Högsta domstolen
Att få sin sak prövad i en opartisk domstol är en
grundläggande rättighet. De allmänna domstolarna
består av tingsrätter, hovrätter och Högsta domstolen.
Högsta domstolens domar är prejudicerande – det vill
säga vägledande för hur liknande mål bör avgöras. I
Högsta domstolen avgörs brottmål, familjerelaterade
mål och tvister mellan företag eller enskilda individer.
Domstolen är högsta instans för sådana mål och
domstolens beslut kan inte överklagas.
Vad gör Högsta domstolen?
Högsta domstolens huvuduppgift är att avgöra
Brottmål handlar om exempelvis vålds-, stöld-,
överklagade mål från hovrätt som kan vara
narkotika-, skatte- och trafikbrott.
vägledande för liknande mål i framtiden – så
kallade prejudikat. Domstolen prövar också
resning och klagan över domvilla.
Vid Högsta domstolen finns 16 domare som
benämns justitieråd. Domarna utses av regeringen
och har i uppgift att döma och fatta beslut. De
arbetar tillsammans med justitiesekreterare –
domar­utbildade jurister – som bereder målen och
presenterar förslag till domar och beslut. Dessutom arbetar domstolssekreterare, personal- och
ekonomiadministratörer och andra administrativa handläggare vid domstolen.
Tvistemål handlar om när två parter inte kom-
mer överens. Det är vanligt med tvister om
pengar, men det kan även handla om familjerätt,
exempelvis vårdnadstvister eller hur man tolkar
ett testamente.
Högsta domstolen
Hovrätter 6 st
De vanligaste måltyperna
Högsta domstolen avgör olika sorters mål som
överklagats från hovrätt. Brottmål och tvistemål
är de vanligaste måltyperna.
Tingsrätter 48 st
Högsta domstolen är högsta instans
för överklagande av tvistemål och
brottmål som avgjorts av hovrätt.
3
Högsta domstolens uppgift är vägledning
– Med våra domar vägleder vi tingsrätter och
hovrätter samt advokater och åklagare i hur
de ska tillämpa lagen. Det förklarar Marianne
Lundius, ordförande i Högsta domstolen och
ett av Sveriges justitieråd.
Högsta domstolen är sista instans för mål som
avgjorts i hovrätt och fått prövningstillstånd.
Även brottmål som har överklagats av Justitiekanslern eller Justitieombudsmannen avgörs av
Högsta domstolen. Varje år kommer runt 6000
överklagade fall in till Högsta domstolen för
utvärdering om prövningstillstånd. Ungefär 100
får ett sådant beviljat.
”För att en överklagad dom ska beviljas
prövning måste målet bidra till att
stärka rättssäkerheten”
När kan man få prövningstillstånd?
– Högsta domstolen kan bevilja prövningstillstånd när vi bedömer att ett överklagat mål kan
bli vägledande för hur andra
instanser ska döma i liknande
mål. Det räcker alltså inte med
att den som överklagar tycker att
hovrätten har dömt fel i målet.
De flesta fall som kommer till oss
får därför inte prövningstillstånd
och domen från hovrätten står
fast, förklarar Marianne Lundius.
Marianne Lundius är ordförande och
administrativ chef för de runt 100
anställda vid Högsta domstolen.
4
Hur går det till om prövningstillstånd beviljas?
Högsta domstolens övriga uppdrag
– Om vi tar upp målet för prövning igen får
parterna i målet uttala sig skriftligt över detta,
förklarar Marianne Lundius. Båda parterna får
även möjlighet att lämna in fler handlingar som
kan vara avgörande för domslutet. Det kan även
hända att domstolen tar hjälp av experter och
andra myndigheter.
Marianne Lundius berättar att det endast hålls
20 muntliga förhandlingar per år.
– Det absolut vanligaste är att handläggningen
av målen är skriftlig. Efter handläggningen
avgörs målet av fem justitieråd. Då får varken
parter eller åhörare vara närvarande, berättar hon.
När Högsta domstolen väl har överlagt och
avgjort målet går domen inte att överklaga.
– Om ett grovt rättegångsfel har begåtts, det
vill säga om hovrätten gjort ett mycket allvarligt
fel i sin handläggning, kan man i vissa fall få
en omprövning av målet. Detta efter att Högsta
domstolen har undanröjt avgörandet efter en
klagan över domvilla, säger Marianne Lundius.
Resning i avslutat mål
Utöver att besluta om prövningstillstånd kan
Högsta domstolen i redan avslutade mål pröva
om målet ska tas om på nytt i hovrätt efter en
ansökan om resning.
– Det är väldigt sällan ett mål får resning.
Det sker bara om det har kommit fram nya
viktiga bevis eller nya avgörande omständigheter. Om ett mål i tingsrätt eller hovrätt inte har
överklagats eller inte fått prövningstillstånd i
Högsta domstolen gäller det domslut som hovrätten kom fram till.
Resning
En ansökan om resning är en begäran vid
Högsta domstolen om att en dom från
hovrätt som inte längre kan överklagas ska
upphävas och att målet ska prövas på nytt
i samma domstol. Detta sker väldigt sällan
och bara om det har kommit fram nya viktiga
bevis eller nya avgörande omständigheter.
Klagan över domvilla
Klagan över domvilla är en begäran vid Högsta domstolen om att en dom från hovrätten
som inte längre kan överklagas ska prövas på
nytt av hovrätten. Detta på grund av att ett
grovt rättegångsfel begåtts, som exempelvis
att en part inte har fått del av material som
har varit betydelsefullt för prövningen.
Återställande av försutten tid
En ansökan om återställande av försutten tid
är en begäran vid Högsta domstolen om att
få mer tid för att överklaga. Har man missat
att överklaga domen och har ett giltigt skäl
för detta, kan man få överklagandetiden
förlängd.
5
– Vi ansvarar även för ärenden där en främmande
stat begär en person utlämnad från Sverige, berättar Marianne Lundius. Ett annat uppdrag är att
vi prövar disciplinnämndens beslut där advokater
har uteslutits ur advokatsamfundet eller fått
avslag på sin ansökan om att bli advokat.
Mer tid för överklagan
Om man ska överklaga ett beslut från hovrätten
behöver man göra det inom en viss angiven tid.
– Har man missat att överklaga domen kan vi
besluta om en ny tid för överklagan. En giltig
anledning kan vara en allvarlig sjukdom eller
något annat oförutsett som hindrade personen
från att kunna överklaga i tid. Det kallas för att
man får ett återställande av försutten tid. Det är
mycket viktigt att man får möjlighet att få sin sak
prövad i domstol, förklarar slutligen Marianne
Lundius. n
Högsta domstolen är belägen i
Bondeska palatset på Riddarhustorget i Stockholm.
6
Vad kostar rättsprocessen?
Samma regler för rättegångskostnader gäller i alla
instanser, och att överklaga och begära prövningstillstånd är kostnadsfritt. Behöver man däremot
anlita ett juridiskt ombud innebär det en kostnad
som man står för själv. Avslås överklagandet riskerar man att även drabbas av motpartens kostnader. Om Högsta domstolen tar upp målet för
prövning igen, fungerar det på samma sätt som
i tingsrätt och i hovrätt – den part som förlorar
målet får normalt betala båda parternas kostnader.
Insyn i domstolen
Enligt offentlighetsprincipen har alla rätt att ta
del av allmänna handlingar, exempelvis domar
och beslut. Men vissa uppgifter i handlingar kan
vara skyddade av sekretess. Förhandlingar i domstol är i regel offentliga och de som är intresserade
kan komma och lyssna. I Högsta domstolen sker
dock större delen av handläggningarna genom
skriftväxlingar, och muntliga förhandlingar är
inte så vanliga. Justitierådens överläggningar är
inte öppna för allmänheten.
Vägledande avgöranden
Högsta domstolens avgöranden kan man ta del
av på olika sätt. Avgörandena är publicerade i
bokform, Nytt juridiskt arkiv. Man kan också läsa
de vägledande avgörandena på webbplatserna
www.hogstadomstolen.se/Avgoranden och på
www.lagrummet.se.
Högsta domstolens avgöranden
publiceras i ”Nytt juridiskt arkiv”.
7
Högsta domstolen är högsta instans för tvistemål, brottmål
och ärenden som har avgjorts av hovrätt.
Avgöranden i Högsta domstolen får betydelse som väg­ledning
för hur liknande fall i framtiden ska bedömas av de allmänna
www.domstol.se
www.hogstadomstolen.se
Domstolsverket/www.shepherdreklam.se Foto: CJ Erikson, Per Carlsson Tryck: Edita Bobergs AB, Falun Diarienr: 1737-2012 | November 2014
domstolarna och övriga rättsväsendet.
