AKTUELLT OM MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER –
MÄNNISKORÄTTSCENTRETS INTERNATIONELLA ÖVERSIKT 6/2016
Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna (Europadomstolen)
Tillgodoseendet av yttrandefriheten kan förutsätta offentlighet
I fallet Magyar Helsinki Bizottság v. Hungary påstod Ungerns Helsingforskommitté att Ungern
brutit mot artikel 10 om yttrandefrihet i konventionen om de mänskliga rättigheterna, eftersom
Kommittén inte har fått de uppgifter den begärt om landets offentliga rättsbiträden.
Europadomstolen konstaterade att kränkningen inträffat och ansåg att offentlighet i
myndighetsverksamheten kan vara en förutsättning för användningen av den yttrandefrihet som
avses i artikeln. Även om Europadomstolen redan 2011 konstaterat att offentligheten kan vara en
förutsättning för tillgodoseendet av artikel 10 definierade domstolen nu för första gånger
kriterierna för när yttrandefriheten förutsätter offentlighet. Dessa kriterier är bland andra den
klagandes ställning som medborgarorganisation, integritetsskyddet, uppgifternas användning för
samhällelig debatt samt att uppgifterna är samhälleligt betydande. Avgörandet är väl förenligt med
250-årsjubileet av Finlands offentlighetslagstiftning i år.
MAGYAR HELSINKI BIZOTTSÁG v. HUNGARY
Europarådets människorättskommissionär
De nationella strukturerna för mänskliga rättigheter skyddar de mänskliga rättigheterna då
åtgärder mot terrorism planeras och genomförs
Europarådets människorättskommissionär lyfter i sin senaste kommentar fram betydelsen av de
nationella strukturerna för mänskliga rättigheter i övervakningen av hur åtgärder mot terrorism
planeras och genomförs. De nationella institutionerna för mänskliga rättigheter och
justitieombudsmännen runt om i Europa behandlar i sitt arbete allt fler frågor som gäller nationell
säkerhet. Till exempel har Frankrikes justitieombudsman (Le Défenseur des droits) behandlat
över 80 klagomål som gäller det nationella nödläget som utlystes i november 2015.
Human rights comment
Europeiska unionens domstol
Domstolen tolkade inte diskrimineringen utvidgande och ingrep inte i regleringen av
partnerskap
Målet gällde tillämpningen av rådets direktiv 2000/78/EG om likabehandling i arbetslivet och hur
det tillämpas i relation till partnerskapslagstiftningen som hör till medlemsstaterna samt vilken
inverkan flera samtidiga diskrimineringsgrunder har. Den klagande fick inte samma förmån av sin
arbetsgivare som sina kolleger i heterosexuella partnerskap eftersom Irland inte hade godkänt
registrerade partnerskap innan den klagande var för gammal att kräva förmånen, som hade en
justerad maximiålder. Därmed orsakades den påstådda diskrimineringen av en kombination av
särbehandling som baserade sig på ålder och sexuell läggning. I sitt avgörande konstaterade
domstolen att de två typerna av särbehandling inte i var för sig var diskriminerande eftersom det
var frågan om ålderspension och att direktivet inte kan tillämpas på definitionen av partnerskap.
Kombinationen av två lagliga särbehandlingar kan inte innebära diskriminering eftersom ingen
sådan kategori av diskriminering har föreskrivits.
Mål C-433/15 – Parris v Trinity College Dublin
Högsta domstolen i Danmark dömde inte enligt avgörandet från unionens domstol
Danmarks lag gör det möjligt att säga upp en arbetstagare i pensionsålder utan
uppsägningsersättning. Unionens domstol har under våren konstaterat att detta står i strid med
förbudet mot åldersbaserad diskriminering i rådets direktiv om inrättande av en allmän ram för
likabehandling (2000/78/EG). När Danmarks högsta domstol avgjorde ärendet om
uppsägningsersättning borde domstolen antingen ha tolkat ärendet enligt principerna i nationell
lag eller inte tillämpa lagen. Högsta domstolen konstaterade dock i början av december att lagen
inte kan tolkas i princip med de tolkningsmetoder som den danska rättsordningen tillåter och att
1
lagen om Danmarks inträde i unionen inte begränsade Danmarks suveränitet så att
Europadomstolens oskrivna principer kan ersätta nationell lag. Avgörandet innebär möjligtvis ett
brott mot Danmarks unionsrättsliga skyldigheter och ärendet är knappast slutbehandlat.
Mål C-441/14 – Dansk Industri som för talan för Ajos A/S mot dödsboet efter Karsten Eigil Rasmussen
Højesterets dom af 06. december 2016 i sag 15/2014
Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter (FRA)
Undersökningen av romers ställning i Europa: oroväckande resultat visar diskriminering
och rättigheter som inte förverkligas
Enligt en undersökning från byrån för grundläggande rättigheter lever fyra av fem romer i de
länder som omfattats av undersökningen under riskgränsen för fattigdom i sitt hemland och
hälften av barnen går inte i skolan. Även om 40 procent av de romer som deltog i undersökningen
berättade att de upplevt diskriminering under de senaste fem åren vidtog endast en bråkdel av
de diskriminerade rättsskyddsåtgärder. Enligt resultatet är det tydligt att de europeiska romerna
utsätts för mycket grov diskriminering och att de inte kan utnyttja de grundläggande tjänsterna i
samma grad som majoritetsbefolkningen. Jämfört med en tidigare undersökning som utfördes av
byrån för grundläggande rättigheter, framgår det att de mål som unionens organ ställt upp för att
förbättra romernas ställning har inte realiserats.
Second European Union Minorities and Discrimination Survey Roma – Selected findings
Ny undersökning av hatbrott riktade mot invandrare i Europa
Våld och hatpropaganda som riktas mot asylsökande och invandrare är alltjämt vanliga och
allvarliga fenomen i Europa. Särskilt oroande är myndigheternas och politikernas ringa reaktioner
på fenomenet samt även uppmuntrande till och deltagande i brotten. Polisvåld riktat mot de
asylsökande har rapporterats från flera länder. Största delen av hatbrotten blir aldrig anmälda till
myndigheterna, vilket gör dem osynliga, och även i statistiken över anmälda gärningar finns
märkbara brister. I allt högre grad riktar sig brotten även mot människorättsaktivister, politiker och
aktörer som upplevs förhålla sig positivt till flyktingar.
Key migration issues: one year on from initial reporting
Förenta nationerna (FN)
Allmän kommentar av FN:s kommitté för funktionsnedsättningsfrågor om
funktionsnedsatta kvinnor och flickor samt inkluderande undervisning
Kommittén som övervakar verkställandet av konventionen om funktionsnedsattas rättigheter har
givit den allmänna kommentaren nr. 3 som uppmuntrar medlemsstaterna till att aktivt främja
förverkligandet av de funktionsnedsatta kvinnornas rättigheter då FN:s konvention om rättigheter
för personer med funktionsnedsättning verkställs. I den allmänna kommentaren nr. 4 fördjupar
man sig i tolkningen av konventionens 24:e artikel som gäller utbildning. Med inkluderande
undervisning avses en undervisning som är arrangerad så att varje elev får tillräckligt stöd för sin
inlärning och tillväxt i rätt tid. De allmänna kommentarerna är viktiga redskap för att tolka
konventionen och för att gynna konventionens ändamål.
CRPD General comments
FN:s säkerhetsråd hänvisar allt oftare till de mänskliga rättigheterna
Fred och säkerhet, utveckling och de mänskliga rättigheterna utgör de tre pelarna för FN:s
verksamhet. FN:s arbete för de mänskliga rättigheterna har dock under årtionden stått i skuggan
av de två andra pelarna: rådet för mänskliga rättigheter har inte ställning som ett huvudorgan i
FN:s organisation och av organisationens totala budget används endast mindre än tre procent för
arbetet med de mänskliga rättigheterna. Säkerhetsrådets deklarationer där man hänvisar till de
mänskliga rättigheterna har trots detta ökat kraftigt: under tio år har andelen av dessa
deklarationer ökat från drygt 20 procent till över 60 procent. Dialogen mellan rådet för mänskliga
rättigheter och generalförsamlingen har också ökat. FN:s generalsekreterares strävan att göra
de mänskliga rättigheterna till en starkare del av uppdraget inom ramarna för de två andra pelarna
är viktigt framför allt eftersom man hoppas att detta ska förhindra konflikterna från att utvecklas
2
till ohanterliga kriser.
The human rights council as a subsidiary organ: Evaluating its relationship with the UN General Assembly and UN Security
Council. URG Policy paper
3
