigt folkhälsoarbete
• Underlätta för spridning av normkritiska perspektiv och interkulturell kompetens
(Magnusson etwww.gu.se
al., 2014)
• Sjukdom, död och
svåra problem ingår i
livet.
• Hur vi kan klara av
dem och gå vidare
betyder mycket för vår
hälsa.
• Vad kan hjälpa oss –
eller försvåra?
www.gu.se
erfarenhet
Vad man är rädd för
ekonomi
självkänsla
Människans
förmåga att
möta
svårigheter
och
utmaningar
familj
barn
förhoppningar
yrke
bostad
Arbete/arbetslös
vänner
ålder
Invandrare/flykting/
infödd
Att själv ha
hjälpt andra
Krig/fred
kunskaper
intressen
www.gu.se
www.gu.se
Whiteheads och dahlgrens bild
www.gu.se
”Yes, as we academics are fond of saying, we
need more research. But we also need more
social action on the basis of the knowledge we
have.”
Marmot, M. (2001) Introduction.
In Social determinants of health
(Marmot, M. and Wilkinson, R. eds.)
Oxford university press, Oxford.
www.gu.se
Rapport Skillnader i livsvillkor och
hälsa i Göteborg (2015)
www.gu.se
Strukturell diskriminering
• Vi studerar arbetsgivares rekryteringsbeteende med data från ett hypotetiskt
valexperiment. Arbetsgivarna får välja mellan två hypotetiska sökande att kalla till
en anställningsintervju eller att anställa som en ersättare för en tidigare anställd.
• De sökande skiljer sig åt vad gäller kön, ålder, utbildning, yrkeserfarenhet,
etnicitet, religiös trosuppfattning, familjesituation, vikt och hälsa.
• Vi finner att arbetsgivare väljer bort sökande som är äldre, födda utanför Europa,
muslimer, judar, flerbarnsföräldrar, överviktiga eller har en historik av
sjukfrånvaro.
• Uttryckt i lönetermer motsvarar diskrimineringen lönesänkningar med upp till 50
procent. Resultaten indikerar att osäkerhet om de sökandes produktivitet är en
viktig förklaring till diskrimineringen
Personlig kommunikation, Torun Östergren (GU) 2014
www.gu.se
Mekanismer bakom påverkan på levnadsvanor av socioekonomisk status
Yrkesbaserad klass
Utbildningsnivå
Arbetsförhållanden, arbetstid,
fritid, arbetskultur, normer,
attityder, värderingar,
rollförväntningar, bostadsområde,
psykosocial stress
Kultur, normer, attityder, värderingar,
rollförväntningar, hälsokunskap,
förmåga att tolka och applicera
kunskap, praktiska kunskaper
Inkomstnivå
Hälsorelaterade beteenden
Ekonomiska resurser,
materiella resurser,
konsumtionsmöjligheter,
bostadsområde,
psykosocial stress
(Roos & Prättälä, 2012, i Rostila & Toivanen)
www.gu.se
PENGAR OCH MAT
www.gu.se
www.gu.se
www.gu.se
www.gu.se
”The nutrition transition”
• Snabb ökning av konsumtion av matoljor sedan 60talet. Över hela världen ungefär samma utveckling, men
med större relativ betydelse i de fattiga länderna
• Allt större andel av världens spannmål används för att
framställa socker. Konsumtionen av socker tycks öka
med BNP.
• Konsumtion av animalier ökar över hela världen
• Övernäring (fetma mm) existerar i många länder sida vid
sida med undernäring
Popkin (2011)
www.gu.se
Maillot et al. (2010):
Det är svårt att i längden äta billigt och hälsosamt om man
skall välja mat som de flesta anser ”normal”
Rydén & Hagfors (2011) :
Data från den svenska studien Riksmaten barn (2003) visar
att de barn som äter en dyrare kost också äter
hälsosammare
Rao et al. Översiktsartikel (2013):
Hälsosammare kostmönster är dyrare för konsumenten
www.gu.se
Vad kostar kalorierna?
Livsmedel
Kalorier per krona
(kronor per dag för 2000
kalorier)
Broccoli
5 (400)
Kolja
Kycklingfilé
Morötter
Pizza
Smågodis
Baguette med vitlökssmör
Havregrynsgröt
10 (200)
10 (200)
22 (91)
24 (83)
50 (40)
70 (29)
199 (10)
www.gu.se
www.gu.se
NE platsen, Göteborg. Augusti 2013.
www.gu.se
GP 2 oktober 2007
www.gu.se
Social Cognitive Theory (SCT)
Enligt SCT är människors kompetens och sociala sammanhang
viktiga för deras hälsorelaterade beteende. Några centrala begrepp:
•Ömsesidig bestämmelse som syftar på att individer och grupper
utövar en påverkan på varandra och på sin omgivning
•Förväntningar på utfall som bygger på att vi handlar utifrån
subjektiva bedömningar av önskat resultat snarare än utifrån
objektiva förutsättningar
•Self-efficacy - tilltro till sin förmåga att påverka sitt liv
•Underlättande – att skapa gynnsamma förutsättningar för det
önskade beteendet
(McAlister et al 2008)
www.gu.se
”Barnens otillfredsställande näringsstandard beror av två intimt
samverkande orsaker: å ena sidan föräldrarnas och i första hand
husmödrarnas bristande förstånd och omtanke, å andra sidan de
otillräckliga familjeinkomsterna. Den förstnämnda orsaken är
förvisso inte den oviktigaste. Men härav får icke slutsatsen dragas
att samhället är utan ansvar. Dåliga vanor måste vridas rätt, de
oförståndiga upplysas och de ansvarslösa väckas. Det är här
utrymme för en omfattande, samhälleligt organiserad
folkuppfostrings- och propagandaaktion, vilken, om den ska komma
till nytta där den bäst behövs, måste vara intensiv och pockande
och söka utnyttja alla slags kanaler till föräldrar.”
•Myrdal, A & Myrdal G (1934). Kris i befolkningsfrågan. Citerad i Gullberg, E (2004). Det
välnärda barnet – föreställningar och politik i skolmåltidens historia, sid 85. Stockholm:
Carlssons
www.gu.se
• Kognitiva mål
–
Att kunna, tänka, känna till, insikt
• Affektiva mål
–
Attityder, värderingar, tankesätt
• Handlingsmål
–
Individens färdigheter, kunna göra, agera, ”kunskap i handling”,
förändra livsstil
www.gu.se
Förse ungdomar med redskap…
• Tro på att man själv är viktig, värd att ta hand om och
värd att försöka fixa ett bra liv åt sig. Förmedla hopp!
• SELF-EFFICACY, RESILIANCE
• Kritiskt granska ideal om konsumtion – vem vill att det
skall kännas nödvändigt att köpa den dyraste
mobiltelefonen?
• Varning för reklam…
• MEDIA-LITERACY
• KUNSKAPER OM VAD LÅN KOSTAR
www.gu.se
www.gu.se
UNGDOMARS SYN PÅ PENGAR OCH HÄLSA
– EXEMPEL FRÅN INTERVJUSTUDIE 2012
”Vad är viktigt för din hälsa?”
• Pengar lyftes inte särskilt mycket, däremot familj och
vänner. När pengar refererades till var det på olika sätt:
oNödvändiga för ett gott liv. För lite pengar kan göra att
man inte har råd med bra mat, att träna osv.
oProblematiska 1) – om kompisar kan köpa mycket mer
än man själv blir man avundsjuk och det känns inte bra.
oProblematiska 2) – om man har gott om dem kan man
köpa cigaretter och droger vilket inte är bra för hälsan.
www.gu.se
Referenser
• Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg. (2015) Rapport, Göteborgs Stad
• Magnusson, M., Hallmyr Lewis, M., Smaga-Blom, M., Lissner, L. & Pickering, C. (2014) Health
Equilibrium Initiative: a public health intervention to narrow the health gap and promote a healthy weight
in Swedish children. BMC Public Health, 14(1), 763.
• Maillot, M., Darmon, N. & Drewnowski, A. (2010) Are the lowest-cost healthful food plans culturally and
socially acceptable? Public Health Nutr, 13(8), 1178-85.
• Marmot, M. (2001) Introduction. In Social determinants of health (Marmot, M. and Wilkinson, R. eds.)
Oxford university press, Oxford.
• McAlister AL, Perry CL & Parcel GS (2008) How individuals, environments and health behaviors interact.
Social Cognitive Theory. In Health behavior and health education: theory, research, and practice (Glanz
K, Rimer BK and Viswanath K eds.) John Wiley & Sons, Inc.
• Popkin, B.M. (2011) Contemporary nutritional transition: determinants of diet and its impact on body
composition. Proc Nutr Soc, 70(1), 82-91.
• Rao, M., Afshin, A., Singh, G. & Mozaffarian, D. (2013) Do healthier foods and diet patterns cost more
than less healthy options? A systematic review and meta-analysis. BMJ Open, 3(12), e004277.
• Roos, E. & Prättälä, R. (2012) Sociala skillnader i hälsorelaterade levnadsvanor. In Ojämlikhet i
hälsa(Rostila, M. and Toivanen, S. eds.) Liber, Stockholm.
• Rydén, P.J. & Hagfors, L. (2011) Diet cost, diet quality and socio-economic position: how are they related
and what contributes to differences in diet costs? Public Health and Nutrition, 14(9), 1680-92.
www.gu.se
Tack för uppmärksamheten!
www.gu.se
