Skribenten är politices doktor och Senior Advisor på Aktia Bank
En komprimerad version av artikeln har publicerats i tidningen Kaupplehtis spalt Debatti 16.6.2014
Vad om atmosfären inte var en gratis soptipp?
Klimatförändringen är verklig, farlig och förorsakad av människan. Den beror på koldioxid och andra
växthusgasutsläpp som kumulerats i atmosfären i över ett hundra år. Det finns vetenskapliga bevis på
detta och om att följderna är allvarliga.
Hanteringen av risker i anknytning till klimatförändringen är den mest komplicerade kollektiva
utmaning som mänskligheten någonsin behövt befatta sig med. Klimatpolitisk overksamhet ökar de
negativa effekterna av klimatuppvärmningen och höjer kostnaderna för förebyggandet av dem. Till
vissa
delar
kan
det
bli
omöjligt
att
avhjälpa
följderna
senare.
Nyttan av snabba och krassa åtgärder är klart större än kostnaderna för att det nuvarande tillståndet
får fortsätta. Det blir mera bråttom för varje år som går, och totalkostnaden stiger.
Klimatmötet i Köpenhamn 2009 var enigt om att uppvärmningen av atmosfären ska begränsaas till under 2
grader jämfört med den förindustriella tiden. Beslutsfattarna har dock suttit på sina händer och målet som
sattes i Köpenhamn hotar att halka ur händerna: atmosfären har redan värmts med nästan en grad.
Under de senaste månaderna har fokus i klimatdebatten legat på engelska finansspecialisters Carbon Tracker
Initiative. Anthony Hobley, vd för organisationen, besökte Helsingfors och det klimatmöte för chefsekonomer
som jag stod värd för i maj. Logiken i Carbon Trackers analys är enkel. Klimatmodellerna visar hur mycket mera
växthusgaser som kan släppas ut i atmosfären innan klimatuppvärmningen överskrider den kritiska gränsen på
2 grader. Å andra sidan kan man räkna ut hur mycket koldioxidhalten i atmosfären stiger om alla kända fossila
bränslereserver brändes upp. Skillnaden mellan dessa två uträkningar visar att 75 % av de kol-, olje- och
gasreserver som man känner till blir oförbrukade. Detta åstadkoms genom reglering vars åtstramning är en
tidsfråga. Trycket på klimatpolitiken ökar då extrema fenomen (stormar, översvämningar, torka,
värmeperioder) blir vanligare och ökar sociala spänningar. Beslutsfattarnas skyldighet att sörja för
medborgarnas välmående och trygghet accentueras på den politiska agendan.
Den allt stramare regleringen leder till att en betydande del av världens kol- och oljefyndigheter blir värdelösa.
Värdet av oljefyndigheter som skrivits in i stora oljebolags balanser kan visa sig vara någonting helt annat än
man hittills trott. Samma gäller investeringar i jakten efter nya olje- och gasfyndigheter.
Oljebolaget Shell svarade för några veckor sedan på investerarfrågor som Carbon Tracker lyft fram. Shell
ifrågasätter inte åtstramningen av regleringen men bedömer förändringarna vara så pass långsamma att bolagets
ställning inte kommer att äventyras. Oljebolaget Exxon i sin tur ansåg att tanken att koldioxidutsläpp ska
minskas med 80 % före 2040 är orealistisk. Chefen för FN:s sekretariat för klimatförändringar Christiana
Figueras svarade genast att olje- och gasbolagen helt enkelt måste anpassa sig till att ¾ av fossila bränslen blir
kvar i jordmånen om klimatuppvärmningen stoppas vid 2 grader.
Trots att problemet med klimatförändringen är invecklat och förknippat med stor osäkerhet, finns det en
lösning som är mycket enkel. Det ska sättas ett pris på koldioxidutsläppen. Om utsläppen inte har något pris
blir atmosfären en gratis soptipp. När priset är tillräckligt högt lönar det sig för både energiförbrukarna och
energiproducenterna att söka lösningar med lägre utsläpp. När hushållen kräver billigare el investerar
elproducenterna i lågutsläppsteknologi och avstår från stenkol. Då efterfrågan på teknologi med lägre utsläpp
ökar blir det lönsamt att investera mera i utvecklingen av den. Företag som kan producera med mindre
___________________________________________________________________________________________________________________
Aktia Bank Abp, PB 207, Mannerheimvägen 14, 00101 Helsingfors, tfn 010 247 5000, FO-nummer 2181702-8
koldioxidavtryck får en konkurrensfördel mot sina mera gammaldags konkurrenter. Investerarna belönar detta
med stigande kurser och föregångarnas tillväxtmöjligheter förbättras. Om priset på koldioxidutsläpp är högt
stöder marknadsmekanismen avmattningen av klimatförändringen.
I likhet med många internationella klimatspecialister föreslår den erfarna klimatekonomen William Nordhaus i
sin bokThe Climate Casino att utgångspriset på koldioxidutsläpp borde vara minst 25 $ per ton. Den allra enklaste
och klaraste lösningen vore en utsläppsskatt, men likadan effekt erhålls genom cap-and-trade-utsläppshandel då
den dimensioneras rätt.
Inom EU där nationalstaterna svartsjukt håller fast vid sin beskattningsrätt lär utsläppshandel vara det enda
genomförbara systemet och därför har man valt det. Hittills har systemet fungerat uselt, men med rätt
kalibrering kan det göras funktionsdugligt.
I fråga om klimatpolitikens kostnader ska man komma ihåg de enorma välståndsförlusterna som
klimatförändringen ger upphov till. Nordhaus uppskattar att det är möjligt att begränsa klimatförändringen till en
dräglig nivå till en kostnad som motsvarar 1–2 % av världs-BNP. Världsekonomin växer med ca 3 ½ % per år.
Om klimatförändringen motarbetas nås den inkomstnivå som utan klimatpolitik skulle nås "redan" i januari
2050 "först" vid ingången av sommaren 2050. Vem skulle märka skillnaden?
Varje euro som används för att dämpa klimatförändringen ger inkomster för en aktör inom den globala
ekonomin. Pengar skjuts inte ut i rymden utan det som används för lågutsläppslösningar blir kvar och får
världsekonomin att rulla. Enorma möjligheter öppnas för ny företagsverksamhet, men många gamla företag
kan stöta på utmaningar. Carbon Tracker har riktat rampljuset på företag som äger kol- och oljefyndigheter.
Investerarna har värderat fyndigheterna med tanke på att de kommer att exploateras. Om exploateringen är
osäker hamnar stora oljebolags aktiekurser på test.
Börjar investerarna undvika sådana företag där man har förberett sig dåligt för klimatförändringen och dess
följder? I så fall ökar finansieringen av projekt som främjar ren teknologi, och utvecklingen av teknologi för
minskade utsläpp tar fart. Det vore den finska clean-techs våta dröm. Men likadana drömmar har hela världens
klokaste hjärnor och fiffigaste snillen.
Aktia Bank Abp publicerar denna översikt vederlagsfritt. Analysen som presenteras i översikten och utsikterna som baserar sig på analysen
bygger på information tillgänglig för allmänheten. Även om vi använder källor som Aktia Bank anser vara så tillförlitliga som möjligt, kan det
utan förvarning ske t.o.m. stora förändringar i omständigheterna, vilka kan påverka bedömningarna i denna översikt. Varken Aktia Bank Abp,
dess dotter- eller delägarbolag, samarbetspartners eller anställda vid ovannämnda bolag garanterar riktigheten eller fullständigheten av
uppgifterna i kommentarerna och översikterna. De ansvarar inte heller för skador som eventuellt förorsakats av användningen av
uppgifterna.
___________________________________________________________________________________________________________________
Aktia Bank Abp, PB 207, Mannerheimvägen 14, 00101 Helsingfors, tfn 010 247 5000, FO-nummer 2181702-8
