Sida 1 av 23
Externredovisning i icke-noterade svenska företag
K3 utgår från de principer som tillämpas i koncernredovisningen men i slutet av varje
kapitel anges undantag som ska eller får tillämpas i juridisk person.
KAPITEL 1 FORMELLA FRÅGOR
I Sverige är de viktigaste lagarna på redovisningsområdet bokföringslagen och
årsredovisningslagen.
Det viktigaste normgivande organet är Bokföringsnämnden som ansvarar för utvecklandet
av god redovisningssed. De har tagit fram K1, K2 och K3.
FAR är ännu ett normgivande organ men det är få som följer dess rekommendationer. Något som
fortfarande står kvar är Redr1 Årsredovisning i aktiebolag som utvecklades när nya EUanpassade lagar skulle tillämpas. Redr1 har fokus på formella frågor kring framförallt
redovisningsrapporter och tilläggsinformation som ska lämnas i en årsredovisning.
RFR är ännu ett organ som ger ut RFR 1 och RFR 2 för att underlätta för börsnoterade bolag
(som går efter IFRS).
Finansinspektionen utfärdar bindande föreskrifter för finansiella företag.
God redovisningssed kan beskrivas som de normer, utöver lag och föreskrifter, som grundas på
praxis, rekommendationer och uttalanden från normgivande organisationer.
Årsredovisning/bokslut
Årsredovisning ska alla aktiebolag, ekonomiska föreningar, vissa handelsbolag och större
företag upprätta.
Ett årsbokslut ska upprättas av andra företag än ovan.
Ett förenklat årsbokslut kan upprättas av enskilda firmor med nettoomsättning på högst
tre miljoner svenska kr.
Större företag/Mindre företag 50/40/80
Medelantalet anställda har uppgått till mer än 50 under de två senaste åren.
Balansomslutningen har uppgått till mer än 40 miljoner under de två senaste åren.
Nettoomsättningen har uppgått till mer än 80 miljoner under de senaste två åren.
Med nettoomsättning avses intäkter för sålda varor och utförda tjänster. Lämnade
rabatter och moms ingår inte.
Uppfyller ett företag bara ett av villkoren ovan räknas det som ett mindre företag.
Uppfyller man två är det alltså ett större företag.
Företag som innehar mer än hälften av alla rösterna i en annan juridisk person kallas för
moderföretag till det andra som benämns dotterföretag. Dessa utgör tillsammans en
koncern och begreppet koncernföretag avser företag inom samma koncern.
Vid innehav av minst 20% av rösterna i en annan juridisk person benämns det för
intresseföretag.
Sida 2 av 23
Ett företag kan använda bokslutsdispositioner för att reglera resultatet. Dessa kan vara
positiva och negativa.
Om det är motiverat av konkurrensskäl får mindre företag sammanställa en förkortad
resultaträkning. Det är främst nystartade företag med en konkurrensutsatt produkt som
kan behöva dölja omsättningen och bruttoresultatet då dessa uppgifter kan vara känsliga.
I förvaltningsberättelsen ska företaget lämna kompletterande upplysningar som man
inte kan utläsa från redovisningsrapporterna eller från tilläggsupplysningarna. Den ska
innehålla kommentarer om året som varit och hur man ser på den ekonomiska
utvecklingen i framtiden.
Överföring till ägarna som minskar det egna kapitalet är INTE en kostnad.
Överordnade principer
Fortlevnadsprincipen innebär att ett företag ska förutsätta i sin redovisning att företaget
har ett ”evigt liv”.
Försiktighetsprincipen innebär att tillgångar värderas lågt och skulderna värderas högt i
balansräkningen samt att kostnader tas så tidigt som möjligt och intäkterna så sent som
möjligt in i resultaträkningen.
Realisationsprincipen innebär att bara konstaterade intäkter får tas med i bokslutet.
Matchningsprincipen innebär att ställa periodens intäkter mot periodens kostnader i
resultaträkningen.
Post-för-post-värdering innebär att varje tillgångs- eller skuldpost värderas var för sig.
Bruttoredovisning innebär att intäkter och kostnader inte får kvittas mot varandra om det
inte finns stöd i lag eller normgivning. EX. företag måste redovisa finansiella intäkter och
finansiella kostnader var för sig, bruttobeloppen får inte ersättas med nettobelopp.
Målet med redovisning är att informationen ska vara begriplig, tillförlitlig, relevant och
väsentlig. Detta står beskrivet i K3 p. 2.8-2.11.
KAPITEL 2 ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR
Det finns tre typer av anläggningstillgångar; immateriella, materiella och finansiella.
Enligt ÅRL är anskaffningsvärdet utgångsvärdet vid värdering av anläggningstillgångar.
Det finns även specificerat vad som ska ingå om man tillverkat den själv. Det finns många
undantag, t.ex. om företaget har lånat för att finansiera tillverkning av en AT får räntan
under tillverkningsperioden räknas in i anskaffningsvärdet.
Även utgifter för värdehöjande förbättringar får räknas med.
Avskrivning är en central fråga. På finansiella AT, ex. aktier, gör man inga avskrivningar då
värdet automatiskt minskar med tiden.
Huvudprincipen för AT är att nyttjandeperioden ska styra avskrivningstiden.
För immateriella AT ska avskrivningstiden uppgå till max 5 år om det inte går att fastställa
en längre tid med rimlig grad av säkerhet.
Sida 3 av 23
Nedskrivning av en AT är enkelt, tillskillnad från uppskrivning som vi återkommer till. Om
en AT minskar i värde och minskningen anses vara bestående ska en nedskrivning göras.
Endast om återvinningsvärdet är lägre än bokfört värde ska detta ske.
Återvinningsvärdet är det högsta av det verkliga värdet med avdrag för
försäljningskostnader och nyttjandevärdet (nuvärdet av framtida kassaflöden som en
tillgång väntas generera).
Nedskrivningar specificeras i K3 kap 27.
I praktiken är det svårt att bestämma nyttjandevärdet då många tillgångar är beroende av
varandra för att skapa kassaflöden. I sådana fall måste man göra nedskrivningsprövning
på en s.k. kassagenererande enhet (där flera olika tillgångar ingår).
Reglerna för nedskrivning gäller alla AT. För finansiella AT går det att göra nedskrivning
trots att värdenedgången bedöms vara tillfällig.
Om värdet på en tillgång går upp igen måste man göra en återföring. Detta redovisas
som en intäkt samt att värdet på tillgången ökar med samma belopp.
Uppskrivningar är mer reglerade när det kommer till AT. Först och främst kan en
uppskrivning bara göras av aktiebolag eller ekonomisk förening. För att kunna skriva upp
en AT krävs att det nya värdet är tillförlitligt bestående och den återstående
nyttjandeperioden ska vara relativt lång. Det ska även vara ett väsentligt belopp.
Uppskrivningen påverkar det egna kapitalet och redovisas alltså INTE som en intäkt.
Immateriella anläggningstillgångar
Immateriella AT är de enda tillgångar som verkligen specificeras i ÅRL. Detta pga. att det
finns en viss osäkerhet kring vad som räknas som en immateriell tillgång.
Exempel: utgifter för forsknings- och utvecklingsarbeten, koncessioner, patent, licenser,
varumärken, hyresrätter samt goodwill.
Utgifter för företagsbildning, ökning av aktiekapital eller utgifter för företagets förvaltning
får INTE tas med. I K3 finns ett helt kapitel om immateriella tillgångar, kapitel 18.
Reglerna i kap 18 gäller bara tillgångar som är identifierbara (avskiljbara eller uppkommit
till följd av avtal).
Om en immateriell tillgång anskaffas genom separat förvärv är den alltid identifierbar.
Egna upparbetade tillgångar KAN vara identifierbara.
Goodwill, som uppkommer vid företagsförvärv, finns ofta på koncernnivå. Denna tillgång
är inte identifierbar men räknas som en immateriell tillgång och finns i K3 kap 19.
Immateriella tillgångar delas upp i separat förvärvade och internt upparbetade.
Möjligheten att redovisa en internt upparbetad tillgång i BR är begränsad.
Sida 4 av 23
För internt upparbetade immateriella tillgångar (om de uppfyller krav på att få redovisas i
BR K3 18.5) kan företag välja mellan två redovisningsprinciper;
kostnadsföringsmodellen och aktiveringsmodellen. Den valda modellen ska tillämpas
konsekvent.
Kostnadsföringsmodellen innebär att värdet på det internt upparbetade tillgångarna ska
redovisas som en kostnad i den period de uppkommer. Aktiveringsmodellen utgår från att
utgifter som uppkommer under en forskningsfas ska kostnadsföras och utgifter som
uppkommer under en utvecklingsfas ska redovisas i BR.
Bestämmelser av anskaffningsvärdet finns specificerat i K3 18.13.
Avskrivning av immateriella tillgångar är vanligtvis begränsat till 5 år men de som
uppkommit till följd av avtalsenliga rättigheter kan avskrivningsperioden sträcka sig så
långt avtalet går. För övriga får det inte överstiga 10 år.
Om det inte går att uppskatta rimligt avskrivning ska man tillämpa linjär avskrivning.
Avskrivning på immateriella tillgångar påbörjas när man börjar använda dom.
Då det är svårare att påvisa framtida ekonomiska fördelar finns det skarpare krav för
nedskrivning och uppskrivning än för andra AT. T.ex. ska internt upparbetade
immateriella tillgångar som INTE är färdigställda på balansdagen alltid
nedskrivningsprövas.
Uppskrivningar är vanligare, eller lättare att genomföra, när det gäller juridiska eller
avtalsenliga rättigheter.
Materiella anläggningstillgångar
Specificerat om materiella AT finns i K3 kap 17. Såväl som övriga AT ska även materiella
AT uppfylla vissa kriterier får att få räknas som sådan. Detta finns i ÅRL och K3.
Om en materiell At består av betydande komponenter där skillnader i förbrukning finns
ska tillgången delas upp i komponenter och skrivas av för sig osv.
I K3 17.7 framgår vad som ingår i anskaffningsvärdet. Exempel på utgifter som INTE får
ingå är administrationskostnader och andra allmänna omkostnader. Kostnader som
kommer medföra utgifter långt in i framtiden kan ingå. Isåfall måste en avsättning göras.
Underlag för avskrivning är anskaffningsvärdet. Om företaget planerar en avyttring i
framtiden ska detta restvärde räknas bort från anskaffningsvärdet innan avskrivningen
räknas ut. Avskrivningar av en materiell tillgång ska påbörjas när de tas i bruk. De tre
”vanligaste” avskrivningsmetoderna är linjär, degressiv och produktionsbaserad.
Progressiv är inte tillåtet. Om man gör en bedömning att ändra avskrivningstiden ska man
räkna ut den nya summan på det bokförda värdet.
Vid försäljning av en materiell AT ska nettobeloppet redovisas som antingen en
realisationvinst eller realisationsförlust. Det är ENDAST detta värde som ska påverka
Sida 5 av 23
resultaträkningen. Ex. om en materiell AT som utrangeras (skrotas) har ett bokfört värde,
leder det till en realisationsförlust som är lika stort som det bokförda värdet.
Realisations- vinster eller förluster redovisas under övriga rörelse-intäker/kostnader.
Även för materiella AT finns det särskilda undantag för tillämpning i juridisk person. Flera
av dessa undantag motiveras av inkomstskattelagen. Bl.a. kan en materiell AT av mindre
värde eller kortare nyttjandeperiod än 3 år redovisas som en kostnad direkt
(förbrukningsinventarie). Det är även möjligt att tillämpa skattemässiga avskrivningar.
Detta tas upp senare i kap 5 I DENNA SAMMANFATTNING.
Finansiella anläggningstillgångar
Finansiella instrument omfattar många fler poster än de som ingår i gruppen finansiella
AT. Ex. är kontanter, aktieinnehav, lång- och kortfristiga fordringar, lång- och kortfristiga
skulder samt derivatinstrument.
Derivatinstrument är samlingsnamn på olika former av värdepapper. Derivat upprättas
mellan två parter och utgör ett kontrakt dom emellan.
Här behandlas enfast långfristiga fordringar och aktier för stadigvarande bruk.
En långfristig fordran värderas till det upplupna anskaffningsvärdet vid det första
redovisningstillfället. Det innebär att alla kassaflöden som berör fordringen ska
diskonteras till ett nuvärde.
Avskrivningar ska göras på vissa typer av AT men inte på långfristiga fordringar. De kan
minska i värde men då är det nedskrivning som gäller.
Det är INTE aktuellt att göra uppskrivning på dessa. Däremot kan det vara aktuellt att
återföra tidigare gjorda nedskrivningar.
Enligt ÅRL ska fordringar och skulder i utländsk valuta omräknas till redovisningsvalutan
enligt växelkursen på balansdagen. Valutakursdifferenser ska antingen redovisas som en
rörelsepost eller en finansiell post utifrån den underliggande affärshändelsen. Långfristiga
skulder/fordringar redovisas som en finansiell post och kortfristiga som en rörelsepost.
Inom ramen för AT ska det redovisas under rubriken resultat från övriga värdepapper och
fordringar som är anläggningstillgångar.
Aktier för stadigvarande bruk ska värderas enligt principerna i ÅRL. Utgångspunkten är
anskaffningsvärdet. Avskrivningar görs inte på aktier, däremot kan det bli aktuell med
nedskrivningar. Detta ska göras vid bestående nedgång med det är även okej vid tillfällig
nedgång.
Uppskrivning av en finansiell anläggningstillgång (till skillnad från det ovan då) får göras
av aktiebolag och ekonomiska föreningar. Som innan får en uppskrivning inte påverka
resultatet. Kraven på ett bestående värde gör att uppskrivning bara undantagsvis blir
aktuellt.
Ett alternativ är att utgå från verkligt värde vid värdering av finansiella instrument, ex.
aktier. I ÅRL finns specificerat när man får göra detta och vad som inte får värderas till
Sida 6 av 23
verkligt värde. En förutsättning är att samtliga instrument, förutom dom man inte får,
värderas till verkligt värde.
Skillnaden mellan uppskrivning och värdering till verkligt värde
Bara i undantagsfall sker uppskrivning av aktier. Detta påverkar INTE resultaträkningen
utan ökar endast det egna kapitalet och finansiella AT. Värdering till verkligt värde
påverkar däremot resultaträkningen och redovisas under rubriken resultat från övriga
värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar, samt ökar finansiella AT. En
annan skillnad är att värdering till verkligt värde är en återkommande ”transaktion”
medan en uppskrivning sällan är det.
KAPITEL 3 OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR
Omsättningstillgångar är för icke stadigvarande bruk. Egenskaper hos
omsättningstillgångar redogörs i K3 p. 4.4. Vanligast är det om tillgången räknas med att
säljas eller förbrukas inom företagets verksamhetscykel alternativt inom ett år från
balansdagen.
En tillgång betraktas som en omsättningstillgång om den primärt köpts in för
handelsändamål.
Likvida medel betraktas i de allra flesta fall som omsättningstillgångar. Dock, om det ska
användas för att ex. reglera en skuld senare än ett år efter balansdagen så klassificeras de
som anläggningstillgångar.
Det finns fyra typer av OT; varulager, kortfristiga fordringar, kortfristiga placeringar
samt kassa och bank. I BR placeras de i likviditetsordning. De poster som tar längst tid
att omvandla kommer först.
Värdering
Den övergripande regeln är att OT värderas enligt LVP- lägst värdes princip. OT får som
högst vara värderade till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet
på balansdagen. När man inte kan bestämma nettoförsäljningsvärdet kan man använda
återanskaffningsvärde med avdrag för inkurans.
Varulager
Enligt ÅRL bilaga 1 ska varulager delas upp i fem poster; råvaror och förnödenheter,
varor under tillverkning, färdiga varor och handelsvaror, pågående arbeten för
annans räkning och förskott till leverantörer.
Ex. Inkomster från ett uppdrag där man har ett kontrakt till fast pris kan bokföras som
varulager till dess fakturering sker. Står i K3 kap 23.
Fastställa anskaffningsvärde
Huvudregeln är att LVP ska användas. Lagret ska normalt värderas post-för-post. Varje
vara i lagret värderas för sig. Om företaget dock har många likvärdiga varor (och märkning
inte är möjlig) anger ÅRL att företaget ska använda följande av tre metoder för att
Sida 7 av 23
fastställa anskaffningsvärde:
FIFU
Om varor av samma slag anskaffas vid olika tidpunkter ska anskaffningsvärde bestämmas
genom först-in-först-ut-metoden. Denna metod är huvudregeln.
Vägda genomsnittspriser
Om det är svårt att tillämpa FIFU kan man använda ett vägt genomsnittspris genom att
dela summan av alla inköp med antalet inköp, och multiplicera det pris man får fram med
antalet kvar i lager.
Anskaffningsvärde för varulager av egentillverkade varor
När man bestämmer anskaffningsvärde ska man beakta utgifter för annat än material. Man
brukar dela in kostnaderna i direkta och indirekta. Reglerna för dessa anges i K3
13.7-13.9. Utöver direkta kostnader får en skälig andel av indirekta tas med.
När man beräknar andelen fasta kostnader per tillverkad enhet ska man utgå från en
normal kapacitet. Har företaget översysselsättning får anskaffningsvärdet inte ha ett
högre värde än de verkliga kostnaderna, man ska alltså anpassa fördelningen efter den
faktiska volymen. Har företaget en undersysselsättning ska man dock utgå från normal
kapacitet.
Exempel på kostnader som inte får tas med är; administrativa omkostnader,
försäljningsomkostnader, lagerhållningskostnader osv.
Nettoförsäljningsvärdet
Värdet ska alltid inkludera en verklig inkurans. Värdet är ofta ett uppskattat värde och när
det är svårt att fastställa (särskilt i tillverkande företag) får man använda sig av
återanskaffningsvärde.
Alternativa värderingssätt
Redovisning till bestämd mängd och fast värde
Regeln innebär att företaget kan ta upp råvaror och förnödenheter till ett belopp som är
samma flera år i rad. Lättnadsregeln innebär att företag inte behöver lägga tid och
arbete på inventering av poster som är så små. Kriterier för detta finns i ÅRL.
Kollektiv värdering
En annan möjlighet att avvika från post-för-post-principen är att tillämpa kollektiv
värdering för homogena varugrupper. Den kan vara ex. varor som tillhör samma
produktlinje och används för samma ändamål. Varugruppen värderas som en enhet.
Värderingen blir då det lägsta av anskaffning respektive nettofsgvärde för hela
varugruppen.
Sida 8 av 23
Värdering till standardkostnad
Ett företag kan under vissa förutsättningar använda sig av schablonmässiga metoder.
Metoden får användas vid värdering av varor i lager och det inte går eller är för dyrt att ta
fram en mer exakt värdering.
Alternativregel i inkomstskattelagen
IL innehåller en alternativregel som kan tillämpas i juridisk person. Regeln innebär att
lagret får värderas till lägst 97% av anskaffningsvärdet.
IL innehåller de skattemässiga reglerna och utgör ”golvet”, alltså det lägsta du får värdera
till. De civilrättsliga reglerna (anskaffning eller nettoförsäljningsvärde) sägs utgöra ”taket”
av hur högt man får värdera (man ska ju välja den av dom som är lägst). OBS. fastställer man enligt LVP att nettoförsäljningsvärdet är det lägsta utövar man inte
alternativregeln på den utan man räknar alltid alternativregeln på anskaffningsvärdet.
Vilken värderingsmetod företaget valt ska lämnas i upplysningar.
Kortfristiga fordringar (finansiella instrument)
Kortfristiga fordringar ska enligt ÅRL värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och
verkligt värde. Det finns INGA alternativregler när det kommer till sådana tillgångar utan
de värderas alltid enligt LVP.
Finansiella instrument som redovisas som OT får dock värderas till upplupet
anskaffningsvärde vid första redovisningstillfället.
Kundfordringar
Det finns inga särskilda regler kring värdering av kundfordringar utan det täcks av
värdering av OT enligt LVP.
Kundfordringar redovisas alltid inklusive moms.
Varje kundfordran värderas var för sig till det belopp företaget räknar med att få betalt.
De kan också värderas kollektivt, om man uppfyller vissa kriterier. Det kan vara lämpligt
om man t.ex. har många beloppsmässigt låga fordringar.
Det största problemet är de är mer eller mindre osäkra till sin karaktär. Man skiljer på
befarade och konstaterade kundförluster. En kundförlust blir konstaterad när
kundföretaget gått i konkurs och konkursen är avslutad utan utdelning.
Först vid en konstaterad får företaget tillbaka momsen på förlusten.
Anskaffningsvärdet på en kundfordran är fakturabeloppet, som även benämns det
nominella värdet.
Nedskrivning av värdet ska göras så fort en kundförlust befaras. Det inträffar normalt om
kunden ställt in betalningar, när upprepade krav skickats till kund eller då fordran
överlämnas till inkasso.
Sida 9 av 23
Fordringar i utländsk valuta
Fordringar i utländsk valuta ska räknas om till redovisningsvalutan när transaktionen
inträffar. På balansdagen ska fordran omräknas till den växelkurs som gäller på
balansdagen.
Valutakursdifferenser som uppkommer ska redovisas i resultaträkningen som valutakursvinst eller förlust. Vid kortfristiga fordringar gäller det en post inom ramen för
rörelseresultatet.
Kortfristiga placeringar
Placeringar som betraktas som OT ska värderas enligt LVP som andra OT.
Huvudregeln är att värderingen av placeringarna ska göras post-för-post men man kan få
värdera kollektivt om man placerat i portfölj för att sprida risker (portföljvärdering).
En värdeuppgång över anskaffningsvärdet tas inte upp förrän den är realiserad men en
befarad förlust tas upp även om den inte är realiserad.
Om en enskild aktie som värderas i en portfölj går ner behöver den inte skrivas ner förrän
hela portföljens värde understiger den totala börskursen på portföljen.
ÅRL ger möjlighet till att värdera vissa finansiella instrument till verkligt värde. Vilka som
inte får värderas till verkligt värde framgår i ÅRL. Det får också endast ske om samtliga av
företagets finansiella instrument värderas på samma vis.
Värdeförändringen av de finansiella instrument som värderats till verkligt värde ska
redovisas i resultaträkningen.
LVP gäller för i stort sett alla OT förutom fordringar i utländsk valuta och kortfristiga
placeringar som värderas till verkligt värde.
Beräkning av varulager i tillverkande företag
När man värderar använder man sig ofta av produktkalkyler. Kalkylmässig ränta ska INTE
ingå och avskrivningar ska ALLTID göras på anskaffningsvärdet. Dessa poster ingår i
kalkylen men när man ska redovisa måste de tas bort respektive räknas om. Se uppgift
3.16.
Nedskrivning görs alltid exklusive moms. Moms justeras när kundförlusten är konstaterad.
Sida 10 av 23
KAPITEL 4 EGET KAPITAL
Eget kapital kan ses som företagets skuld till ägarna.
De redovisningsmässiga skillnaderna mellan företag beträffande eget kapital beror på
vilket företagsform de har. Vilket kommer beskrivas nedan.
Enskild firma
En enskild firma har bara en ägare. Det är INTE en juridisk person. Juridisk person innebär
att företagen kan förvärva rättigheter och kan iträda sig förpliktelser. I en enskild firma
ansvarar ägaren för företagets förpliktelser.
En enskild firma är inte ett särkskilt skattesubjekt. Företaget behandlas inte
skattemässigt separat från ägaren och det är ägaren som blir beskattad för firmans
resultat.
I en enskild firma finns det inga regler för hur resultatet ska fördelas.
Handelsbolag
Om flera personer vill starta ett företag kan ett alternativ vara att bilda ett handelsbolag.
Det drivs att två eller fler delägare och ska registreras hos Bolagsverket.
Ett handelsbolag är en juridisk person. Delägarna är solidariskt ansvariga för bolagets
förpliktelser vilket innebär att varje delägare kan krävas på ersättning.
Precis som en enskild firma är ett handelsbolag inte ett särskilt skattesubjekt. Delägarna
blir beskattade för bolagets resultat.
Resultatet fördelas lika mellan ägarna.
Under eget kapital på BR finns i handelsbolag flera rubriker. Antalet rubriker beror på
antalet delägare, man delar alltså upp E.K. på antalet delägare.
Aktiebolag
Det är vanligast att företag bedrivs som aktiebolag.
Ett aktiebolag är en juridisk person och ägarna är alltså inte personligt ansvariga för
företagets förpliktelser.
Aktiebolag är särskilda skattesubjekt och beskattas alltså som en egen enhet (därför
finns det en post i RR ”Årets skatt”.
Ägarna beskattas också, dock inte får årets resultat utan för eventuell utdelning de
erhållit. Det resultat ett aktiebolag har beskattas alltså två gånger.
Det finns två typer av aktiebolag i Sverige; publika och privata. Ett publikt är ett företag
som erbjuder aktier för handel på den öppna marknaden.
Sida 11 av 23
Det egna kapitalet ska delas upp i bundet och fritt. Vilka poster som ska redovisas under
respektive framgår i ÅRL.
Poster under bundet eget kapital:
-aktiekapital
-reservfond
-uppskrivningsfond
Aktiekapitalet delat med antalet aktier är en akties kvotvärde. När AB bildas finns det
krav aktiekapitalet måste uppgå till minst 50 000 kr i privata bolag och 500 000 kr i
publika bolag.
Som nämnt tidigare kan företag i vissa fall göra uppskrivningar. Dessa påverkar inte RR
utan bara BR. I ett aktiebolag påverkas det bundna egna kapitalet genom att summan
läggs i ex. en uppskrivningsfond.
Poster under fritt eget kapital:
-överkursfond
-fria fonder
-balanserat resultat
-vinster eller förluster tidigare år
-årets resultat
Ibland måste företag få in nya tillgångar, då kan man kräva mer i ersättning för en ny aktie
än kvotvärdet. Det överskjutande värdet ska placeras under överkursfond.
En dispositionsfond är en post under fritt eget kapital och används om man bestämmer
sig för att behålla en del av sin vinst i företaget. Även balanserat resultat kan vara vinster
som inte är utdelade med det kan även bestå av uppkomna förluster.
Skillnaden mellan fritt och bundet eget kapital är att bundet eget kapital inte får delas ut
till ägarna.
Vinstutdelning
Värdeöverföring innebär att bolagets förmögenhet direkt eller indirekt minskar.
Möjligheten att göra en värdeöverföring från ett AB är begränsat. Vinstutdelning är dock
tillåtet inom vissa ramar.
En värdeöverföring får inte ske om det inte finns full täckning för det bundna egna
kapitalet efter värdeöverföringen. Det fria egna kapitalet får inte vara negativt.
Innan en utdelning måste man även beakta företagets framtida likviditet samt bedöma
företaget ur ett skuldsättningsperspektiv. En god balans mellan e.k. och främmande
kapital bör finnas efter utdelning.
Sida 12 av 23
Fondemission
Innebär att aktiekapitalet ökar, men företaget får inga nya tillgångar. Ett sätt att öka
aktiekapitalet är att minska andra poster som finns under eget kapital med motsvarande
värden. Både poster under bundet och fritt eget kapital kan minskas. En anledning till
denna ”ommöblering” är att det uppfattas som tryggare att låna ut pengar till företag
med mycket bundet eget kapital.
Ett annat sätt att göra en fondemission är att skriva upp en anläggningstillgång.
En uppskrivning behöver inte direkt leda till en ökning av aktiekapitalet utan det är
möjligt att låta det påverka posten uppskrivningsfond i det bundna kapitalet.
En förklaring till varför man väljer att skriva upp en tillgång är att den synliga soliditeten
ökar.
Nyemission
Ibland behöver ett bolag få mer likvida medel från sina aktieägare. Detta får de genom
att låta gamla och även nya ägare teckna nya aktier.
Priset för en nya aktie kan vara högre än kvotvärdet. Den del av priset som överstiger
kallas för överkurs. Vid nyemission placeras kvotvärdet under aktiekapitalet och den
överskjutande delen under överkursfond, som är fritt eget kapital.
Det finns nyemission där bolag inte erhåller likvida medel utan istället får annan
egendom när nya aktier tecknas. Då kallas des apportemission.
Aktieägartillskott
För att undvika likvidation kan aktieägare tillföra ett aktieägartillskott. Det finns
villkorade och ovillkorade tillskott. Ett villkorat innebär att aktieägaren har rätt att få
återbetalat den del denne bidragit med, under vissa förutsättningar. Vid ovillkorade finns
det ingen rätt till återbetalning.
Oavsett om det är villkorat eller ovillkorat placeras det under fritt eget kapital. De likvida
medlen ökar med detta belopp.
KAPITEL 5 OBESKATTADE RESERVER
Motivet bakom obeskattade reserver har från lagstiftarnas sida varit att tillåta företag att
reglera resultatet över en konjunkturcykel. I goda tider med vinster kan resultatet belastas
med fiktiva kostnadsposter som minskar vinsten och skatten.
Posterna är inga egentliga affärshändelser och kallas bokslutsdispositioner. De
ackumuleras och redovisas på BR som en obeskattad reserv.
En stor del av de obeskattade reserverna kan betraktas som eget kapital (78%) och en
mindre del som en framtida skatteskuld (22%).
Reglerna kring obeskattade reserver finns i skattelagarna, inkomstskattelagen och är
inga redovisningsregler.
Sida 13 av 23
I detta kapitel behandlas två typer av obeskattade reserver; skattemässiga avskrivningar
och periodiseringsfond.
Skattemässiga avskrivningar
De skattemässiga värderingsreglerna består av två huvudmetoder; räkenskapsenlig
avskrivning och restvärdemetoden. Vi behandlar tydligen bara räkenskapsenlig
avskrivning.
Vid räkenskapsenlig avskrivning finns det två alternativa sätt att beräkna det
skattemässiga värdet; enligt huvudregeln (30-regeln) respektive
kompletteringsregeln (20-procentsregeln).
Vid tillämpning av huvudregeln utgår man från en inventaries skattemässiga värde.
Ingående skattemässigt värde får man genom att dra bort ackumulerade avskrivningar
enligt och över plan från anskaffningsvärdet. Man adderar eventuell anskaffning av nya
inventarier. Om avyttring gjorts räknas man bort den summan.
Det man får fram multiplicerar man med 70% och får det lägsta skattemässiga värdet.
Om man tillämpar huvudregeln blir det skattemässiga värdet aldrig noll och inventarierna
blir därför aldrig avskrivna. Därför tillämpar många alternativregeln,
kompletteringsregeln. Den innebär att det lägsta skattemässiga värde inte för vara
högre än vad som motsvaras av en årlig avskrivning med 20%. Man tar alltså 20% av
anskaffningsvärdet år 1. Ju äldre inventarien blir desto mer drar man bort, år 2 drar man
av 40% av anskaffningsvärdet.
Orkar inte beskriva denna men finns bra bild i lilla boken sid 77.
Varje år får man bestämma om man ska tillämpa huvudregeln eller kompletteringsregeln.
Men samma år måste den tillämpas konsekvent.
De skattemässiga alternativen gör så att företag kan skriva av sina tillgångar snabbare än
man kan göra med rent ekonomiskt motiverade avskrivningar (enligt plan). De
skattemässigt motiverade avskrivningarna (utöver plan) blir en typ av bokslutsdisposition
på RR och obeskattad reserv på BR.
Ett företag som vill göra så stora skattemässiga avskrivningar som möjligt ska alltid välja
det lägsta värdet som ges av huvudregeln eller kompletteringsregeln.
Förutom fördelen att kunna skjuta på skatten kan företag, om de går med förlust, lösa
upp överavskrivningar som gjorts tidigare år. Upplösningen gör så att en intäkt redovisas
men medför INTE någon skatt, då företaget gått med förlust (man betalar ingen skatt då
ju).
Det kan dock vara olämpligt att upplösa alla överavskrivningar. En tumregel är att man
inte ska lösa upp mer än årets avskrivning enligt plan.
Sida 14 av 23
Pga. att inventarierna blir avskrivna mycket snabbare än deras ekonomiska livslängd
kommer man få upplösa överavskrivningar som gjorts de åren det bokförda värdet är noll.
Observera att detta INTE är ett bra sätt om man vill öka chansen för utdelning till ägare
då de placeras under obeskattad reserv.
Periodiseringsfond
Att göra en avsättning till periodiseringsfond innebär att man får behålla den del som
annars hade blivit en skatteutbetalning.
Ett AB får göra avsättning med 25% av det skattemässiga resultatet efter övriga
bokslutsdispositioner. Det är det skattemässiga resultatet som företag anger i
deklarationen.
Enskilda näringsidkare och delägare i HB kan göra avsättning på 30%.
Nackdelen med detta är precis som innan, man binder kapitalet och tar bort
möjligheterna för utdelning till ägare.
AB som gör avsättning till periodiseringsfond måste betala ränta. Denna ränta är en
schablonintäkt som beräknas med 72% av periodiseringsfonden för året innan,
multiplicerat med statslåneräntan den 30 november året innan. Räntan får effekt när
skattekostnaden beräknas då man beräknas skatten med schablonintäkten inräknad.
Observera dock att schablonintäkten inte är något som bokförs utan endast ger ett
kalkylmässigt underlag.
Schablonintäkten ska även räknas med när man beräknar avsättning till
periodiseringsfond för ett AB.
En periodiseringsfond måste återföras senaste sex år efter det år avsättningen gjordes.
Man kan dock återföra delar eller hela fonden tidigare. Det är lämpligt att göra
återföringar när företaget går med förlust då man även här undviker beskattning på
beloppet.
Det är VIKTIGT att hålla isär avsättningar som gjorts vid olika tillfällen, varje avsättning
bildar en separat fond. Den underlättar när man ska göra återföringar och enligt lag
måste man återföra den äldsta fonden vid ett förlustår.
OBS. När du beräknar periodiseringsfonden utgår du från resultat efter finansiella
poster, drar bort eventuella överavskrivningar och räknar även med eventuell
återföring av periodiseringsfond.
Rubriker på koncernnivå
Obeskattade reserver och bokslutsdispositioner är vanligt inom svensk redovisning men
ute i vida världen kan detta skapa förvirring. Därför har man sedan 90-talet valt att ta bort
Sida 15 av 23
dessa rubriker i BR och RR på koncernnivå. För den juridiska personen, moderföretaget,
måste dock rubrikerna vara med. På koncernnivå syns inte rubrikerna men beloppen är
fortfarande med i redovisningen, en del har blivit skatt och en del eget kapital samt
ibland nettovinst.
KAPITEL 6 AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER
I Sverige är det av tradition att dela upp skulder i långfristiga och kortfristiga. En
kortfristig skuld förväntas bli betald inom det normala förloppet av företagets verksamhet
alternativt inom ett år.
Alla övriga skulder är långfristiga.
Avsättningar är en typ av skuld men ska redovisas under en egen rubrik.
En avsättning är en form av skuld där det finns en osäkerhet kring antingen
betalningstidpunkten och/eller beloppet som ska betalas. I K3 kapitel 21 står det om
avsättningar. Vissa avsättningar behandlas dock i anslutning till specifika områden, ex.
pensionsavsättningar som beskrivs i kapitel 28.
En avsättning blir en kostnad som redovisas på RR innan utgiften uppkommit. Den
redovisas även på BR som en avsättning (på skuldsidan).
Det finns vissa kriterier som måste uppfyllas för att kunna redovisa en avsättning.
Du kan redovisa en avsättning om du har en legal förpliktelse eller informell
förpliktelse t.ex. att du ska betala en viss summa pga. miljöpåverkan. En informell
förpliktelse kan uppstå genom praxis eller företagets egna uttalanden.
En legal förpliktelse kan vara t.ex. om företaget lämnas garanti i samband med försäljning
av varor.
Det ska även vara sannolikt att ett utflöde av resurser kommer krävas för att reglera
förpliktelsen samt att en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras.
Avsättningen ska redovisas till nuvärdet av de framtida betalningarna som krävs för att
reglera förpliktelsen.
Företag MÅSTE ompröva avsättningen vid varje bokslut eftersom man kan göra bättre
uppskattning ju närmare man kommer tidpunkten för reglering. Det kan leda till att
tidigare gjorda avsättningar måste återföras, isåfall redovisas de som en intäkt i RR.
Omprövning kan ju självklart leda till ytterligare avsättningar och därmed en kostnad i RR.
När man gjort en avsättning innebär det att; det år utgiften uppkommer påverkas inte
resultatet då man redan tagit kostnaden tidigare. Däremot påverkas likvida medel i BR
(då man ändå måste lägga ut pengarna).
Ett förlustkontrakt är ett avtal som innebär att intäkterna från ett avtal är lägre än de
kostnader som man har för att uppfylla avtalet. Ex. på förlustkontrakt är hyresavtal om
man inte hittar någon som vill hyra den lilla lokalen.
Sida 16 av 23
Om man ex. har räknat fel och skrivit på ett avtal om att tillverka en maskin som visar sig
bli dyrare än beräknat så kan det leda till ett s.k. förlustkontrakt, då ska man göra en
avsättning för detta så fort man inser att det är just ett förlustkontrakt.
En annan vanligt anledning till att göra avsättningar är vid omstruktureringar.
I kapitel 2 kommenterades att beräknade utgifter för nedmontering, bortforsling osv. kan
ingå i anskaffningsvärdet av en AT. Räknar man med det kan en avsättning göras (eller så
räknas det in i avskrivningskostnaderna).
I en juridisk person behöver de inte räknas med i anskaffningsvärdet.
Påverkan på RR blir densamma men det påverkar olika poster. Räknar man med det i
anskaffningsvärdet kommer avskrivningarna bli större och räknar man det som en
avsättning hamnar det under externa kostnader.
Man gör alltså antingen eller.
Anledningen till varför man i juridisk person inte behöver göra detta är att man kan förlora
rätten till räkenskapsenlig avskrivning om man inkluderar återställningskostnaden.
Avskrivningar utöver plan görs då på en framtida utgift vilket inte är tillåtet.
Avskrivningar påverkar RR under övriga rörelsekostnader. INTE som en
bokslutsdisposition då det inte är något man gör för att undvika skatt.
Ansvarsförbindelse och eventualtillgång
För att få göra en avsättning måste samtliga krav enligt K3 p. 21.4 vara uppfyllda. Om inte
samtliga krav är uppfyllda kan man istället få redovisa en ansvarsförbindelse. Detta
innebär en möjlig förpliktelse (till skillnad från en skuld eller avsättning som är en
befintlig förpliktelse).
Ansvarsförbindelser redovisas som en post inom linjen i anslutning till BR, den ingår
DOCK inte i balansomslutningen utan ses som en upplysningspost.
Även om det är att svårt att uppskatta beloppet kan man behöva redovisa en
ansvarsförpliktelse.
Eventualtillgångar är en möjlig tillgång till följd av inträffade händelser. Det är framtida
händelser som företaget inte har kontroll över som avgör om en eventualtillgång blir en
tillgång eller inte. Ex. är om man gått till domstol för att man drabbats av ett
patentintrång. Detta kan leda till ett skadestånd men det är inte företaget som beslutar
utan domstol.
Eventualtillgångar ska INTE redovisas som en tillgång i BR. Istället ska man upplysa om
detta. Redovisningsmässigt behandlas inte osäkra skulder och osäkra tillgångar på samma
sätt. När det handlar om en osäker skuld ska det belasta resultatet som en kostnad, när
det handlar om en osäker tillgång får den INTE påverka resultatet som en intäkt.
Sida 17 av 23
Långfristiga skulder
Enligt ÅRL ska företag dela upp sina långfristiga skulder i olika delposter.
Det finns speciella riktlinjer för värdering av skulder men generellt talar man om högsta
värdets princip. Vid första redovisningstillfället bör man dock redovisa till upplupet
anskaffningsvärde som är de förväntade kassaflödena diskonterade med en effektivränta
som beräknas vid anskaffningstillfället (K3 p.11.16)
Långfristiga skulder i utländsk valuta ska värderas till växelkursen på balansdagen.
Valutakursdifferenser ska redovisas i RR det år de uppkommer. Vid långfristiga skulder
placeras det som en finansiell post under räntekostnader och liknande resultatposter,
oavsett om det är en kursvinst eller förlust.
Kortfristiga skulder
Kortfristiga skulder ska också delas in i olika delposter. Vid första redovisningstillfället ska
omsättningstillgångar och kortfristiga skulder värderas till upplupet anskaffningsvärde.
Eftersom kortfristiga skulder förfaller till betalning inom ganska snar framtid ska de INTE
diskonteras till ett nuvärde utan värderas till en nominellt belopp vid bokslutet.
Kortfristiga skulder i utländsk valuta ska värderas till växelkursen på balansdagen.
Valutakursdifferenser ska redovisas i RR det år de uppkommer. Vid kortfristiga skulder
placeras det som en rörelsepost under rörelseintäkter eller övrig rörelsekostnad. Här
placerar man dom olika grundat på om det är en kursvinst eller förlust.
KAPITEL 7 INTÄKTER
Intäkter är ofta den största posten i ett företags RR men också den som är minst beskriven
i rapporterna.
Tillskott från ägare och eget kapital och är INGEN intäkt.
En intäkt uppkommer av att värdet på en tillgång ökar. Även vid en minskning av en
skulds värde. En ackorduppgörelse med en leverantör kan bidra till att en skulds värde
minskar.
Enligt ÅRL är det endast de intäkter som är konstaterade under räkenskapsåret som får
tas med vid upprättandet av RR. En intäkt anses vara realiserad (konstaterad?) när risker
och fördelar som är förknippade med produkten eller tjänsten överförts från säljare till
köpare.
Kommissionsförsäljning innebär att man låter ”lokala” företag t.ex. låta deras kläder
hänga i företagets butik. När kläderna säljs får dessa lokala företag sin ersättning men
företaget erhåller även en provision. Det är denna provision som företaget ska redovisa.
Företaget ska redovisa det inhyrda företagets del som en skuld tills denne fått betalt.
Sida 18 av 23
Andra belopp som företag ofta uppbär för annans räkning är moms eller andra skatter.
Sådana poster ska redovisas, precis som kommissionen, endast över balansräkningen som
en skuld eller tillgång.
Värdering av intäkter
En intäkt ska värderas till det verkliga värdet av det som erhållits eller kommer att
erhållas. Oftast är det simpelt att beräkna intäkter men vid fall av rabatt osv. kan det bli
klurigare. Exempelvis vid erbjudandet som ”köp 3 betala för 2” behöver man räkna om
den verkliga ersättningen för sin produkt.
Om man säljer på kredit, och betalning senareläggs, är det nuvärdet av alla framtida
betalningar som intäkten ska värderas till (då får man räkna med ränta åså).
Ett annat problem vid värdering är vid försäljning av rabattkort. T.ex. när man köper ett
kort på en simhall och kan använda det för 10 besök. Tills dess att kunden har utnyttjat
hela kortet anses betalningen vara ett förskott och ska redovisas som en skuld. Intäkten
ska även fördelas över de antal gånger som finns på kortet.
Intäkten redovisas i bokslutet utifrån antalet gånger kunder utnyttjat kortet och man tar
också hänsyn till hur många gånger det finns kvar att utnyttja (redovisas som skuld).
Ibland ska två eller fler transaktioner redovisas tillsammans. Detta när en
affärshändelses ekonomiska innebörd inte annars kan förstås. Ett ex. är när företag säljer
varor och samtidigt ingår en överenskommelse om att köpa tillbaka varorna vid ett senare
tillfälle (ofta till lägre pris). Detta upphäver de ekonomiska konsekvenserna av den första
transaktionen.
(Detta är ganska vanligt idag, exempelvis i bilbranschen).
I detta fall redovisar man inte hela intäkten och kostnaden redovisas utan det är
skillnaden mellan återköpsvärdet och försäljningsvärdet som ska redovisas som en
intäkt.
Redovisning av intäkter
Försäljning av varor
Det finns en del kriterier som måste vara uppfyllda för att man ska kunna redovisa en
intäkt för försäljning av varor.
En av dom är att väsentliga risker och förmåner ska ha överförts till köparen. Om
detta inte är gjort ska man inte redovisa intäkten. Ett exempel är när man lämnat en vara
för försäljning på kommission, då måste man vänta med intäkten tills dess att den som har
uppdraget sålt varan.
Ett annat exempel är när försäljningen är beroende av att en vara ska installeras. Är det
en större installation bör man inte redovisa intäkten tills installationen är utförd. Samma
gäller för presentkort. Presentkortet bokförs som en kortfristig skuld till dess att det
utnyttjas eller går ur tiden, då redovisas det som en intäkt. Om en kund inte löser in ett
presentkort bokas skulden bort och redovisas som en momsfri sidointäkt.
Sida 19 av 23
Det finns också fall då intäktsföring sker trots att det finns kvarstående risker. En vanligt
situation är när man erbjuder öppet köp till en kund. Då krävs en bedömning om hur
troligt det är att kunden lämnar tillbaka varan. Med bedömning som grund görs därefter
en avsättning.
Tjänsteuppdrag och entreprenadavtal
I K3 skiljer man på dessa två. Ett tjänsteuppdrag innebär ett avtal om att utföra tjänster
under en tidsperiod och ett entreprenadavtal innebär ett avtal om att uppföra ett eller
flera objekt hos en kund.
Båda typerna av uppdrag kan utföras antingen på löpande räkning eller till ett fast pris.
Tjänster eller uppdrag ska enligt huvudregeln redovisas när arbetet är utfört. För uppdrag
på kortare tid och till ett fast pris är detta lätt. Mer komplicerat blir det när det gäller
uppdrag på löpande räkning. Framförallt ställs höga krav när det är uppdrag som pågår
under längre tid till ett fast pris.
Vid uppdrag på löpande räkning ska företag intäktsredovisa i takt med att arbetet utförts
och material levereras och förbrukas. Detta gäller oavsett när fakturering sker.
Vid uppdrag till fast pris och när uppdraget omfattar mer än en redovisningsperiod
finns det två alternativa redovisningssätt i juridisk person;
Vinstavräkning vid färdigställandet betyder att några intäkter inte redovisas löpande
utan först när alla nedlagda utgifter i projektet har gjorts. Under tiden redovisas nedlagda
utgifter som pågående arbeten (detta benämns alternativregeln).
En successiv vinstavräkning innebär att företaget redovisar prestationer i takt med att
arbetet utförs istället för att redovisa prestationen när hela arbetet är slutfört.
För att få använda sig av successiv vinstavräkning måste man dock uppfylla vissa kriterier.
Man redovisar intäkter och kostnader utefter projektets färdigställandegrad. Denne
bestäms genom att beräkna förhållandet mellan nedlagda uppdragskostnader och
beräknade totala uppdragskostnader.
De två alternativa sätten är alltså; vinstavräkning vid färdigställandet och successiv
vinstavräkning.
När det finns en stor osäkerhet kring ett projekts utfall och kostnader får INTE den
upparbetade delen av uppdragsvinsten redovisas. Då får företaget bara redovisa en intäkt
som är lite stor som de nedlagda utgifterna.
Om ett företag misstänker att ett projekt inte kommer gå med vinst ska förlusten tas
direkt, så fort den upptäcks. Det ska ske oavsett om projektet är påbörjat eller inte.
Förlusten kan ju även upptäckas under projektets gång, om företaget redan intäktsfört
delar av inkomsten, och man upptäcker att det under kommande period kommer ske
något som medför förust, ska intäkter reduceras eller kostnader ökas beroende på
händelsens art.
Sida 20 av 23
Om exempelvis den som beställt uppdraget inte kan betala ska inte intäkten reduceras
med beloppet som inte kommer betalas utan summan tas som en kostnad (redovisad
kundförlust).
Om företaget misstänker att kostnaderna kommer överstiga intäkterna ska det
överstigande beloppet också direkt redovisas som en kostnad.
Ränta, royalty och utdelning
Ett företag kan ha inkomster från andra aktiviteter än försäljning eller uppdrag. Exempel
på sådana är när företaget får ränteintäkter eller om företaget får ersättning från ett
annat företag för att detta ex. får nyttja ett verk eller använda ett patent företaget har
(royalty). Även utdelning på aktier är en intäkt.
Enligt K3 ska ränteintäkter redovisas enligt effektivräntemetoden. Denna metod är en
värderingsmetod som innebär att en tillgång ska värderas till upplupet
anskaffningsvärde (diskonterat nuvärde).
Utdelning ska redovisas när ägarens rätt att erhålla betalning har säkerställts. Det innebär
att intäkten redovisas när den fastställts legalt.
Vanligtvis redovisas inte ränta, royalty och utdelning i företagets nettoomsättning utan
som övriga rörelseintäkter eller som finansiella intäkter.
Oberoende av vilken typ av intäkt företaget har är de viktigaste frågorna att ta ställning till
när i tiden och till vilket belopp intäkten ska redovisas.
KAPITEL 7 KASSAFLÖDESANALYS
Enligt ÅRL måste större företag redovisa en tredje rapport: kassaflödesanalysen. Denna
ska visa företagets in- och utbetalningar.
Hur denne ska utformas regleras inte i lag utan beskrivs enbart av kompletterande
normgivare. För onoterade företag beskrivs det i K3.
Forskning har visat att man med hjälp av kassaflödesanalyser i ett tidigt skede kan
prognostisera konkurser jämför med de indikationer som RR ger. Detta då
kassaflödesanalysen inte påverkats av några bedömningsposter.
Likvida medel definieras som kassamedel, disponibla tillgodohavanden hos banker och
kortfristiga placeringar som lätt kan omvandlas till pengar. Kassamedel avser sedlar och
mynt, postväxlar, checkar osv.
Löptiden ska vara tre månader eller kortare.
I K3 regleras att man ska dela in kassaflödesanalysen i tre sektorer. Dessa sektorer är;
löpande verksamhet, investeringsverksamhet och finansieringsverksamhet.
Sida 21 av 23
Den löpande verksamheten utgörs av företagets huvudsakliga intäktsgenererande
verksamheter. Det finns en stark koppling mellan denna sektor och resultaträkningen.
Vad för poster som ingår i den löpande verksamheten framgår av K3 p. 7.5.
Sektorn investeringsverksamhet utgörs av förvärv och avyttring av anläggningstillgångar
och sådana placeringar som inte omfattas av begreppet likvida medel. Denna är mer
kopplad till balansräkningens anläggningstillgångar. I K3 p. 7.6 specificeras poster som
är hänförliga hit.
Finansieringsverksamheten utgör åtgärder som medför förändringar i storleken på och
sammansättningen av företagets egna kapital och upplåning. Kopplas till eget kapital
och skulder i BR. I K3 p. 7.7 specificeras poster hänförliga hit.
Kassaflödet från den löpande verksamheten
-direkt och indirekt metod
Det finns två olika alternativ för att presentera kassaflödet. När den direkta metoden
tillämpas ska väsentliga in- och utbetalningar redovisas brutto och separat. Den direkta
metoden är enklare att förstå för ett ovant öga men den är tyvärr inte så vanlig då företag
inte jobbar såå.
Den indirekta metoden är den vanligaste och den utgår från resultaträkningens poster.
Metoden bygger på att intäkter och kostnader justeras i uppställningen för att få fram
kassaflödet.
De poster som måste justeras är avskrivningar/nedskrivningar, realisationsresultat och
avsättningar som inte ska ingå i kassaflödesanalysen.
Det finns ytterligare justeringar som måste göras. Rörelsekapitalets förändring påverkar
också kassaflödet i den löpande verksamheten. Kassaflödet från den löpande
verksamheten ska redovisas både före och efter förändringar i rörelsekapitalet.
Poster som ingår i rörelsekapitalet är lagerförändringar samt förändringar av rörelsefordringar/skulder.
Ex. påverkas inte rörelseresultatet av en ökning av varulagret men det har påverkat likvida
medel (fler inköp ex.) Om rörelsefordringarna har ökat, har inbetalningarna minskat, vilket
påverkar likviditeten negativt. Om rörelseskulderna ökat har utbetalningarna varit mindre
och ger en positiv effekt på likvida medel.
Hur rörelsekapitalets förändring påverkar kassaflödet
Varulager:
Ökning
Minskning +
Rörelsefordringar:
Ökning
Minskning +
Sida 22 av 23
Rörelseskulder:
Ökning
+
Minskning
-
Kassaflödet från investerings- respektive finansieringsverksamheten
Huvudprincipen är att in- och utbetalningar ska redovisas brutto och separat.
Detta innebär att ex. om företag både köpt och sålt aktier för stadigvarande bruk ska inoch utbetalningarna redovisas var för sig.
Exempel på posters sektorsanknytning
Kassaflöden från räntor och utdelning ska redovisas separat. De ska normalt hänföras till
den löpande verksamheten men de får hänföras till investerings- och
finansieringsverksamheten förutsatt att de betraktas som finansiering eller avkastning på
placeringar.
Utbetalda utdelningar till aktieägare ska hänföras till finansieringsverksamheten då
pengarna rör företagets finansiering.
Betalning som avser företagets inkomstskatt ska också redovisas separat. Den är normalt
hänförd till den löpande verksamheten.
Om företaget har en långfristig placering i en finansiell AT och avkastningen på
placeringen har hänförts till investeringsverksamheten ska också skatten på
avkastningen kopplas till den sektorn.
Valutakursförändringar i likvida medel ska redovisas skiljt från kassaflöden i de tre
sektorerna. Ett företag ska INTE redovisa effekten av orealiserade poster i likvida medel
innan de realiseras.
I bilagan till K3 visas exempel på hur både direkt och indirekt metod kan ställas upp. I
FAR RedR 1 finns kommentarer till hur olika poster bör placeras.
Det finns krav i K3 på att likvida medel vid årets början IB respektive vid årets slut UB
ska preciseras. De ska i not delas upp så det framgår hur stor del som avser kassa, bank
respektive kortfristiga placeringar.
När kassaflödet från de tre sektorerna summeras får man fram årets kassaflöde.
Resultaträkning och kassaflödesanalys
-en jämförelse
Ett negativt resultat längst ner på resultaträkningen tyder i normalfallet på att företaget
har problem. Om årets kassaflöde visar ett negativt värde är det ingen tydlig indikation
på att företaget har problem. Ett negativt kassaflöde kan bero på amortering eller
utdelning.
Sida 23 av 23
Om företagets IB har varit lågt och de likvida medlen minskar ytterligare kan det dock
bidra till en problematisk situation. Om det är tydligt att det är den löpande
verksamheten som förbrukar likvida medel kan det vara en indikation på att företaget är
på väg mot konkurs om inget drastiskt görs.
