Nils Danmo
Ekonomisk brottslighet vt 2009
2009 - 03 - 19
Onlinebedrägerier
-1-
Sammanfattning
På Internet sker fler och fler bedrägerier. Det som ökat mest inom kategorin bedrägerier totalt
är Internet auktioner. Jag har egna erfarenheter av detta och jag vill undersöka det närmare.
De frågeställningar jag har:
Finns det speciella kännetecken hos en bedragare och vilka metoder använder sig denne av?
Vilka väljer bedragaren som offer?
Teorierna som jag använder mig av är Sutherlands klassiska ” White collar crime” och även
den fortsatta teorin av David Cressey. Teorierna beskriver inlärning av t.ex. ”White collar”
brottsligheten. De åberopade teorierna anser att rötterna till brottsligheten står att finna i
social desorganisation.
Tidigare undersökningar visar att det främst är män som begår ekonomiska bedrägerier där
fördelning över ålder är jämn och att de flesta har låg utbildning men är tävlingsbenägna.
Vidare visar undersökningar att de är noga kalkylerande och villiga att ta risker. Motivet är
ekonomisk vinning för egen del. Bedrägerierna är helt enkelt onlineversioner av gammaldags
lurendrejerier. Offren för dessa brott är ute efter att göra en bra affär och kan i ivern tillåta sig
göra dumheter som den efteråt inte alls förstår. T.ex. sätta in pengar på ett uppgivet konto och
sedan invänta varan – som kanske inte kommer.
Det sker en kontinuerlig ökning av Internet bedrägerier och noterbart är att en internationell
offerundersökning visar på att människor i Polen, Danmark, Finland och Sverige är de som är
mest utsatta för bedrägerier mot konsument avseende varor och tjänster.
För att kunna uppskatta omfattningen av onlinebedrägerierna får man studera officiell
statistik men vara observant på att den är uppbyggd efter lagrum.
-2-
Innehållsförteckning
Inledning .............................................................................................................................4
Syfte och frågeställningar ....................................................................................................4
Metod ...................................................................................................................................4
Tidigare forskning ................................................................................................................4
Bakgrund ............................................................................................................................5
Definitioner ..........................................................................................................................5
Teorier ..................................................................................................................................5
Resultat ...............................................................................................................................7
Statistik ................................................................................................................................8
E – Handel............................................................................................................................9
Diskussion .........................................................................................................................10
Slutsats och återkoppling ................................................................................................12
Referenser .........................................................................................................................13
-3-
Inledning
Syfte & Frågeställningar
Syftet är att ta reda på vem/vad som ligger bakom online bedrägerier och anknyta till lämplig
teori.
Finns det speciella kännetecken hos en bedragare och vilka metoder använder sig denne av?
Vilka väljer bedragaren som offer?
Metod
Metoden jag kommer att använda mig av är sekundärdataanalys. Metoden innebär att man
analyserar data som redan är insamlad och nedskriven.
Tidigare forskning
Det finns en hel del forskning kring de socialpsykologiska faktorerna i ämnet. Främst visar
tidigare undersökningar att det är män som begår ekonomiska bedrägerier. Data över
åldersfördelningen inom ekobrottsligheten visar en jämn fördelning där ingen åldersgrupp är
överrepresenterad (Alalehto, 2002)
Det råder delade meningar om vilken utbildning som den typiske ekonomiska brottslingen
har. Farrell, Barbera & Healy, Patricia visar i sina studier att ekonomiska brottslingar i regel
har låg utbildning och bara ett fåtal har högre utbildningar. (Alalehto, 2002)
Ett tävlingsperspektiv har även framställts av historikern Christofer Lasch i den narcissistiska
kulturen. Denne har gjort observationer omkring benägenheten att tävla där det hela tiden
gäller att sträva mot segrar och att förlora är en skräck. Vinnaren tycker att framgång inte är
att enbart slå sig fram, utan gå förbi de andra.
I Alalehtos studie om bedragarens personlighet beskrivs att sociologen David Simons menar
att tävlingsbenägenheten är ett tecken på den ständiga jakten på pengar. Inte för statusen och
framgången utan endast för pengarna. Att inte ha pengar alienerar människan, dvs. urskiljer
henne från andra människor.
Johan Spencer gjorde år 1965 en studie bland 30 stycken ekobrottslingar som var dömda för
ekonomisk brottslighet vars resultat visade på att personerna bakom brotten var inriktade på
karriär, ständigt strävade uppåt i statushierarkin, ville umgås med människor med högre
status och var villiga att ta höga risker. I regel lever ekobrottslingen ett dubbelliv, har ett
lugnt privatliv där människor i brottslingen närhet intygar att denna är lugn. Alalehto skriver
att Kellens forskning bekräftar Spencers tidigare forskning då han 1977 visar att
ekobrottslingen är noga kalkylerande och villig till risktagande.
-4-
Bakgrund
Definitioner
Med ekonomisk brottslighet avses den kriminalitet som förekommer vid ekonomiska
aktiviteter i eller med anknytning till en i huvudsak legal näringsverksamhet. (SOU 2007:8)
Det var först år 1970 som begreppet ekonomisk brottslighet började uppmärksammas i
Sverige genom bl.a. en artikel i Dagens Nyheter.
Enligt kriminologen Jerzy Sarnecki (Sarnecki, Jerzy) är det svårt att försöka uppskatta
omfattningen av den ekonomiska brottsligheten pga. svårigheten att definiera ekonomisk
brottslighet. Han påpekar att man får nöja sig med att studera de olika kategorierna av brott
var för sig. Den officiella statistiken är uppbyggd efter lagrum där t.ex. bedrägerier kan
handla om brott där en del av dessa kan benämnas som ekonomiska och sådana som inte
passar in under rubriken ekonomisk brottslighet.
Internet per definition finns inte i svensk eller utländsk rätt men beskrivs som ett nätverk av
nätverk av datorer i hela världen. (Appelgren & Sjögren). Internet är ett forum för utbyte av
information, försäljning och kontakt mellan människor som befinner sig bakom varsin skärm.
På Internet kan olika typer av brott begås som t.ex. hot och bedrägerier. Dock går det inte att
utföra de fysiska brotten men informationen kan gå genom Internet. Brott som begås genom
Internet kan alltså kallas för Internet brott och skulle alltså innefatta alla brott som planeras
och genomförs via Internet.
Enligt Christoffer Wang (Appelgren & Sjögren) skiljer sig brotten på Internet inte alls i
jämförelse med annan brottslighet i det “vanliga samhället”. Frågan är hur straffen skall
utdelas, hur man tillämpar de lagar som finns för vanliga brott på Internet brott. I det vanliga
livet finns landsgränser för att se var ett brott begås och vilken lagstiftning som gäller för
fallet. Men Internet är en egen plats, en cyberrymd där det inte finns några gränser att förhålla
sig till. Det för med sig att frågan om lokalisering av brott som begåtts på eller med
utnyttjande av Internet uppmärksammas alltmer.
Tertiär viktimisering betecknar skadliga verkningar som drabbar mer diffusa storheter och
värden, exempelvis samhället i stort, det moraliska klimatet vilket skulle kunna inbegripa
tilltron till andra människor, där rädslan och misstron mot andra ökar om man blir lurad.
(Hans Sjögrens föreläsning)
Teorier
Teorier inom ekobrottsområdet är många, en av de äldre är socialisationsteorin. Den
introducerades på 1940-talet av kriminologen Edwin H Sutherland. Han ville belysa att
ekonomisk brottslighet inte bara begicks av personer som tillhörde de lägre sociala skikten i
samhället - utan även begicks bland de högre sociala skikten. Utifrån sin teori myntade han
begreppet “White collar crime“, som innebär att ägare och högre anställda inom
företagskulturer i de flesta fall är de som begår ekobrott. (Url 1)
Med detta som bakgrund formulerade han en hypotes om ”differential association”, som
åsyftar hur en brottsling blir brottslig genom socialiseringsprocessen där inlärning fås genom
de sociala förbindelserna. I dessa sociala förbindelser råder någon form av brottsligt beteende
som anses vara fördelaktigt ur olika aspekter. I en sådan miljö isolerar man sig från individer
-5-
och miljöer där sådant beteende anses oacceptabelt. Genom att uträkna den yttre påverkan är
det således enklare att tillägna sig det kriminella beteendet. (Url 1)
Med hjälp av isolering menar Sutherland, att brottet sker i tyst samförstånd och så länge
ingen rör i detta genom att rikta kritik, så sker brottet i en anda av tyst samförstånd. (Alalehto,
2003)
Sutherland menar att socialiseringen kännetecknas av individuell framgång och är ett resultat
av framgångsrik ekobrottslighet. Med detta formas en attityd hos individen att ”även jag kan
lyckas utföra detta brott”. Socialisationsteorin lägger tyngdpunkten på att den ekonomiska
framgången är den bakomliggande orsaken dvs. motivet till den brottsliga handlingen som
äger rum när det rätta tillfället dyker upp. (Url 1)
Donald Cressey, en efterträdare till Sutherland, utvecklade teorin om orsaken bakom
ekobrottslighet. Cressey hade liknande mening vad som Sutherland, båda menade att jakten
på den ekonomiska framgången som är den bakomliggande orsaken. Hans teori om motiv var
dock annorlunda på så sätt att det alltid formas i samband med en ekonomisk krissituation.
(Dan Magnussons föreläsning) Dock frångick han Sutherlands teori, att även rika och
framgångsrika företagsägare utför denna typ av brottslighet. Men precis som Sutherland
framhåller han att det också måste finnas tillfälle och kunskapen för att förskingra t ex
pengar. Enligt Cressey lånar endast de människor som lurar av andra pengar. De intalar sig
själva att de kommer betala tillbaka när tillfället ges.
-6-
Resultat
Även om identitetsstölder och phishing (s.k. nätfiske) får det mesta av uppmärksamheten i
media tjänar bedragarna de största pengar på auktioner på auktionsplatser som blocket eller
tradera. Bedrägerierna är helt enkelt onlineversioner av gammaldags lurendrejerier.
Auktionsbedrägerier äger rum på olika forum på Internet där det går att annonsera. Vanligt
förekommande är när du köpt ett föremål på en webbauktion och varan aldrig kommer eller
om den kommer - inte alls ser ut som i beskrivningen.
Tradera och blocket är de två vanligaste sidorna för onlineförsäljning som finns på Internet.
På Tradera genomför man auktioner där det högsta budet vinner objektet. Blocket är som en
klassik anslagstavla där du lämnar din annons och inväntar att förmodade köpare hör av sig.
Girighet beskriver Sven-Åke Lindgren som något som har en lång historia och att det är den
värsta av de sju dödsynderna. ”Girighet är källan till svek, bedrägeri, förfalskning [..]”
talade Gregorius den store om redan på 500-talet.
Att berika sig själv endast genom att skaffa sig varor eller pengar, utan annat syfte än att
tillfredställa ett förvärvsbegär löd Aristoteles definition. Bedrägeri har alltså funnits med
långt tillbaka i historien.
Generisk förtroendemodell, Tan, Y-H & Thoen, W ( Fäldt, Olsson )
I korthet beskriver modellen förtroende för den andra parten och förtroende för
kontrollmekanismer vilket är de två faktorer som direkt påverkar köparens förtroende för en
transaktion.
Modellens syfte är att visa köparens tillit till säljaren och de olika kontrollmekanismer som
finns innan en köpare betalar en säljare. ”Trust in the Other party” - köparens förtroende för
-7-
den andra parten, det vill säga säljaren, bestäms av såväl objektiva som subjektiva aspekter
hos köparen. De objektiva aspekterna är exempelvis tidigare erfarenheter av samma säljare
eller positiva kommentarer av köpare. De subjektiva faktorerna är köparens personliga
intryck utifrån hur seriös annonsen ser ut när objektet beskrivs.
”Trust in Control mechanism” - vilken betalningsmetod som säljaren använder sig av.
Program som är designade för att genomföra ”säkra” betalningar blir en objektiv källa. Med
dess varunamn som signalerar säkerhet.
Potential Gain - vilken förtjänst, hur mycket vinner jag på att köpa objektet här istället för att
gå till en affär och köpa det till ordinarie pris. Det är oftast här som köparen övervärderar sina
köp.
Risk - Vilken risk är det att jag inte kommer att få hem någon vara efter avslutat transaktion.
Det har argumenterats för att förtroende endast behövs i riskfyllda situationer, och att
förtroende för någon innebär att ta risker och att utlämna sig till handlingarna hos den man
litar på.
Om det inte skulle finnas tillräckligt med förtroende för säljaren från köparens sida så skulle
förtroende för kontrollmekanismen väga upp för att få köparen att genomföra transaktion
ändå. Det är inte kontrollen i sig som kompletterar förtroendet för den säljaren, utan
förtroendet för kontrollmekanismen.
Statistik
”Internetbedrägerier finns även inom kategorin kontokortsbrott, som också mer än
fördubblats på tio år” det skrev redan 2004 i tidningen Ny Teknik. (Url 2).
Då hade inte BRÅ infört en enskild kategori för Internet bedrägerier utan det ingick i
kategorin kontokortsbrottslighet.
Från Brottsförebyggande rådet har jag hämtat statistik från de senaste 3 åren under rubriken
bedrägerier.
År
2006
2007
2008
Totalt antal bedrägerier
51394
70953
90064
Antal på Internet
3742
5860
10020
( BRÅ - Url 3)
År 2006 var antalet bedrägerier utförda på Internet ca 7 procent av det totala antalet brott
inom grenen, därefter skedde en ökning med 1 procent till år 2007 där Internetbedrägerierna
hade ökat till ca 8 procent. År 2008 ökade antalet bedrägerier kraftigt och framförallt på
Internet där nu 11 procent av bedrägerierna var utförda på nätet.
Kriminologen Jerzy Sarnecki visar på en internationell offerundersökning (van Kesteren,
Mayhew & Nieuwbeerta 2000) där en av frågorna avsåg bedrägeri mot konsument – både
-8-
med varor och tjänster – där ca 7,5 procent av de tillfrågade uppgav att de varit utsatta för den
sortens bedrägeri. Dock svarade respondenterna i Polen, Danmark, Finland och Sverige att ca
10 procent varit utsatta för bedrägerier.
E - handel
Den uteblivna fysiska kontakten mellan köpare och säljare innebär att köparen inte fysiskt,
med sina fem sinnen, kan uppleva den vara han eller hon är intresserad av, utan måste mentalt
uppfatta och utvärdera den. Köparen får vid e-handel inte heller möjlighet att fysiskt träffa
säljaren av den aktuella varan. E-handels specifika karakteristik medför därmed att köparen
kan få svårigheter att utvärdera varan.
På både tradera och blocket går det att läsa hur du skall genomföra en säker handel på deras
Internet sidor. Vilken som är den säkraste vägen att gå till väga för att inte bli lurad på varor.
På tradera beskriver de ansvariga för sidan att det går att följa fyra “gyllene” regler för att
handla så säkert som möjligt.
1: titta på säljare/köparen på tidigare omdömen, har den negativa eller positiva och även
försöka en mailkontakt för att se om den tillfrågande svarar.
2: Att använda sig av säkra försändelser och betalningstjänster, reklam för att använda sig av
ett säkert betalsystem som finns på internt och att människor inte skall skicka pengar kontant.
Använda sig av spårbara försändelser för att kunna spåra försändelsen.
3: Besvara aldrig mail där det finns förfrågan om att man skall lämna ut personuppgifter
4: Att använda sig av det sunda förnuftet (Url 4)
På blocket ser det i stort sett ut på liknande sätt men där poängteras 3 punkter som en köpare
skall ha i beaktande när denna skall genomföra en affär på blockets hemsida med en säljare.
1. Betala aldrig i förskott till säljare som du inte känner och skicka aldrig varan innan du fått
betalt. Blocket tipsar om en säker betaltjänst på Internet, annan än traderas säkra.
2. Att säljaren lämnar ut sitt person- eller kontonummer skyddar dig inte från att bli lurad
3. Begär originalkvitto och skriv köpekontrakt (Url 5)
-9-
Diskussion
Från socialpsykologiska och psykologiska studier visar att man funnit två stycken karaktärer
som personlighetstyper: den kalkylinriktade ekobrottslingen som utför brotten därför den har
en neurotisk läggning att alltid tävla och hävda sig. Nummer två är den situationsbetingande
ekobrottslingen som gör en desperat åtgärd för att rädda sitt eget skinn. Det som binder ihop
dessa två olika karaktärer är den tävling som ses som en socialinteraktion, för att bli någon i
samhället. Vinnare får tillskriven status och rikedom, de som blir förlorare kommer att
stämplas som förlorare för alltid, förlusten föder nya förluster. Som David Cressey beskriver
att en krissituation utlöser behovet av pengar och ett sätt kan vara att söka enkla pengar. För
vad är enklare än att sitta och gömma sig bakom en skärm, det behövs inte så mycket, ingen
fysik aktivitet.
Auktionsutförandet och likheterna med traditionella auktioner, förstärker det faktum att
förtroende är en central aspekt vid e-auktionsverksamhet. En säljare som jobbar systematiskt
med att bedra andra jobbar oftast ensam. Inte en organiserad verksamhet utan en slags enskild
”firma”.
Tendensen är tydlig och hänger ihop med näthandelns tillväxt. Med hjälp av Internet kan
brottslingar enkelt lura till sig en liten summa pengar ett oändligt antal gånger, exempelvis
genom att sälja en vara till många personer samtidigt utan att leverera varan
Vilka är då dessa som bedrar andra människor och lurar av andra människor pengar på
Internet. Kan alla som bara är hungriga eller allmänt giriga efter pengar bli bedragare. Kan
det vara småbarnsmamman som vill ha extra klirr i hushållskassan eller är det för stort
risktagande för henne. En bedragare utför sin handling för att syftet han har med bedrägeriet
är att gynna sina egna intressen. Det sammanfaller dock ibland med köparens syfte, en köpare
som hittar en vara köper den oftast för att den förefaller vara ett fynd. D.v.s. att han själv
tjänar på det.
Om man tänker på en vanlig marknad på ett torg, om det skulle inträffa - att du glömmer en
växel på 100 kr - så kommer du att tänka på detta hela dagen. Mycket pengar, de är fysiska
och du kan hålla i dem. Samtidigt på Internet när du köper varor från andra så litar vi på deras
omdömen sedan tidigare och sätter glatt in kanske flera hundra eller i värsta fall flera tusen i
“förhoppning” att det ska komma något på posten någon dag senare. På en fysisk marknad
skulle människor aldrig lämna bort 500 kr för att få en vara beskriven och sedan hemskickat
några dagar senare. Enkelheten och de bekymmer vi inte behöver oroa oss över övervinner
respekten för vad pengarnas värde egentligen är. Enkelheten och de bekymmer vi inte
behöver oroa oss över övervinner respekten för vilket värde pengarna egentligen har.
Jag återkommer ofta till en och samma tanke - att vi alltid kommer att se pengar på konton på
Internet. Det är siffror bestående av siffror mellan 0 - 9. Men vi kommer aldrig att hålla i
dem, känna dem fysiskt och respekten för värdet. Detta utnyttjar en bedragare på Internet när
denne lätt och enkelt bara hämtar in pengar och därefter kanske beskyller leveransfirman för
att ha slarvat bort försändelsen. Enkelt för den som vill, inte heller behöver den visa sig, blir
inte upptäckt på sådant sätt. Men det måste infinna sig ett sunt förnuft hos människan att det
inte går att köpa exempelvis en ny digitalkamera som kostar ca 5000 kr i affären för 2000 kr
på Internet utan att det är något som är olagligt. Eller drivs vi endast av att ju billigare priset
- 10 -
är desto mer har jag som köpare tjänat.
Offer finns också inom kategorin online bedrägerier: Traderas slogan ”En lyckad auktion har
två vinnare - stämmer i många fall och både säljare och köpare är glada men det stämmer inte
alltid, om varan inte levereras. Köparen har då drabbats av the winner’s curse.
Det är naturligtvis vanligast att köparen blir den som gör en anmälan. Vem köparen är
varierar men denne är ofta i tron att han gör ett klipp. En psykologisk tanke att hitta det bästa
priset. De negativa konsekvenserna som kan infinna sig inom E-handeln är allt för många
bedrägerier. Det kan leda till ett förminskat kundunderlag till annonserna och auktionerna på
Internet.
Har läst otaliga tidningsartiklar som handlar om ämnet, det är alltifrån butikspersonal till
föräldralediga pappor som var och en på sitt sätt lurar köpare runt om i landet för att få extra
pengar. Oftast är det en speciell situation som ligger bakom, obetalda räkningar eller skulder
av andra slag.
Skall man då inte använda sig utav Internet för att handla, ska man inte handla utav säljare på
Internet. I takt med allt mer ökad globalisering skulle ett slut med handel på Internet inte vara
i takt med tiden. Men istället får man se över hur transaktionerna skall kunna utföras på ett
ännu säkrare sätt.
- 11 -
Slutsats och återkoppling
Bedrägerier är ingenting nytt utan har funnits länge, dock har vågen med bedrägerier på
Internet ökat de senaste 3 åren. Om det kommer att fortsätta i samma takt eller om det nått sin
topp får framtiden utvisa. Men vi har inte hört det sista om bedragare inom onlinehandeln.
Finns det speciella kännetecken hos en bedragare och vilka metoder använder sig denne av?
På tradera finns det ett mönster som ”traderapoliser” kollar runt mellan. Oftast är auktionerna
korta i tid och sker på helger. Det finns olika typer av bedragare som säljer varor. Dels de
som säljer kläder, dyra klädesplagg som Canada Goose och Gant. Dels de som säljer tekniska
grejer som Iphone och datorer. ”Traderapolisen” scannar av alla auktioner och tittar efter
mönster som annonstexter eller liknande bilder.
Några klara metoder finns inte men vissa mönster kan förekomma. Det gäller att intala
köparen att känna sig säker på att denne kommer att få sin vara när transaktionen utförts. Att
hela tiden ha kontakt med köparen och vara tillmötesgående.
Vilka väljer bedragaren som offer?
Annonserna som bedragaren lägger ut erbjuder oftast dyra märken som är väldigt populära i
vissa kretsar. Precis som i marknadsföring gäller det att hitta sin kundtyp. En bedragare tittar
också på vilken köpare som är intresserade av varan.
Du är ett lejon som är hungrig och står på en savann och blickar ut mot flera olika sorters
djurflockar som kan vara din måltid. Du ser en gasellflock som ser intressant ut. Du närmar
dig flocken och allt eftersom du närmar dig så ser du att en i flocken ser svagare ut och
väljer detta som din måltid.
Det är ett exempel på hur människan och kanske en bedragare kan välja vem man vill rikta in
sig på.
- 12 -
Källförteckning
Böcker:
Alalehto, Tage, 2003, Fiffelstrategier - vid ekonomisk brottslighet
Lindgren, Sven - Åke, 2000, Ekonomisk brottslighet - Ett samhällsproblem med förhinder
Appelgren, Leif & Sjögren, Hans, 2001, Ekonomisk brottslighet och nationalstatens
kontrollmakt
Sarnecki, Jerzy, 2003, Introduktion till kriminologi
Internet:
Url 1: http://www.whitecollarcrimeinfocenter.com/information.php, hämtad 13:43 den 13
Mars 2009
Url 2: http://www.nyteknik.se/nyheter/it_telekom/allmant/article30948.ece, hämtad 14:01
den 10 Mars 2009
Url 3: http://www.bra.se/extra/pod/?module_instance=4, hämtad 10:11 den 11 Mars 2009
Url 4: http://www.tradera.com/help/HelpPage.aspx?NodeID=1410, hämtad 14:20 den 12
Mars 2009
Url 5: http://www.blocket.se/kundservice.htm?ca=14_s, hämtad 15:20 den 12 Mars 2009
Övrigt:
SOU, Justitiedepartementet, 2007, Nya förutsättningar för ekobrottsbekämpning
Magnusson, Dan, Föreläsningsanteckningar från den 26 februari
Sjögren, Hans, Föreläsningsanteckningar från den 23 februari
Fäldt, Malin & Olsson, Cecilia, 2006, E - Auktioner - Identifiering av kritiska aspekter och
resonemang kring konkurrensfördelar, D - uppsats, Lunds Universitet
Alalehto, Tage, 2002, Fifflarens personlighet - En studie om personlighetsdragets betydelse
vid ekonomisk brottslighet, studie från Umeå universitet
- 13 -
