FISKEVÅRDSARBETET
I TESTEBOÅN
2014
Den nya avledaren i Strömsbro har väckt stort intresse.
Laxar på väg uppför lek i Testeboån.
.
Arbetet med fiskevården i Testeboån sker i samverkan mellan fiskeförvaltaren Testeboåns
fvof, Gävle kommun Kultur & Fritid, Länsstyrelsen Gävleborg, Länsstyrelsen
Västernorrland, Sportfiskarna, SLU Institutionen för akvatiska resurser. 2014 har i hög grad
handlat om fiskvandring förbi kraftverket i Strömsbro och om uppföljning.
Testeboån har ingått i aktionsplanen för lax i Östersjön - IBSFC Salmon Action Plan 19972010. Under 2013 har Testeboån uppgraderats av Internationella Havsforskningsrådet,
(ICES), från att ha varit ett potentiellt vildlaxvatten till att bli ett vildlaxvatten.
Sedan 2005 finns motsvarande årsberättelser som denna för arbetet med Testeboån.
Bernt Moberg
1
Vattenföringen i Testeboån 2014
Medelvattenföringen vid Testeboåns mynning i havet är 11,7 m 3/s, och
medelhögvattenföringen är 65 m3/s, (SMHI). Medelhögvattenföringen motsvarar en
ganska ordinär vårflod. 2014 var den högsta noterade vattenföringen 19,8 m 3/s! Och
det var på hösten, 7/11. Högsta flödet på våren var 19,7 m 3/s den 13/3. Ett år med en
så låg högsta vattenföring måste vara mycket unikt. Vattenföringen de tre senaste
åren framgår av diagrammen 1-3. Data är hämtat från SMHI:s mätstation i
Konstdalströmmen ca 7 km nedströms Ockelbo.
Vattenföring i Testeboån 2014.
Källa: SMHI´s mätstation i Konstdalsströmmen
80,0
60,0
40,0
20,0
0,0
Diagram 1.
Vattenföring i Testeboån 2013.
Källa: SMHI´s mätstation i Konstdalsströmmen.
80,0
60,0
40,0
20,0
0,0
Diagram 2.
Vattenföring i Testeboån 2012.
Källa: SMHI´s mätstation i Konstdalsströmmen.
80,0
60,0
40,0
20,0
0,0
Diagram 3.
2
Lekvandrande lax och öring i Testeboån 2014
På grund av att bygget av smoltavledaren vid kraftverket i Strömsbro pågått större
delen av sommaren och hela hösten har fällan för uppvandringskontroll inte varit i
funktion. Dammen har varit tömd under hela byggtiden, och fisken har kunnat ta sig
upp förbi dammen på nästan hela dammens bredd. Perioden före byggstart, 1 juni till
15 juli, fångades inte en enda fisk i fällan.
En temporär fälla sattes upp i forsen
nedströms dammen den 27 augusti. I den
fångade vi fyra fiskar de fem första
dagarna. Därefter var det tomt i fällan i tre
veckor. Under perioden 22-29 september
fångades ytterligare fyra fiskar. Totalt
fångades fyra laxar och fyra öringar i den
tillfälliga fällan. En av laxarna var
fettfeneklippt.
Antal
2014 har rekordmycket lax vandrat i flera
En av laxarna om fångades i den temporära fällan i Strömsbro 2014.
av landets laxvatten. Hur många har
vandrat upp i Testeboån? Med våra mått
mätt har åtminstone ovanligt många stora salmonider observerats när de tagit sig
upp i forsen i Strömsbro. Därtill har lek observerats på fler platser än tidigare. Det kan
tyda på en relativt stor uppvandring 2014. Vårens kontroll av smoltutvandringen, som
kommer att fånga även utlekt lax och öring, och elprovfiskena i höst kommer att ge
oss en bild över lekvandringen 2014.
80
70
60
50
40
30
20
10
0
Lax
Öring
Diagram 4.
3
Elprovfisken i Testeboån 2014
Som vanligt genomfördes elva stycken elprovfisken i Testeboån. Låg vattenföring
innebar att provfiskena kunde genomföras under gynnsamma förhållanden. Mängden
lax 0+ var lägre än på flera år. Tätheterna av lax och öring 2011-2014 framgår av
nedanstående tabeller.
Lokal
Nr
Lax
0+
Lax
>0+
Lax
totalt
Öring
0+
Öring
>0+
Öring
totalt
Avstånd
från havet
Strömsbro
Forsby
1
21,5
21,3
42,8
8,4
11,6
20,0
2,5 km
2
29,3
22,1
51,4
4,7
0
4,7
5,7 km
Sågbacken
3
0
6,5
6,5
17,3
8,1
25,4
8,7 km
Översten
4
5,9
18,4
24,3
7,1
0,4
7,5
8,9 km
Möljen
5
0,6
9,4
10,0
3,7
0
3,7
9,2 km
Tegelbruket
6
0
4,2
4,2
6,7
3,4
10,1
11,0 km
Bomnacken
7
0
3,3
3,3
13,9
2,0
15,9
11,8 km
Erkkis Bro
8
0
0
0
0
0
0
14,3 km
Fågelautomaten
9
0
1,3
1,3
15,2
1,2
16,4
14,9 km
Brännsågen
10
0
0
0
0
0
0
16,3 km
G:a Brännsågen
11
0
0
0
0
0
0
16,3 km
Antal lax- och öring/100
Lokal
m2
Nr
i Testeboån 2014. Medeltäthet av lax 0+ = 5,2/100 m2.
Lax
0+
Lax
>0+
Lax
totalt
Öring
0+
Öring
>0+
Öring
totalt
Avstånd
från havet
Strömsbro
Forsby
1
75,7
29,6
105,3
8,6
5,1
13,7
2,5 km
2
29,0
26,8
55,8
21,9
1,9
23,8
5,7 km
Sågbacken
3
8,7
5,6
14,3
43,9
10,8
54,7
8,7 km
Översten
4
7,4
26,9
34,3
6,2
0,9
7,1
8,9 km
Möljen
5
25,6
12,3
37,9
4,7
1,8
6,5
9,2 km
Tegelbruket
6
22,5
4,1
26,6
6,7
0,7
7,4
11,0 km
Bomnacken
7
1,9
2,5
4,4
10,9
1,2
12,1
11,8 km
Erkkis Bro
8
0
0
0
0,4
0,4
0,8
14,3 km
Fågelautomaten
9
2,2
1,4
3,6
7,4
2,2
9,6
14,9 km
Brännsågen
10
0
0
0
0
0
0
16,3 km
G:a Brännsågen
11
0
0
0
0
0
0
16,3 km
Antal lax- och öring/100
m2
i Testeboån 2013. Medeltäthet av lax 0+ = 15,7/100 m2.
4
Lokal
Nr
Lax
0+
Lax
>0+
Lax
totalt
Öring
0+
Öring
>0+
Öring
totalt
Avstånd
från havet
Strömsbro
Forsby Kvarn
1
34,1
32,2
66,3
15,7
18,5
33,8
2,5 km
2
24,1
4,6
28,7
9,8
0
9,8
5,7 km
Sågbacken
3
16,7
5,5
22,2
22,7
14,5
37,2
8,7 km
Översten
4
13,4
12,3
25,7
6,7
0,7
7,4
8,9 km
Möljen
5
16,7
4,5
21,2
2,8
0,4
3,2
9,2 km
Tegelbruket
6
2,1
3,9
6,0
1,2
0
1,2
11,0 km
Bomnacken
7
5,2
2,8
8,0
3,1
2,0
5,1
11,8 km
Erkkis Bro
8
0
0
0
0
0
0
14,3 km
Fågelautomaten
9
0
0,5
0,5
2,1
0
2,1
14,9 km
Brännsågen
10
0
0
0
0
0
0
16,3 km
G:a Brännsågen
11
0
0
0
0
0
0
16,3 km
Antal lax- och öring/100
Lokal
m2
Nr
i Testeboån 2012. Medeltäthet av lax 0+ = 10,2/100 m2
Strömsbro
1
31,4
4,9
36,3
34,4
3,4
37,8
Avstånd
från havet
2,5 km
Forsby Kvarn
2
32,9
5,1
38,0
2,8
0
2,8
5,7 km
Sågbacken
3
13,4
0,8
14,2
7,9
0
7,9
8,7 km
Översten
4
7,3
3,0
10,3
5,4
0
5,4
8,9 km
Möljen
5
8,1
3,0
11,1
4,8
0
4,8
9,2 km
Tegelbruket
6
11,8
0,6
12,4
4,1
0
4,1
11,0 km
Bomnacken
7
13,7
6,2
19,9
7,2
0
7,2
11,8 km
Erkkis Bro
8
0
0,4
0,4
1,7
0
1,4
14,3 km
Fågelautomaten
9
1,4
2,1
3,5
0,7
0
0,7
14,9 km
Brännsågen
10
0
0
0
0
0,3
0,3
16,3 km
G:a Brännsågen
11
0
0
0
0
0
0
16,3 km
Antal lax- och öring/100
Lax
0+
m2
Lax
>0+
Lax
totalt
Öring
0+
Öring
>0+
Öring
totalt
i Testeboån 2011. Medeltäthet av lax 0+ = 11,1/ 100 m2.
Kontroll av utvandrande smolt
För andra året i rad kontrollerades utvandringen av smolt med hjälp av ett smolthjul
vid Forsby 2014. Även 2006 kontrollerades utvandringen med smolthjul.
Smolthjulet placerades ut den 25 april. Redan första dagen fångades smolt. Därefter
fångade smolthjulet smolt varje dag fram till och med den 23 maj. 308 laxar och 35
öringar fångades. Det innebär att andelen lax var 87,5 procent. Smolthjulet togs upp
31 maj.
All smolt som fångades märktes med ett numrerat streamermärke och återutsattes ca
160 meter uppströms smolthjulet. Johan Dannewitz, SLU, har med hjälp av fångst –
återfångstresultatet beräknat den totala mängden smolt som passerat platsen för
fällan.
5
Smolthjulet en vacker majdag.
PM Johan Dannewitz 2015-01-15
Produktionen av lax- och öringsmolt i Testeboån 2014
Dessa skattningar gäller produktionen uppströms smoltfällan i Forsby. Uppväxtarealen nedströms
fällan är relativt liten men har höga stirrtätheter vilket innebär att smoltproduktionen i dessa
områden sannolikt inte är försumbar.
Totalt fångades 308 laxsmolt i fällan, varav 292 märktes och återutsattes uppströms fällan. Av dessa
återfångades 21 i smoltfällan. För öring var motsvarande siffror 35 fångade och märkta smolt samt 3
återfynd i fällan. Den totala produktionen av laxsmolt skattades med två olika statistiska metoder,
vilka gav ganska lika resultat. Med Petersen-metoden skattades produktionen till ca 4100 smolt och
med en mer sofistikerad metod baserad på bayesiansk statistik skattades produktionen till drygt 4300
smolt (tabell 1). Den senare metoden tar även hänsyn till variation i parametrar som potentiellt
påverkar smoltutvandringen och smoltfällans effektivitet (vattenflöde och temperatur). I figur 1
nedan framgår hur utvandringsintensiteten och fällans effektivitet varierade under försökets gång i
relation till vattenföring och vattentemperatur. Dock observerades inga tydliga kopplingar mellan
temperatur, flöde och smoltutvandringens intensitet samt fällans effektivitet. Vandringsintensiteten
ökade successivt från slutet av april och sjönk sedan ganska dramatiskt efter 18 maj (dock med stor
mellandagsvariation). Fällans skattade effektivitet varierade utan någon tydlig trend mellan ca 5 och
12 % under försökets gång. Det är troligt att fångsteffektiviteten hade varierat mer om vattenflödet
fluktuerat mer än vad som var fallet under 2014.
Antalet fångade och märkta öringsmolt var relativt få (35) och endast tre märkta öringar
återfångades i fällan, vilket innebar att endast den enklare statistiska metoden kunde användas för
att skatta den totala smoltproduktionen uppströms fällan. Skattningen hamnade på drygt 300
öringsmolt med ett ganska bredd konfidensintervall på 40-590 smolt (vilket speglar bristen på data).
6
Tabell 1. Data från märkningsförsöket vid smoltfällan i Forsby, samt skattningar av den totala
smoltproduktionen uppströms fällan.
Lax
Öring
Antal fångade
308
35
Antal märkta
292
35
Återfångster
21
3
7.2%
8.6%
4102
2433-5771
4335
2736-8228
315
40-590
Ej möjlig pga
databrist
Fällans effektivitet
Skattningar av smoltproduktion
Petersen-skattning
95% konfidensintervall
Bayes-skattning*
95% konfidensintervall
*Mäntyniemi & Romakkaniemi 2002. Canadian Journal of Fisheries and Aquatic Sciences, 59: 1748–1758
0.09
25
20
Vandringsintensitet
0.07
0.06
15
0.05
0.04
10
0.03
0.02
5
Fångsteffektivitet, flöde och temperatur
0.08
0.01
0.00
0
Vandringsintensitet (andel)
Fångsteffektivitet (%)
Flöde (m3)
Temperatur
Avledaren vid Strömsbro kraftverk
Sannolikt har förlusterna av utvandrande smolt genom att de slås ihjäl i turbinerna i
Strömsbro kraftverk varit ett av de allra främsta skälen till att återetableringen av lax i
Testeboån gått så sakta. Ofta rinner större delen av vattnet genom kraftverket, och
därmed även större delen av de utvandrande smolten. Kraftverkets två Francisturbiner har effektivt dödat smolten. Hur stor andel det handlar om är okänt, och
spelar heller ingen roll. Det är nolltolerans som gäller. Från och med 2015 ska noll
procent av smolten dödas i kraftverket.
Under 2014 har en avledare bestående av ett 25 meter långt horisontellt galler
monterats i dammen uppströms intagskanalen till kraftverket. Gallret har en spaltvidd
på 18 millimeter och sträcker sig från stranden ut till dammen och sluter tätt mot
botten och når upp över vattenytan. Gallersektionerna är förankrade med gångjärn i
en betongplatta. Inför isläggning fälls gallret ner mot botten.
7
Bilden på omslaget är tagen när deltagarna vid Dialog om Vattenkraft-Miljö 2014
besökte Strömsbro i september 2014.
Ny fiskväg i Strömsbro
Fiskvägen och tillhörande fälla för uppvandringskontroll i Strömsbro har de senaste
åren varit i dåligt skick, och funktionen har under perioder med hög vattenföring varit
bristfällig. Fisken har haft en tendens att söka sig upp längs motsatt, (vänster), strand
och hoppat i överfallet där om vatten bräddats över dammluckorna.
Under hösten 2014 har en ny fiskväg byggts just där längs vänster strand. Dessutom
har den djupa höljan direkt nedströms dammens skibord fyllts igen med stenblock.
Den nya fiskvägen gjöts ett par dagar innan jul.
Provtappning i nya fiskvägen
Stöd från näringslivet
Den nya fiskvägen med kringutrustning som belysning, framdragning av fiber för
internetanslutning till fiskräknare, virke, formsättning, verktyg m.m. har möjliggjorts
tack vare ett generöst stöd från det lokala näringslivet. Företag som hjälp till är:
AB Karl Hedin
Bosses Bygg & Betong
Gävle Energi
Kossan & Kalven Bygg AB
Sundbergs Smide
Ahsell
Byggtec Gävle Energi
Midroc
Ramirent
Beijer Byggmaterial
GMT
Hyreslandslaget
Ramudden
Betongtransport AB
Gävle Galvan
ICA Strömsbro
Sundgrens Åkeri
Ännu en lekbotten
I samband med byggandet av fiskvägen i
Strömsbro anlades även en helt ny
lekbotten på nacken nedströms fiskvägen.
Pengar från Sportfiskarnas fiskevårdsfond
finansierade denna lekbotten.
Kommer den nya lekbottnen falla laxen och
öringen i smaken? I så fall kommer vi kunna
beskåda lek på nära håll i Strömsbro.
8
Inventering av lekbottnar
Genom åren har många nya lekbottnar skapats i Testeboån genom att grus i lämplig
storlek lagts ut. Lekbottnar har även skapats av befintligt och lämpligt substrat. Under
2014 har en inventering av lekbottnarna i Testeboån påbörjats. Områdena har
klassats som bra lekområde med dokumenterad lek, bra lekområde och potentiellt
bra lekområde efter restaurering. Även tillgång på lämpligt grus på plats har
dokumenteras.
Skarven i Testeboån
Under våren kan flera hundra skarvar observerats samtidigt inom Testeboåns
mynningsområde. Vårlekande fiskarter lockar till sig skarven. Under samma tid
lämnar lax- och öringsmolt Testeboån.
De senaste två åren har det diskuterats om skyddsjakt skulle kunna bedrivas inom
mynningsområdet. Någon sådan jakt har dock aldrig blivit av.
I mars 2014 beslutade länsstyrelsen att tillåta skyddsjakt på totalt 650 skarvar i
Gävlebukten och Ljusnefjärden. Öarna Båkharen och Skräddarhällen utanför Gävle
utgjorde då två av länets tre största skarvkolonier. En omfattande skadegörelse på
ett stort antal fåglar, bon och ägg på dessa öar i maj i år ändrade förutsättningarna
för skyddsjakten och länsstyrelsen upphävde därför det tidigare beslutet. Enligt
uppgifter i media ska koloniernas samtliga bon ha förstörts och omkring 1 000
skarvungar slagits ihjäl.
Sik
Sik från havet vandrar upp i Testeboån för att leka i slutet av oktober och i början av
november. Under de senaste decennierna har mängden sik som tar sig upp i ån
minskat dramatiskt. Resultatet från sikundersökningarna i Testeboån 2014 framgår
av bilaga 1.
Planer för 2015
Att Testeboån blev utsedd till att ingå IBSFC Salmon Action Plan 1997-2010 blev
verkligen en milstolpe i arbetet med att återetablera laxen i Testeboån. Stora årliga
utsättningar av laxyngel från Dalälven har byggt upp de bestånd som nu finns i
Testeboån. Sista laxynglet sattes ut 2006. Andra viktiga åtgärder under
projektperioden är att Forsby kraftverk revs 2005 och att en stor del av Testeboåns
flottledsrensade forsar har restaurerats.
Inför IBSFC Salmon Action Plan 1997-2010 beräknades den potentiella produktionen
i Testeboån vara 2 100 – 4 200 smolt. Dessa mängder ser vi nu med hjälp av
kontrollen av smoltvandringen att vi redan är uppe i. Innebär det då att vi nått målet?
Nej. Vi vet genom elprovfisken att inte ens hälften av Testeboåns uppväxtområden
för lax nyttjas. Får vi även dessa områden besatta av laxungar ser vi möjligheter att
Testeboån snarare kan producera 10 000 smolt per år.
En målsättning ska vara realistisk och mätbar. Att komma upp i en smoltproduktion i
Testeboån på 10 000 smolt är både realistiskt och mätbart. Planerade åtgärder under
2015 för att nå målet är:
Underlätta för fisken att hitta upp förbi Strömsbro kraftverk. Åtgärden som står
till buds för detta under rådande omständigheter är att periodvis köpa
9
driftstopp i kraftverket. Annars får vi hoppas på en sommar med mycket regn
som ger ett högt flöde.
Laxförvaltning ska bli beståndsspecifik. Fisket efter lax på kusten ska styras
mot odlad lax och mot mycket starka vilda laxbestånd. Med andra ord ska
fisket styras så att lax från Testeboån inte fångas.
Uppföljning av lax- och öringsbeståndet i Testeboån kommer att ske genom:
1. Fiskräkning. En fiskräknare kommer att installeras i den nya fiskvägen i
Strömsbro.
2. Fälla för uppvandringskontroll. Om det uppstår driftproblem med
fiskräknaren måste vi även då kunna kontrollera uppvandringen. För
detta kommer det finnas möjlighet att enkelt ta bort fiskräknaren och på
samma plats installera en fälla i fiskvägen.
3. Kontroll av utvandrande smolt kommer att ske både med ett smolthjul i
Forsby och med en ny fast smoltfälla i anslutning till avledaren i
Strömsbro.
4. Elprovfiske på elva lokaler.
5. Märkning av smolt. Ambitionen är att komma igång under 2015 med att
märka utvandrande smolt i Testeboån med PIT-tag.
Sik. Inventering och märkning av leksik och inventering av sikyngel kommer
att ske även 2015.
Fisketillsyn. Testeboåns fvof kommer att utöka tillsynen av att reglerna för
fisket följs. Ett vaktbolag kommer att anlitas.
Sponsring. Inte minst vid höstens bygge av den nya fiskvägen i Strömsbro har
det visat sig att det finns en vilja hos det lokala näringslivet att på olika sätt
medverka i arbetet med Testeboån. Fiskevårdsarbetet i Testeboån är väl känt,
och många gläds åt att lax åter leker i Testeboån. Vad kan en mera
målmedveten satsning på att få hjälp av näringslivet ge? Vi ska försöka ta
reda på det under 2015.
För ytterligare information om fiskevårdsarbetet i Testeboån är du välkommen att
ringa mig på 070-511 87 90.
Hälsningar
Bernt Moberg
Representerar Sportfiskarna i detta sammanhang
10
Bilaga 1.
Inventering av sikyngel och inventering samt märkning
av lekvandrande sik i Testeboån 2014.
Sedan 2010 har sikyngel årligen inventerats på vårarna och leksik har fångats på höstarna i
Testeboån, Gävle kommun. Syftet är att samla mer kunskap om beståndet av vandringssik i
Testeboån.
Bakgrund
Hur står det egentligen med de olika sikbestånden? Det senaste två decennierna har
yrkesfiskets fångster av sik minskats dramatiskt. 2011 infördes förbud att fiska med nät på
kusten på hösten för att freda den havslekande siken under lekperioden. 2014 kommer
plötsligt rapporter från yrkesfisket om snudd på makalöst goda fångster av sik i södra
Bottenhavet. SLU Kustlaboratoriets provfisken med nät de senaste åren för att utvärdera
fredningen av sik visar snarast på en fortsatt minskning av sikbeståndet. SLU Kustlaboratoriet
och Länsstyrelsen Gävleborg har även fiskat med yngelnot under våren på flera platser för
att inventera förekomsten av yngel av havslekande sik i samma del av Bottenhavet helt utan
framgång. Slutsats: Mer kunskap behövs om sikbestånden.
I Bottniska viken finns åtminstone två former av sik - havslekande sik och vandringssik. Hur
fördelningen mellan de båda sikformerna ser ut i yrkesfiskets fångster på kusten är okänt. Av
11
de relativt få lekvandrande sikar som fångats, märkts och återutsatts i Testeboån sedan
märkningarna började har flera återfångats vid fiske med nät på kusten.
Siken i Testeboån
Från omkring den 20 oktober till ungefär den 10 november vandrar sik från havet upp i
Testeboån för att leka. Sik kan ta sig upp till det första kraftiga fallet i forsen vid Strömsbro,
omkring två kilometer från åns mynning i Bottenhavet. Nämnda fall är ett naturligt definitivt
vandringshinder för sik i Testeboån.
Lekområde för sik i Testeboån.
Att följa den del av livscykeln som siken tillbringar i Testeboån, märka och ta prover till
genetisk analys bidrar med kunskap vandringssiken ekologi.
Inventering av sikyngel
Sikynglen kläcks tidigt på våren. 2014 startades håvningen i Testeboån den 5 mars. Ån var
redan då helt isfri. 15 mars påträffades det första sikynglet. Vattentemperatururen var 5,2
grader.
Metod
Håvningen sker med en specialutformade håv av en modell som är speciellt framtagen för
inventering av sikyngel. Håvarna är teleskopiskt uppbyggda med en total längd på 1800 mm.
Håvringens diameter är 40 cm och maskstorleken 1 mm.
Håvning skedde de första åren mestadels översiktligt för att ge kunskap om ynglens
uppehållsplatser i Testeboån. Den kvantitativa provtagningen som redovisas i detta projekt
har skett i en vik med långsamt rinnande vatten/stillastående vatten/bakvatten beroende på
vattenföring och vattenstånd i havet ungefär en kilometer från åns formella gräns mot
havet.
12
Tjugo u-formade håvdrag med ett steg uppströms mellan varje håvdrag har gjorts varannan
till var fjärde dag under perioden då det funnits sikyngel i området.
Resultat
Yngelfångsterna redovisas i följande tabeller. Är det mycket eller lite yngel? Rimligtvis var
mängden yngel betydligt större fram till det att sikbeståndet i Testeboån uppenbarligen
minskat dramatiskt, under 1980-talet och framåt. Mer än ett yngel per håvdrag har bara
fångats vid några få tillfällen. Tänk om vi börjat dessa inventeringar när Testeboån
sikbestånd var riktigt stort. Vad hade vi då fått i vare håvdrag? 100 yngel, eller?
13
2014
Inventeringsprotokoll
Sikyngel
Plats
Metod
Vatten
temperatur
Vattenföring Vattenstånd i
enl. SMHI
havet enl. SMHI
Kommentar
05-mar Testeboån
Avan
Håv
0
1,4
17,3 m3
Isfritt
11-mar Testeboån
Avan
Håv
0
3,2
19 m3
15-mar Testeboån
19-mar Testeboån
Avan
Håv
Håv
0,05 Stor del av gulesäcken kvar
0
5,2
1
19,2 m3
Avan
22-mar
25-mar
28-mar
01-apr
05-apr
09-apr
13-apr
Testeboån
Avan
Håv
Avan
Håv
Testeboån
Avan
Håv
Testeboån
Avan
Håv
Testeboån
Avan
Håv
Testeboån
Avan
Håv
Testeboån
Avan
Håv
0,05 Stor del av gulesäcken kvar
0
0,05 Stor del av gulesäcken kvar
0,45 Stor del av gulesäcken kvar
0,45 Stor del av gulesäcken kvar
2 Gulesäck slut
0,45
2,8
3,2
3,8
5,5
6,2
5,8
6,7
16 m3
Testeboån
18-apr Testeboån
Avan
Håv
9
11 m3
Vatten
temperatur
Vattenföring
enl. SMHI
Datum
Vattenförekomst
2013
Datum
Sikyngel per
håvdrag
Storlek på sikyngel
0,2
Inventeringsprotokoll
Sikyngel
Vattenförekomst
Plats
Metod
Sikyngel per
håvdrag
Storlek på sikyngel
Kommentar
03-apr Testeboån
Avan
-0,2
Hela ån istäckt
08-apr Testeboån
Avan
-0,3
Hela ån istäckt
12-apr Testeboån
14-apr Testeboån
Avan
23-apr
24-apr
26-apr
28-apr
Testeboån
Avan
Testeboån
Avan
Testeboån
Avan
30-apr Testeboån
02-maj Testeboån
Avan
Datum
Avan
Hela ån istäckt
3
69 m
Håv
Håv
Håv
3,3
0,6 Halva gulesäcken kvar
3,3
0,15 Halva gulesäcken kvar
4
0,1 Halva gulesäcken kvar, 11 mm 4,7
Håv
Håv
0,15 Gulesäcken nästan slut
0,1 Halva gulesäcken kvar
5,7
7,3
50 m3
Vatten
temperatur
Vattenföring
enl. SMHI
Kommentar
0,4
9 m3
Is
Avan
Testeboån
2012
Hela ån istäckt
-0,1
Avan
Hela ån isfri.
3
66 m
57 m3
54 m3
41 m3
Inventeringsprotokoll
Sikyngel
Vattenförekomst
Plats
Metod
Sikyngel per
håvdrag
Storlek på sikyngel
18-mar Testeboån
Avan
22-mar Testeboån
Avan
Håvning
0
26-mar Testeboån
Avan
Håvning
0,1
Stor del av gulesäcken kvar
4,7
27-mar Testeboån
Stigs gård
Håvning
0,05
Stor del av gulesäcken kvar
4,7
3,4
Is på 50 % av ån
Isfritt
Isfritt
3
29-mar Testeboån
Avan
Håvning
0,5
Stor del av gulesäcken kvar
5,2
02-apr Testeboån
Avan
Håvning
0,2
Del av gulesäcken kvar
3,1
06-apr Testeboån
Avan
Håvning
0,2
Del av gulesäcken kvar
3,4
10-apr Testeboån
Avan
Håvning
1,1
Del av gulesäcken kvar
4,3
13-apr Testeboån
Avan
Håvning
2
15-apr Testeboån
Avan
Håvning
0,6
7,1
11 m3
20-apr Testeboån
Avan
Håvning
0,4
8
10 m3
25-apr Testeboån
Avan
Håvning
0,4
8,4
29-apr Testeboån
Avan
Håvning
0,05
9,6
02-maj Testeboån
Avan
Håvning
0
10,1
07-maj Testeboån
Avan
Håvning
0
10,5
12-maj Testeboån
Avan
Håvning
0
10,8
19-maj Testeboån
Avan
Håvning
16 m
6
Gulesäcken förbrukad
11,9
16 m3
Vattnet mer stillastående än vid förra tillfället.
Ynglen står i stim på skyddade platser.
Ynglen står i stim på skyddade platser.
13 m3
Litet stim av sikyngel vid kullfanna trädet. Mycket abborrom på samma träd.
Inte en enda yngelobs.
3
22 m
Inte en enda yngelobs.
14
Provtagning och märkning på lekvandrande sik i
Testeboån
Märkt sik återutsätts.
Metod
Fisket för att fånga leksiken 2014 har bedrivits med nät, not, ryssja och håv på några olika
platser mellan Vävaren i Strömsbro och Avan.
Resultat
På grund av sikbeståndets minskning har det blivit mycket svårt att fånga sik i Testeboån.
2014 sammanlagt endast fem sikar, varav fyra med not och en med håv.
De bästa referenserna vi har till hur sikbeståndet sett ut en gång i tiden är framförallt
berättelser från de som då tog sig rätten att fiska sik i Testeboån. ”Lax-Gunnar” var en av
dem, och han förde fiskedagbok. Under två veckor hösten 1967 fångade ”Lax-Gunnar” 1 118
sikar i Testeboån.
"Lax-Gunnar" med en natts sikfångst från Testeboån på 1960-talet.
15
Fångst av lekvandrande sik i Testeboån 2014
Fisk nr
Fångst
datum
1
Fångstlokal
Fångstmetod Vatten
temp
Längd
(mm)
Vikt (g)
Kön
Märke
nummer
141024 150 m nedstr.
Lexvallsbron
Not
6,4
426
610
22440
2
141024 150 m nedstr.
Lexvallsbron
Not
6,4
343
360
22441
3
141024 150 m nedstr.
Lexvallsbron
Not
6,4
350
370
22442
4
141024 150 m nedstr.
Lexvallsbron
Not
6,4
535
1 860
Hona
22443
5
141029 Abborrsten
Håv
9,2
390
550
Hona
22444
Dagbok från sikfisket i Testeboån 2014
Tis 21/10
Ingen obs. av sik.
Ons 22/10
2 sikar observerades strax uppströms Abborrsten.
Tor 23/10
På plats för att håva. Möjligtvis observerades en sik i skymningen.
Därefter ingen fler obs.
Vattentemp 6,4 grader.
Fre 24/10
Drog not nedströms Lexvallsbron. Fyra sikar fångades i första draget.
Några ytterligare sikar smet ur noten vid samma drag. Fem
ytterligare drag med noten blev resultatlösa. Stora problem med att
vi fastnar med noten praktiskt taget överallt.
Lör 25/10.
På plats för att håva, både i skymningen och kl 22. Observerade två
sikar vid först besöket och noll sikar vid det andra besöket.
Sön 26/10
På plats för att håva i skymningen, och ungefär en timme framåt.
Inte en enda obs. av sik.
Mån 27/10
Två ryssjor har lagts ut nedströms Lexvallsbron.
På plats vid Abborrsten kvällstid utan att göra en enda sikobs.
Däremot visade sig en öring i femkilosklassen i lampskenet.
Vattentempen ökat till 7,9 grader.
Tis 28/10
Ryssjorna vittjades på morgonen.
Fångst: 2 ålar och en gädda.
16
Ryssjorna togs upp i samband med vittjningen, rengjordes och sattes
ut i höljan mellan Abborrsten och kraftverksutloppet.
Vattenhastigheten var lite för hög för ryssjorna. Hastigheten i
kombination med mycket löv innebar för stort tryck framförallt på
ledarmarna.
På kvällen var jag åter på plats för att spana efter sik och vara beredd
på att håva. En sik observerade i höjd med Abborrsten.
Ons 29/10
Ryssjorna vittjades på förmiddagen. Ingen fångst. Minst fyra
”ålringar” i en av ryssjorna. Ryssjorna ligger kvar på samma plats.
Vattentemperaturen stigit till 9,2 grader.
En sik observerades och fångades på kvällen. En hona med rinnande
rom.
Tor 30/10
Vittjade ryssjorna. En gädda i en av ryssjorna.
Vattentemp 7,4.
Varken fångst eller obs på kvällen.
Fre 31/10
Tog upp ryssjorna.
Lör 1/11
På plats med håv på kvällen. Inga tecken på förekomst av sik.
Sön 2/11
På plats för att håva. Ingen sik i sikte.
Vattentemp 7,2 grader.
Mån 3/11
Drog not på tre olika platser.
På plats för att håva på kvällen. Ingen sik i sikte. Vattentemp 5,4.
Ons 5/11
På plats för att håva. Ingen sik i sikte.
Tor 6/11
Lade nät tvärs över hela höljan vid Vävaren från morgon till sen
eftermiddag. Försökte skrämma på sik på näten med hjälp av en
betongvibrator. Dock utan framgång. Noll sikar fångades
Fre 7/11
På plats för att håva. Ingen sik i sikte
Sön 9/11
På plats för att håva. Ingen sik i sikte.
17
Ål och gädda i ryssjan. Men ingen sik.
Diskussion och erfarenheter
Vattenföringen under sikens lekperiod var relativt hög, 15-20 m3/s. Effektiviteten i fisket
med de metoder vi använt oss av, (not, nät, ryssja och håv), minskar i takt med högre
vattenföring. Trots det kan slutsatsen inte bli annat än att Testeboåns sikbestånd alltjämt är
mycket svagt. Sik skulle åtminstone ha observerats på lekområdet i den nedersta delen av
forsen vid Abborrsten, där siken röjer sig vid själva leken genom att plaska i vattenytan.
Under hela lekperioden observerades endast en handfull sikar.
Bernt Moberg
18
