Livsviktigt
NR 5 • 2016
För Sveriges Livsmedelshandlare
Sju
Tem
a
ksk
r
ivni
ng
Stoppa sjukskatten för företagare
Sjuklön för kosmetisk operation - rätt eller fel?
Trender inom produktion och konsumtion av mat
Innehåll • nr 5 | 2016
6
Globala konsumenttrender utvecklas i takt med den
snabba teknikutvecklingen. Det gäller för handlare
att hänga med och helst ligga steget före.
5 Mathem säljer alkoglass
5
I höstas tog Mathem bort den alkoholhaltiga isglassen efter protester och oklara
regler. Nu är den tillbaka i sortimentet igen.
6 Globala konsumenttrender
Hur ser konsumenternas köpbeteenden ut globalt framöver? Mycket att tänka
på för handlare som behöver ligga i framkant, enligt trendanalytiker.
8 Tema Sjukskrivning
Vad gäller för medarbetare som vill sjukskriva sig för icke medicinskt motiverade
skönhetsoperationer?
11 Sjukskatten ett dåligt förslag
11
Socialförsäkringsminister Annika Strandhälls förslag om sjuklöneskatt får massiv kritik
från flera tunga remissinstanser..
Annika Strandhäll
Socialförsäkringsminister
12 Matnyttigt
Högutbildade äter nyttigare än lågutbildade.
14 Gästkrönikan
12
Svensk Handels vd Karin Johansson är starkt kritisk till sjuklöneskatten och visar
hur hårt den kan slå på företagen, särskilt de mindre.
Tidningen Livsviktigt ges ut av Livsmedelshandlarna som är en oberoende branschorganisation
för handlarare inom dagligvaruhandeln. Livsmedelshandlaren kostar 800 kronor per år och ingår
i serviceavgiften.
Ansvarig utgivare och VD
Pär Bygdeson
Tryck
Petra Lindberg,
NittonDesign
Redaktör
Reporter/fotograf
Marie Halldestam
Claes Hallencreutz
2
Produktion
Caleida Media
Regeringsgatan
60
•
103
www.livsmedelshandlarna.se •
Annonser
[email protected]
[email protected]
29
Stockholm
08-20 24 50
Twitter:
@handlare • [email protected]
Ledare
Framtidens produktion &
konsumtion av livsmedel
När det börjar bli sommar och allt är
ljusare och varmare händer det att
även tankarna vill lyfta och flyga iväg
längre än vanligt.
Jag tillbringar stora delar av mina
dagar, veckor och månader under året
med att arbeta med de frågor som
handlare runt om i landet anser vara
viktiga just nu. Det är mycket roligt
och, det känns bra när Livsmedelshandlarna är med och underlättar för
dig som handlare i din vardag.
Men ibland är det rent nödvändigt
att lyfta blicken och försöka se bakom
horisonten.
Globala trender
Vad är på väg och vad händer ute i
världen när det gäller hur vi människor
skaffar sig den maten vi äter.
Det finns ett antal globala trender
som styr utvecklingen över längre sikt.
• Vi kommer att äta en större andel
vegetariskt i framtiden. Dels av hälsoskäl,
men även av resursskäl. Det är helt enkelt dåligt resursutnyttjande att låta djur
äta och dricka för att vi ska äta upp dem.
• Konsumenter kommer av miljö- och
hälsoskäl i fortsatt allt större utsträckning vilja äta mat som framställts utan kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel.
• Vi kommer av resurs- och miljöskäl
att se över hur och vad vi transporterar långa sträckor.
• Vi kommer att bli tvungna att
utveckla tekniker för att mycket bättre
kunna ta vara på de växtnäringsämnen
som idag försvinner ut via toaletten.
• Över hela världen flyttar människor fortsatt från landet till staden. För
några år sedan bodde fler än hälften
av invånarna i världen i en stad. Om
20 år beräknas 8 av 10 bo i en stad.
Detta kommer att få effekter på hur
vi producerar, distribuerar, handlar och
äter mat.
Stadsjordbruk tar mark
En av de nya tekniker som fångar
upp merparten av ovanstående är
det som kallas Urban Agriculture,
eller Stadsjordbruk på svenska.
Det växer fort i Japan,
framför allt efter Fukushimakatastrofen, i USA och
även i Asien och Sydamerika. Sverige får sitt första
företag 2018 när Plantagon
öppnar i Linköping.
Tekniken handlar om att
odla kompakt, ofta på höjden eller
på tak, samt att använda exempelvis
avloppsvatten från människor eller
fiskodlingar, där fiskarna äter växtrester, för att få näring.
Med nya supereffektiva led-lampor
kan odlingen ske dygnet runt med
bibehållen ekonomi. Eftersom det sker
inomhus är miljön kontrollerad och bekämpningsmedel behövs inte. Stadsjordbruk är high tech, klimatsmart, ekologiskt
och närproducerat i ett.
Annorlunda produktion
Teknikerna är fortfarande i sin linda
men utvecklingen går fort och i Japan
prövar man redan att odla basgrödor
som ris på detta sätt.
Det finns många anledningar att tro
att vi kommer att få se en annorlunda
livsmedelsproduktion i framtiden än
den vi har idag. Med nya utmaningar
och möjligheter. Butiker som odlar sina
egna grönsaker och frukter är bara en
början.
Men innan dess är det en sommar
och vi alla har möjligt att njuta av närodlat från egen trädgård eller balkong.
Med tillönskan om en skön
och säljande sommar!
Pär Bygdeson
vd Livsmedelshandlarna
3
Nyheter
Fortsatt låg tro
på lönsamhet
Framtidsindikatorn ligger
kvar på en låg nivå i Handelsbarometern i juni och
landar på -21.
– Handlarnas utmaning är
den svaga lönsamheten.
Tron på framtida försäljningsökning är positiv men
prognosen för lönsamheten
bekymmersamt låg, säger
Jonas Arnberg, chefsekonom på Svensk Handel.
Över 60 procent av
handlarna tror fortsatt att
lönsamheten i branschen
kommer att minska. Förväntningarna för den egna
butikens lönsamhet stiger
dock. 15 procent av handlarna tror att vinstmarginalen kommer öka under de
närmaste tre månaderna.
En klar majoritet av handlarna (67 procent) tror att de
kommer att ha oförändrad
personalstyrka i den egna
butiken under de kommande
tre månaderna (jämfört med
samma period i fjol).
– Vädret har betydelse
för handelns försäljning
under sommaren. Handlare som säljer dagligvaror
föredrar en solig sommar
medan sällanköpsvaruhandlarna föredrar moln.
Källa: Svensk Handel
Intresset för övervakningskameror har tredubblats
Intresset för att sätta upp övervakningskameror har fördubblats på tre år sedan
den nya kameraövervakningslagen trädde i kraft. Och ökningen gäller främst
platser där inget tillstånd krävs längre, som i butiker.
En ny kameraövervakningslag gjorde
det 2013 betydligt enklare att kameraövervaka butiker, parkeringshus,
bankomater och tunnelbanan – platser
som ofta är brottsutsatta. Numera krävs
inget tillstånd för att kameraövervaka
dessa platser, utan det räcker med en
anmälan till länsstyrelsen.
Svenska Dagbladet har kartlagt hur
många anmälningar som gjordes 2012
respektive 2015 i 15 av Sveriges 21 län.
År 2012 gjordes 785 sådana anmälningar,
2015 var den siffran dubbelt så hög: 1 528.
Det betyder att kameror har satts upp på
1 528 nya platser det året.
Ökningen förklaras delvis med att det
är enklare att bara anmäla istället för
att söka tillstånd. En annan förklaring
till ökningen är att tekniken, i synnerhet bildernas upplösning, förbättrats så
pass att bilderna numera kan användas
som bevismaterial.
Att kunna koppla upp kamerorna till
sin mobil är också en teknikutveckling
som tilltalar användarna.
Att företag som säljer övervakningsutrustning blivit bättre på att paketera
och erbjuda flera kameror till avbetalning spelar också in då mindre butiker
annars inte haft råd.
Källa: SvD
Dessa sedlar blir ogiltiga efter den 30 juni
Efter den 30 juni 2016 blir de gamla 20, 50 och 1000-kronorssedlarna ogiltiga.
Därefter finns det möjlighet att lösa in dem hos en bank ytterligare två månader, till och med den 31 augusti 2016.
Nya sedlar och mynt
I oktober 2016 kommer den nya 100- och 500-kronorssedeln.
Till hösten kommer även nya mynt: 1- 2- och 5-kronorna.
De äldre versionerna av dessa mynt blir ogiltiga efter den 30
juni 2017. 10-kronan finns kvar utan förändring och berörs
alltså inte av utbytet.
Läs mer på
http://www.riksbank.se/sv/Sedlar--mynt/informationsmaterial1/
Källa: Riksbanken
4
Mathem säljer alkoglass
Nyheter
Hemköps tur att
lanseramatkassar
Hemköp startar sin e-handel efter sommaren med
färdigplanerade matkassar.
Middagskassarna ska göras
i samarbete med Middagsfrid. Och senare under
hösten lanserar Hemköp
traditionell e-handel med
lösplock med start i tre
butiker: Torsplan, Djurgårdsstaden och Stäket.
Kunderna erbjuds att få
sina matvaror hemlevererade eller hämta upp dem i
någon av de tre butikerna.
Frysta cocktailglassar med fem
procent alkohol
säljs helt lagligt
i dagligvaruhandeln. Mathem
har tagit tillbaka
alkoglassen i sitt
sortiment, men
resten av branschen tvekar.
Det var i oktober i fjol som Mathem
började sälja alkoglassen som dj-kändisen Sebastian Ingrosso lanserat och
som tillverkas av Sia Glass.
Alkoglassen hade under våren
delats ut vid olika klubbevent till
gästerna och i oktober blev den känd
för allmänheten via Mathem. De olika
smakerna Margarita, Mojito, Strawberry Daiquiri och Piña Colada i form
av en vanlig Calippo gjorde stor succé
och glassen sålde slut direkt.
Räknas inte som dryck
I samband med lanseringen startade
också en het debatt kring det lagliga i
förfarandet. Glassen som kallas N’Ice
Cocktails, har en alkoholhalt på fem
procent men räknas inte som en dryck
eftersom den äts fryst.
Enligt Folkhälsomyndigheten räknas
den som alkoholhaltigt preparat och är
därför inte mer olaglig än till exempel
parfym eller rengöringsmedel.
Anledningen till att alkoglassen inte
omfattas av alkohollagen är att alkohol
inte tidigare sålts i den här formen, fryst.
Det innebär att den är laglig att sälja var
som helst och till vem som helst.
Fick kritik på sociala medier
Eftersom Mathem fick så mycket
kritik på sociala medier valde bolaget att tillsvidare stoppa glassen för
försäljning för att ta reda på vad deras
kunder tycker. Det har de gjort nu och
+
glassen är tillbaka i sortimentet. Mathem kräver dock att den som köper är
över 18 år och visar legitimation vid
leveransen.
Ändra lagstiftningen
Men på Folkhälsomyndigheten följer
man upp ärendet för att se om det
behövs ändras på lagstiftningen, även
om det tar tid. Diskussioner förs med
Socialdepartementet.
”Men det finns en tröghet, en förändring kan inte ske över en natt, det
krävs ett riksdagsbeslut.”, sade Josefin
Jonsson, chef för enheten för alkoholoch tobaktillsyn på Folkhälsomyndigheten i en kommentar i höstas när det
stormade som mest kring alkoglassen.
Manar till försiktighet
Eftersom glassen är ute till försäljning
igen manar Svensk Dagligvaruhandel
till försiktighet kring produkten och
rekommenderar butikerna att ha en
18-årsgräns.
Helst borde den inte säljas alls i
dagligvaruhandeln, säger Karin Brynell, vd för Svensk Dagligvaruahndel,
till Icanyheter Update.
Samtidigt kan inte förbundet gå ut
med en rekommendation till handeln
om förbud eftersom glassen än så
länge är lagligt tillåten för försäljning.
Text: Marie Halldestam
= sant
Under 2015 ökade försäljningen av livsmedel på nätet med 39 procent och i år
förväntas ökningen hamna
på ytterligare +38 procent,
enligt HUI Research.
Under första kvartalet
2016 var ökningen 32 procent. Middagslösningarna
ökade med 21 procent,
medan lösplocket ökade
med 43 procent.
Källa: Hemköp
1 300
ton
minskar utsläppen av fossil
koldioxid per år med genom
ett samarbete mellan HKScan, Skara energi och SUEZ
(tidigare SITA). Samarbetet
innebär att deponigas från
SUEZ anläggning nu används
i produktionsprocessen i
HKScans anläggning.
Källa: Livsmedel i fokus
5
På Gång
Globala konsumenttrender
– så utvecklas handeln med nya koncept och ny teknologi
Konstant uppkoppling, social shopping, mobilen är mediet och retailkanalerna integreras. Konsumenterna är bekväma, söker kvalitet, hållbarhet och unika upplevelser.
Om detta och hur den globala handeln utvecklas för att möta nya behov och beteenden, inte
minst från ”the Millennials” berättar Anna Hammarberg, Senior Advisor Retail, Business Sweden
på Entreprenörsveckan i Båstad.
I takt med att konsumenttrender förändras måste handlarna, producenter
ooch andra involverade i handeln
att hänga med och plocka upp ny
efterfrågan.
Anna Hammarberg som har lång
erfarenhet av såväl svensk som global
detaljhandel berättar bland annat för
Fri Köpenskap om vilka trender som
möter oss snabbast nu.
Mobila kunder
Och det är bland annat konstant
uppkoppling, social shopping, mobila
kunder och integrerade retailkanaler.
Orsaken till att konsumenttrenderna
utvecklas så snabbt är bland annat den
snabba tekniska utvecklingen och sociodemografiska livsstilsförändringar.
Smartphone är en av grundförutsättningarna för den ständiga uppkopplingen och rörligheten.
6
Vi blir allt vanare som konsumenter
att leta produktdata och betygsättningar vilket samtidigt leder till att
även dåliga kundomdömen sprids,
inte bara inom landet utan globalt.
De sociala medierna spelar också
stor roll för spridningen av omdömen.
När matvarorna tar slut...
Och för livsmedelshandeln finns
exempelvis Amazon Dash som är
små självhäftande nätuppkopplade
knappar som kan fästas hemma – på
kylskåpet eller tvättmaskinen.
När tvättmedlet börjar ta slut, eller
mjölken, trycker man på knappen.
Då går en beställning på aktuellt
varumärke direkt till Amazons app,
där en beställning görs efter
vad knappen är programmerad till. Samtidigt får kunden
ett sms på mobilen, så kunden har
möjlighet att avbeställa.
Kunden kan inte vänta
Och fort ska det gå, krånglar tekniken, leveransen eller om kön är för
lång byter man till andra. Den nya
konsumenten planerar inte inköp på
samma sätt som förr utan när behovet uppstår ska det tillfredställas
omgående.
Amazon har fler
exempel på det
uppkopplade
smarta
hemmet.
Med sin
nya röststyrda
Echo, gör det också
möjligt att utan skärm
och knapptryckningar beställa varor direkt i nätbutiken.
På Gång
Delningsekonomin blir allt vanligare också. Att ha gott om plats, för
boende och förvaring, blir i en tid av
ökad urbanisering något som kostar.
En ny sorts lyx. Liksom att ha tid.
Hyra ut förråd
Att vara ständigt uppkopplad är
både bekvämt och stressande på en
och samma gång. Se till exempel på
Airbnb där vem som helst kan lägga
ut hyfsat billigt boende för uthyrning
– nu tittar bolaget på att kunna utöka
sitt erbjudande till förrådsförvaring;
de vill göra det möjligt för kunden att
hyra in sig billigt i andras förråd.
Småbolag utan kontor
Vi får också allt fler egenföretagare
som inte vill hyra dyr kontorsyta
utan letar andra ställen att sätta sig
ner och jobba på – tillfälligt hyrda
kontorsrum eller ”coffices” där man
får sitt kaffe, nätuppkoppling och en
stol för just den tid då det behövs.
Konsumenterna blir allt mindre
ägarsugna. Bilpoolerna blir allt fler,
man hyr verktyg när man behöver
för att bygga altan eller sätta upp en
tavla, man hyr modehandväskor och
festkläder.
Eller byter helt enkelt grejor med
varandra via nätet med stort utbud
och bra matchning liksom sökfunktioner.
Bakom trenden ligger ett ökat
hållbarhetstänkande bland konsumenterna men platsbristen har också
gjort att storpack börjar få konkurrens då företagen satsar på mindre
förpackningar för att folk inte har
plats att lagra varor hemma.
Källor: Business Sweden, Fri köpenskap
Testa våra medlemsnyttor
Laghunden
Har du laddat ner Laghunden än?
Gör det så har du Livsmedelhandlarnas app för en mängd regler i
fickan när du behöver kolla upp något. Appen som rymmer alla regler
och lagar för handlare finns både
för iPhone och för Windows Phone.
Ladda hem och få svar direkt
på kluriga regler med bara några
klick. Använd dig av sökfältet
och skriv i
sökord eller
scrolla direkt
i registret
från a till
ö. Förutom
kortare sammanfattning
får du länkar
till längre
originaldokument.
Juridisk rådgivning
Advokatfirman NorelidHolm
står för den juridiska medlemsnyttan som omfattar tre
timmars gratis rådgivning.
Firman grundades 2006 av
advokaterna Christer A. Holm och Susanna Norelid och
de bistår varje medlem med affärsjuridisk rådgivning. Det
kan röra sig om att få hjälp med problem som dykt upp
eller hjälp med ett anställningsavtal för en försteman eller
avdelningschef.
Livsmedelssäkerhet
Konsultbolaget Adaptsia erbjuder tre timmars gratis
rådgivning i livsmedelssäkerhet.
Här kan du och din personal få stöd och hjälp att utnyttja lagstiftningen och hitta smarta rutinlösningar för
tillämpningen i egenkontrollarbetet.
Dessutom får du hjälp i frågor kring lagstiftning, vad
som gäller vid myndighetens krav och annat som rör
livsmedel och livsmedelssäkerhet.
7
Sjukskrivning
Sjuklön för personalens skönhe
När sommaren kommer följer också en kamp mot kilona för att nå bästa strandlooken. Men allt vanligare blir det att gå några steg längre, särskilt för kvinnor. Det är numera helt okej att fixa till såväl höfter, rumpa, mage och bröst inför en välkommen tid av nästan nakenhet. Men det kostar förstås – inte
bara för den som lägger sig under kniven utan också för arbetsgivaren.
Flera handlare har hört av sig till
Livsviktigt med frågan om det verkligen är riktigt att arbetsgivaren ska
betala för ett par, tre veckors sjukskrivning för icke medicinskt motiverade skönhetsoperationer.
Om en medarbetare bestämmer
sig för att fixa exempelvis brösten
inför sommarens strandeskapader
måste handlaren inte bara betala
sjuklön utan också en vikarie under
frånvaron. Vilket faktiskt kan bli lika
dyrt och till och med dyrare än vad
själva bröstoperationen kostade med
uppåt 40-50 000 kronor.
Catharina Bäck
Socialförsäkringsexpert
Svenskt Näringsliv
8
Försäkring för friska?
I tider när regeringen dessutom föreslår en utökning av sjuklöneansvaret
för arbetsgivare rimmar det illa med
själva begreppet sjukförsäkring.
– Jag har inga synpunkter på dem
som vill operera sig för att de varit med om en olycka, opererat sig
för bröstcancer eller har psykiska
problem för sitt utseende. Då är det
helt rimligt att vi betalar sjuklön när
de behöver skönhetsoperationer.
Men andra som gör det bara för att
förbättra sin kropp eller sitt utseende
där har jag svårt att förstå varför vi
arbetsgivare ska betala kalaset, säger
en Ica-handlare som vill vara anonym.
Vanligt ärende
Och han är inte ensam
om att tycka så.
Enligt Carina
Grip som är
Sjukskrivning
hetsoperationer – vad gäller?
arbetsrättsexpert på Svensk Handel
dyker frågan upp lite då och då från
handlare i rådgivningsärenden.
– De medlemmar som hört av
sig undrar förstås hur det kan vara
arbetsgivarens skyldighet att betala
sjuklön till någon som medvetet gör
ett kosmetiskt ingrepp men så ser
regelverket ut idag, säger hon.
All nedsatt arbetsoförmåga
Sjukförsäkringen omfattar idag all
nedsatt arbetsförmåga oavsett vad
den beror på.
Men det är inte bara handlare
utan väldigt många arbetsgivare som
opponerat sig mot detta – särskilt
småföretagare med små marginaler
som tycker det är orättvist att behöva
betala sjuklön till personal som skönhetsopererar sig av egen vilja.
nytt och bättre. Att skapa en mindre
mjuk försäkring behöver inte innebära att det är de sjuka som kläms åt.”
Kraftig markering
I lagförslaget ingick även ett avsnitt
som omfattar just icke medicinskt
motiverade kosmetiska operationer
där Anna Hedborg föreslog att ingen
sjukpenning efter skönhetsoperationer skulle utgå.
Orsaken var att Hedborg ville
markera att sjukförsäkringen bara
var till för sjuka med undantag för
de som har opererats för medfödda
defekter.
remissinstanser var positiva till
lagförslaget men sedan dess har
faktiskt ingenting hänt. Lagförslaget
finns kvar men det tas inte upp. Vi
och flera andra med oss påminner
socialdepartementet med jämna mellanrum men – nej, säger Catharina
Bäck.
Och där ligger det alltså. Och
på det kommer nu också Annika
Strandhälls (s) förslag om sjuklöneskatten.
Läs mer om sjuklöneskatten på
sidorna 11 och 14-15.
Text: Marie Halldestam
Ligger i malpåse
– Jag minns att väldigt många
Borde inte de styrande i riksdag
och regering ta tag i frågan, särskilt
som icke medicinskt motiverade
kosmetiska operationer blir allt
vanligare?
– Det har de faktiskt redan gjort för
drygt tio år sedan då Anna Hedborg
(s), tillsattes som utredare av regeringen under Göran Persson för att
se över socialförsäkringen, berättar
Catharina Bäck socialförsäkringsexpert på Svenskt Näringsliv.
Lagförslag 2006
Utredningen som inleddes 2004 mynnade ut i ett betänkande, det vill säga
ett lagförslag 2006 kallat ”Mera försäkring och mera arbete” som gavs till
dåvarande socialförsäkringsminister
Cristina Husmark Pehrsson (m).
Utredaren Anna Hedborgs slutsatser var bland annat följande:
”Försäkringen har inte fungerat som
den borde. Vårt uttryck för detta är
att sjukförsäkringen är för
mjuk.”
”En möjlig reformväg
är att helt enkelt strama åt,
att underkänna vissa diagnoser, att sänka ersättningar, att låta
sjukdomens pris bli så högt att människor tvingas ut ur försäkringen.
Men det är en nödlösning. Vägen till
en stabil försäkring kan också gå via
förändringar som bygger på något
9
Hela denna sida är en annons från Livsmedelshandlarna
Årets Säkerhetssatsning
Årets Säkerhetssatsning
har instiftats av Livsmedelshandlarna för att främja det
allt viktigare arbetet med
att lyfta fram säkerhetsfrågorna i dagligvarubutiker.
Gå in och nominera på
www.dagligvarugalan.se.
För att bli nominerad ska
butiken, företaget eller
personen ha
arbetat aktivt med säkerhetsarbetet som främjat
säkerheten för antingen:
• Personalen
• Kunderna
• Företaget
Drivit processer och utvecklat lösningar på problemställningar.
Visat ett tydligt engagemang för säkerhets- och
trygghetsfrågor.
Viktigt är framförallt att
försöka minska:
• Hot och trakasserier
mot personal
• Stöld och snatteri
• Otrygghet i butiksmiljö
• Butiksrån
10
Varje år begås cirka 2 000 000
stöldbrott i svenska butiker för
4,6 miljarder kronor.
Endast två procent av brotten
polisanmäls. Oftast då en person är
gripen på bar gärning.
Livsmedelshandeln är hårdast
drabbad med flest antal stölder.
Förutom att livsmedelsbutikerna används som skafferi av kriminella förekommer också allvarliga butiksrån samt
hot och trakasserier mot personalen.
Livsmedelshandlarna jobbar
för att öka säkerheten i butik
och skapa trygga miljöer.
Sjukskrivningar
Regeringen får massiv
kritik för sjuklöneskatten
För några veckor sedan gick remisstiden för regeringens sjukskatteförslag
ut, och kritiken är omfattande från
massor av tunga remissinstanser.
Svenskt Näringsliv avstyrker förslaget
i sin helhet och många andra organisationer och förbund har samma
inställning.
– Det är ett skadligt förslag som
medför allvarliga konsekvenser, säger
Catharina Bäck, socialförsäkringsexpert på Svenskt Näringsliv.
Flera organisationer riktar kritik
mot regeringens sjukskatteförslag,
bland andra Arbetsgivarverket, LO,
Kommunal och Almega.
Regeringen, med socialförsäkringsminister Annika Strandhäll
i spetsen, har föreslagit att varje
arbetsgivare ska stå för en del kostnaden för de anställdas sjukfrånvaro.
Den så kallade hälsoväxlingen inne-
bär att arbetsgivarna ska betala 25
procent av sjukpenningen för medarbetare som har varit sjukskrivna i
mer än 90 dagar.
Förslaget har rört upp starka känslor hos många företagare – inte minst
handlare men också olika organisationer och förbund. Av remisssvaren
att döma är kritiken mot regeringens
förslag omfattande.
– Det är anmärkningsvärt att
regeringen lägger ett förslag som
redan har prövats och avskaffats.
Den ledde till ökat utanförskap och
gav inte heller lägre sjukfrånvaro,
det är precis vad som kommer
hända igen. Företagen har reagerat mycket starkt på förslaget som
innebär stora risker för selektion
på arbetsmarknaden. Det är väldigt allvarlig kritik och regeringen
borde verkligen ta till sig företagens
invändningar och starka oro, säger
Catharina Bäck, i en kommentar.
Förslaget innebär också att principen om solidarisk finansiering
av den allmänna sjukförsäkringen
åsidosätts, eftersom risken för
sjukfrånvaro inte längre ska delas
lika mellan alla arbetsgivare med en
gemensam premie. Förslaget innebär
att den enskilde arbetsgivaren ska stå
för del av kostnadsansvaret själv.
– Det är mycket allvarligt att
lägga denna betydande och oförutsägbara kostnadsrisk på det
enskilda företaget. Trots att de
privata företagen arbetar aktivt
med arbetsmiljöfrågor med gott
resultat, går sjukfrånvaro ofta inte
att förutse eller förhindra. Att lägga
på företagen detta ytterligare kostnadsansvar blir då både skadligt
och orimligt, säger hon. n
Några argument från remissvaren om sjuklöneskatten
Svenskt Näringsliv
”Svenskt Näringsliv vill understryka att företagen i privat sektor
redan har tillräckliga och mycket
starka ekonomiska drivkrafter för
att upprätthålla en god arbetsmiljö och hälsa hos medarbetarna. Företagen gör redan stora
insatser och har också nått goda
resultat. För företag i privat sektor är god arbetsmiljö en självklar
förutsättning för att bedriva en
långsiktigt hållbar verksamhet.”
Flera förbund och enskilda
företag har anslutit sig till Svenskt
Näringslivs remissyttrande, bland
andra Almega, Svensk Handel,
Visita, Lärarnas Riksförbund,
Samhall och Kontakta.
Arbetsgivarverket
”Arbetsgivarverket anser även att
förslaget riskerar att leda till ökad
selektering på arbetsmarknaden
då arbetsgivare troligen skulle bli
mer tveksamma till att anställa
personer med sjukdomshistorik
eller funktionsnedsättningar om
åtgärderna genomförs.”
LO
”LO förordar inte som en förstahandsåtgärd en så kallad medfinansiering i sjukförsäkringen som
föreslås”. och ”Den som har drabbats av ohälsa, har en funktionsnedsättning eller en sjukdomshistoria riskerar i större utsträckning
att ställas utanför den ordinarie
arbetsmarknaden.”
Handikappförbunden
”Vi ser en uppenbar risk för att
våra förbunds medlemmar, som
redan idag har svårt att etablera
sig på arbetsmarknaden, kommer
möta ännu större svårigheter om
förslaget genomförs”.
Kommunal
”… anser att förslaget om medfinansiering kan innebära risker
för att arbetsgivare i ännu större
utsträckning än i dag väljer att
anställa på begränsad tid.”
Även följande instanser är tveksamma och kritiska till förslaget:
• Försäkringskassan
• Regelrådet
• Folkhälsomyndigheten
• Diskrimineringsombudsmannen
• Arbetsmiljöverket
• Folkhälsomyndigheten
• Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (Forte)
• Göteborgs stad, Malmö stad och
Stockholms läns landsting.
Källor: Svenskt Näringsliv, DN, m. fl
11
Matnyttigt
Högutbildade äter hälsosammare
Personer med längre utbildning
äter mer hälsosamt, medan de
med kortare utbildning äter mer
snabbmat, chips, godis och läsk,
enligt Livsmedelsverket.
Socioekonomiska förhållanden,
det vill säga skillnader i exempelvis
inkomst och utbildning, har betydelse
för matvanor och hälsa. Det visar
Livsmedelsverkets sammanställning
av forskning som har gjorts i ämnet
2000 - 2015.
Personer som har en längre utbildning äter mer hälsosam mat, exempelvis grönsaker och fisk, medan de med
kortare utbildning äter mer av energitäta och näringsfattiga livsmedel, som
snabbmat, chips, godis och läsk.
Eftersom den mat en person äter
har en stark koppling till personens
hälsa kan detta bidra till att förklara
skillnader som finns mellan olika
grupper när det gäller sjukdomar och
även dödlighet.
– Hälsosamma matvanor är en viktig
faktor i arbetet för att utjämna skillnaderna i hälsa mellan olika grupper i
samhället. Det är något vi ska ta hänsyn till i vårt arbete med att förbättra
folkhälsan, säger Annica Sohlström, tf
generaldirektör Livsmedelsverket.
Den sammanställning av forskningen
som nu gjorts i Livsmedelsverkets
litteraturstudie visar att föräldrarnas
utbildning har effekt på hur hälsosamma matvanor barnen får. Speciellt
mammornas utbildning påverkar.
Det finns också forskning om
hur mycket pengar hushållen lägger
på mat. Den visar att de med lägst
inkomst av förklarliga skäl använder
mindre pengar till mat, samtidigt
framgår att de också äter sämre ur
hälsosynpunkt.
– Att äta bra, att till exempel regelbundet få i sig grönsaker, minska
mängden rött kött och välja fullkornsprodukter, har betydelse för den
egna hälsan. Att ha bra matvanor kan
minska riskerna för flera olika allvarliga sjukdomar. Att börja äta grönare,
lagom mycket och röra på sig kan alltså ha stor effekt för hur en person mår,
både idag och i ett livslångt perspektiv,
säger Irene Mattisson, nutritionist på
Livsmedelsverket.
Källa: Livsmedelsverket
Se över din avfallshantering!
Du tjänar både tid och pengar på vårt ramavtal
Kontakta oss för ett skräddarsytt avtalsförslag som ger bästa möjliga utfall för
Din butik.
Genom vårt unika ramavtal kommer Du få, förutom en bra avfallshantering
utförd av lokala entreprenörer, tillgång till en löpande revision av Dina avfallskostnader och möjligheter till ständiga förbättringar. Detta genom vår oberoende samarbetspartner Svensk Avfallsrådgivning AB.
Ring mig på 08-202450 eller mejla på [email protected]
Vi hörs! Pär Bygdeson, vd Livsmedelshandlarna
Pär Bygdeson
vd Livsmedelshandlarna
12
Matnyttigt
Fokus på handeln i Almedalen
I år kommer besökarna på Almedalen att bli extra
uppmärksammade på handeln. Svensk Handel satsar
stort och slår upp dörrarna till Handelns hus i kårhuset Rindis lokaler, mitt i hjärtat av Almedalen.
Där blir det fullt av aktiviteter med seminarier, utställningar, möten och mingel. Ett av seminarierna handlar
om handeln som attraktiv arbetsgivare med titeln ”Så
kan handeln ge fler chansen på arbetsmarknaden.”.
Förutom Svensk Handels vd Karin Johansson
medverkar bland andra centerledaren Annie Lööf, Mia
Brunell Livfors, vd och koncernchef Axel Johnson, och
Jonas Berg, handlare på Ica Maxi Södertälje.
Inrikesminister Anders Ygeman kommer att vara på
plats när butiksstölderna debatteras. Bakgrunden är
de två miljoner stöldbrott som varje år begås i svenska
butiker. Den beräknade kostnaden för detta är 4,6 miljarder. Till detta kommer de stora arbetsmiljöproblem
som brotten ger upphov till för alla som arbetar i butik.
1
av närmare 5 000 tagna
tester tagna på svenska
livsmedel av kött, fisk,
fågel och chark hade spår
av antibiotika. Det visar
Livsmedelsverkets prover
från 2015.
Källa: SvD
Källa: Fri Köpenskap
Dags att nominera till...
2012, Jonas Berg, Ica Maxi Södertälje
2013, Magnus Holm,
Hemköp Dalby
2014, Carl
Schartau,
Ica Vanadis
2015, Fredrik Reinfeldt,
fd statsminister
Den 29 september är det dags för Dagligvarugalan igen. Då
kommer vi dela ut Livsmedelshandlarnas hederspris till en
person eller organisation som gjort något alldeles extra under
handlaråret.
2015 års pris gick till Fredrik Reinfeldt med motiveringen:
”... Genom att rabattera arbetsgivargiften för unga gjorde förra
regeringen något genialt. De sänkte trösklarna för unga att få
ett första jobb, många i en matbutik, och de överlät på företag
och medborgare att lösa detaljerna.”
Nu är det alltså dags igen att prisa en person eller en
organisation som utmärkt sig på något sätt i positiv mening.
Nominera din kandidat på [email protected].
... Livsmedelshandlarnas hederspris
13
Gästkrönikan
Stoppa förslaget om sjukskatt
Regeringen har föreslagit en ny sjukskatt. Företagen ska betala 25 procent
av sjukpenningskostnaderna för medarbetare som är borta mer än 90 dagar. En konsekvens blir att alla de som
börjar jobba igen efter en skada eller
sjukdom får svårare att få ett jobb.
Karin Johansson Vd, Svensk Handel
I förslaget finns inte någon bortre tidsgräns för arbetsgivarens betalningsansvar. Företagare riskerar
alltså att få betala sjukskatt i flera år.
Det här är ett skadligt förslag som måste dras tillbaka. Vi behöver sänka trösklarna för de stora grupper som idag står utanför arbetsmarknaden, inte höja
dem. På det här sättet gör regeringen det svårare för
personer med sjukdomshistorik att få jobb.
Drabbar små företag
Förslaget kommer enligt Svensk Handels beräkningar att drabba små och medelstora företag hårdast
trots att det är dessa företag som är mest sårbara.
Om en löntagare med genomsnittslön blir sjukskriven under ett års tid, så krävs det att företaget
har minst 25 friska medarbetare för att förslaget
ska vara kostnadsneutralt för företaget. Sannolikheten att någon blir sjuk under en längre tid, i ett
mindre företag, är möjligen inte särskilt stor, men
risken för att det inträffar och dess konsekvenser
kommer medföra att företagen avhåller sig från att
anställa.
Detta då förslagets konsekvenser för det enskilda företaget är så pass svårförutsedda.
Enligt regeringen ska sjukskatten få företagen att
bli bättre på arbetsmiljöarbete. Men de allra flesta
företag jobbar aktivt för en bra arbetsmiljö och låg
sjukfrånvaro. Sjukfrånvaro innebär redan kostnader
för sjuklön, produktionsbortfall och vikarier. En
dålig arbetsmiljö är inte långsiktigt hållbar varken
för medarbetare eller för företagets möjligheter
att skapa och bibehålla konkurrenskraft. En bra
arbetsmiljö är många gånger en fråga om företagets
möjligheter att överleva.
Inte företagen som skapar sjukfrånvaro
Långt ifrån all sjukfrånvaro hänger samman med
jobbet. En medarbetare kan exempelvis skada sig
på fritiden. Och en del sjukfrånvaro beror på långa
vårdköer i den offentliga vården. Inte heller det kan
företagen påverka. Ändå vill regeringen skicka notan till företagen, trots att det är i offentlig sektor
de högsta sjuktalen finns.
Enligt regeringen ska sjukskatten inte öka företagens kostnader eftersom arbetsgivaravgiften
sänks med 0,16 procentenheter och det införs ett
fribelopp. Men det räcker inte för att kompensera
för oförutsebara kostnader i varje enskilt företag.
Att företagen faktiskt redan via arbetsgivaravgiften
betalar för mycket till sjukförsäkringen låtsas regeringen inte om.
Karin Johansson, vd Svensk Handel
Gästkrönikan
Exempel | Så kan det slå på ditt bolag
Ett vanligt företag inom
handeln är ett litet företag
med ett par anställda. Omsättningen ligger på ett par
miljoner och rörelsemarginalen på någon eller i bästa
fall några procent.
Hur påverkar sjukskatten
ett sådant företag om en
eller flera av de anställda
skulle bli sjukskrivna?
Är personen sjuk mindre
än ca 10 månader påverkas
företaget inte alls då staten
tillåter ett grundavdrag om
33 500 kr. Men om per-
sonen fortsätter att vara
sjukskriven börjar det kosta
arbetsgivaren pengar.
Om personen i fråga har en
normallön inom handeln á
23 500 kr i månaden kostar
hen arbetsgivaren 8 000
kr mer än idag om hen är
sjukskriven ett år på grund
av sjukskatten.
De riktigt stora kostnaderna
uppstår om mer än en
medarbetare är sjuk. Varje
medarbetare utöver den
första som är sjuk i ett år
kostar arbetsgivaren ytterli-
gare 41 000 kr till följd av
sjukskatten.
De potentiella kostnaderna
för arbetsgivarna sjukskatten skapar kompenseras
med att staten sänker arbetsgivaravgiften med 0,16
procent.
För en person med normallön handlar det om en
sänkning med ca 37 kr i
månaden.
Källa: Svensk Handel
Fakta | förslaget om medfinansiering
• När en anställd har varit
sjukskriven i mer än 90
dagar ska arbetsgivaren
betala 25 procent av sjukpenningen utan bortre
tidsgräns, dvs. så länge personen i fråga är sjukskriven
och fortsatt anställd.
• Ett fribelopp på 33 500
kronor per arbetsgivare och
kalenderår ska gälla, vilket
innebär att varje arbetsgivare får ett ”grundavdrag”
på 33 500 kr oavsett antal
anställda.
• Arbetsgivaravgiften sänks
med 0,16 procent för att
kompensera för de ökade
kostnaderna. Idag är arbetsgivaravgiften 31,42 procent. För en anställd med
medianlön om 26 000 kr i
månaden innebär det att
arbetsgivaravgiften sänks
med 42 kronor per månad;
från 8 170 kr till 8 128 kr per
månad.
• Kostnaden för medfinansiering beräknas och beslutas av Försäkringskassan
och debiteras företagets
skattekonto.
• Försäkringskassans beslut
om sjukpenning som sådan
ska inte kunna överklagas
av arbetsgivaren.
Källa: Svensk Handel
posttidning B
Avsändare:
Regeringsgatan 60 + 103 29 Stockholm
Livsmedelshandlarna önskar alla handlare en
riktigt härlig sommar med god försäljning och
möjlighet till skön avkoppling.
Livsviktigt är tillbaka i augusti igen.
Sök pengar ur Stickans fond
Du som handlare har möjlighet att söka pengar ur Stickans fond. Möjligheten gäller inte bara handlare, utan även handlares barn, samt anställda.
Livsmedelshandlarna är sedan 1936
förvaltare av en stiftelse som heter
Stickan och som är en understödsfond
till Solstickan.
Syftet med Stickan är att hjälpa gamla
och sjuka eller andra behövande med anknytning till livsmedelshandeln i Sverige.
Antingen som ägare eller före detta ägare,
anställd eller före detta anställd samt minderåriga barn och efterlevande till dessa.
För en mer detaljerad genomgång
över vilka som kan söka pengar ur stiftelsen Stickan, se paragraf fyra i rutan intill.
Om du är intresserad av att söka pengar
ur Stickan så gör du det genom att skriva
ett brev och berätta om vem du är, vilken
koppling du har till livsmedelshandeln i
Sverige, samt varför du söker pengar och
hur mycket.
Glöm inte att skriva ditt namn och
din adress samt gärna ett telefonnummer
som vi kan nå dig på.
Sänd sedan ansökan till: [email protected] eller till Stiftelsen Stickan, c/o,
Livsmedelshandlarna, 103 29 Stockholm.
Alla inkomna brev behandlas konfidentiellt och
beslut om
utbetalningar
tas i samband
med något av
Livsmedelshandlarnas
ordinarie styrelsemöten.
Dessa kan söka
Stickans stadgar, §4
Av de medel som stiftelsen erhåller från
Stiftelsen Solstickan ska högst 85 %
delas ut till de till Sveriges Livsmedelshandlareförbund anslutna länsförbundens understödsfonder eller solstickestiftelser.
Vad som återstår skall förvaltas av
stiftelsen för att enligt i dessa stadgar
närmare angivna grunder utdelas såsom
understöd till behövande gamla och
sjuka köpmän eller affärsbiträden, som
äro eller varit verksamma inom specerioch livsmedelsbranschen ävensom till
efterlevande make och minderåriga
barn till köpman eller affärsbiträde
inom nämnda bransch.
Dessa understöd må årligen högst
uppgå till det belopp, som enligt §
1 tilldelas stiftelsen från Stiftelsen
Solstickan jämte å kapitalet belöpande
ränta.
Med köpman förstås härvid person,
som är eller varit ägare till eller aktivelägare i detaljaffär, även om densamma
drivits i aktiebolagsform.
