A B C D E Barn och ungdom Tjänsteutlåtande Kungsholmens stadsdelsförvaltning sid 1 (4) 2004-05-27 Dnr 403-232-04 Handläggare: Göran Sjöqvist Tfn: 508 08 448 Kungsholmens stadsdelsnämnd Skolplan för Stockholms stad Remissvar Förslag till beslut Tjänsteutlåtandet överlämnas som svar på remissen. Göran Månsson stadsdelsdirektör Birgitta Dahlin verksamhetschef Box 49039, Besöksadress: S:t Eriksgatan 47a Tfn: 508 08 000, Fax: 508 08 060 E-post: [email protected] se ABCDE Dnr 403-232-04 sid 2 (4) Sammanfattning Förvaltningen anser i stort att förslaget till skolplan är bra. Det är positivt att kunskapsinhämtning, elevhälsa och inflytande utgör tre prioriterade utvecklingsområden eftersom de tillsammans är en förutsättning för elevens kunskapsutveckling. Därutöver följande: elevhälsoavsnittet bör kompletteras med skrivning om stress i skolan, LUS bör finnas kvar och kompletteras med uppföljningssystem för skrivning och matematik, IT-användning i skolan bör tas upp i skolplanen. Ärendets beredning Ärendet har beretts inom avdelningen för Barn och ungdom i samråd med rektorerna vid Kungsholmens skolor. Bakgrund Varje kommun ska, enligt skollagen, ha en skolplan som beskriver hur kommunens skolverksamhet ska utformas och utvecklas för att uppfylla de nationella målen och kravet på likvärdighet. Skolplanen för Stockholms stad riktar sig till alla som arbetar i skolan, elever och studerande, föräldrar och samhället i övrigt och omfattar kommunal förskoleklass, skolbarnsomsorg, grundskola, särskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola, vuxenutbildning, särvux, och svenskundervisning för invandrare (sfi). Förslaget i korthet Förslaget till skolplan prioriterar tre utvecklingsområden och tre strategier. De tre utvecklingsområdena är: lärande och kunskap, elevhälsa, elev- och föräldrainflytande. ABCDE Dnr 403-232-04 sid 3 (4) Till dessa hör fyra inriktningsmål: Alla i skolan ska vara delaktiga i ett medvetet arbete för att främja elevernas språkutveckling och läsförmåga. Skolan ska utveckla former för matematikundervisningen som stärker elevernas matematiska tänkande och problemlösningsförmåga samt leder till en högre måluppfyllelse. Skolan ska ha ett kontinuerligt hälsofrämjande arbete som bygger på att alla verksamma i skolan är delaktiga och tar ansvar Skolan ska arbeta medvetet för att ge eleverna inflytande i och ansvar för såväl det egna lärandet som skolan som helhet Skolplanens tre strategier är: samverkan, ledarskap, uppföljning, utvärdering och utveckling. Förvaltningens synpunkter Förvaltningen tycker i stort att förslaget till skolplan är bra. De prioriterade utvecklingsområdena är viktiga och utgör tillsammans en förutsättning för elevens kunskapsutveckling. De är öppet formulerade vilket ger utrymme för skolornas individuella utveckling. Det ger en god grund för en individuellt anpassad undervisning. Gemensamma utvecklingsområden lärande och utveckling Det är bra att språkutveckling och matematik prioriteras. Grunden för all kunskapsinhämtning är god läsförmåga och språkutveckling. Det är också positivt att en utveckling av matematiken sker så att den blir mer praktiskt inriktad. Ett mer ämnesövergripande arbetssätt kan visa nyttan av matematiken i vardagen. Det är positivt att elevhälsan lyfts fram och bland annat betonar utevistelse, god kosthållning och fysisk aktivitet. I det snabba tempo som kännetecknar dagens samhälle, och därmed också skolan, är elevernas fysiska hälsa av stor vikt. Förvaltningen saknar dock någon skrivning om barns allt för höga stressnivå. Flera undersökningar har under en tid pekat på den stress barn utsätts för, inte minst inom skolan. Det bör därför tas upp som ett prioriterat område inom elevhälsan. Elevinflytandet är en viktig del i den målstyrda skolan. Varje elev måste känna att de utifrån sin egen utgångspunkt och ålder har ett verkligt inflytande över sin utbildningssituation. För att det ska realiseras krävs ett ABCDE Dnr 403-232-04 sid 4 (4) målmedvetet arbete av alla som verkar inom skolan. Det är därför bra att elevinflytandet formuleras som ett prioriterat inriktningsmål. Tre strategier Samverkan mellan olika skolformer och skolår kan verka självklar men måste ändå utvecklas. Inte minst när det gäller bedömardiskussioner lärare och skolor emellan vilka är nödvändiga i en målstyrd skola. Lika viktig är samverkan med samhället utanför skolan där ett byte av erfarenheter med lokala företag och andra offentliga verksamheter kan medverka till en positiv utveckling. Rektor har en avgörande roll för en skolas utveckling och det är bra att det betonas i skolplanen. Det är också positivt att lärarens ledarskap lyfts fram. Ett väl fungerande arbetslag kräver ledande insatser av flera lärare. Strategin om uppföljning tar upp att varje skola ska ha ett uppföljningssystem där varje enskild elevs språk-, läs- och skrivutveckling samt utveckling inom det matematiska området görs. Samtidigt säger man att t.ex. läsutvecklingsschema, LUS, kan användas. Förvaltningen anser att Stockholms stad redan idag har en beslutad policy som säger att LUS ska användas av stadens kommunala skolor. Det är därför märkligt att det i förslaget till skolplan endast tas upp som en möjlighet bland andra uppföljningssystem. Det är samtidigt viktigt att betona att staden måste lägga resurser på att ta fram en motsvarighet till LUS som gäller både skrivning och matematik. En stor del av dagens kunskapsinhämtning går via Internet och elektronisk kommunikation. Det är ett viktigt instrument för elever och lärare och bör därför omnämnas i en skolplan av 2004 års modell. __________