Skolplan för Stockholms stad

A
B
C
D
E
Barn och ungdom
Tjänsteutlåtande
Kungsholmens
stadsdelsförvaltning
sid 1 (4) 2004-05-27
Dnr 403-232-04
Handläggare: Göran Sjöqvist
Tfn: 508 08 448
Kungsholmens stadsdelsnämnd
Skolplan för Stockholms stad
Remissvar
Förslag till beslut
Tjänsteutlåtandet överlämnas som svar på remissen.
Göran Månsson
stadsdelsdirektör
Birgitta Dahlin
verksamhetschef
Box 49039, Besöksadress: S:t Eriksgatan 47a
Tfn: 508 08 000, Fax: 508 08 060
E-post: [email protected] se
ABCDE
Dnr 403-232-04 sid 2 (4)
Sammanfattning
Förvaltningen anser i stort att förslaget till skolplan är bra. Det är positivt
att kunskapsinhämtning, elevhälsa och inflytande utgör tre prioriterade
utvecklingsområden eftersom de tillsammans är en förutsättning för
elevens kunskapsutveckling. Därutöver följande:



elevhälsoavsnittet bör kompletteras med skrivning om stress i skolan,
LUS bör finnas kvar och kompletteras med uppföljningssystem för
skrivning och matematik,
IT-användning i skolan bör tas upp i skolplanen.
Ärendets beredning
Ärendet har beretts inom avdelningen för Barn och ungdom i samråd med
rektorerna vid Kungsholmens skolor.
Bakgrund
Varje kommun ska, enligt skollagen, ha en skolplan som beskriver hur
kommunens skolverksamhet ska utformas och utvecklas för att uppfylla de
nationella målen och kravet på likvärdighet.
Skolplanen för Stockholms stad riktar sig till alla som arbetar i skolan,
elever och studerande, föräldrar och samhället i övrigt och omfattar
kommunal förskoleklass, skolbarnsomsorg, grundskola, särskola,
gymnasieskola, gymnasiesärskola, vuxenutbildning, särvux, och
svenskundervisning för invandrare (sfi).
Förslaget i korthet
Förslaget till skolplan prioriterar tre utvecklingsområden och tre strategier.
De tre utvecklingsområdena är:



lärande och kunskap,
elevhälsa,
elev- och föräldrainflytande.
ABCDE
Dnr 403-232-04 sid 3 (4)
Till dessa hör fyra inriktningsmål:




Alla i skolan ska vara delaktiga i ett medvetet arbete för att främja
elevernas språkutveckling och läsförmåga.
Skolan ska utveckla former för matematikundervisningen som stärker
elevernas matematiska tänkande och problemlösningsförmåga samt
leder till en högre måluppfyllelse.
Skolan ska ha ett kontinuerligt hälsofrämjande arbete som bygger på
att alla verksamma i skolan är delaktiga och tar ansvar
Skolan ska arbeta medvetet för att ge eleverna inflytande i och ansvar
för såväl det egna lärandet som skolan som helhet
Skolplanens tre strategier är:
 samverkan,
 ledarskap,
 uppföljning, utvärdering och utveckling.
Förvaltningens synpunkter
Förvaltningen tycker i stort att förslaget till skolplan är bra. De
prioriterade utvecklingsområdena är viktiga och utgör tillsammans en
förutsättning för elevens kunskapsutveckling. De är öppet formulerade
vilket ger utrymme för skolornas individuella utveckling. Det ger en god
grund för en individuellt anpassad undervisning.
Gemensamma utvecklingsområden lärande och utveckling
Det är bra att språkutveckling och matematik prioriteras. Grunden för all
kunskapsinhämtning är god läsförmåga och språkutveckling. Det är också
positivt att en utveckling av matematiken sker så att den blir mer praktiskt
inriktad. Ett mer ämnesövergripande arbetssätt kan visa nyttan av
matematiken i vardagen.
Det är positivt att elevhälsan lyfts fram och bland annat betonar
utevistelse, god kosthållning och fysisk aktivitet. I det snabba tempo som
kännetecknar dagens samhälle, och därmed också skolan, är elevernas
fysiska hälsa av stor vikt. Förvaltningen saknar dock någon skrivning om
barns allt för höga stressnivå. Flera undersökningar har under en tid pekat
på den stress barn utsätts för, inte minst inom skolan. Det bör därför tas
upp som ett prioriterat område inom elevhälsan.
Elevinflytandet är en viktig del i den målstyrda skolan. Varje elev måste
känna att de utifrån sin egen utgångspunkt och ålder har ett verkligt
inflytande över sin utbildningssituation. För att det ska realiseras krävs ett
ABCDE
Dnr 403-232-04 sid 4 (4)
målmedvetet arbete av alla som verkar inom skolan. Det är därför bra att
elevinflytandet formuleras som ett prioriterat inriktningsmål.
Tre strategier
Samverkan mellan olika skolformer och skolår kan verka självklar men
måste ändå utvecklas. Inte minst när det gäller bedömardiskussioner lärare
och skolor emellan vilka är nödvändiga i en målstyrd skola. Lika viktig är
samverkan med samhället utanför skolan där ett byte av erfarenheter med
lokala företag och andra offentliga verksamheter kan medverka till en
positiv utveckling.
Rektor har en avgörande roll för en skolas utveckling och det är bra att det
betonas i skolplanen. Det är också positivt att lärarens ledarskap lyfts
fram. Ett väl fungerande arbetslag kräver ledande insatser av flera lärare.
Strategin om uppföljning tar upp att varje skola ska ha ett uppföljningssystem där varje enskild elevs språk-, läs- och skrivutveckling samt
utveckling inom det matematiska området görs. Samtidigt säger man att
t.ex. läsutvecklingsschema, LUS, kan användas. Förvaltningen anser att
Stockholms stad redan idag har en beslutad policy som säger att LUS ska
användas av stadens kommunala skolor. Det är därför märkligt att det i
förslaget till skolplan endast tas upp som en möjlighet bland andra
uppföljningssystem. Det är samtidigt viktigt att betona att staden måste
lägga resurser på att ta fram en motsvarighet till LUS som gäller både
skrivning och matematik.
En stor del av dagens kunskapsinhämtning går via Internet och elektronisk
kommunikation. Det är ett viktigt instrument för elever och lärare och bör
därför omnämnas i en skolplan av 2004 års modell.
__________