Stockholm 2004-06-22
Föräldraalliansen i Stockholm Stad, FiSS och Barnverket, Stockholm
lämnar härmed sitt svar på förslaget till
Ny Skolplan för Stockholms Stad
Beredning
Under våren har Föräldraalliansen och BV Sthlm haft tre gemensamma möten där vi
diskuterat ny skolplan för Stockholms stad.
En arbetsgrupp har framställt svaret som efter revisioner godkänts av mötesdeltagarna.
Innehåll
Sammanfattning
Svar enligt förslagets indelning därefter följer ett antal punkter under rubriken ”övriga
synpunkter”.
2
Sammanfattning
Skolplanens roll
Vi menar att skolplanen skall vara ett genomtänkt handlingsprogram för hur Stockholms
Stad kommuncentralt skall arbeta för att uppnå de nationella mål som sats upp för
skolan.
Det är väsentligt att det finns systematisk information om hur utbildningssystemet i
staden skall utvecklas och skolplanen är en viktig länk i målstyrningskedjan.
Det är också viktigt att detta dokument redovisar vilken instans som ansvarar för vad
samt skolplanens roll som styrdokument i förhållande till andra styrdokument, lagar och
förordningar.
Vi anser inte att förslaget uppfyller kravet på en skolplan med mätbara mål,
resurstilldelning, uppföljning, återkoppling och åtgärder.
Vi menar att skolplanen skall vara det samlande dokument som beskiver hur skolan i
Stockholm skall:
organiseras
finansieras
utvecklas
utvärderas
Gemensamma utvecklingsområden för lärande och utveckling
Vi delar förslagets uppfattning att lärande och kunskap, elevhälsa samt elev- och
föräldrainflytande bör lyftas fram. Vi vill dessutom framhålla två prioriterade områden;
trygghet och lust.
Vi menar dock att inriktningsmålen är vaga, svåra att mäta och stämma av samt att
dessa frågor redan regleras av de nationella styrdokumenten.
Vi vill särskilt lyfta fram samverkan mellan barn- och ungdomsskolan och föräldrarna.
Samarbete och dialog mellan skola och föräldrar skapar bättre förutsättningar för eleven
att uppnå målen samt främjar elevens hälsa och förebygger problemutveckling.
Tre strategier
I detta avsnitt av förslaget saknar vi uppgifter om vilka åtgärder staden på
kommuncentral nivå har för avsikt vidtaga för att stödja verksamheterna samt hur redan
gjorda utvärderingar skall omsättas i utvecklingen av skolan.
Remissvar – Ny Skolplan för Stockholms Stad 2004
Föräldraalliansen i Stockholms Stad & Barnverket Stockholm
3
Övriga synpunkter
Föräldraalliansen i Stockholms Stad och Barnverket Stockholm verkar för en
bra och likvärdig skola i Stockholms Stad. Med en bra och likvärdig skola
menar vi en skola där alla, oavsett härkomst och förutsättningar, ges en
reell möjlighet att uppnå skolans mål och utvecklas optimalt, och där varje
verksamhet följer skollag, arbetsmiljölag, läroplaner och förordningar samt
FN´s konvention om barnets rättigheter.
Utöver att svara på förslaget till skolplan i sin nuvarande utformning lämnar vi
synpunkter på hur vi önskar att skolan i Stockholm skall organiseras, finansieras,
utvecklas och utvärderas.
Vi pekar också på ett antal områden där vi menar att skolan behöver utvecklas:
Föräldrasamverkan och föräldramedverkan
Elevinflytande
Individuell utvecklingsplan
Metoder för att hjälpa barn i behov av stöd
Tydliga mål
Betyg
Trygghet
Lust
Språkutveckling
Matematik
Kultur och fritid
Elevhälsa
Fysiska aktiviteter
Skolans policydokument
Det pedagogiska ledarskapet
Pedagogisk reflektion
Skolbarnsomsorg
Mellanstadieverksamhet
Kollo
Segregation
Slut sammanfattning
Remissvar – Ny Skolplan för Stockholms Stad 2004
Föräldraalliansen i Stockholms Stad & Barnverket Stockholm
4
Svar på remiss om ny skolplan för Stockholms Stad
Inledning
Vi stöder förslagets text i inledningen men vill lägga till följande:
En skola med tydliga mål och förväntningar.
En skola där eleverna har inflytande över sin studiesituation.
En skola som är likvärdig oavsett huvudman och var helst i Stockholm den bedrivs.
En skola med ett gott samarbetsklimat mellan skola – elev – föräldrar.
En skola som främjar elevernas fysiska, sociala, psykologiska och intellektuella hälsa.
En skola som aktivt bekämpar alla former av mobbning och andra kränkande behandling.
En skola som samarbetar med närsamhället, näringslivet, myndigheter och
organisationer.
Förutsättningar
Vi stöder texten under denna rubrik men skulle vilja att skolplanen också beskriver de
förutsättningar som råder i en stor stad men många skolor och möjliga val samt de
möjligheter och svårigheter som uppstår när huvudmannaskapet för vissa skolformer
delegeras till kommundelsnämnder.
Skolplanens roll
Vi menar att skolplanen skall vara ett genomtänkt handlingsprogram för hur Stockholms
Stad skall arbeta för att uppnå de nationella mål som sats upp för skolan.
Skolverket:
”Sveriges riksdag och regering fastställer läroplaner, nationella mål och riktlinjer för det
offentliga skolväsendet. Ur statsbudgeten tilldelas kommunerna en summa pengar för
kommunens olika verksamheter.
Inom de mål och ramar som riksdag och regering fastställt avgör sedan den enskilda
kommunen hur skolverksamheten ska bedrivas. En skolplan ska fastställas som beskriver
skolverksamhetens finansiering, organisation, utveckling och utvärdering.”1
Skollagen 1 kap. Allmänna föreskrifter:
”8 § I alla kommuner skall det finnas en av kommunfullmäktige antagen skolplan som
visar hur kommunens skolväsende skall gestaltas och utvecklas. Av skolplanen skall
särskilt framgå de åtgärder som kommunen avser vidta för att uppnå de nationella
mål som har satts upp för skolan. Kommunen skall kontinuerligt följa upp samt utvärdera
skolplanen.”
Vi anser inte att förslaget uppfyller kravet på en skolplan med mätbara mål,
resurstilldelning, uppföljning, återkoppling och åtgärder.
Vi menar att skolplanen skall vara det samlande dokument som beskiver hur skolan i
Stockholm skall:
1
organiseras
finansieras
utvecklas
utvärderas
http://www.skolverket.se/fakta/faktablad/system.shtml
Remissvar – Ny Skolplan för Stockholms Stad 2004
Föräldraalliansen i Stockholms Stad & Barnverket Stockholm
5
Organisation
I en stor stad som Stockholm, med många skolor och elever samt delegerat ansvar, är
det önskvärt att det finns ett dokument som beskiver skolans organisation. Det är också
viktigt att detta dokument redovisar vilken instans som ansvarar för vad samt
skolplanens roll som styrdokument i förhållande till andra styrdokument, lagar och
förordningar. Skolplanen bör även beskriva hur övergångar mellan skolformer skall
genomföras.
Vi menar att det är väsentligt att det finns systematisk information om hur
utbildningssystemet i staden skall utvecklas samt att skolplanen är en viktig länk i
målstyrningskedjan. Detta ökar kännedomen och förståelsen för den mål- och
resultatstyrda skolan samt gör skolplanen till ett aktivt dokument.
Finansiering
Kommunen skall svara för att skolan får de resurser och de förutsättningar i övrigt som
behövs för att uppnå de nationella målen.
Vi önskar att skolplanen skall redogöra för hur skolväsendet i Stockholm finansieras. Vem
som står för resursfördelningen till vilken verksamhet samt de principer som gäller för
resursfördelning för respektive verksamhet.
Vi önskar också att skolplanen skall visa vilka åtgärder staden vidtar för att skapa en
likvärdig skola i Stockholms kommun samt hur resurserna skall fördelas för de som
riskerar att inte uppnå målen.
Utveckling
Skolplanen skall ange hur stadens skolor skall utvecklas på kort och lång sikt. Här bör
särskilt anges de kommuncentrala åtgärder som staden ämnar vidta för att stödja
skolornas arbete mot en ökad måluppfyllelse. Exempel på sådana åtgärder är t.ex.
kompetensutveckling samt inventering och spridning av metoder att hjälpa barn i behov
av särskilt stöd.
Utvärdering
Idag sker utvärdering av skolan på olika nivåer och av olika organisationer och
myndigheter. Dessa visar att det finns många brister i dagens skola i Stockholm och att
måluppfyllelsen inte är acceptabel. Många utvärderingar pekar på ett antal
utvecklingsområden som vi tyvärr inte finner nämnda i denna skolplan.
Vi önskar att skolplanen tydligare redovisar vem som skall utvärdera vad och på vilket
sätt resultaten av utvärderingarna skall användas i utvecklingen av skolväsendet i
staden.
Gemensamma utvecklingsområden för lärande och utveckling
Vi delar förslagets uppfattning att lärande och kunskap, elevhälsa samt elev- och
föräldrainflytande bör lyftas fram. Vi vill dessutom framhålla två prioriterade områden;
trygghet och lust.
Lärande och kunskap
Vi delar förslagets uppfattning att språkutveckling och matematik bör vara prioriterade
områden. Den som inte behärskar språket och inte har ett utvecklat matematiskt
tänkande har svårare att tillgodogöra sig övrig undervisning.
Vi menar att inriktningsmålen är vaga, svåra att mäta och stämma av samt att dessa
frågor redan regleras av de nationella styrdokumenten.
Remissvar – Ny Skolplan för Stockholms Stad 2004
Föräldraalliansen i Stockholms Stad & Barnverket Stockholm
6
Vi skulle hellre se att skolplanen innehöll de strategier som staden, genom
kommuncentrala åtgärder, skall vidtaga för att hjälpa skolorna att öka måluppfyllelsen
inom dessa områden.
Elevhälsa
Vi stödjer förslaget att elevhälsa skall vara ett prioriterat område. Att eleverna har god
fysisk, social, psykologisk och intellektuell hälsa är väsentligt för varje individs
förutsättningar att uppnå målen. Arbetet med att stärka eleverna hälsa, att motverka
stress och skolk, att undvika risker etc. bör ske i nära samarbete med föräldrar, samtliga
på skolan samt andra organisationer och myndigheter som t.ex. PreCens, NTF,
idrottsrörelsen m.fl.
Vi menar också att det på varje skola, i tillräcklig omfattning, skall finnas tillgång till
elevvårdspersonal och syo samt att skolplanen innehåller riktvärden för antal och
kompetens. Vi vill också i detta sammanhang peka på vikten av en innehållsrik och
strukturerad fritidsverksamhet med skolan som bas.
Elev- och föräldrainflytande
Vi delar förslagets uppfattning att elevens inflytande över och delaktighet i utformningen
av skolan verksamhet skall stärkas. Det är väsentligt att de demokratiska värden vårt
samhälle baseras på och FN`s konvention om barnets rättigheter även tillämpas i det
dagliga livet i skolan och inte endast utgöras av formaliserad demokrati som t.ex. ett
elevråd under rektors ledning.
Här vill vi särskilt lyfta fram samverkan mellan barn- och ungdomsskolan och
föräldrarna. Lärare och föräldrar har gemensamma mål för elevernas utveckling och är
de personer som i det avseendet är viktigast för barnen. Det mest naturliga vore därför
att samverkan mellan hem och skola utvecklas till ett partnerskap. Samarbete och dialog
mellan skola och föräldrar skapar bättre förutsättningar för eleven att uppnå målen samt
främjar elevens hälsa och förebygger problemutveckling.
Tre strategier
I detta avsnitt av förslaget saknar vi uppgifter om vilka åtgärder staden på
kommuncentral nivå har för avsikt vidtaga för att stödja verksamheterna.
Samverkan
Vi stöder intentionen i förslaget att samverkan i och kring skolan har strategisk betydelse
för skolans utveckling. Här skulle vi vilja tillägga att skolan inte bara bör samverka med
näringslivet utan även med hela närsamhället.
Ledarskap
Vi stöder uppfattningen att ett gott ledarskap är en förutsättning för en god
skolutveckling. Vi vill särskilt framhålla vikten av att skolledarna får tid att vara
närvarande i skolan.
I detta sammanhang saknar vi en skrivning av vikten av ett gemensamt
värdegrundsarbete i varje verksamhet.
Uppföljning, utvärdering och utveckling
Vi stödjer förslaget att skolplanen bör ha rubriker som uppföljning, utvärdering och
utveckling. Vi saknar däremot konkreta förslag inom dessa områden. Hur ska resultaten
av utvärderingarna omsättas i praktisk handling?
Remissvar – Ny Skolplan för Stockholms Stad 2004
Föräldraalliansen i Stockholms Stad & Barnverket Stockholm
7
Övriga synpunkter
Föräldraalliansen i Stockholms Stad och Barnverket Stockholm verkar för en
bra och likvärdig skola i Stockholms Stad. Med en bra och likvärdig skola
menar vi en skola där alla, oavsett härkomst och förutsättningar, ges en
reell möjlighet att uppnå skolans mål och utvecklas optimalt, och där varje
verksamhet följer skollag, arbetsmiljölag, läroplaner och förordningar samt
FN´s konvention om barnets rättigheter.
Vi vill därför särkilt påpeka följande:
Skola i Stockholm
Stockholm är en stad med stor och mångkulturell befolkning, ett stort elevunderlag med
skiftande bakgrund och livsvillkor. Det skapar möjlighet till mångfald och valfrihet men
även segregation och risk för utanförskap. Skolans roll är att varje elev oavsett
förutsättningar och förhållanden skall ha lika tillgång till utbildning i det offentliga
skolväsendet.
Utbildningen skall ge eleverna kunskaper och färdigheter samt, i samarbete med
hemmen, främja deras harmoniska utveckling till ansvarskännande människor och
samhällsmedlemmar. I utbildningen skall särskild hänsyn tas till elever som av olika
anledningar riskerar att inte uppnå skolans mål.
Skolan har även en uppgift att bryta segregationen i staden och att tidigt upptäcka
elevers riskbeteende.
Organisation
Läroplanerna och de kursplaner som är riksgiltiga riktar sig direkt till den professionella
personalen i skolan och kan därför inte förändras av kommunala politiker.
Olika huvudmän och oklar ansvarfördelning inom det kommunala skolväsendet skapar
orättvisor och olika förutsättningar mellan fristående och kommunala skolor samt mellan
skolor i olika stadsdelar. För att tillgodose barnets bästa bör alla skolformer vara direkt
underställda en kommuncentral nämnd.
Detta skulle:
skapa större likvärdighet mellan skolors resurser och förutsättningar i övrigt i de
olika stadsdelarna.
öka möjligheten att kommunfullmäktiges prioriteringar får genomslag i
skolverksamheten.
öka möjligheten till demokratisk påverkan för brukarna.
göra ansvarsfördelningen mellan huvudman och skola tydligare.
frigöra tid för det pedagogiska ledarskapet.
samla kompetensen om skolfrågor.
skapa snabbare och direktare återkoppling mellan skola och huvudman.
skapa likvärdiga villkor mellan kommunala och fristående skolor.
Remissvar – Ny Skolplan för Stockholms Stad 2004
Föräldraalliansen i Stockholms Stad & Barnverket Stockholm
8
Finansiering
Att investera i barnen är en god investering för framtiden. En icke fullföljd skolgång
skapar ett socialt och arbetsmarknadsmässigt handikapp för individen. Detta skapar risk
för att individen inte kan delta i det demokratiska samhället och riskerar utslagning.
Detta är tragiskt för individen och kostsamt för samhället.
Inneffektiviteten i det svenska skolsystemet kostar samhället årligen ca 20 miljarder
kronor. Till detta kommer återutbildningskostnader på ca 3,5 miljarder. I Sverige
avslutar eleverna sin gymnasieutbildning vid en betydligt högre ålder än i omvärlden.
Etableringsåldern på arbetsmarknaden har ökat markant den senaste tioårsperioden. En
effektivisering av skolsystemet skulle innebära betydande vinster för samhället.
Modern forskning visar att mer resurser ger bättre resultat. Undervisning i mindre
grupper och högre lärartäthet är numera vedertagna framgångsfaktorer.
Vi föreslår därför att:
Tillräckliga resurser måste tillställas verksamheterna för att det i alla skolformer i
Stockholms kommun ska finnas förutsättningar att följa skollagen och de
nationella läroplanerna.
Medel till skolverksamhet skall gå direkt till skolorna.
Medlen skall fördelas efter verkliga behov och inte efter schabloner.
Fördelningen av medel för stödjande åtgärder för elever som riskerar att inte nå
målen behov ses över och att hänsyn vid resursfördelning även bör tas till skolans
situation.
Att det förebyggande arbetet och de öppna verksamheterna för barn och ungdom
är viktiga och kostnadseffektiva och bör prioriteras och regleras.
Utvärdering
Utvärderingen av skolsystemet, resurser och resultat bör förenklas och intensifieras.
Nyckeltal och indikatorer bör i största möjliga utsträckning samordnas i tid, omfattning
och utformning.
Utvärdering bör ske på
individnivå
skolnivå
kommunal nivå
De viktigaste frågorna kring utvärdering av skolorna i Stockholm är:
Individuell utvecklingsplan för alla elever.
Skolornas kvalitetsredovisningar måste göras jämförbara.
Återkopplingen mellan mål och redovisade kvalitéer och resultat måste ske
snabbare och åtgärder måste sättas in tidigare.
Stadens nyckeltal bör vara jämförbara med Skolverkets.
Skolorna ska årligen redovisa hur de tänker utveckla verksamheten för att
öka andelen godkända elever.
Stadens skolplan skall revideras årligen.
Remissvar – Ny Skolplan för Stockholms Stad 2004
Föräldraalliansen i Stockholms Stad & Barnverket Stockholm
9
Utveckling
Utvecklingsområden
Vi har i vårt arbete med skolplanen identifierat ett antal områden som vi tycker behöver
utvecklas för att skolan i Stockholms skall bli framgångsrik.
Föräldrasamverkan och föräldramedverkan
Vi föräldrar är de viktigaste personerna i barnens liv. Vi har också det yttersta ansvaret
för deras välmående, fostran och utbildning. Den obligatoriska skolan är en viktig del i
barnens utbildning. De riksgiltiga mål som styr skolans arbete stämmer väl överens med
de ambitioner vi har för våra barns utveckling och utbildning. Det naturligaste vore då att
föräldrar/vårdnadshavare och skola samarbetar för att uppnå målen.
En väl utvecklad dialog mellan skola och föräldrar främjar elevernas hälsa och förebygger
problemutveckling. Samarbetet mellan skola, hem och elev måste utvecklas. För att det
skall vara möjligt måste vårdnadshavare känna sig välkomna i skolan och våra
respektive roller borde tydliggöras.
Elevinflytande
Elevernas möjlighet till inflytande på undervisningen och den egna
kunskapsutvecklingen måste stärkas. Skolorna måste ge utrymme för eleverna att vara
med och utforma undervisningsmål, planera utbildningens innehåll, välja arbetsformer
och redovisningssätt.
En förutsättning för ett gott elevinflytande är att tydliga mål och kravnivåer finns
utarbetade och tydliggörs för elever och föräldrar.
Individuell utvecklingsplan
För att tydliggöra målen och varje barns väg mot målen skall varje elev ha en individuell
utvecklingsplan som skall utformas, revideras och utvärderas gemensamt av elev,
vårdnadshavare och skola. Denna utvecklingsplan skall inte bara vara en grund för varje
elevs utveckling mot kunskapsmålen utan även innehålla strategier för elevens vidare
utveckling när dessa mål är uppnådda.
Metoder för att hjälpa barn i behov av stöd
Att varje elev skall ges det stöd som krävs för att ha en möjlighet att uppnå skolans mål
är kärnan i likvärdighetsbegreppet. Uppföljning och utvärdering inom området är dålig
eller obefintlig. Här finns ett enormt utvecklingsområde. Vilka metoder finns? Var finns
de goda exemplen? Står resurserna i proportion till uppdraget? Används resurserna
effektivt?
Vi föreslår att staden lägger särskild kraft inom detta område och att stödet sätts in
tidigt.
Tydliga mål
För att nå framgång i en målstyrd verksamhet måste målen vara tydliga och kända av
skolan, eleven och vårdnadshavaren. Målen måste även vara mätbara och åtgärder skall
sättas in om eleven riskerar att inte uppnå målen.
I Stockholm och i Sverige finns en utbredd acceptans för att skolans mål inte uppnås. Vi
menar att skolan mål är väl satta och att det är möjligt för varje elev att uppnå dem. Vi
ser fortfarande, efter snart tio år med den senaste läroplanen, stora brister i arbetet med
mål- och resultatstyrning.
Vi menar att staden bör erbjuda kompetensutveckling inom dessa områden.
Remissvar – Ny Skolplan för Stockholms Stad 2004
Föräldraalliansen i Stockholms Stad & Barnverket Stockholm
10
Betyg
Vi upplever stora brister i likvärdigheten i betygssättningen. Vi ser även att många lärare
väger in aspekter i betygen som inte finns med i betygskriterierna. På grundskolan kan
det vara elevens uppförande, attityd och närvaro.
För att komma till rätta med detta krävs att lärarna, framför allt de med äldre examen,
får tillgång till kompetensutveckling och att erfarenhetsutbyte i dessa frågor kan ske
mellan lärare inom och utom den egna skolan. Det är också viktigt att elever och
vårdnadshavare får tydlig kännedom om och känner delaktighet i frågor kring
betygskriterier och betygssättning.
Det bör vara obligatoriskt för Stockholms skolor att delta i och redovisa de nationella
proven i årskurs 5 och 9.
Trygghet
Skola och fritidshem är våra barns arbetsplatser. Ingen skall behöva känna sig rädd,
mobbad eller utsättas för kränkande behandling i skolan.
Därför skall alla verksamheters arbete med värdegrund, trivsel- och ordningsregler,
mobbningsplaner mm utföras gemensamt och i nära samarbete med föräldrar, barn och
skola. Dessa skall årligen utvärderas och revideras och förankras bland barn, föräldrar
och skolans aktörer.
Arbetsmiljölagen måste tillämpas i varje skolform och verksamhet och även komma att
gälla barn under sju år. Varje skola bör ha ett systematiskt arbetsmiljöarbete enligt AFS
2001:1
Vi vill införa nolltolerans mot mobbning och annan kränkande behandling.
Lust
Barn har en naturlig lust till lärande. Denna lust måste tillvaratas och stimuleras genom
hela skolgången, från förskolan till gymnasiet. Viljan att veta mer är den bästa
drivkraften för inlärning. Att lyckas motivera elever är en viktig uppgift för skola och
hem. Barnen måste vara delaktiga i alla beslut som rör deras egen situation och
utveckling.
Språkutveckling
Språket är grunden för barnets lärande. Att kunna förstå andra och själv tala, debattera,
argumentera, diskutera och kommunicera i olika sammanhang är avgörande för
möjligheterna senare i livet.
Särskilda insatser bör göras för elever med utländsk härkomst. Undervisningen i
kärnämnen på modersmål måste fortsätta att utvecklas, särskilt för nyanlända
flyktingbarn och barn i behov av särskilt stöd.
Matematik
Matematik är ett av skolans kärnämnen. Vi ser med oro på den bristande
måluppfyllelsen. Många elever tappar lusten just inom detta ämne och har svårt att
återfå den. Skolan har en viktig uppgift i att motivera och tydliggöra vikten av att
behärska ett matematiskt tänkande i vardags- och yrkeslivet.
Inom matematikundervisningen behövs en större bredd och mer flexibla
undervisningsmetoder.
Kultur och fritid
Kulturskolan, liksom andra organisationer och föreningar inom kultur, sport och fritid,
integreras i skolan. Varje elev måste ha tillgång till en meningsfull och lustfylld
fritidsaktivitet.
Elevhälsa
Skolan har en unik möjlighet att tidigt upptäcka barn som riskerar att fara illa.
Remissvar – Ny Skolplan för Stockholms Stad 2004
Föräldraalliansen i Stockholms Stad & Barnverket Stockholm
11
Förebyggande arbete och tidig upptäckt av problem är kostnadseffektivt för samhället
och bra för barnen. Staden bör därför sträva efter att elevvården och det förebyggande
arbetet prioriteras. Detta innebär att det bör finnas god tillgång till skolsköterska,
psykolog och kurator på alla stadens skolor.
Fysiska aktiviteter
Genom vårt aktiva görande skapar vi vår motoriska färdighet, vår självuppfattning och
vår sociala identitet Skolan skall därför sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk
aktivitet inom ramen för hela skoldagen.
Skolans policydokument
Skolorna policydokument bör vara levande och uppdateras regelbundet. Detta bör ske i
nära samarbete emellan skolan, föräldrar och elever.
Det pedagogiska ledarskapet
En framgångsfaktor som ofta nämns är det pedagogiska ledarskapet. Enligt vår
uppfattning är det väsentligt att det på varje skola finns en rektor som har det
pedagogiska ansvaret och att denna rektor verkligen är närvarande i skolan.
Det är också viktigt att varje rektor har adekvat utbildning för uppgiften.
Pedagogisk reflektion
I dagens skola ställs stora krav på personalen. Pedagogerna får dagligen hantera svåra
situationer på sidan av det rent pedagogiska arbetet med att hjälpa eleverna mot
kunskapsmålen: en mängd relationer, möten, uppföljningar etc. med barn, föräldrar och
kollegor tar tid och kraft. Det handlar t.ex. om akuta konflikter och problem, barn som
behöver extra hjälp, barn som far illa, svåra föräldrakontakter, samverkan med
socialtjänsten, bup m.fl, eller om tunga "målvaktsinsatser" vid underbemanning och
vikariebrist etc.
Pedagogarbetet rymmer ett allt större inslag av "socialt arbete", vare sig det var tänkt så
eller inte. Dessutom är tempot uppskruvat, barngrupperna ofta stora och mål och
ambitioner högt ställda. För att hantera detta utan att må dåligt i arbetet och utan risk
att brännas ut är tid för gemensam reflektion för skolans personal av största vikt.
Pedagogerna måste ges möjlighet till eftertanke och samtal kring vad som sker i skolan, i
det egna arbetet och kring alla intensiva möten med barn och vuxna. Handledning för
skolans personal bör därför vara självklar, på samma vis som den är det inom allt socialt
arbete.
Man måste dessutom ha tid att planera och följa upp det gemensamma arbetet i
arbetslagen. Annars blir den goda tanken med samverkan i arbetslag enbart tomma ord,
och pedagogerna lämnade lika ensamma som förr
Skolbarnsomsorg
Det är viktigt att fritidsverksamheten egenart värnas och att tillräckliga resurser avsetts
till verksamheterna så att skolbarnsomsorgen i staden ges möjlighet att uppnå
läroplanens mål.
Mellanstadieverksamhet
Alla elever i skolår 4-6 måste erbjudas en plats i en bra skolbarnsomsorg.
Kollo
Kollo kan ha viktig uppgift att fylla för att ungdomar från olika delar av staden skall ha
möjlighet att träffas och lära känna varandra. Detta är väsentligt inte minst för att
minska segregationen och öka förståelsen för andra ungdomars situation
Remissvar – Ny Skolplan för Stockholms Stad 2004
Föräldraalliansen i Stockholms Stad & Barnverket Stockholm
12
Segregation
Stockholm är en segregerad stad. Det finns tydliga demografiska skillnader mellan de
olika stadsdelarna. Men även mellan områden och skolor inom samma stadsdel.
Det finns också populära och mindre populära skolor. Till de populära gymnasieskolorna
söker elever med höga meritvärden. Till de populära grundskolorna söker föräldrar med
stort intresse för sina barns skolgång. Det finns också tydliga tecken på olika ”taktikval”
för att slippa hamna i mindre populära skolor. Och många lärare följer samma mönster.
Populära skolor har fler behöriga lärare än de mindre populära skolorna.
Effekten blir att de studiemotiverade eleverna, de mest intresserade föräldrarna och de
formellt sett bästa lärarna samlas på samma skolor. Detta ökar naturligtvis
segregationen.
Skolpolitiken i Stockholm bör ha till uppgift att bryta detta mönster. Detta kan ske t.ex.
genom att resursfördelningssystemet även tar hänsyn till skolans situation.
Remissvar – Ny Skolplan för Stockholms Stad 2004
Föräldraalliansen i Stockholms Stad & Barnverket Stockholm
