Ge ett löfte!
Europeiska kommissionen
Europe Direct är en tjänst som hjälper dig att få svar
på dina frågor om Europeiska unionen.
Gratis telefonnummer (*):
00 800 6 7 8 9 10 11
(*) Vissa mobiltelefonoperatörer tillåter inte 00 800-nummer eller avgiftsbelägger dem.
En stor mängd övrig information om Europeiska unionen är tillgänglig på Internet
via Europa-servern (http://europa.eu).
Kataloguppgifter finns i slutet av publikationen.
Luxemburg: Byrån för Europeiska gemenskapernas officiella publikationer, 2007
ISBN 978-92-79-06221-6
© Europeiska gemenskaperna, 2007
Kopiering tillåten med angivande av källan.
Printed in Belgium
Tryckt på återvunnet papper som tilldelats gemenskapens miljömärke Blomman för grafiskt
papper (www.europa.eu.int/ecolabel)
DU PÅVERKAR KLIMATFÖRÄNDRINGEN. Ge ett löfte!
Bryssel, 1 augusti 2006
Bästa elev
Klimatförändringen är en fråga av global betydelse. Du har kanske lagt märke till att det
cirkulerar allt fler berättelser om global uppvärmning i nyhetsprogram och tidningar och att
politiska ledare världen över diskuterar frågan.
Om vi inte vidtar åtgärder mot klimatförändringen kommer den värld vi lever i att bli mycket
annorlunda inom några få årtionden. Det kommer generellt att vara varmare och vissa öar
och kustområden kommer att försvinna under havsytan som stiger allt eftersom polarisen
smälter. Det kommer att bli fler stormar, översvämningar, värmeböljor och mer torka. Brist på
vatten och mat kommer att spridas över världen och en del klimatkänsliga djur och växter,
som isbjörnar och pingviner, kommer att dö ut.
Det ligger inom vår förmåga att förhindra att detta inträffar men det kräver att varje individ,
liksom industrier och regeringar världen över, gör sin del i kampen mot klimatförändringen.
Klimatet ändras huvudsakligen till följd av det sätt vi producerar och använder energi på
när vi förser oss med elektricitet, värmer våra hem, driver våra fabriker och fordon, från
familjebilen till de flygplan som tar oss till våra semestermål. Genom att ändra på dessa
mönster och använda energi mer ansvarsfullt kan vi minska utsläppen av CO2 (koldioxid)
och andra växthusgaser som driver klimatförändringen.
Europeiska kommissionen genomför en kampanj i hela EU för att öka medvetenheten om
klimatförändringen och vad vi alla kan göra för att begränsa den. Som en del av kampanjen
har vi sammanställt en liten broschyr för elever där du hittar information om klimatförändringen
och den roll du kan spela i hanterandet av den. Du inbjuds även att underteckna ett löfte (se
sid 11) om att reducera dina CO2-utsläpp genom att göra små förändringar i dina dagliga
rutiner.
Det är viktigt för dig att känna till klimatförändringen nu, därför att den sannolikt är än mer
allvarlig när du växer upp. Jag hoppas du även vill diskutera den här frågan i klassen. Om
var och en av dina skolkamrater undertecknar löftet kan ni tillsammans följa era insatser och
utbyta erfarenheter av kampen mot global uppvärmning.
Löftet, tillsammans med mer information och undervisningsmaterial, återfinns även på
www.climatechange.eu.com.
Hantering av klimatförändringen är en av de största utmaningar mänskligheten möter idag.
Vi hoppas att du och din skola hjälper oss tackla den nu!
Med vänlig hälsning,
Stavros Dimas
Miljökommissionär
1
Du påverkar klimatförändringen
Hur är vädret nuförtiden?
Många pratar om vädret. Det är inte så
konstigt med tanke på hur det påverkar vår
sinnesstämning, hur vi klär oss och vad
vi äter.
Klimat är dock inte samma sak som
väder. Det är det genomsnittliga mönstret
för väder i en viss region under en lång
tidsperiod.
Är det inte normalt att klimatet förändras?
Klimatet har alltid och kommer alltid att förändras av olika anledningar. Men vi
vet också att vi människor de senaste decennierna har påverkat klimatet genom
vårt sätt att leva, genom industri och jordbruk.
Varför uppstår klimatförändringar?
Solen värmer upp jordens yta. Allt eftersom temperaturen ökar skickas värme
ut i atmosfären. En del av värmen absorberas eller reflekteras tillbaka till jorden
av växthusgaser som koldioxid, vattenånga, metan och ozon. Processen är
naturlig och kan kallas för växthuseffekten. Den gör livet möjligt på jorden. Utan
den skulle genomsnittstemperaturen vara -18°C.
Människans levnadssätt under det senaste seklet har påverkat mängden
växthusgaser, av vilka 80% är koldioxid. Genom förbränning av fossila bränslen
som gas, olja, bensin, diesel och kol har vi släppt ut stora mängder koldioxid
i atmosfären. Industrier, jordbruk och avfall påverkar också i hög utsträckning
mängden växthusgaser.
Växthusgaserna har nått den högsta nivån på 650 000 år. Därför har också den
globala genomsnittstemperaturen stigit med 0,74°C, i Europa med 1°C.
2
Visste du att…?
•
•
De 11 varmaste år som någonsin mätts upp har inträffat sedan 1990-talets
början.
Vetenskapen beräknar att den globala temperaturen kan komma att stiga
med mellan 1,1 och 6,4 grader under det här seklet om inga åtgärder vidtas
för att minska utsläppen.
Bidrar européer till
problemet?
Utsläpp av växthusgaser inom EU under 2003
Transporter: 21%
Energiförbrukning
bortsett från
transporter: 61%
Jordbruk: 10%
Industri: 6%
Avfall: 2%
Visste du att…?
•
•
•
•
•
En europé producerar 11 ton växthusgaser varje år. Av dessa är 9 ton
koldioxid.
Hushållen använder en tredjedel av den totala energiproduktionen
i Europa och står för 20 % av de totala energirelaterade
koldioxidutsläppen. 70 % av energin som hushållen använder går åt till
uppvärmning, 14 % till varmvatten och 12 % till belysning och elektriska
apparater.
Privatägda bilar står för 10 % av koldioxidutsläppen.
Endast 7 % av världens befolkning bor i Europa men vi använder 20 %
av ekosystemets resurser, som fibrer, mat, energi och avfallshantering.
I genomsnitt producerar europén 1 kg avfall om dagen. Varje år
producerar vi avfall som väger lika mycket som 4 000 Eiffeltorn och den
siffran ökar.
3
Vilka effekter har klimatförändringen?
Polarisarna smälter. Ytan som täcks av is i Arktis har minskat med 10 %
de senaste årtiondena. Tjockleken på isen ovanför ytan har minskat med
40 %. På andra sidan jorden har istäcket över Antarktis blivit instabilt.
Glaciärerna drar sig tillbaka. 75 % av de schweiziska Alpernas glaciärer
kommer sannolikt att vara borta år 2050.
Havsytans nivå stiger. Under det gångna seklet steg havsytan med
12–22 cm och den beräknas stiga med ytterligare upp till 59 cm under
det här seklet. Den siffran tar dock inte hänsyn till de framtida snabba
förändringarna av isflödet från Grönland och Antarktis – det går inte att
utesluta att ökningen kan bli ännu större.
Extremt väder – stormar, floder, torka och värmeböljor. Det senaste
årtiondet har vi drabbats av tre gånger fler naturkatastrofer än under
1960-talet. Från 2070 kan Europa vartannat år komma att drabbas av
värmeböljor som den år 2003. Hettan under sommaren 2003 gjorde att
35 000 européer dog i förtid under de två första veckorna av augusti.
Den ledde också till skogsbränder och orsakade jordbruket förluster för
10 miljarder euro.
Mindre mångfald i naturen: många djur och växter kommer inte att
överleva temperaturförändringarna. Arter som isbjörnar, sälar, valrossar
och pingviner är särskilt sårbara.
4
Det låter allvarligt!
Vad gör vi åt problemet?
Den europeiska unionen har ställt sig i täten
för internationella ansträngningar att bekämpa
klimatförändringar. EU verkar i enlighet med
FN:s konvention om klimatförändringar och
dess Kyotoprotokoll som syftar till att sätta
mål för utsläpp av växthusgaser i i-länder.
Europeiska kommissionen har utvecklat en
rad sätt för att hjälpa medlemsländerna att nå
sina mål enligt Kyotoprotokollet. Regeringar
sätter gränser för hur mycket industrin
och energisektorn får släppa ut genom att tilldela företagen utsläppsrätter.
Företagen kan handla med utsläppsrätter i syfte att hålla nere kostnaderna.
EU försöker även förbättra energieffektiviteten i fabriker, bostäder och
hushållsapparater.
Kyotoprotokollets mål för minskning av utsläpp löper till 2012. Det är EU:s fasta
övertygelse att det därefter behövs en ny långtgående överenskommelse för att
intensifiera kampen mot klimatförändringen. För att den globala uppvärmningen
inte skall nå farliga nivåer måste de världsomfattande utsläppen av växthusgaser
senast 2050 minskas så att de hamnar på omkring hälften av 1990 års nivåer,
och utsläppen från industriländer måste minskas med omkring 60–80 %.
EU-kommissionären för miljö,
Stavros Dimas, säger så här:
”Människor tenderar att tro att deras
personliga val inte spelar någon roll i det
stora hela. Men det gör de. Lika mycket
som vi varit orsak till klimatförändringarna
kan vi hjälpa till att vända trenden. Vi
kan alla bidra genom att göra val som
uttrycker respekt för miljön.”
Många företag bidrar genom att försöka producera på ett miljövänligt vis.
Biltillverkare strävar efter att förbättra bränsleeffektiviteten i bilar; en effektivare
bränsleförbränning innebär mindre koldioxid. Titta på dina favoritbilmärkens
hemsidor och se vad de gör för att bekämpa klimatförändringarna.
Vill du lära dig mer? Besök www.eea.europa.eu
Läs mer om Europeiska kommissionens generaldirektorat för miljöfrågor:
http://www.europa.eu.int/comm/environment/climat/home_en.htm
5
Vad kan jag göra för att hjälpa till? Ge ett löfte!
Alla kan spela en roll i kampen mot klimatförändringar.
Läs listan över vad du kan göra med enkla medel.
SKRUVA NER
•
•
•
•
•
•
•
•
Ha det inte för varmt hemma. Genom att sänka temperaturen med 1°C kan du spara
5 % på din familjs energiräkning. 70 % av den energi som används av hushåll går åt
till uppvärmning.
Programmera termostaten hemma så att temperaturen är 17°C då ni sover eller är
ute och 20°C när ni är vakna och hemma.
Spara varmvatten genom att duscha istället för att bada. En kort dusch gör av med
en fjärdedel så mycket energi som ett badkarsbad.
Koka bara den mängd vatten du behöver när du gör en varm dryck.
Vädra hellre kort och effektivt och stäng sen fönstret istället för att ha öppet länge.
Frosta av frysen regelbundet. Du kan spara upp till 30 % av den energi som annars
skulle gå åt.
Ställ inte in din kyl på den kallaste temperaturen. En medeltemperaturen i kylen under
5°C drar bara extra energi utan att hållbarheten på maten förbättras.
Ställ inte in varm mat i kylen. Låt den svalna först och ställ in den sen.
STÄNG AV
•
•
•
•
•
•
6
Glöm inte att släcka lamporna när du inte behöver dem.
Lämna inte din dator, stereo eller TV i standbyläge. En TV använder i genomsnitt
45 % av energin i standbyläge. Om alla européer undvek standbyläget skulle vi
spara tillräckligt med energi för att förse ett land av Belgiens storlek med ström.
Lämna inte din telefon i laddaren när den är färdigladdad. Gör du det går 95 %
av energin till spillo.
Skaffa lågenergilampor. De håller längre och
använder bara en femtedel så mycket energi
som vanliga glödlampor.
Titta på den europeiska energimärkningen
när nya hushållsapparater ska köpas. Välj
apparater med någon av de högsta klasserna
(A, A+, A++). Det är mycket energieffektiva
produkter.
Om du stänger av kranen medan du borstar
tänderna sparar du många liter vatten. Det går
åt energi för att få fram rent kranvatten.
ÅTERVINN
•
•
•
•
•
Ta med en kasse som du kan återanvända istället för att köpa en ny av plast
när du handlar.
Källsortera! Att återanvända aluminiumburkar kräver bara en tiondel så
mycket energi som att nyproducera dem. Att tillverka nytt papper från
gammalt kräver också mycket mindre energi än att nyproducera det från
pappersmassa.
Kompostera allt avfall du kan om du har en trädgård.
Köp produkter utan onödiga förpackningar och köp påfyllningsprodukter när
det är möjligt.
Ta med din lunch i en återanvändbar låda istället för att använda
aluminiumfolie eller papperspåse.
GÅ
•
•
•
•
Gå eller cykla korta avstånd. Undvik att ta moped, motorcykel eller bil.
Undersök om du kan ta tåg eller buss istället för bil om du ska resa långt.
Undvik att flyga om du inte måste. Flygtrafiken släpper ut enorma
mängder koldioxid i atmosfären och är den snabbast växande källan till
koldioxidutsläppen.
Be dina föräldrar att köpa en liten och bränslesnål modell om de funderar
på att köpa bil – de kommer även att spara bensinpengar. Enligt europeisk
lagstiftning måste biltillverkare informera om sina modellers koldioxidutsläpp
och bränsleförbrukning.
YTTERLIGARE AKTIVITETER
•
•
•
•
•
Plantera ett träd i din skola, i din trädgård eller i ditt område! Fem träd tar
upp runt ett ton koldioxid under sin livstid.
Leta efter produkter med den europeiska miljömärkningen, EU-blomman.
Använd så lite papper som möjligt. Kopiera på båda sidorna, använd e-post.
Köp lokalt producerade säsongsvaror. Långa transporter är energikrävande.
Ät mindre kött men mer grönsaker och baljväxter. Köttproduktion är
energikrävande.
7
Håll koll på din kamp mot klimatförändringarna! Varje vecka under sex veckor
ger du dig själv poäng för varje punkt på listan som du lyckas genomföra.
Sammanställ sen resultatet för att se hur många poäng du har fått ihop.
Stäng dörrar och fönster i uppvärmda rum under en
vecka: 5 poäng.
Ta en snabb dusch istället för att bada under en
vecka: 5 poäng.
Tänk dig för innan du öppnar kylskåpsdörren och
håll den inte öppen i onödan. Gör detta under en
vecka: 1 poäng.
Stäng av.
Släck lamporna så ofta du kan. 1 vecka:
5 poäng.
Koppla ur din mobiltelefonladdare när telefonen är
färdigladdad. 1 vecka:
1 poäng.
Stäng av din TV, stereo eller dator. Lämna den inte
i standbyläge.
1vecka: 5 poäng.
Återvinn.
Återvinn glas.
1 vecka: 1 poäng.
Ta med dig en vattenflaska som du kan
återanvända till skolan.
1 vecka: 5 poäng.
Ta med dig en påse som du kan använda flera
gånger när du ska handla.
1 vecka: 5 poäng.
Gå.
Gå, cykla eller använd kollektivtrafik när du ska
någonstans.
För varje km ge dig själv 1 poäng.
Annat.*
*Kolla in hemsidan www.climatechange.eu.com och se vad du mer kan göra.
Dina sammanlagda poäng efter 6 veckor: ...........................................................................................................
Namn och underskrift: .........................................................................................................................................
Vittnen (namn och underskrifter): ........................................................................................................................
8
Vecka 6:
Vecka 5:
Vecka 4:
Vecka 3:
Vecka 2:
Vecka 1:
Skruva ner.
Sänk värmen hemma med 1°C under en vecka:
10 poäng.
Var delaktig hemma, i skolan och i din förening.
Det är roligare om man gör det tillsammans!
•
Gör en affischkampanj som uppmanar
människor att göra små förändringar i sin vardag
som att släcka lampor, gå istället för att köra bil
eller återvinna. Häng upp affischerna i din skola,
på din fritidsgård eller hos din förening.
•
Prata med ledningen på din skola om
miljövänliga lösningar för uppvärmning,
ventilation i klassrummen och andra saker som
kanske kan förbättras.
•
Gör en insamling och donera pengarna till
kampen mot klimatförändring.
9
10
LÖFTE “VI PÅVERKAR KLIMATFÖRÄNDRINGEN”
Vi, elever på ......................................................................................................
(fyll i skola och årskurs) kan påverka klimatförändringen och lovar att bli
ansvarskännande medborgare genom att minska våra koldioxidutsläpp genom
att göra små förändringar av våra vanor.
Datum: ................................................ Land: ..................................................
Skolans adress: ................................................................................................
...........................................................................................................................
...........................................................................................................................
Skolans telefonnummer: ...................................................................................
Lärarens namn: ................................................................................................
Lärarens e-postadress: .....................................................................................
Skicka undertecknade löften till
[email protected]
eller per post till:
European Commission
Environment DG
Information Centre
Office: BU-9 00/11
B-1049 Brussels
Belgium
11
Namnteckningar:
Namn
12
Födelsedatum
Namnteckning
Europeiska kommissionen
DU PÅVERKAR KLIMATFÖRÄNDRINGEN.
Luxemburg: Byrån för Europeiska gemenskapernas officiella publikationer
2007 — 16 s. — 13,5 x 20,2 cm
ISBN 978-92-79-06221-6
KH-78-07-164-SV-C
DU PÅVERKAR KLIMATFÖRÄNDRINGEN.
ISBN 978-92-79-06221-6
