Livsmedelsöverkänslighet

Livsmedelsöverkänslighet
Samt kost för speciella grupper
och olika dieter
Livsmedelsöverkänslighet
• Olika komponenter i
maten kan ge upphov till
allergi eller andra
överkänslighetsreaktioner.
• Allergi= reaktioner som
har en immunologisk
bakgrund.
• Intollerans= kan tåla
ämnet i låga
koncentrationer.
Allergier
• Allergi beror på att kroppens normala
försvarsmekanismer inte fungerar som de
ska mot främmande ämnen som kommer
in i kroppen.
• Livsmedelsallergier kan ge besvär i
praktiskt taget alla delar av kroppen, men
luftvägarna, mag-tarmkanalen och huden
är de mest utsatta.
Överkänslighetsreaktioner
• Överkänslighetsreaktioner kan orsakas av
enzymbrist i mag-tarmkanalen, vilket leder till
oförmåga att bryta ner vissa ämnen i maten.
Laktasbrist leder till minskad förmåga att spjälka
mjölksocker, s k laktosintolerans.
• Gluten är ett protein som kan ge inflammatoriska
skador på tarmslemhinnan. Det är inte klarlagt
vad som orsakar skadan, men forskning talar för
att det är en fråga om immunologisk reaktion.
Celiaki- glutenintolerans
Orsakas av proteinet gluten som
finns i våra fyra sädesslag
havre, korn, råg, vete.
Den som en gång har drabbats av
sjukdomen måste hålla
livslång diet utan gluten.
Utmärkande för glutenreducerad
kost är
• Spannmål i bröd och pasta
ersätts med majs, ris, hirs och
bovete.
• Samma närings- och
energiinnehåll som
normalkosten.
Laktosintolerans
Vid enzymbrist av laktas bryts
laktosen istället ner av
tarmbakterier, vilket leder till
buksmärtor, gasbildning och
diarre.
Utmärkande för laktosreducerad
kost är att
• Mjölk och mjölkprodukter i
begränsad mängd i
matlagningen, ej som dryck.
• Samma näringsvärde som
normalkosten
• Innehåller mer grönsaker, kött,
fet fisk, ägg och hårdost än
normalkosten
Kost vid obesitas (fetma)
Utmärkande för
energireducerad kost är
• Näringstät och
energifattig (mindre fett
och socker- mer frukt och
grönt)
• Normalkost som
innehåller 1200 kcal-1800
kcal.
• En person som har
mycket stor övervikt och
ska reducera den kraftigt
bör stå under
läkarkontroll.
Kost vid undervikt
Utmärkande för kosten är
• Extra näringsrik
• Rikligt med proteiner,
vitaminer och
mineralämnen
• Färg på maten stimulerar
aptiten- mycket frukt och
grönsaker
• Sena kvällsmål ökar
vikten
Kost vid olika sjukdomstillstånd
Det finns speciella kostråd
för de personer som har
någon av följande
sjukdomar som exempel:
• Diabetes
• Mag- tarmsjukdomar
• Hjärt-kärlsjukdomar
• Gallbesvär
• Förstoppning
• Leversjukdomar
• Ledgångsreumatism
Vad är dieter?
Ofta används begreppet diet som en beteckning
på innebär att någon anpassar kosten eller
utesluter saker ur den av exempelvis etiska skäl,
religiösa skäl eller av hälsoskäl. Dieter kan till
exempel vara fria från socker, animaliska
produkter, mjölk, gluten mm.
Många dieter är en del av bantning, medan andra
är tänkta att utesluta allergiska reaktioner, vara
diabetesvänliga eller kompensera för ett
sjukdomstillstånd.
Dieter
Att gå på diet har blivit väldigt populärt de
senaste åren. Det finns en otrolig uppsjö
av olika dieter. Mer eller mindre
vetenskapligt beprövade. Dietmodet
kommer och går, såsom South Beach
Dieten, Atkins Diet, LCHF, Nordiet, GI,
ISO, viktväktarna etc.
Atkins
• En amerikansk diet som bygger på att
man ska äta en väldigt begränsad mängd
kolhydrater. De första veckorna med
Atkins så ska man inte äta kolhydrater,
men man får äta hur mycket kött, fisk, ägg,
majonäs och ost som man vill. I den andra
fasen så tillåts man äta mer grönsaker och
spannmål, men kolhydrater från socker är
fortfarande förbjudet
South beach dieten
• South Beach är en amerikansk diet, men sitt ursprung i
just South Beach. Syftet var från början att hjälpa
patienter med höga HDL-kolesterolvärden att få ner
dessa värden. Samtidigt så gick många av patienterna
ner i vikt förhållandevis snabbt och effektivt.
Man delar in denna diet i tre faster. Under de första två
veckorna får man inte äta bröd, potatis, ris, pasta,
ungsbakad mat, frukt, godis, socker, glass eller dricka
alkohol.
Fas två kännetecknas utav att man kan börja äta
kolhydrater av rätt sort igen.
Under tredje fasen så kan man även äta ännu lite mer
kolhydrater
LCHF
• LCHF står för Low Carb High Fat, alltså
mat med lite kolhydrater och mycket fett.
Fettet skall helst vara naturligt mättat fett
som finns i till exempel smör, grädde, fet
fisk eller kött
Nordiet
• Nordieten består bland annat av grönsaker
av nordiskt ursprung, såsom gröna ärter,
fet fisk som lax, strömming och sill,
rapsolja samt flytande och bredbart
margarin baserat på vegetabiliskt fett.
Även fullkornsprodukter baserade på korn,
havre och råg, samt baljväxter och bruna
bönor ingår sänker det onda kolesterolet
och blodtrycket, samt minskar vikten och
förbättrar kroppens insulinkänslighet
GI
• GI står för Glykemiskt Index och är ett
mått på hur snabbt blodsockret stiger efter
att du ätit ett livsmedel som innehåller
kolhydrater. Det handlar därför om att byta
ut livsmedel som får blodsockret att åka
berg och dalbana mot livsmedel som
håller blodsockret på en jämn nivå.
ISO
• Isodieten är en lågkolhydratsdiet med hög
kvalité som ger mer energi, mindre sötsug
och effektiv viktminskning utan att tumma
på hälsan. Det handlar varken om att
utesluta specifika näringsämnen eller att
svälta sig. Istället äter du välbalanserad,
varierad och näringsrik mat utan tillsatser
5 gånger om dagen.
Viktväktarna
• Gå ner i vikt och även att hålla vikten på
lång sikt. Vad du äter är viktigt, och
ProPoints programmet hjälper dig göra
smarta val så att du håller hungern borta.
De fyra pelarna i vår metod förespråkar,
förutom att göra smarta matval, även
hälsosamma vanor, en stöttande
omgivning och träning. Strävansmålet är
en långsiktig förändring som du kan ha
med dig hela livet ut.
Pulverdiet med flera
Nedan följer ett urval av fler dieter som finns:
•
•
•
•
•
•
•
•
Pulverdiet
Monodieter
Anti-kolhydratdieten
Zondieten
Blodgruppsdieten
Fettsnål kost
Kalorireducerad diet/Kostplan
Grapefruktsdieten
Fördjupning
G-Uppgift
1. Beskriv de vanligaste specialkosterna
(celiaki, laktosintolerans, obesitas och
kost vid undervikt).
2. Kombinera ihop råvaror till en
näringsriktig måltid för en person som
har celiaki, laktosintolerans, kost vid
obesitas eller kost vid undervikt.
Fördjupning
MVG-uppgift
1.
Välj en diet som du vill fördjupa dig i och beskriv vad
dieten går ut på, för- nackdelar med dieten och hur
dieten förhåller sig till SNR´s rekommendationer. Sök
fakta från egen valda källor.
2.
Kombinera en matsedel för en dag så att dagsbehovet
av olika näringsämnen tillgodoses vid någon
specialkost eller diet. Matsedeln behöver inte vara
exakt vad gäller energimängd, men du ska motivera
dina livsmedelsval. Fördela dagsbehovet över
måltidsordningen enligt frukost, lunch, middag och 2-3
mellanmål.