efter bröstcancer- behandling

Hälsa och samhälle
EFTER BRÖSTCANCERBEHANDLING
EN LITTERATURSTUDIE OM
INFORMATIONSBEHOV OCH REAKTIONER
MALIN BECH
BOEL JANSSON
Examensarbete i omvårdnad
Nivå 61-90 p
Sjuksköterskeprogrammet
Januari 2010
Malmö Högskola
Hälsa och samhälle
205 06 Malmö
EFTER BRÖSTCANCERBEHANDLING
EN LITTERATURSTUDIE OM
INFORMATIONSBEHOV OCH REAKTIONER
MALIN BECH
BOEL JANSSON
Bech, M & Jansson, B. Efter bröstcancerbehandling. En litteraturstudie om
informationsbehov och reaktioner. Examensarbete i omvårdnad 15
högskolepoäng. Malmö högskola: Hälsa och samhälle, Utbildningsområde
omvårdnad, 2010.
Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor och varje år
avlider cirka 1500 kvinnor av bröstcancer i Sverige. Diagnosen kommer ofta som
en överraskning och att mista ett bröst gör att kvinnan inte längre känner sig som
en fullvärdig kvinna. Bristande kunskap hos bröstcancerpatienter leder till att de
förlorar kontrollen. För att kunna ta till sig information från sjukvårdspersonalen
behöver denna ges på bästa sätt. Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva
kvinnans upplevda behov och reaktioner efter en bröstcancerbehandling. Metod:
En litteraturstudie som bygger på 10 studier (sju kvalitativa och tre kvantitativa
studier). Artikelsökningen gjordes på PubMed och Cinahl. För att bedöma
kvaliteten på artiklarna användes en granskningsmall. Resultat: Resultat av denna
litteraturstudie är att kvinnor med bröstcancer är i behov av mer information.
Deras informationsbehov möts inte alltid av sjukvårdspersonalen. De fysiska och
psykiska förändringarna påverkar kvinnan negativt efter en
bröstcancerbehandling. Slutsats: För att kvinnan ska acceptera förändringarna
kan en viktig del vara att sjuksköterskan finns där med lämplig information.
Nyckelord: Bröstcancer, information, kvinnor, litteraturstudie, självbild.
2
AFTER BREAST CANCER
TREATMENT
A LITERATURE REVIEW ABOUT
INFORMATION NEEDS AND REACTIONS
MALIN BECH
BOEL JANSSON
Bech, M & Jansson, B. After breast cancer treatment. A literature review about
information needs and reactions. Degree Project 15 Credit points. Malmö
University: Health and Society, Department for nursing, 2010.
Background: Breast cancer is the most common cancer among women and every
year 1500 women in Sweden die because of breast cancer. Often the diagnose
come as a surprise and to lose a breast makes the woman feel less like a fully
adequate woman. The breast cancer patients lack of knowledge leads to a loss of
control. To be able to absorb information given by the health-care personal, it
must be given in the best possible way. Aim: The aim is to describe women’s
perceived needs and reactions after a breast cancer treatment. Method: Based on
10 studies (seven qualitative and three quantitative studies), a literature review
was done. The article search was done on PubMed and Cinahl. To estimate the
studies quality, a review protocol was used. Result: The main conclusion from
this literature review is that women with breast cancer need more information.
Their information needs are not always met by the health-care personal. The
physical and psychical changes affect women negatively after breast cancer
treatment. Conclusion: For acceptance of the changes the women go through, it is
important for the nurse to give appropriate information.
Keywords: Breast neoplasms, information, literature review, self concept, women.
3
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INLEDNING
6
BAKGRUND
Epidemiologi
Patofysiologi
Riskfaktorer
Symtom
Diagnos
Behandling
Att få ett bröstcancerbesked
Stöd efter en bröstcancerdiagnos
Kvinnors tidigare informationsbehov
6
6
6
7
7
7
7
8
8
9
SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR
10
METOD
10
10
12
12
Litteratursökning
Urval
Granskning och analys
RESULTAT
Information
Behandling
Fertilitet och menopaus
Information relaterat till ålder
Bröstrekonstruktion
Sexualitet
Sjuksköterskans uppfattning
Informationskällor
Förändrad självbild
Psykiska förändringar
Fysiska förändringar
DISKUSSION
Metoddiskussion
Litteratursökning
Urval
Granskning och analys
Resultatdiskussion
Information
Förändrad självbild
4
12
12
13
13
14
15
15
15
16
16
16
17
18
18
18
19
19
20
20
22
SLUTSATS
23
23
Framtida forskning
REFERENSER
24
BILAGOR
26
5
INLEDNING
Varje dag insjuknar 15-20 kvinnor i bröstcancer i Sverige. Idag har chansen att bli
botad ökat beroende på att bröstcancer upptäcks tidigare och förbättrade
behandlingsmetoder finns (Nystrand, 2009). Cancerfonden i Sverige har i oktober
varje år en Rosa Bandet kampanj där pengar samlas in för att bekämpa
bröstcancer. År 2009 samlades 47 miljoner kronor in under denna kampanj som
avslutas med Rosa Bandet galan. Pengarna som samlas in går till forskning kring
bröstcancer och för att öka kunskapen om sjukdomen (Cancerfonden, 2009 a).
Cancerfondens Rosa Bandet kampanj har som mål att fler kvinnor och män ska
överleva bröstcancer (Cancerfonden, 2009 b).
Eftersom bröstcancer är en vanlig cancerform hos kvinnor möter
allmänsjuksköterskan ofta dessa patienter. Därför är det viktigt att belysa de
informationsbehov patienterna kan ha för att kunna ge god vård och omvårdnad.
Varje kvinna är unik och hennes livssituation och ålder gör att
informationsbehovet individuellt. Även reaktionen på den förändrade självbilden
till följd av cancerbehandlingen är individuell, vilket bör uppmärksammas.
BAKGRUND
Bakgrunden till denna litteraturstudie är indelad i epidemiologi, patofysiologi,
riskfaktorer, symtom, diagnos, behandling, att få ett bröstcancerbesked, stöd efter
en bröstcancerdiagnos och kvinnors tidigare informationsbehov.
Epidemiologi
I Sverige diagnostiseras ca 6300 nya fall av bröstcancer årligen. Varje år avlider
1500 kvinnor p g a bröstcancer. Detta gör bröstcancer till den vanligaste formen
av cancer hos kvinnor (Almås & Sørensen, 2002). De senaste åren har siffran varit
relativt oförändrad, men med en viss minskning i västvärlden. Ungefär 40 000
kvinnor i Sverige lever med bröstcancer, men är friska efter en tidigare
bröstcancerdiagnos och behandling (Ingvar, 2004). Av de som diagnostiseras med
bröstcancer är fler än hälften över 60 år och färre än 5% under 40 års ålder vid
diagnos (Nystrand, 2009).
Patofysiologi
Bröstcancer kan växa mer eller mindre snabbt och det finns många olika former
av bröstcancer, samt flera olika stadier. Stadium 0 är ett förstadium till
bröstcancer. I detta stadium växer cancern endast i de cellager där den har
uppstått. Vid stadium I har cancern inte har spridits och är mindre än två cm i
diameter vid upptäckt. Stadium II innebär att tumören i bröstet är två-fem cm i
diameter och kan ha spridit sig till lymfkörtlarna. Stadium III innebär att tumören
är fem cm eller större i diameter. Vid stadium IV har tumören spridit sig och
bildat metastaser (Nystrand, 2009). Den vanligaste formen av bröstcancer är
duktal cancer. Då utgår bröstcancern från bröstkörtlarnas körtelrör. Om den
istället utgår från körtellobuli är den av en lubolär typ (Ericson & Ericson, 2009).
6
Riskfaktorer
Några kända riskfaktorer för att utveckla bröstcancer är tidig menarche och sen
menopaus. Det har visat sig att graviditet efter 30 års ålder medför en viss ökad
risk för att utveckla bröstcancer. För kvinnor som använder p-piller under en
längre tid och med start före 20 års ålder, finns en förhöjd risk för utvecklandet av
bröstcancer. Övervikt, högt alkoholintag och rökning medför också en viss
ökning. Att utsätta kroppen för en ökad exposition för radioaktiv strålning ökar
risken för bröstcancer. Om bröstcancer finns hos flera anhöriga ger det en ökad
risk för att utveckla bröstcancer. Det är också känt att om mamma och/eller en
syster haft bröstcancer ökar också risken för en själv att få bröstcancer (Ericson &
Ericson, 2009).
Symtom
Bröstcancer kan ge flera olika symtom. Ett symtom är att kvinnan själv upptäcker
en knuta eller en knöl i bröstet och/eller i armhålan. Det kan komma blodblandad
eller klar vätska från bröstvårtan och kvinnan kan se förändringar på bröstets
kontur och storlek, det uppstår en asymmetri. Andra symtom kan vara att huden
på bröstet blir röd och svullen eller att eksem kan uppkomma omkring
bröstvårtan. Det är viktigt att uppsöka läkare om kvinnan upptäcker något av
dessa symtom eller om förändring av bröstet uppstår. För att kunna upptäcka
dessa förändringar tidigt kan självundersökning av brösten regelbundet utföras.
Vid en självundersökning palperar kvinnan med ett lätt tryck med handen hela
bröstet. Ett lätt tryck med handen palperas bröstet. Detta rekommenderas kvinnan
att göra en gång i månaden efter avslutad menstruation (Almås & Sørensen,
2002).
Diagnos
Bröstcancer diagnostiseras med hjälp av trippeldiagnostik med hjälp av klinisk
undersökning, mammografi samt cellprovstagning. Vid en
mammografiundersökning tas röntgenbilder av bröstkörtlarna. Brösten placeras
mellan två plattor, brösten kläms ihop och en röntgenbild tas. Vid denna
undersökning går det att upptäcka tumörer i bröstet i ett tidigare skede. I Sverige
erbjuds kvinnor som är i åldrarna 45-50 år och upp till 75 år att bli undersökta
med mammografi och kvinnorna blir kallade för mammografiscreening
regelbundet. Cellprovstagning utförs med hjälp av finnålsbiopsi som vägleds med
hjälp av ultraljud. I de fall där en av de tre undersökningarna talar för misstanke
om bröstcancer behövs en biopsi från bröstet tas (Almås & Sørensen, 2002).
Behandling
Det finns olika behandlingsmetoder vid bröstcancer, men den vanligaste metoden
är kirurgi. Det finns två kirurgimetoder, bröstbevarande kirurgi samt avlägsnande
av hela bröstet, en mastektomi. Bröstbevarande kirurgi kan erbjudas då kvinnan
har en tumör som är mindre än 3-4 cm. Då avlägsnas tumören och en del av den
normala vävnaden runt om tumören. Vid mastektomi opereras hela bröstkörteln
bort. Strålbehandling och cytostatika är icke kirurgiska behandlingsmetoder som
kan vara aktuella som tilläggsbehandlingar. Dessa påbörjas då 4-6 veckor efter
operation. Syftet med tilläggsbehandling är att förhindra spridning och
försämring. För att avgöra om tilläggsbehandling är nödvändigt utförs
axillutrymning, då lymfkörtlar från armhålan avlägsnas, vilket ger möjlighet att
fastställa om spridning av cancern förekommit till de kringliggande vävnaderna
(Almås & Sørensen, 2002).
7
Att få ett bröstcancerbesked
Att ta till sig information som ges av sjukvårdspersonal är en process att gå
igenom och tar lång tid. Diagnosen kan ha kommit som en fullständig
överraskning och all energi fokuseras på att fungera och hålla ihop. Kvinnan kan
vara i uppror på insidan, men ändå visa upp en lugn fasad, och därför svara
adekvat på frågor och lyssna på information men som trots allt inte bearbetas hos
kvinnan (Brandberg, 2004).
Det finns mycket oro och rädsla bakom den krisreaktion patienten kan få. En del
beror på rädsla för sjukdomen eller för att få metastaser som ger fysiska
handikapp. Behandlingen är en annan del som patienten kan oroa sig för, till
exempel rädslan för biverkningar. Kvinnan kan även känna sig orolig för sin
sociala och personliga roll och undra över hur och om hon ska kunna fortsätta sitt
vardagliga liv efter behandlingen. En bröstcancerdiagnos ger även fysiska
förändringar, som ärr efter operation samt eventuellt håravfall, vilka innebär
synliga bevis på sjukdomen (Brandberg, 2004). Om det krävs operation så att hela
bröstkörteln opereras bort kan detta upplevas som en stor förlust. Att mista ett
bröst kan betyda att kvinnan inte längre upplever sig själv som en fullvärdig
kvinna och kan ha mycket svårt att dela med sig av dessa känslor. Efter en
operation kan det även vara svårt för kvinnans partner att acceptera att hennes
utseende har förändrats (Almås & Sørensen, 2002).
Den första tiden efter bröstcancerdiagnosen fokuseras mycket kring sjukvården
och det medicinska, och kvinnan kan känna det svårt att tala om oron hon känner
inför det dagliga livet, trots att detta kan vara något hon tänker mycket kring. Hela
hennes kroppsuppfattning kan ha förändras på grund av fysiska och psykiska
påfrestningar till följd av diagnos och av behandling. Ångest och ilska kan uppstå
kring bröstcancerdiagnosen. Tankar kring vad som orsakat cancern och tankar
kring sin egen livsstil kan leda till skuldkänslor och att kvinnan lägger ansvaret
för sitt insjuknande på sig själv, som om hon själv orsakat sin bröstcancer
(Brandberg, 2004).
Stöd efter en bröstcancerdiagnos
När en patient har bristande kunskap om sin sjukdom kan en upplevelse av
otrygghet och maktlöshet uppstå och ge känsla av att ha förlorat kontroll. Under
en sjukhusvistelse kan patienten befinna sig i ett kristillstånd under en kortare
eller längre tid. Det är lätt att patienten känner sig utlämnad då andra fattar
besluten åt denne. En orsak till att människor känner sig hotade är otrygghet. Här
har sjuksköterskans uppgift att göra informationen begriplig för patienten. Det är
viktigt att patienten inte saknar information om behandlingar, sin sjukdom och
undersökningar (Fagermoen, 2002).
Efter att en patient har fått en cancerdiagnos är det vanligt att all kraft läggs på att
hålla känslor och tankar under kontroll. Att hantera de långsiktiga problemen
finns det ingen energi för. Som sjuksköterska är det viktigt att vara där patienten
är och sätta kortsiktiga mål som patienten kan uppfylla. En huvudregel är att
sjuksköterskan ska ha god kommunikation med patienten. Detta skapar trygghet
och är en viktig del i samarbete, men förmedlar även stöd, närhet och
uppmärksamhet. Det är viktigt att ta tillvara på de värdefulla resurserna som
patienten har, det kan vara familj och socialt nätverk (Fagermoen, 2002).
8
Sjukvårdspersonalen måste ge patienten tid att processa information som ges
enligt Brandberg (2004). Detta är viktigt eftersom patienten står inför en rad
beslut som ska tas gällande t ex behandling. Patienter som har fått mer
information har visat sig samarbeta bättre med sjukvården och de anser sig även
mer nöjda med vården. För att patienten ska kunna ta till sig information på bästa
sätt krävs det att sjukvårdspersonalen ser ur patientens perspektiv. Informationen
som sjukvårdspersonalen ger måste vara individuellt anpassad till patienten. Hur
patienten och de anhöriga uppfattar informationen som ges påverkar hur patienten
känner inför sin situation. Att kunna ge hopp och trygghet till patienten är en
viktig del i sjuksköterskans roll (a a). I Kompetensbeskrivning för sjuksköterskor
(Socialstyrelsen, 2005) beskrivs att sjuksköterskan ska ha förmåga att tillvarata
det friska hos patienten.
För att patienten ska kunna ta till sig informationen som måste
sjukvårdspersonalen vara medveten om att det finns problem kring att ge
information till patienter generellt. Dessa är till exempel att sjukvårdspersonal har
en medicinsk grund och erfarenhet som patienten inte har. Patienter tolkar istället
information utifrån sina egna livserfarenheter. En annan mänsklig faktor är
glömska. Det kan vara svårt att minnas mycket viktig information på kort tid
(Brandberg, 2004).
Kontinuitet, i den mån det är möjligt, i behandlingen hjälper patienten att finna
tillit till sjukvårdspersonalen. Detta är tyvärr svårt idag, men kan vara möjligt när
sjukvårdspersonalen arbetar i team kring patienterna (Brandberg, 2004). Här är
det viktigt att som sjuksköterska att vägleda, samordna och informera. Som
sjuksköterska kan man vara till stor hjälp i den psykiska bearbetningen. Som
patient är det viktigt att kunna känna att man kan tala med samma person för att
kunna känna trygghet (Almås & Sørensen, 2002).
Kvinnans reaktioner och känslor måste även tas på allvar av sjukvårdspersonalen.
Känslor som ilska, ångest och skuld måste få uttryckas och det är viktigt att
sjukvårdspersonalen förklarar vad som är kända orsaksfaktorer för att kvinnan inte
ska behöva lägga ansvaret för sitt insjuknande på sig själv. Efter diagnosen kan
ilska uppstå som ett uttryck för orättvisan av att ha insjuknat i cancer (Brandberg,
2004).
Kvinnors tidigare informationsbehov
Luker (1996) belyser kvinnors informationsbehov efter en bröstcancerdiagnos.
Kvinnorna med nydiagnostiserad bröstcancer prioriterade information om
sannolikheten att behandla cancern, information om hur framskriden sjukdomen
var och om den hade spridit sig samt information om behandling. Kvinnorna var
även i behov av annan information som bl a hur stor risken var att någon i
familjen drabbas, sexualitet, information om behandlingarnas biverkningar samt
information om hur bröstcancern påverkar det sociala livet. Vid uppföljningen var
kvinnorna fortfarande i behov av information angående sannolikheten att bli frisk.
Deras största informationskälla var sjukhus konsulten, sjuksköterskan och den
skrivna informationen de erhöll från sjuksköterskan. Kvinnorna såg dessa
informationskällor som användbara.
9
SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR
Syftet med studien är att utifrån vetenskaplig litteratur beskriva kvinnors upplevda
behov och reaktioner efter en bröstcancerbehandling.
Frågeställningar
 Hur upplever kvinnor med bröstcancer den information de får från
sjuksköterskan?
 Hur reagerar kvinnor med bröstcancer på den förändrade självbilden?
METOD
Litteraturstudien är baserad på data från primärkällor enligt Axelsson (2008) och
Polit och Beck (2006).
Litteratursökning
Databaserna som använts vid litteratursökningen är PubMed, Cinahl, SweMed+
och Medline. Vid sökningarna i PubMed och Medline användes MeSH-termer
och vid sökningar i Cinahl användes fritextsökning. En av sökningarna i PubMed
utfördes med fritext istället för MeSH-termer. För varje sökning som gjorts på
PubMed har samma begränsningar använts, detta för att begränsa resultatet. Först
gjordes en pilotsökning enligt Axelsson (2008) för att undersöka om det fanns
relevant vetenskaplig litteratur för ämnet. Denna gjordes genom en fritextsökning
utan begränsningar, för att finna lämpliga sökord som definierar sökningen (a a).
Nyckelord som påträffades vid pilotsökningen och som senare användes vid
litteratursökningen var breast neoplasms, nurse’s role, self concept samt patient
satisfactions, information needs. Alla nyckelord var MeSH-termer förutom
information needs som användes som fritextsökning. Tabell 1 nedan visar
databassökningen.
Tabell 1: Databassökning
Databas
PubMed
Fritextsökning
MeSh
Limits
Antal
träffar
Lästa
abstrakt
Lästa
artiklar
Breast
neoplasms
AND self
concept
Abstract,
humans,
female,
english,
Swedish,
adult: 1944 years,
middle
age: 4564 years
315
130
7
10
Granskade
artiklar
3
Använda
artiklar
2
PubMed
Breast
neoplasms
AND
nurse’s
role
PubMed
Breast
neoplasms
AND
attitudes of
health
personnel
PubMed
Breast
neoplasms
AND
information
services
PubMed
Breast
neoplasms
AND
patient
satisfaction
Cinahl
Breast
neoplasms
AND
sexuality
PubMed
Breast
neoplasms
AND
information
needs
Abstract,
humans,
female,
english,
swedish,
adult: 1944 years,
middle
age: 4564 years
Abstract,
humans,
female,
english,
swedish,
adult: 1944 years,
middle
age: 4564 years
Abstract,
humans,
female,
english,
swedish,
adult: 1944 years,
middle
age: 4564 years
Abstract,
humans,
female,
english,
swedish,
adult: 1944 years,
middle
age: 4564 years
abstract
available,
peer
reviewed
, female,
adult,
middle
aged,
swedish,
english
Abstract,
humans,
female,
english,
swedish,
adult: 1944 years,
middle
age: 4564 years
58
42
11
5
2
228
90
15
4
1
501
265
9
4
1
562
394
14
6
2
266
176
11
7
1
315
200
22
5
1
11
Urval
Inklusionskriterierna för studierna i litteraturstudien baserades på
litteraturstudiens syfte och frågeställningar. Studier publicerade från år 2002
ansågs användbara för att belysa aktuell forskning. Inklusionskriterier var även att
studierna var skrivna på svenska eller engelska. Framförallt har studier baserade
på kvinnor i åldrarna 20 – 65 år med nyupptäckt bröstcancer eftersökts för att
beskriva hur behov och reaktioner hos den unga kvinnan med bröstcancer ser ut.
Dock var detta inte alltid möjligt, och därför inkluderades även studier
innehållande äldre kvinnor. En studie innehållande sjuksköterskors perspektiv
inkluderades även för att belysa detta perspektiv. Studierna skulle vara från
Europa, USA, Kanada och Australien.
Titlarna på alla studier lästes först igenom och därefter lästes abstrakt på
majoriteten av studierna. Abstrakt lästes inte på studier vars titelnamn visade att
studien inte matchade sökningens kriterier. Därefter avgjordes om studien var
relevant för kriterierna, och studier som ansågs vara irrelevanta uteslöts, till
exempel studier utförda enbart på män eller som inte uppfyllde litteraturstudiens
syfte. Dock inkluderades en studie där 12% av deltagarna var män eftersom
studien ansågs relevant i övrigt. Studier vars abstrakt uppfyllde litteraturstudiens
syfte lästes i fulltext. Vid de sista sökningarna hittades studier som lästs tidigare
vilket visade att databaserna var genomsökta. Endast de delar av studierna som
svarar på litteraturstudiens syfte och frågeställningar har användas. Delar som
ansågs irrelevanta togs bort.
Granskning och analys
De studier som ansågs relevanta för syfte och frågeställningar granskades i
fulltext. Av dessa valdes tio artiklar ut som ansågs belysa litteraturstudiens syfte.
Dessa kvalitetsbedömdes (se bilaga 1 och 2) enligt Carlsson och Eimans (2003)
bedömningsmall som modifierats. Kvalitetsbedömningen gjordes av båda
uppsatsförfattarna oberoende av varandra. En fråga som inte var relevant för
litteraturstudiens syfte togs bort ur bedömningsmallen. Enligt Carlsson och Eiman
(2003) kvalitetsbedömdes studierna och kunde få graderingen I-III. Gradering I
innebär att studien fick mellan 80-100% av poängen i kvalitetsbedömningen,
gradering II 70-79 % och gradering III 60-69%. De studier som inte uppnådde
60% uteslöts (a a). Studierna sammanställdes i en matris enligt Willman och
Stoltz (2002) (se bilaga 3). Genom analysering av de valda studierna hittades
gemensamma faktorer som bildade teman. Enligt Axelsson (2008) användes dessa
teman som underrubriker för att skapa grundstruktur.
RESULTAT
Resultatet av de tio artiklarna har sammanställts under rubrikerna information och
förändrad självbild nedan.
Information
Fysiska förändringar till följd av bröstcancerbehandlingen gjorde att kvinnorna
hade många obesvarade frågor. För att lättare hantera bröstcancern behövdes
detaljerad information från hälso- och sjukvården (Landmark et al, 2008).
12
Kvinnornas informationsbehov var stort men enligt Ödling et al (2002) hade
sjuksköterskorna svårt att tillgodose detta.
Majoriteten av kvinnorna i studien av Stephens et al (2007) svarade att de inte var
i behov av ytterligare information än den som de erhållit från sjukhuset. De ansåg
att informationen de fått från bröstcancerspecialister samt från en manual, som
sjukhuset delade ut till alla patienter med bröstcancer, gav tillräcklig information.
Dock visar ett flertal andra studier (Beatty et al, 2008; Gould el al, 2005; Raupach
et al, 2002; Landmark et al, 2008) att kvinnor med bröstcancer har stort behov av
information och vill ha bättre tillgång till denna för att hantera bröstcancern.
Landmark och Wahl (2002) visade att kvinnorna själva ofta var tvungna att vara
drivande genom att vara uppmärksamma och fråga efter nödvändig information.
Behandling
I två studier (Beaver et al, 2006; Beatty et al, 2008) beskrivs kvinnornas behov av
information angående behandling av bröstcancer och problem till följd av denna.
Kvinnorna behövde information om de biverkningar som kan uppstå efter
behandling samt hur dessa kan påverka kvinnan och hennes dagliga liv. Studien
av Beaver et al (2006) visar att detta informationsbehov har minskat hos
kvinnorna 8-12 månader efter bröstcancerdiagnosen. En av kvinnorna i studien av
Stephens et al (2007) beskrev sin rädsla för cellgiftsbehandlingen:
“I’m afraid of losing my strength and losing my hair. The chemotherapy scares
me more than cancer; I’m so afraid of it.“ (s 255)
Kvinnorna i studierna av Raupach et al (2002) och Gould et al (2005) uttryckte
behov av information om tilläggsbehandling. I studien av Gould et al (2005)
ansåg de att de inte fick svar på sina frågor angående effekterna av
tilläggsbehandlingen, som fertilitetsproblem och tidig menopaus. Studien av
Raupach et al (2002) visade att kvinnor under 50 år var i behov av information om
tilläggsbehandling och även i behov av mer information om klimakteriet och
hormonbehandling.
Enligt Raupach et al (2002) tyckte 90% av kvinnorna i studien att information om
återinsjuknande utgjorde det största informationsbehovet. Majoriteten tyckte även
att information om sannolikheten att bli frisk samt risken att någon i familjen ska
drabbas av bröstcancer var viktigt. Trots detta visade studien att kvinnorna 6-30
månader efter diagnos fick mindre informationen kring dessa ämnen. Även
information om bland annat östrogenmediciner och andra läkemedel, hur familjen
påverkas samt var kvinnan kan vända sig vid behov av extra stöd samt
information om lymfödem minskade.
Beaver et al (2006) belyser i sin studie att kvinnor som får telefonrådgivning och
vård på sjukhus upplever att deras informationsbehov blir mött i större
utsträckning än den grupp kvinnor som enbart får vård på sjukhuset. Dock anger
kvinnorna som fått telefonrådgivning att de är i större behov av information om
behandlingsalternativ.
Fertilitet och menopaus
Kvinnorna i studien av Thewes et al (2005) samt Southard och Keller (2008)
ansåg att information om fertilitet och menopaus var viktigt under
bröstcancerbehandlingen.
13
Enligt Thewes et al (2005) var det mera viktigt information om fertilitet vid
bröstcancerdiagnosen och behandlingsmetod skulle väljas än vid andra delar av
processen. Menopausrelaterad information var mer viktigt att få under perioder av
tilläggsbehandling, vid avslutad tilläggsbehandling samt under uppföljning.
Kvinnor i studien av Thewes et al (2005) som upplevde menopaussymtom och
hade hög ångestnivå ville ha generellt mera information och kvinnor med hög
psykologisk stress ansåg att information om menopausrelaterade problem var
mycket viktigt. Kvinnor som undergick endokrin behandling, kvinnor som vid
diagnos planerade att få barn eller inte hade barn och kvinnor som var
ensamstående ansåg även detta vara vikigt. De som ansåg menopausrelaterad
information vara mycket viktigt var kvinnor som vid diagnos planerade att få
barn, kvinnor som undergick endokrin behandling samt kvinnor med sämre
livskvalitet (a a).
I studien av Thewes et al (2005) hade 71% av kvinnorna diskuterat
fertilitetsrelaterade problem med hälso- och sjukvårdspersonal som en del av
bröstcancerbehandlingen. Av dessa hade 45% själva tagit initiativ till samtalet och
54% nämnde att hälso- och sjukvårdspersonalen hade tagit initiativet. Framförallt
ensamstående samt kvinnor utan barn ansåg att information om fertilitet var
mycket viktigt. Menopausrelaterade problem hade diskuterats av 86% av
kvinnorna i studien, varav 37% tagit initiativet till samtalet själva och 60% av
samtalen hade initierats av hälso- och sjukvårdspersonalen. Resultaten av studien
visade att kvinnorna fick mest information kring dessa ämnen från onkologläkare,
men även att de konsulterade ytterligare hälso- och sjukvårdspersonal för
information. Cirka en tredjedel av kvinnorna uppsökte en fertilitetsspecialist och
cirka en fjärdedel av kvinnorna uppsökte en menopausspecialist. Studiedeltagarna
föredrog individuella samtal som metod för att diskutera och få undervisning
kring menopaus och fertilitet. Deltagarna föredrog inte stödgrupper för att
diskutera dessa ämnen (a a).
Information relaterat till ålder
De yngre kvinnorna (< 45 år vid diagnos) i studien av Gould et al (2005)
uppfattade att information till unga kvinnor inte existerade och om det existerade
mötte den inte deras behov. När yngre kvinnor gavs generell
bröstcancerinformation tyckte de att informationen inte passade deras
åldersgrupp. De ansåg att sjukvårdspersonal inte visste tillräckligt om yngre
kvinnor för att kunna ge rätt information. Dessa kvinnor hanterar cancerdiagnos,
behandling och eftervård, samtidigt som de sköter arbete och familj. För att hjälpa
kvinnorna att hitta en utväg igenom detta behövs information och stöd. Bristen av
information till kvinnornas barn och partner uppmärksammades även (a a).
Enligt Raupach et al (2002) uttryckte kvinnor över 69 år mindre specifika
informationsbehov jämfört med kvinnor i åldern 50-69 år. Skillnaden var störst
kring information gällande sexualitet och relationer, bröstrekonstruktion,
klimakteriet och hormonbehandling samt kring utseende. I Thewes et al (2005)
visade resultaten för yngre kvinnor (< 40 år) att de ansåg fertilitetsrelaterad
information vara mycket viktigt.
Kvinnor över 69 år i studien av Raupach et al (2002) fick mindre information om
utseende efter operation och var de kan vända sig för extra stöd. Kvinnor under 50
år fick mindre information om sannolikheten att bli frisk jämfört med kvinnor i
14
åldrarna 50-69 år (a a). Enligt Ödling et al (2002) ansåg sjuksköterskorna att det
var lättare för yngre kvinnor att själva ställa frågor och sen vidarebefordra
informationen till sina anhöriga. De ansåg att information om sjukdomen,
behandling och prognos var viktigare att ge till äldre kvinnor.
Bröstrekonstruktion
I flera studier (Gould et al, 2005; Raupach et al, 2002) tog kvinnorna upp bristen
av information angående bröstrekonstruktion.
Enligt Raupach et al (2002) var bröstrekonstruktion inte ett område som patienter
var i stort behov av att få information om. Endast 36% av deltagarna i studien
ansåg att det var viktigt med information om bröstrekonstruktion medan 41%
ansåg det viktigt att få information om bröstproteser. Viktigt att nämna är dock att
en tredjedel av de svarande ansåg dessa områden som ganska eller extremt
viktiga. Resultaten av studien visade att 6-30 månader efter diagnos gavs även allt
mindre information kring fysiska förändringar samt bröstproteser.
Sexualitet
Kvinnorna i flera studier (Southard och Keller, 2008; Raupach et al, 2002; Gould
et al, 2005; Beaver et al, 2006) angav informationsbehovet kring sexualitet och
förhållanden. I Southards och Keller (2008) studie uppgav endast 17% att deras
sjuksköterska talat om sexualitet och 42% av deltagarna tyckte det var viktigt att
tala med sin sjuksköterska om sexualitet. I studien av Raupach et al (2002) hade
endast 2% av deltagarna fått information om sexualitet och relationer under de
senaste 6 månaderna. Framförallt beskrev ensamstående mammor enligt Gould et
al (2005) en tystnad kring ämnena sexuella dysfunktioner, sexuella förändringar
och sexuell attraktion. Generellt saknade kvinnorna i studien (a a) även svar på
frågor kring hur de kunde relatera till sig själva sexuellt efter behandling. Dock
upplever sjuksköterskorna enligt Beaver et al (2006) att informationsbehovet
angående sexuell attraktion hade blivit mött hos deras patienter.
Deltagarna i studien av Southard och Keller (2008) uttryckte en vilja att kunna
ställa frågor angående sexliv och emotionella förändringar under behandlingen.
Majoriteten av deltagarna ville ha information om de fysiska förändringarna efter
cellgiftsbehandling och operation i samband med sexualitet. Det var därför viktigt
för deltagarna att sjuksköterskan hade kunskap för att vägleda dem, var empatisk
och inte var nedlåtande. En av kvinnorna i studien uppgav det inte var något
bekymmer att tala med sjuksköterskan om sexualitet, men att sjuksköterskan inte
hade tid att sitta ner och prata. Andra deltagare ansåg att information om
sexualitet inte var viktigt, delvis berodde detta på att de ansåg att det var ett ämne
som framförallt gällde yngre patienter (a a).
En tid efter diagnosen hade kvinnorna i studien av Raupach et al (2002) generellt
större informationsbehov, medan behovet av information kring sexualitet och
relationer hade minskat.
Sjuksköterskans uppfattning
Sjuksköterskorna påpekade enligt Ödling et al (2002) att de själva hade brist på
kunskap inom ämnena medicin och omvårdnad samt inom filosofi, psykologi och
religion. De saknade information om hur olika yrkeskategorier arbetade och gav
vård samt vad det fanns för omvårdnadsrutiner i vården av bröstcancerpatienterna.
Även kunskapen om hur andra yrkeskategorier förmedlade information och förde
15
samtal med patienten och hennes anhöriga var liten. Kännedomen om vårdkedjan,
från upptäckten av bröstcancer hos en patient till utskrivning från sjukhuset, var
otillräcklig. Sjuksköterskorna var medvetna om att informationsbehovet hos
bröstcancerpatienterna var stort, men ansåg på grund av sitt eget
informationsbehov att de var otillräckliga och olämpliga att besvara många av
frågorna. En av sjuksköterskorna i studien (a a) uttrycker detta:
”You do not always feel sufficient, if the patients begin to ask question about their
disease – you can only answer a little” (s 82)
Sjuksköterskorna uttryckte att de hoppades att någon annan kunde svara på
patienternas frågor. De som arbetade under natten trodde att sjuksköterskorna som
arbetade under dagen hade svarat på kvinnornas frågor på ett tillfredsställande sätt
(Ödling et al, 2002).
Sjuksköterskorna upplevde att kvinnorna behövde mer information angående
rutiner i samband med den kirurgiska behandlingen, rutiner på avdelningen och
om omvårdnad som ges till kvinnorna (Ödling et al, 2002).
Informationskällor
I Raupach et al (2002) sammanställdes de vanligaste informationskällorna som
kvinnorna utnyttjat under de senaste sex månaderna. Vanligast var information
från kirurgen (60% av 125 svaranden), vilken kvinnorna var nöjda med. De var
även nöjda med information de fått från annan hälso- och sjukvårdspersonal, men
information från stödgrupper för bröstcancer var kvinnorna i studien mest
tillfredsställda med. Information de fått från media var minst tillfredsställande.
Nästan en tredjedel av kvinnorna använde allmänläkare som främsta
informationskälla. En lika stor andel använde böcker och dagstidningar för samma
ändamål. I studien av Beaver et al (2006) var informationen från sjuksköterskan
den viktigaste informationskällan för 80% av kvinnorna i studien.
Förändrad självbild
Den förändrade kroppsbilden har delats in i psykiska och fysiska förändringar.
Resultaten visade att kvinnors medvetenhet av att leva med bröstcancer
inkluderade många olika områden såsom emotionella reaktioner, kroppsliga
fysiska reaktioner, kvinnlig identitet, meningsfulla aktiviteter och det sociala
nätverket (Landmark och Wahl, 2002).
Psykiska förändringar
Psykologiska problem som enligt Southard och Keller (2008) kunde uppstå efter
bröstcancerdiagnos innefattade förberedelsen inför att förlora ett bröst, förändrade
känslor om självet och förändrad självkänsla.
Vid en bröstcancerdiagnos uppstod en krisreaktion (Landmark och Wahl, 2002;
Landmark et al, 2008; Beatty et al, 2008) som gjorde det svårare att hantera det
dagliga livet. Även upplevelsen och förståelsen av andra människor förändrades
(Landmark och Wahl, 2002). Enligt Landmark et al (2008) upplevde kvinnorna att
tiden mellan diagnos och operation var för kort och det gjorde att kvinnorna inte
hann komma ur chocken de fått av diagnosbeskedet utan de var känslomässigt
oförberedda för operationen. De som väntade med operation var rädda för att
cancern skulle spridas till hela kroppen. Samtidigt upplevde kvinnorna i studien
av Landmark och Wahl (2002) en stark livsvilja i början av sjukdomsförloppet.
16
All energi de hade användes för att överleva sjukdomen. Trots detta ansåg de att
det var svårt att föreställa sig hur framtiden skulle komma att se ut (a a).
Efter en bröstcancerdiagnos upplevde många kvinnor rädsla (Landmark et al,
2008; Betty et al, 2008). Kvinnorna i studien av Beatty et al (2008) nämnde att
rädsla, ilska samt förtvivlan uppkom efter diagnos. När kvinnorna, enligt
Landmark (2008) fick bröstcancerdiagnosen uppkom tankar på framtiden och
rädsla för att avlida. Även Stephens et al (2007) studie visade att rädsla och/eller
ångest fanns hos 90% av kvinnorna under den postoperativa tiden vilket då
upplevdes vara det största problemet. Cirka en tredjedel av kvinnorna relaterade
ångesten till den postoperativa behandlingen och en femtedel av dem relaterade
ångesten till osäkerhet kring framtiden. Rädslan var även relaterad till vilken sorts
behandling som behövdes (a a).
Enligt Beaver et al (2006) upplevde gruppen kvinnor som inte fått
telefonrådgivning högre ångest än den grupp som fått telefonrådgivning vid två
tillfällen. Detta visas dock endast vara statistiskt signifikant i ett av två test som
gjordes.
Efter en bröstcanceroperation förändrades förståelsen av den egna kvinnliga
identiteten (Landmark och Wahl, 2002). I Landmark et al (2008) uppgav
kvinnorna att de skulle kunna känna sig lugnare efter behandling om de fick extra
stöd. Att inte vara ensam och vetskapen om att andra har varit igenom samma
situation ökade den egna kunskapen om situationen.
I studien av Beatty et al (2008) belyses rollförändringar. Rollförändringar hemma
till följd av diagnosen uppgavs av alla deltagare i studien. Dessa rollförändringar
ledde till att vanliga sysslor som kvinnan utfört i hemmet kunde behöva
överlämnas till någon annan. Kvinnorna uppgav ett behov att få råd om hur de
skulle kunna fortsätta utföra vardagliga fysiska aktiviteter som att handla, städa
och laga mat. Även den sociala rollen förändrades och ett behov av att kunna
acceptera hjälp och kortsiktiga rollförändringar fanns. Det var viktigt för
kvinnorna att hålla identiteten skild från att vara enbart en patient som överlevt
bröstcancer. Detta inkluderade att kunna behålla en normal livsstil (a a).
Kvinnorna i studien av Beatty et al (2008) upplevde att det var svårt att anpassa
sig till diagnosen eftersom de ansåg att de gjort ”allt rätt”, men ändå fått
bröstcancer. Under behandlingen var upplevelser av isolering, depression,
hjälplöshet och förlorad kontroll vanligt. Kvinnorna upplevde att de blev
övergivna av det medicinska teamet efter avslutad behandling.
Fysiska förändringar
Beatty et al (2008), Landmark och Wahl (2002), Landmark et al (2008) och
Southard och Keller (2008) nämnde att fysiska förändringar förekommer efter en
bröstcancerbehandling. I Beatty et al (2008) beskrev nästan alla studiedeltagare att
någon del av deras kroppsbild hade förändrats av bröstcancern, en sådan
förändring kunde till exempel vara att kvinnan kände sig oattraktiv på grund av
bröstcancern.
Även behandlingen påverkar självbilden enligt Landmark och Wahl (2002). En
behandling som innebär att kvinnan förlorar ett eller båda brösten, en mastektomi,
leder till förändrad självbild. Uppfattningen av den egna kroppen och sättet att se
17
på sig själv ändras. Brösten är ofta förknippade med femininitet och sexualitet,
vilket innebar att förlora brösten kan leda till att kvinnan förlorar femininitet (a a).
Enligt Southard och Keller (2008) påverkar mastektomi även hur kvinnan
definierar sexualitet. En kvinna nämnde att hon känt sig ”trasig” och oattraktiv
sedan hon förlorade sitt bröst och en kvinna i studien av Landmark et al (2008)
uttryckte känslorna kring förändringarna:
”I didn’t want my husband to see me naked, I felt ashamed.” (s 196)
Kvinnorna i studien av Beatty et al (2008) ville försöka fortsätta leva ett normalt
liv trots sjukdom och behandling. De försökte hitta vägar för att öka det
kroppsliga självförtroende och för att känna sig feminina. Detta kunde vara genom
att använda peruk för att dölja hårförlusten samt att lära sig att använda kosmetika
för att dölja biverkningar efter behandlingen.
I Landmark och Wahl (2002) beskrev kvinnorna att de ville hitta sätt att dölja att
de förlorat ett bröst, tillexempel genom att använda en bröstprotes eller en scarf.
Men många kvinnor i studien ansåg att användningen av bröstprotes var svårt på
grund av tekniska och existentiella problem. Dessa problem var oftast lättare att
hantera efter att ha använt bröstprotes en tid. Trots hjälpmedel uppstod det
situationer där det inte var möjligt för kvinnan att dölja förlusten av ett bröst, och i
sådana situationer valde kvinnan att gömma sig själv.
DISKUSSION
Diskussionen är i två delar: metoddiskussion och resultatdiskussion.
Metoddiskussionen är indelad under rubrikerna litteratursökning, urval samt
granskning och analys. Resultatdiskussionen är indelad under rubrikerna
information och förändrad självbild.
Metoddiskussion
En litteraturstudie ansågs vara en relevant metod för examensarbetets syfte. Den
begränsade tidsramen var också en anledning till att denna metod valdes.
Litteratursökning
De första sökningarna gjordes på databasen PubMed eftersom denna var
välbekant för uppsatsförfattarna och där hittades också de flesta studierna som
användes i resultatet. MeSH-termer har används under sökningarna på PubMed,
men det har varit svårt att hitta lämpliga MeSH-termer. Andra databaser som har
provats är Cinahl, Medline och SweMed+, men endast sökningen på Cinahl gav
något resultat. Detta kan bero på bristande kunskap i hur sökningarna görs i de
olika databaserna, men även att sökresultaten inte motsvarat syfte och
frågeställningar. På Cinahl används inte MeSH-termer och gav därför ett mycket
stort sökresultat, men p g a tidsbrist var det inte möjligt att granska hela
sökresultatet. Förväntningarna att hitta studier från alla fyra databaser uppnåddes
därför inte. Detta medförde ett mindre studieurval än förväntat av
uppsatsförfattarna. Därför inkluderades även studier som inte stämde helt överens
med inklusionskriterierna för litteraturstudien.
18
Vid sökning efter tidigare forskning, d v s studier publicerade före 2002, hittades
endast ett fåtal som uppfyllde alla kriterierna, vilket därför gav ett begränsat urval.
Eftersom många abstrakt lästes och många artiklar granskades har detta varit
tidskrävande. Utbudet av studier som uppfyllde litteraturstudiens syfte och
frågeställningar har varit begränsat. Eftersom samma begränsningar har använts
vid alla sökningar på PubMed kan andra studier relevanta för syftet ha missats,
vilket kan vara en svaghet.
Som metod valdes Axelssons (2008) tillvägagångssätt eftersom denna var relevant
och gav god struktur för utformandet av litteraturstudien.
Urval
Denna litteraturstudie innehåller både kvalitativa och kvantitativa studier,
majoriteten är dock kvalitativa studier. Använda studier är publicerade efter år
2002. Genom att använda nyligen publicerade studier gav det en aktuell
uppfattning kring vilken information drabbade kvinnor är i behov av idag.
Eftersom de flesta studier inkluderade kvinnor äldre än 65 år, har det varit svårt
att begränsa sig till kvinnor i åldrarna 20-65 år, därför har även studier som
inkluderar äldre kvinnor använts. På grund av detta har den yngre kvinnans
perspektiv endast till viss del belysts i litteraturstudiens resultat.
Även en studie som inkluderande 12% män använts eftersom den låga andelen
deltagande män inte ansågs ha någon betydelse för resultatet. Dock kan andelen
män i studien ha gett annorlunda resultat jämfört med om enbart kvinnor hade
deltagit, vilket kan vara en svaghet för litteraturstudien. Studien valdes dock att
användas eftersom den ansågs vara mer relevant för syfte och frågeställningar än
andra studier som påträffades vid litteratursökningen som enbart innehöll kvinnor.
Sjuksköterskans perspektiv på kvinnors informationsbehov var inte en del av
syftet i litteraturstudien. Trots detta inkluderades en kvalitativ studie som
undersökte sjuksköterskans uppfattning kring ämnet. Detta gjordes eftersom
uppsatsförfattarna ansåg detta perspektiv vara viktigt att belysa och eftersom detta
visades vara ett perspektiv som återkom under litteratursökningarna. Det valdes
dock att inte vara en del av syftet eftersom meningen med litteraturstudien var att
beskriva kvinnans upplevda behov och reaktioner, istället för sjukvårdens
perspektiv.
De tio studierna som använts i litteraturstudien är utförda i USA, Europa,
Australien och Kanada, vilket uppfyllde litteraturstudiens inklusionskriterier. Av
de valda studierna är en från Sverige och två från Norge. Dessa länder
inkluderades eftersom uppsatsförfattarna ansåg dessa länder ha arbetsförhållanden
som liknar de i Sverige. Dock är detta baserat på uppsatsförfattarnas uppfattning
och jämförelser mellan studierna, och är inte evidensbaserat.
Granskning och analys
För att öka tillförlitligheten på kvalitetsbedömningen har alla använda studier
granskats och analyserats av båda uppsatsförfattarna. Studier som inte svarade på
syfte och frågeställningar exkluderades. Kvalitetsbedömning har gjorts enligt
Carlsson och Eiman (2003) eftersom den bedömts vara utförlig och ge en god
översikt över studierna. En svaghet är dock att tillämpningen av
bedömningsmallen kan tolkas på olika sätt av olika användare, och därför ge
19
väldigt olika grad av kvalitet. Studierna som har använts i litteraturstudien har
bedömts vara av grad I-II. Detta innebär att underlaget för studien anses vara av
god kvalitet, enligt uppsatsförfattarnas kvalitetsbedömning. Dock kan samma
studier ha bedömts annorlunda av andra granskare eller i andra
bedömningsmallar, och detta skulle möjligtvis resultera i ett annat urval av
studier.
Resultatdiskussion
En studie (Stephens et al, 2007) visade att deltagarna fått tillräcklig information
från sjukvårdspersonalen tillsammans med en manual de erhöll. Majoriteten av
övriga studier visade däremot att deltagarnas informationsbehov inte blev mött,
vilket visar på en brist i informationen från sjukvårdspersonalen.
Information
Enligt flera studier behövs mera information om behandling och biverkningar
efter behandling, vilket visar att denna information inte når fram till kvinnorna.
Informationsbehovet kring dessa två ämnen minskar en tid efter diagnos. Detta
kan bero på att kvinnorna finner andra informationskällor, men även på ett
förändrat informationsbehov beroende på var i vårdkedjan kvinnan befinner sig.
Resultatet av litteraturstudien visar bl a att en specifik del av behandlingen,
cellgiftsbehandlingen, skrämde en kvinna mer än själva sjukdomen. Enligt
Kompetensbeskrivning för legitimerade sjuksköterskor (Socialstyrelsen, 2005)
ska sjuksköterskan med omdöme, kunskap och noggrannhet informera och
tillgodose patientens trygghet och välbefinnande vid behandlingar. Eftersom
behandlingen kan vara skrämmande för många patienter kan mer information om
behandlingen hjälpa kvinnan att känna sig tryggare.
Enligt studien av Thewes et al (2005) upplevde kvinnorna som planerade att få
barn och de som inte hade barn att information om fertilitet var viktigt. Därför är
det viktigt att kvinnor får information om detta redan då de får sin diagnos,
eftersom vidare behandling kan påverka fertiliteten. Alla kvinnor bör
uppmärksammas på detta, oavsett sina planer då de får diagnos. Sjuksköterskor
kan även hänvisa kvinnor som behöver mer information till en fertilitetsspecialist.
Framförallt kan detta, enligt litteraturstudiens resultat, vara lämpligt för yngre
kvinnor.
Yngre kvinnor har inte samma typ av behov som äldre kvinnor och de rutiner som
finns bör anpassas efter kvinnans ålder och informationsbehov. Litteraturstudiens
resultat visar dock att information till yngre kvinnor saknas och det kan
ifrågasättas varför. Detta kan bero på sjuksköterskors oförmåga att förmedla
anpassad bröstcancerinformation till kvinnor under 45 år eller på att bröstcancer
vanligen drabbar kvinnor över 60 års ålder (Nystrand, 2009) och att det därför inte
finns information anpassad till yngre kvinnor tillgänglig för sjuksköterskan.
Enligt studien av Raupach et al (2002) har kvinnor över 69 år ett minskat
informationsbehov angående bröstrekonstruktion och utseende efter kirurgisk
behandling, men uppger samtidigt att de saknar tillräcklig information. Därför är
det viktigt att sjuksköterskor inte generaliserar vad olika kvinnor har för
informationsbehov eller tar för givet att äldre kvinnor inte vill ha information om
bröstrekonstruktion. Att göra en bröstrekonstruktion kan vara viktigt för kvinnan
oavsett ålder.
20
Kvinnors informationsbehov är störst den första tiden efter diagnos. Enligt Beaver
et al (2006) hade informationsbehovet minskat 8-12 månader efter diagnos. Detta
kan bero på att kvinnorna själva finner informationskällor utöver hälso- och
sjukvårdspersonal. Studien av Raupach et al (2002) visade att böcker och
tidningar var informationskällor som användes, men även stödgrupper sågs som
en användbar informationskälla. Även egna upplevelser, som att ha genomgått
behandling, kan ha gett ökad kunskap som minskat behovet av information. Men
det kan vara svårt för kvinnor utan egen hälso- och sjukvårdsutbildning att avgöra
om informationen från böcker och tidningar är lämplig och korrekt.
De studiedeltagare som fick telefonrådgivning ansåg i större utsträckning att deras
informationsbehov blev mött. För att möta flera patienters informationsbehov kan
telefonrådgivning vara en resurs att ta till vara. Genom att hälso- och sjukvården
utnyttjar nya vägar för kommunikation, såsom internet, kan patientens möjlighet
att ställa frågor till sjukvårdspersonal öka. Trovärdigheten ökar genom att en
legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal ger denna.
Enligt Thewes et al (2005) föredrog inte kvinnorna att diskutera i stödgrupper,
men enligt Raupach et al (2002) var informationen kvinnorna fick från
stödgruppen mycket bra. Det framgår inte av Thewes et al (2005) studie om
deltagarna provat att delta i en stödgrupp eller inte. En motvilja kan finnas inför
att diskutera något som är privat, såsom en sjukdom, tillsammans med andra. Men
eftersom det finns studieresultatet som visar att stödgruppsdeltagare är mycket
nöjda med informationen de fått därifrån kan detta vara ett lämpligt sätt för fler
bröstcancerpatienter att få större kunskap och känna sig tryggare. Detta bör därför
föreslås av sjukvårdspersonalen, som även kan berätta för patienten var hon kan
vända sig.
Få sjuksköterskor diskuterade sexualitet med bröstcancerpatienterna, men enligt
Southard och Keller (2008) ville nästan hälften av deltagarna ha information om
detta. Dock kan detta vara missvisande eftersom även män deltagit i studien. Om
endast kvinnor deltagit hade kanske detta informationsbehov varit större eller
mindre. Informationsbehovet var enligt studien stort relaterat till förändringarna
patienterna genomgår, både fysiskt och psykiskt. Detta kan bero på att
sjuksköterskan upplevde att annan information var viktigare att förmedla under
den korta informationstiden. Men flera studiedeltagare ansåg att ämnet var viktigt
och saknade information om hur de kunde relatera till sig själva sexuellt efter
behandlingen. En del deltagare ansåg inte att ämnet var viktigt, men om
sjuksköterskan tagit upp ämnet hade eventuella frågor kunnat besvaras så att flera
patienters informationsbehov möts.
Sjuksköterskorna i studien av Ödling et al (2002) uttryckte att de har bristande
kunskap inom ämnena omvårdnad och medicin. Enligt Kompetensbeskrivning för
legitimerade sjuksköterskor (Socialstyrelsen, 2005) ska sjuksköterskan ha
kunskap inom dessa områden. Sjuksköterskorna är medvetna om patienternas
informationsbehov, men ansåg att deras eget informationsbehov var för stort för
att kunna svara på patienternas frågor. För att kunna ge relevant information
behöver sjuksköterskor ha större kunskap om informationsbehov, medicinsk
kunskap och kunskap om hur vårdkedjan fungerar. Hade de haft denna kunskap
hade de kunnat möta kvinnornas informationsbehov på ett bättre sätt.
21
Vid jämförelse mellan tidigare forskning kring kvinnors informationsbehov i
studien av Luker et al (1996) och senare studier, framkommer att dessa inte
avsevärt förändrats. Detta visar att kvinnor har behov av information om ungefär
samma ämnen idag som kvinnor hade för över ett decennium sedan. Studien visar
att informationskällor som används av kvinnor med bröstcancer har förändrats
något över tid, vilket kan bero på att kvinnor idag har större möjligheter att på
egen hand finna lämplig information bl a med hjälp av internetanvändning.
Förändrad självbild
Enligt flera studier (Landmark och Wahl, 2002; Landmark et al, 2008; Beatty et
al, 2008) befinner sig kvinnan i en krisreaktion efter bröstcancerdiagnosen.
Att få en bröstcancerdiagnos betyder inte enbart att drabbas av en sjukdom, utan
innebär även rädsla för att avlida samt ångest över framtiden. Rädsla är vanligt
hos kvinnor efter en bröstcancerdiagnos (Landmark och Wahl, 2002; Beatty et al,
2006) och är ofta även relaterad till behandling av cancern. En del patienter
upplevde att tidsperioden mellan cancerbeskedet och operation var för kort vilket
gav upphov till rädsla, men detta upplevde även kvinnor som väntade med
operation. Därför är det viktigt för sjukvårdspersonalen att vara uppmärksamma
på kvinnans känslor och ge rätt information. Sjukvårdspersonalen kan reducera
kvinnors rädsla genom anpassat stöd och information. Sjuksköterskan ska enligt
Kompetensbeskrivning för legitimerade sjuksköterskor (Socialstyrelsen, 2005)
kunna tillgodose patienters psykiska omvårdnadsbehov.
Eftersom sjukdomen innebär rollförändringar är det viktigt för kvinnor att behålla
ett normalt liv. Sjukvårdspersonalen bör uppmärksamma att de inte enbart vill bli
sedda som en patient. För att kunna ge individuellt anpassad vård och omvårdnad
krävs att sjuksköterskor ser människan bakom diagnosen. En del kvinnor
upplevde att de blev övergivna av det medicinska teamet när deras behandling
avslutades. Detta hade kanske inte upplevts på samma sätt av kvinnorna om de
hade blivit introducerade t ex i en stödgrupp för bröstcancerpatienter. Detta styrks
av att Landmark et al (2008) beskriver att kvinnorna hade känt sig lugnare om de
fått extra stöd och haft vetskapen om att andra har varit i samma situation.
Den kvinnliga identiteten förändras efter en bröstcancerdiagnos. Efter en
mastektomi förlorar kvinnan bröstet och efter tilläggsbehandlingen förlorar hon
även sitt hår. Enligt Landmark och Wahl (2002) försökte kvinnorna dölja de
kroppsliga förändringar som behandlingen innebar. Sjuksköterskor kan hjälpa
kvinnor att acceptera och dölja dessa förändringar efter de behov kvinnan har,
samt att ge råd för hur kvinnor kan hantera det dagliga livet med kroppsliga
förändringar.
22
SLUTSATS
Denna litteraturstudie är baserad på tio tidigare utförda studier som belyser
kvinnors informationsbehov och de fysiska och psykiska förändringarna vid
bröstcancer. Studierna som använts i resultatet utfördes i olika länder och visar
många lika resultat. Syftet med litteraturstudien var att beskriva kvinnors
upplevda behov och reaktioner efter en bröstcancerbehandling.
Resultatet av litteraturstudien visar att information till kvinnor med bröstcancer
behöver vara mer individuellt anpassad. Detta kan utföras genom att
sjuksköterskan är lyhörd och diskuterar med kvinnan vilken information som är
viktig för henne. Detta behöver diskuteras vid flera tillfällen eftersom kvinnans
informationsbehov ändras över tid.
Om sjuksköterskor blir medvetna om kvinnors informationsbehov vid bröstcancer
kan det vara lättare att möta behovet. Trots att informationsbehovet är stort
framkommer det att sjuksköterskan inte har tillräckligt med kunskap för att
tillgodose behovet. De yngre kvinnorna saknar information och behöver
information anpassad för sin åldersgrupp.
För att en kvinna med bröstcancer ska kunna acceptera förändringar efter
behandling så är det viktigt att som sjuksköterska ge lämplig information och
stödja kvinna. Sjuksköterskan kan hjälpa kvinnan att hantera situationen. Kvinnor
upplever rollförändringar och att de inte längre kan hantera sin vardag.
Framtida forskning
Som vägledning för vidare forskning om informationsbehovet vid bröstcancer kan
en empirisk studie vara lämplig för att få en aktuell bild över hur
informationsbehovet ser ut lokalt. Det hade även varit intressant att få en aktuell
bild över sjuksköterskornas upplevelser av problemet.
Det behövs ytterligare forskning angående yngre kvinnors informationsbehov för
att kunna utforma lämplig information.
Det kan även vara intressant att undersöka nya vägar att förmedla information
eftersom tekniken har gjort framsteg för kommunikationen. Allmänheten har
numera stor tillgång till datorer, internet och telefon.
23
REFERENSER
Almås, H & Sørensen, M E (2002) Omvårdnad vid bröstcancer. I: Almås, H (Red)
Klinisk omvårdnad 1. Stockholm: Liber. S 271-283.
Axelsson, Å (2008) Litteraturstudie. I: Granskär, M & Höglund-Nielsen, B (Red)
Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. Lund:
Studentlitteratur. S 173-188.
Beatty, L et al (2008) The psychosocial concers and needs of a women recently
diagnosed with breast cancer: a qualitative study of patient, nurse and
volunteer perspectives. Health expectations, 11, 331-342.
Beaver, K et al (2006) Meeting the information needs of women with breast
cancer: Piloting a nurse-led intervention. European journal of oncology
nursing, 10, 378-390.
Brandberg, Y (2004) Cancerbeskedet och psykologiska reaktioner. I: Jönsson, P-E
(Red) Bröstcancer. Södertälje: AstraZeneca Sverige. S 281-293.
Cancerfonden (2009 a) Hit går pengarna
>http://www.cancerfonden.se/sv/Rosabandet/Stod-oss/Hit-gar-pengarna/<
2009-12-01.
Cancerfonden (2009 b) Om rosa bandet kampanjen
>http://www.cancerfonden.se/sv/Rosabandet/Veta-mer/Det-Rosa-Bandet/<
2009-12-01.
Carlsson, S & Eiman, M (2003) Evidensbaserad omvårdnad (Rapport nr 2).
Malmö högskola: Hälsa och samhälle.
Ericson, E & Ericson, T (2009) Medicinska sjukdomar. Specifik omvårdnadMedicinsk behandling - Patofysiologi. Tredje upplagan. Danmark:
Studentlitteratur.
Fagermoen, M S (2002) Patientundervisning. I: Almås, H (Red) Klinisk
omvårdnad 1. Stockholm: Liber. S 12-30.
Gould, J, et al (2005) ’Nothing fit me’: nationwide consultations with young
women with breast cancer. Health Expectations, 9, 158-173.
Ingvar, C (2004) Bröstkirurgi. I: Andersson, R et al (Red) Kirurgiska sjukdomar
patofysiologi behandling specifik omvårdnad. Lund: Studentlitteratur. S
185-195.
Landmark, B T & Wahl, A (2002) Living with newly diagnosed breast cancer: a
qualitative study of 10 women with newly diagnosed breast cancer.
Journal of Advanced Nursing, 40(1), 112-121.
24
Landmark, B T, et al (2008) Women with newly diagnosed breast cancer and their
perceptions of needs in a health-care context. Journal of Clinical Nursing,
17(7b), 192-200.
Luker, K A, et al (1996) Information needs and sources of information for women
with breast cancer: a follow-up study. Journal of Advanced Nursing, 23,
487-495.
Nystrand, A (2009) Om bröstcancer. >http://www.cancerfonden.se/sv/Omcancer/Cancersjukdomar/Brostcancer/< 2009-09-29.
Polit, D F & Beck, C T (2006) Essentials of Nursing Research. Methods,
Appraisal, and Utilization (6th editon). Philidelphia: Lippincott.
Raupach, J C.A. et al (2002) Information and support for women following the
primary treatment of breast cancer. Health expectations, 5, 289-301.
Socialstyrelsen (2005) Kompetens beskrivning för legitimerade sjuksköterskor.
Stockholm: Socialstyrelsen.
Southard, Z N & Keller, J (2008) The importance of assessing sexuality: a patient
perspective. Clinical Journal of Oncology Nursing, 13(2), 213-217.
Stephens, P A et al (2007) Identifying the Educational Needs and Concerns of
Newly Diagnosed Patients With Breast Cancer After Surgery. Clinical
Journal of Oncology Nursing, 12(2), 253-258.
Thewes, B B et al (2005) Fertility- and menopause- related information needs in
younger women with a dignosis of early breast cancer. Journal of Clinical
Oncology, 23(22), 5155-5165.
Willman, A & Stoltz, P (2002) Evidensbaserad omvårdnad. Lund:
Studentlitteratur.
Ödling, G et al (2002) Care of women with breast cancer on a surgical ward:
nurses’ opinions of the need for support for women, relatives and
themselves. Journal of Advanced Nursing, 39(1), 77-89.
25
BILAGOR
Bilaga 1: Kvalitetsprotokoll för kvalitativa studier
Bilaga 2: Kvalitetsprotokoll för kvalitativa studier
Bilaga 3: Matriser
26
Bilaga 1
Modifierat bedömningsprotokoll för kvalitativa studier (Carlsson &
Eiman 2003)
Poängsättning
0
1
2
3
Abstrakt (syfte, metod, resultat)
Saknas
1/3
Knapphändig
2/3
Samtliga
Introduktion
Saknas
Medel
Välskriven
Tydligt
Syfte
Metod
Metodval adekvat till frågan
Metodbeskrivning
(repeterbarhet möjlig)
Triangulering
Urval (antal, beskrivning,
representativitet)
Bortfall
Bortfall med betydelse för
resultatet
Kvalitet på analysmetoden
Etiska aspekter
Resultat
Frågeställning besvarad
Resultatbeskrivning
(Redovisning, kodning etc.)
Tolkning av resultatet
(citat, kod, teori etc.)
Diskussion
Problemanknytning
Diskussion av
egenkritik och felkällor
Anknytning till tidigare forskning
Slutsats
Överensstämmelse med resultat
(resultatets huvudpunkter belyses)
Ogrundade slutsatser
Ej angivet
Otydligt
Medel
Ej angivet
Ej relevant
Relevant
Ej angiven
Saknas
Ej
acceptabel
Ej angivet
Analys
saknas/ Ja
Saknas
Ej angivna
Knapphändig
Finns
Medel
Utförlig
Låg
>20 %
Medel
5-20 %
God
<5%
Nej
Låg
Angivna
Medel
Hög
Nej
Ja
Saknas
Ej
acceptabel
Otydlig
Medel
Tydlig
Låg
Medel
God
Saknas
Otydlig
Medel
Tydlig
Saknas
Låg
God
Saknas
Låg
Medel
God
Slutsats
saknas
Finns
Låg
Saknas
Medel
God
p
Total poäng (max 45p)
p
p
p
p
%
Grad
Grad I:80 %
Grad II: 70 %
Grad III: 60 %
Titel
Författare
27
Bilaga 2
Modifierat bedömningsprotokoll för kvantitativa studier (Carlsson &
Eiman, 2003)
Poängsättning
0
1
2
3
Abstrakt (syfte, metod, resultat)
Saknas
1/3
2/3
Samtliga
Introduktion
Saknas
Knapphändig
Medel
Välskriven
Ej angivet
Otydligt
Medel
Tydligt
Ej angivet
Ej relevant
Relevant
Ej angiven
Saknas
Ej
acceptabel
Ej angivet
Analys
saknas/ Ja
Saknas
Ej angivna
Knapphändig
Finns
Medel
Utförlig
Låg
>20 %
Medel
5-20 %
God
<5%
Nej
Låg
Angivna
Medel
Hög
Nej
Ja
Saknas
Otydlig
Medel
Tydlig
Saknas
Ej
kontrollerat
Ej
acceptabel
Mindre bra
Bra
Kontrollerat
Låg
Medel
God
Saknas
Otydlig
Medel
Tydlig
Saknas
Saknas
Låg
Låg
God
Medel
God
Slutsats
saknas
Finns
Låg
Saknas
Medel
God
Syfte
Metod
Metodval adekvat till frågan
Metodbeskrivning
(repeterbarhet möjlig)
Triangulering
Urval (antal, beskrivning,
representativitet)
Bortfall
Bortfall med betydelse för resultatet
Kvalitet på analysmetoden
Etiska aspekter
Resultat
Frågeställning besvarad
Resultatbeskrivning
(Redovisning, kodning etc.)
Statistisk analys
(Beräkningar, metoder, signifikans)
Confounders
Tolkning av resultatet
Diskussion
Problemanknytning
Diskussion av
egenkritik och felkällor
Anknytning till tidigare forskning
Slutsatser
Överensstämmelse med resultat
(resultatets huvudpunkter belyses)
Ogrundade slutsatser
p
Total poäng (max 44p)
Grad I: 80 %
Grad II: 70 %
Grad III: 60 %
Titel
Författare
p
p
p
p
%
Grad
28
Bilaga 3
Författare
År
Land
Beatty, L et al
2008
Australien
Titel
Syfte
Metod
Deltagare
(bortfall)
Resultat
Kvalitet
The psychosocial
concerns and
needs of women
recently
diagnosed with
breast cancer: a
qualitative study
of patient, nurse
and volunteer
perspectives.
Syftet var att kvalitativt
identifiera problem och
behov hos
australiensiska kvinnor
med diagnostiserad
bröstcancer.
Kvalitativa fokusgrupp
intervjuer som
videoinspelades.
Tre kategorier av deltagare
bildade fokusgrupperna:
patienter, kvinnor med
nyligen diagnostiserad
bröstcancer, cancer
sjuksköterska och volontärer
som erbjuder stöd till
kvinnor med bröstcancer.
Deltagarna fick hem en
guide över åtta ämne/frågor.
n=34
(9 patienter)
Fem teman framställdes
under analysen:
 Hantera
biverkningar
 Självuppfattnings
förändringar
 Stress och
anpassnings
reaktioner
 Ta hand om andra
 Överlevnad
Grad II
Det finns vissa skillnader
mellan de olika
kategorierna, men det
fanns en enighet om
psykosociala problem
och behov.
Författare
År
Land
Beaver, K et al.
2006
Storbritannien
Titel
Syfte
Metod
Deltagare
(bortfall)
Resultat
Kvalitet
Meeting the
information
needs of women
with breast
cancer: Piloting
nurse-led
intervention.
Syftet med denna studie
var att undersöka
genomförbarheten och
acceptans av
sjuksköterskeledd
intervention, via
telefon, för att möta
informationsbehovet
hos kvinnor med
bröstcancer.
En icke randomiserad
kontrollerad studie.
Data samlades in genom
halvstrukturerade intervjuer
vid två tillfällen (3 månader
respektive 8-12 månader
efter bröstcancerdiagnos).
Kontrollgruppen fick vård
bestående av vanliga
rutinbesök i sjukvården.
Interventionsgruppen fick
samma vård som
kontrollgruppen samt
telefon intervention som
administrerades vid två
tillfällen (2 månader resp. 812 månader efter
bröstcancerdiagnos).
Även sjuksköterskor blev
intervjuade.
n=135 vid
första
intervjun,
n=127 vid
andra
intervjun.
Kvinnorna i
interventionsgruppen
använder sin sjuksköterska
som informationskälla.
Vid första intervjun
upplevde kvinnorna i både
kontrollgruppen och
interventionsgruppen att
information om kvinnan
kommer bli frisk,
spridning av cancern och
biverkningar på
behandlingar var viktigt.
Vid andra intervjun var
kvinnornas
informationsbehov skilda
mellan grupperna.
Kvinnorna i
kontrollgruppen uttryckte
ett större behov av
information än
interventionsgruppen.
Grad I
30
(Vid första
intervjun
91, vid
andra
intervjun 8)
Författare
År
Land
Gould, J et al.
2005
Kanada
Titel
Syfte
Metod
Deltagare
(bortfall)
’Nothing fit
me’: nationwide
consultations
with young
women with
breast cancer.
Att undersöka
informationen och
upplevelsen av stöd,
behov och
rekommendationer vid
geografiska skillnader
hos unga kvinnor med
bröstcancer i Kanada.
Kvalitativ studie.
n=65
Kvinnorna rekryterades via bl a kvinnor
tidningsannonser, the Canadian (0)
Breast Cancer Networks
nyhetsbrev, stödgrupper för
bröstcancer och
behandlingscenter för cancer.
Deltagarnas uttalanden
dokumenterades på
anteckningsblock, bandspelare
och i fältanteckningar.
Kvinnorna som deltog i studien
var diagnostiserade med
bröstcancer vid eller innan 45
års ålder och studien utfördes
när de var 1-5 år efter diagnos.
31
Resultat
Kvalitet
Att vara ung påverkade
diagnos, behandling och
eftervård. Problemen
kvinnorna hade kunde
jämföras med de problem
som andra kvinnor som
överlevt bröstcancer hade.
Studiens övergripande
tema som fångade hur
unga kvinnor kände om
information, stöd och
program/service efter
bröstcancerdiagnosen var
”inget passar mig”.
Grad I
Författare
År
Land
Landmark, B T
& Wahl, A
2002
Norge
Titel
Syfte
Metod
Deltagare
(bortfall)
Livning with
newly diagnosed
breast cancer: a
qualitative study
of 10 women
with newly
diagnosed breast
cancer.
Syftet var att beskriva
10 kvinnors
erfarenheter av att leva
med bröstcancer.
En kvalitativ studie som
n=10
influerats av grounded theory. (0)
Öppna, djupgående intervjuer
som följde riktlinjer för att ge
stuktur till samtalet.
Intervjuerna utfördes på ett
kontor och varade från 90
minuter till 3 timmar, med ett
medelvärde på 2 timmar.
Intervjuerna var
bandinspelade.
32
Resultat
Kvalitet
Resultat visade att leva
med bröstcancer
innefattade olika
erfarenheter relaterade till
fysiska, psykosociala,
sociala och existentiella
problem.
Kvinnans vilja att leva
framträdde som ett centralt
tema i relation till hur
kvinnan upplevde att leva
med bröstcancer.
Kvinnorna reagerade olika
på effekterna av
behandlingen.
Förändringarna var
relaterat till de fysiska
omständigheterna som att
förlora ett bröst. Förlusten
av ett bröst kan förändra
kvinnans sätt att se på sig
själv.
Grad I
Författare
År
Land
Landmark, BT
et al.
2008
Norge
Titel
Syfte
Metod
Deltagare
(bortfall)
Resultat
Kvalitet
Women with
newly diagnosed
breast cancer
and their
perceptions of
needs in healthcare context.
Att undersöka hur
kvinnor med
nydiagnostiserad
bröstcancer upplever
sina behov i en hälsooch sjukvårds kontext.
Kvalitativa gruppintervjuer.
En grupp av 7 kvinnor och
två forskare träffades en gång
varannan vecka mellan
september och december
2004, total sex gånger. Alla
diskussioner spelades in på
band och transkriberade. En
öppen tema guide användes
för att bilda struktur. Detta
gjordes för att få en djupare
förståelse i hur kvinnor med
nydiagnostiserad bröstcancer
uppfattar sina behov i ett vård
sammanhang, behov relaterat
till deras dagliga liv.
n=7
(1)
Två övergripande resultat
framträdde till följd av
diagnos och behandling:
 Behovet av
kunskap
 Behovet av
psykosocialt stöd.
Dessa behov är relaterade
till fysiska, känslomässiga
och sociala perspektiv.
Dessa tre perspektiv
visade sig vara förenad,
och påverkade sättet
kvinnorna beskrev sina
behov.
Grad I
33
Författare
År
Land
Raupach, J C.A.
et al.
2002
Australien
Titel
Syfte
Metod
Deltagare
(bortfall)
Resultat
Information and
support for
women
following the
primary
treatment of
breast cancer.
Syftet var att undersöka
behovet och
användandet av stöd
och information vid
bröstcancerbehandling.
Kvantitativ
tvärsnittsstudie.
Åldern på deltagarna var
mellan 24-90 år.
Vid datainsamlingen var
det mellan 6-30 månader
sedan kvinnorna blivit
diagnostiserade med
bröstcancer.
Undersökningen innehöll
148 frågor, 140 slutna och
8 öppna.
n=217
(49)
Kvinnor rapporterade ett högt Grad II
behov av information
angående en rad frågor efter
bröstcancerbehandlingen.
94% av kvinnorna utgav sig
för att ha ett stort behov av
information gällande ett eller
fler problem, speciellt hur de
känner igen återinsjuknande,
möjligheten att bota
bröstcancern och risken för
att kvinnans familj ska
drabbas. Enbart en liten del
av kvinnorna fick denna
information.
Kvinnornas största
informationskälla var
kirurgen. Den information
kvinnorna erhåll från kirurgen
och annan hälso- och
sjukvårdspersonal upplevde
kvinnorna tillfredställande.
34
Kvalitet
Författare
År
Land
Southard, N Z
& Keller, J
2008
USA
Titel
Syfte
Metod
Deltagare
(bortfall)
The importance
of assessing
sexuality: a
patient
perspective.
Att diskutera sexualitet
utifrån cancerpatienters
perspektiv.
Kvalitativ studie, utfördes n=52
som enkätundersökning.
(3)
Två frågor var ja/nej
frågor och tre frågor var
öppna.
46 deltagare var kvinnor, 6
deltagare var män.
35
Resultat
Kvalitet
Kvinnorna upplevde att
Grad II
mastektomi påverkade deras
sätt att definiera sexualitet.
Att förlora ett bröst gjorde att
kvinnorna kände sig
förstörda. Håravfall var ett
annat problem för kvinnan.
42% av deltagarna tyckte att
det var viktigt att prata med
sin sjuksköterska om
sexualitet, men enbart 17%
svarade att deras
sjuksköterska tog upp
sexualitet.
Författare
År
Land
Stephens, PA et
al.
2007
USA
Titel
Syfte
Metod
Deltagare
(bortfall)
Resultat
Kvalitet
Identifying the
Educational
Needs and
Concerns of
Newly
Diagnosed
Patients With
Breast Cancer
After Surgery.
Att identifiera
undervisningsbehov
och problem hos
nydiagnostiserade
patienter med
bröstcancer efter
operation.
Kvalitativ telefonintervju.
Patienterna som
inkluderades i studien
hade genomgått operation
för bröstcancer och blev
kontaktade en vecka efter
operation.
Tre öppna frågor ställdes
till deltagarna och under
telefonsamtalen skrevs
anteckningar.
n=225
(26)
Rädsla för återinsjuknande
och ångest för postoperativ
behandling fanns hos 65%.
Kvinnornas ångest var
relaterat till postoperativ
behandling (31%) och
framtiden (20%). De
upplevde rädsla för
metastaser och
återinsjuknande (39%).
Majoriteten av deltagarna
upplevde att de fått den
information de behövde.
Grad II
36
Författare
År
Land
Thewes, B B et
al
2005
Australien
Titel
Syfte
Metod
Deltagare
(bortfall)
Resultat
Kvalitet
Fertility- and
menopauserelated
information
needs of
younger women
with a diagnosis
of early breast
cancer.
Syftet med studien var
att undersöka fertilitets
och menopaus
relaterade
informationsbehov
bland unga kvinnor
med diagnostiserad
bröstcancer.
Kvantitativ studie.
Deltagarna fyllde i ett
skickat frågeformulär.
n=228
(47)
Kvinnorna uttryckte att det
var viktigare att få
information om fertilitet än
om menopaus vid diagnos
och behandling.
Vid behandling,
tilläggsbehandling och
uppföljning upplevde
kvinnorna att det var
viktigare att få information
angående menopaus än
fertilitet.
Kvinnornas främsta
informationskälla var
sjukvårdspersonalen.
Grad II
Kvinnorna var < 40 år vid
diagnos och det var 6-60
månaders sedan
kvinnornas
bröstcancerdiagnos.
37
Författare
År
Land
Ödling, G et al
2002
Sverige
Titel
Syfte
Metod
Deltagare
(bortfall)
Resultat
Kvalitet
Care of women
with breast
cancer on a
surgical ward:
nurse’s opinions
of the need for
support for
women,
relatives an
themselves
Syftet var att beskriva
sjuksköterskans åsikter
om behov av
omvårdnad och stöd
hos kvinnor och deras
anhöriga i samband
med kirurgisk
behandling av
bröstcancer samt
sjuksköterskors egna
behov av stöd.
Kvalitativ studie.
Öppna frågor användes
under intervjun med
sjuksköterskorna.
Intervjun tog mellan 10
och 50 minuter och
spelades även in på band.
Sjuksköterskorna var
mellan 21-61 år och hade
arbetat på avdelningen
under 6 månader till 30 år.
9 av sjuksköterskorna
arbetade bara natt.
n=33
(1)
Resultatet presenteras i två
delar; vad sjuksköterskan
anser att kvinnors behov är
samt hur sjuksköterskan ska
kunna möta patienters och
anhörigas behov.
Större delen av deltagarna
rapporterade att kvinnorna
och deras anhöriga var i
behov av information och av
att prata med
sjukvårdspersonalen.
Sjuksköterskorna upplevde
att de hade ingen eller endast
liten erfarenhet av att ge den
information kvinnor och
deras anhöriga var i behov
av.
Grad I
38