FISKEVÅRDSARBETET
I TESTEBOÅN
2013
Fiskevården i Testeboån tenderar att bli en allt brokigare samling delprojekt. Det gör arbetet
ännu mer intressant. Förvisso finns det en tragisk bakgrund till att behovet av fiskevård är så
stort. Arterna vi arbetar för i Testeboån är hårt trängda. Av lax, flodnejonöga, flodkräfta,
öring, sik och ål finns idag bara en spillra jämfört med vad som en gång i tiden fanns i
Testeboån. För laxen har utvecklingen gått att vända. Laxbeståndet i Testeboån växer.
2013 har arbetet framförallt bestått av uppföljning i form av fiskvandringskontroll och
elprovfisken. Vi har även inventerat sikyngel och lekvandrande sik, tagit prover på lax och sik
till genetisk undersökning och förbättrat ytterligare några lekområden för lax och öring.
Länsstyrelsen har dessutom inventerat flodpärlmussla.
Sedan 2005 finns motsvarande årsberättelser som denna för arbetet med Testeboån.
Fiskevårdsarbetet i Testeboån sker i samverkan mellan Gävle kommun Kultur & Fritid (som
formellt även är huvudman för arbetet), Testeboåns fvof, Länsstyrelsen Gävleborg,
Länsstyrelsen Västernorrland, SLU-Institutet för akvatiska resurser och Sportfiskarna
Gästrikland.
Testeboån har ingått i aktionsplanen för lax i Östersjön - IBSFC Salmon Action Plan 1997-2010.
Under 2013 har Testeboån uppgraderats av Internationella Havsforskningsrådet, (ICES), från
ett potentiellt vildlaxvatten till ett vildlaxvatten. Testeboån är det första vattnet runt
Östersjön som genomgått en sådan uppgradering.
Bernt Moberg
1
Lekvandrande lax och öring i Testeboån 2013
Art
Antal
Medelvikt
Lax
19
5,6 kilo
Öring
34
3,4 kilo
Fångade laxar och öringar i uppvandringskontrollen i Testeboån 2013.
Kontrollen av lekvandrande lax och öring sker med hjälp av en fälla vid dammen
tillhörande kraftverket i Strömsbro, ca två kilometer från havet. Inga andra arter fångas i
fällan. Skälet till det är att forsen nedströms fällan utgör ett naturligt definitivt
vandringshinder för övriga fiskarter med undantag av flodnejonöga och ål. Dessa två
arter har dock aldrig påträffats i fällan.
Vid höga flöden, över 20 m3/s, kan fisk passera över dammen vid sidan av fällan. Med
andra ord tappar vi då kontrollen på fiskvandringen. Perioder med så hög vattenföring
brukar i regel inträffa, alltifrån några dagar till flera veckor under laxens och öringens
lekvandringsperiod juni–oktober.
2013 var dock ett år då garanterat ingen fisk kunde smita förbi kontrollen. De 19 laxar
och 34 öringar som fångades i fällan och släpptes vidare uppströms dammen är de enda
fiskar från havet som deltagit i leken detta år. Nedströms dammen och fällan finns en
ungefär 300 meter lång fors med 2 000-3 000 m2 lämpligt uppväxtområde. På den
sträckan har sannolikt ytterligare några laxar och några öringar lekt.
Första laxen detta år kom samma dag som den första öringen, 18 juli. Sista dagen fisk
fångades var den 11 oktober då två laxar och två öringar fångades i fällan. När det är så
få fiskar totalt så är det intressant att se hur de ofta kommer i små grupper. Den 20
september kom 6 av årets 19 laxar.
Storöring på väg upp för att leka i Testeboån. Foto: Calle Åhlund
2
Vattenföringen 2013
När det handlar om vattenföring så finns det inte några normala år. 2013 kan beskrivas
med en mycket snabb och relativt kraftig vårflod följd av en sommar och höst med
extremt låg och jämn vattenföring. Diagram 1 visar att vattenföringen inte ens var upp
över 5 m3/s någon gång under hela lekvandringsperioden för lax och öring, juni-okt.
Detta kan jämföras med 2012, diagram 2, då vi hade flera korta perioder med över 20
m3/s under samma period och då vattenföring inte en enda gång under hela året var
mindre än 5 m3/s.
Hög och ojämn vattenföring kan tyckas ha en större lockande effekt på vandrande fisk
jämfört med låg och jämn vattenföring. Låg vattenföring innebär för Testeboåns del
dessutom att fiskvägen vid Strömsbro kraftverk har svårare att konkurrera med utloppet
från kraftverket. Med andra ord: Skulle det ha vandrat upp fler laxar och öringar i
Testeboån 2013 om vi hade en högre vattenföring? Det vet vi inte, men det känns väl
inte direkt ologiskt att så hade varit fallet, eller?
Vattenföring i Testeboån 2013.
Källa: SMHI´s mätstation i Konstdalsströmmen.
80,0
70,0
60,0
50,0
40,0
30,0
20,0
10,0
0,0
Diagram 1.
Vattenföring i Testeboån 2012.
Källa: SMHI´s mätstation i Konstdalsströmmen.
80,0
70,0
60,0
50,0
40,0
30,0
20,0
10,0
0,0
Diagram 2.
3
Antal
80
70
60
50
40
30
20
10
0
Lax
Öring
Diagram 3.
Elprovfisken i Testeboån 2013
Vattenföringen var som sagt låg under hela sommaren och hösten. Det betydde att
elfisken kunde genomföras under gynnsamma förhållanden med god fångsteffektivitet.
Antalet lax 0+ var högre inom flera områden 2013 jämfört med 2011 och 2012, se
resultaten på nästa sida.
Elfiskelokalen nr 7, Bomnacken.
4
Lokal
Nr
Lax
0+
Lax
>0+
Lax
totalt
Öring
0+
Öring
>0+
Öring
totalt
Avstånd
från havet
Strömsbro
Forsby
1
75,7
29,6
105,3
8,6
5,1
13,7
2,5 km
2
29,0
26,8
55,8
21,9
1,9
23,8
5,7 km
Sågbacken
3
8,7
5,6
14,3
43,9
10,8
54,7
8,7 km
Översten
4
7,4
26,9
34,3
6,2
0,9
7,1
8,9 km
Möljen
5
25,6
12,3
37,9
4,7
1,8
6,5
9,2 km
Tegelbruket
6
22,5
4,1
26,6
6,7
0,7
7,4
11,0 km
Bomnacken
7
1,9
2,5
4,4
10,9
1,2
12,1
11,8 km
Erkkis Bro
8
0
0
0
0,4
0,4
0,8
14,3 km
Fågelautomaten
9
2,2
1,4
3,6
7,4
2,2
9,6
14,9 km
Brännsågen
10
0
0
0
0
0
0
16,3 km
G:a Brännsågen
11
0
0
0
0
0
0
16,3 km
Antal lax- och öring/100
Lokal
m2
Nr
i Testeboån 2013. Medeltäthet av lax 0+ = 15,7/100 m2.
Lax
0+
Lax
>0+
Lax
totalt
Öring
0+
Öring
>0+
Öring
totalt
Avstånd
från havet
Strömsbro
Forsby Kvarn
1
34,1
32,2
66,3
15,7
18,5
33,8
2,5 km
2
24,1
4,6
28,7
9,8
0
9,8
5,7 km
Sågbacken
3
16,7
5,5
22,2
22,7
14,5
37,2
8,7 km
Översten
4
13,4
12,3
25,7
6,7
0,7
7,4
8,9 km
Möljen
5
16,7
4,5
21,2
2,8
0,4
3,2
9,2 km
Tegelbruket
6
2,1
3,9
6,0
1,2
0
1,2
11,0 km
Bomnacken
7
5,2
2,8
8,0
3,1
2,0
5,1
11,8 km
Erkkis Bro
8
0
0
0
0
0
0
14,3 km
Fågelautomaten
9
0
0,5
0,5
2,1
0
2,1
14,9 km
Brännsågen
10
0
0
0
0
0
0
16,3 km
G:a Brännsågen
11
0
0
0
0
0
0
16,3 km
Antal lax- och öring/100
Lokal
m2
Nr
i Testeboån 2012. Medeltäthet av lax 0+ = 10,2/100 m2
Lax
0+
Lax
>0+
Lax
totalt
Öring
0+
Öring
>0+
Öring
totalt
Strömsbro
1
31,4
4,9
36,3
34,4
3,4
37,8
Avstånd
från havet
2,5 km
Forsby Kvarn
2
32,9
5,1
38,0
2,8
0
2,8
5,7 km
Sågbacken
3
13,4
0,8
14,2
7,9
0
7,9
8,7 km
Översten
4
7,3
3,0
10,3
5,4
0
5,4
8,9 km
Möljen
5
8,1
3,0
11,1
4,8
0
4,8
9,2 km
Tegelbruket
6
11,8
0,6
12,4
4,1
0
4,1
11,0 km
Bomnacken
7
13,7
6,2
19,9
7,2
0
7,2
11,8 km
Erkkis Bro
8
0
0,4
0,4
1,7
0
1,4
14,3 km
Fågelautomaten
9
1,4
2,1
3,5
0,7
0
0,7
14,9 km
Brännsågen
10
0
0
0
0
0,3
0,3
16,3 km
G:a Brännsågen
11
0
0
0
0
0
0
16,3 km
Antal lax- och öring/100 m2 i Testeboån 2011. Medeltäthet av lax 0+ = 11,1/ 100 m2.
5
Kontroll av utvandrande smolt
Utvandringen av smolt har under 2013 kontrollerats med hjälp av ett smolthjul (screw
trap). Även 2006 kontrollerades smoltutvandringen med samma fälla. Fällan har sedan
dess använts i Emån och Mörrumsån, men är alltså nu tillbaka i Testeboån.
2013 kontrollerades utvandringen av smolt från Testeboån med hjälp av ett s.k. smolthjul placerat vid Forsby.
Att kontrollera smoltutvandringen ger kunskap om när smolten vandrar, fördelningen
mellan lax och öring och inte minst om hur mycket smolt som lämnar ån.
Fällan var placerad vid det f.d. kraftverket i Forsby, ca 5 kilometer från åns mynning i
Bottenhavet. Inga ledarmar användes. D.v.s. den fisk som fångades var enbart den fisk
som kom i den vattenmassa som passerade rakt genom fällan. Smolthjulet fiskande
area är ungefär 0,7 m2.
Tidsmässigt såg vi att smolten vandrande mellan den 10 maj och 2 juni. Fällan
placerades ut den 3 maj. Vattenföringen varierade under försöksperioden från 38 m 3/s –
ner till 6 m3/s. Ungefär en vecka innan fällan placerades ut kulminerade vårfloden på 70
m3/s. Alla uppgifter över vattenföringen är hämtade från SMHI´s kontrollstation vid
Konstdalsströmmen ca 30 kilometer från havet.
Fördelningen mellan lax och öring var 80 procent lax och 20 procent öring. Totalt
fångades 97 smolt.
Frågan om hur mycket smolt som lämnade Testeboån kan förbli obesvarad. All smolt
som fångades i smolthjulet bedövades och märktes med ett
numrerat streamermärke. Den märkta smolten återutsattes
ca 400 meter uppströms fällan. Vi såg fram emot att fångster
och återfångster av smolt skulle hjälpa oss att få en bild över
den totala smoltutvandringen.
Endast ett av de märkta smolten, en lax, återfångades i
smolthjulet. Den låga återfångsten har fått oss att tro att
något påverkat försöket. Men vad? Kan det vara predatorer
på utsättningsplatsen som tagit en stor del av de mer eller
mindre omtumlade nymärkta laxarna och öringarna? Eller är
allt i sin ordning, fällans fångsteffektivitet kanske inte var
Laxsmolt nr 30138 och 30139
större än att endast ett smolt återfångades?
vaknar upp efter märkning.
6
Ytterligare flera arter fångades i detta försök, däribland flodnejonöga och ål.
Vi tar med oss erfarenheterna från utvandringsförsöket och ser fram mot att även
kommande år kontrollera utvandringen av smolt för att öka kunskapen om Testeboåns
fiskbestånd.
Fler bra lekområden
Sedan 1980-talet har i olik omgångar ett stort antal nya lekområden för lax och öring
skapats i Testeboån. Under 2013 har ytterligare några lekområden skapats med hjälp av
den s.k. Hartijokimetoden. Metoden innebär att manuellt med hjälp specialtillverkade
redskap skapa lekbottnar av befintligt grus.
Baljan med fisk från elfisket i Strömsbro. Rekordmycket lax på den provytan i år. 105,3 laxar/100m 2.
7
Strömsbro kraftverk
Kraftverket i Strömsbro är det största återstående lokala problemet för de vandrande
fiskarterna i Testeboån. Kraftverket påverkar uppströmsvandringen negativt för lax,
flodnejonöga, ål och öring. (Inga andra arter kan ta sig upp förbi Strömsbro, oavsett om
kraftverket finns där eller inte.)
Kraftverket består av två stycken francis-turbiner. Just den turbintypen är dokumenterat
den typ som ställer till med största skada på nedströmsvandrande fisk. Utvandrande laxoch öringsmolt såväl som ål slås ihjäl av turbinernas skovlar.
En avledare bestående av ett horisontellt galler med en spaltvidd på 18 millimeter som
ska hindra nedströmsvandrande fisk från att hamna i kraftverket är planerat att byggas
strax uppströms dammen. Fisk som avleds från kraftverksinloppet kommer då istället
passera vid sidan av kraftverket i forsen/fiskvägen.
Avledaren var planerad att byggas under 2013. Förseningar i förberedelserna inför
byggandet hindrade dock att tidplanen kunde hållas. Nu är planen att avledaren ska
byggas under 2014. Avledaren och ingreppen som den medför i den befintliga dammen
kan föranleda oss att flytta fiskväg och uppvandringskontroll.
Kräftorna i Testeboån
Under 2012 uppdagades att signalkräftor planterats ut i Testeboån vid Oslättfors. Ett
riktat decimeringsfiske då resulterade i 49 signalkräftor. Dessutom fångades en
flodkräfta.
2013 förlade länsstyrelsen och Högskolan i Gävle en utbildning i provfiske både efter
fisk och kräftor till området där signalkräftorna fångades 2012. Resultatet blev noll
fångade signalkräftor och en flodkräfta.
I och med förekomsten av signalkräftor har Testeboån från inloppet till Lundbosjön vid
broarna i Smörnäs till mynningen i havet varit kräftpestförklarad t.o.m. 31 december
2013.
Inventering av flodpärlmussla
Pär Granström har på uppdrag av länsstyrelsen under 2013 inventerat flodpärlmusslor.
Ur inventeringsrapportens sammanfattningen: Sammanlagt 18 lokaler i Testeboån har
återinventerats. På fyra lokaler gjordes en noggrannare undersökning som bl.a. innebar
att längden på de påträffade musslornas skal mättes. På övriga 14 lokaler räknades de
påträffade musslorna och endast den minsta musslan mättes. Jämfört med 2005
påträffades totalt sett färre flodpärlmusslor men i stället fler lite mindre musslor under
inventeringen 2013.
I Forsby där 147 flodpärlmusslor återutplanterades 2005 efter att en ny tröskel
konstruerats återfanns 100 musslor 2013. Lite märkligt är att två av musslorna som
påträffades inom samma område i Forsby 2013 var kortare än den minsta musslan som
sattes ut i samma ström åtta år tidigare.
Hela rapporten bifogas denna årsredovisning.
8
Fiskeförvaltning utanför Testeboån
Framgången i återetableringen av lax och havsvandrande öring påverkas i hög grad av
förvaltningen av fisket efter de båda arterna i havet. Fisket efter lax ute i öppet hav har
minskats kraftigt de senaste åren. Istället ska fisket styras mot de bestånd som är
starka. Att fiska på kusten ökar möjligheten att precisera fisket mot i första hand
kompensationsutsatt lax.
Vill vi så kan vi öka precisionen i att fiska rätt lax ytterligare. Effektivaste gör vi det
genom att fiska där det finns enbart kompensationsutsatt lax. Det vill säga i älvarna. Då
skulle vi dessutom kunna ta vara på mycket mera lax i jämförelse med vad som nu får
fångas ute på kusten. Lax som fångas i älvarna ingår inte i TAC. I Testeboåns båda
grannälvar, Dalälven och Ljusnan, har det gått så långt att den stora mängden lax börjar
framställas som ett problem.
Det går även att återutsätta vild lax, (laxar med fettfenan kvar), som fångas i fasta
redskap på kusten. Att återutsätta lax som fångats i redskapen har dock i praktiken
visats sig vara i det närmaste omöjligt utan att fisken tar skada av den behandling den
utsätts för i redskapet och i båt innan den återutsätts.
För att gynna den vilda laxen som ska till just Testeboån håller undertecknad på att
forma en idé som går ut på att flytta uttaget av lax från Gävlebukten till Dalälven. Kan
det vara ett alternativ? Aktuell version av idén bifogas denna årsberättelse.
Projektet Återställande av fiskvandring i Gästrikland
Länsstyrelsen har under 2012 och 2013 drivit projektet Återställande av fiskvandring i
Gästrikland. Aktiviteterna i projektet har varit förlagda både till Gavleån och Testeboån.
Exempelvis har provfiske med strömöversiktsnät genomförts.
En första rapport som redovisar projektets inventeringsfiske 2012-2013 har kommit och
bifogas denna årsberättelse.
Ser du ynglet? I slutet av maj är det alltid lika spännande att spana efter årsungar av både lax och öring. De står då
ofta på mycket grunt vatten alldeles uppe i strandkanten.
9
Ingen skarvjakt inom Testeboåns delta
Under 2013 fanns ett tillstånd från länsstyrelsen att bedriva skyddsjakt på skarvar i
Gävleborgs län. 2 000 skarvar fick skjutas.
Gävle kommuns skyddsjägare var intresserad av att för första gången skjuta en del av
dessa skarvar i Testeboåns mynningsområde. Dessutom avsåg Karl Lundström, SLU, ta
del av maginnehåll från skarv som fiskat i Testeboån för ett forskningsprojekt med syfte
att samla kunskap om skarvarnas matvanor.
Länsstyrelsen satte dock stopp för jakt inom Testeboåns delta.
Skarv är en relativt ny art i Testeboån. För femton år sedan observerade aldrig någon
skarv i Testeboån. Nu kan flera hundra skarvar samtidigt befinna sig på Testeboån från
Lexvallsbron och ut till havet, det vill sägen åns nedersta kilometer. Skarvarna finns i
detta område från slutet av april och en bit in i maj. Tiden sammanfaller med smoltens
utvandring.
Av den tilldelade kvoten i länet på 2 000 skarvar 2013 sköts totalt mellan 200 och 300
stycken.
Skarvar utanför Testeboåns mynning.
Sik
Sik från havet vandrar upp i Testeboån för att leka i slutet av oktober och i början av
november.
Under de senaste decennierna har mängden sik som tar sig upp i ån minskat
dramatiskt.
Sedan några år tillbaka inventeras sikyngel i Testeboån och lekvandrande sik fångas för
märkning och provtagning. På följande sju sidor följer hela rapporten från
sikundersökningarna 2012-2013.
10
Inventering av sikyngel och inventering samt provtagning
på lekvandrande sik i Testeboån 2012-2013.
Syftet med detta projekt har varit att samla mer kunskap om beståndet av vandringssik i
Testeboån, Gävle kommun. Projektet har pågått 2012-2013. Inventering av sikyngel och fångst
av lekvandrande sik för märkning och provtagning har ägt rum i Testeboån även under 2010 och
2011.
Bakgrund
I Bottniska viken finns två former av sik (Coregonus lavaretus); havslekande sik och
vandringssik. Den havslekande siken, som leker längs kusten, växer generellt sett långsammare
än vandringssiken. Den anses vara relativt stationär och vandrar sällan
längre sträckor än ca 20 km. Vandringssiken växer snabbt i förhållande till den havslekande siken
och blir därför oftast större. Under hösten simmar vandringssiken
upp i älvar och åar där den sedan leker varefter ynglen kläcker tidig nästa
vår. I havet nyttjar vandringssiken stora områden. Tidigare märkningsförsök visar att denna sik i
vissa fall kan vandra sträckor på upp till 500-700 km.
Kunskapen om vandringssikens ekologi är relativt fragmentarisk. Idag känner vi dess
livscykel i stora drag men på detaljnivå finns ännu många frågetecken
Siken i Testeboån
Från omkring den 20 oktober till ungefär den 10 november vandrar sik från havet upp i
Testeboån för att leka. Sik kan ta sig upp till det första kraftiga fallet i forsen vid Strömsbro,
omkring två kilometer från åns mynning i Bottenhavet.
Vandringssiken anses ha ett ”homing-beteende” (dvs. att den vandrar tillbaka till den plats den
själv föddes i) men detta är inte utförligt studerat. Till skillnad från lax och öring gräver inte
siken ner sin rom utan leken sker i fria vattenmassan och de befruktade äggen sjunker till botten.
11
Lekområde för sik i Testeboån.
Äggen kläcker tidigt under våren, ungefär i samband med islossningen. De nykläckta ynglen är
ca 12-15 mm långa.
Ynglen driver/vandrar sedan under en tid ut mot vattendragets mynningsområde. Hur lång tid de
spenderar i vattendraget beror troligen på vattendragets storlek och karaktär.
Ynglen uppehåller sig sedan ca 2-3 månader i vattendragets mynnings- och
närmsta kustområde där de växer till en storlek av 40-60 mm. Därefter drar de sig allt längre bort
från sitt hemvattendrag.
I havet kan vandringssiken sedan göra långa födovandringar (upp till 700km).
När vandringssiken blir könsmogen efter c 3-5 år (hannarna tidigare än honorna) återvänder de
till sötvatten igen för lek och cirkeln är sluten.
Att följa den del av livscykeln som siken tillbringar i Testeboån, märka och ta prover till genetisk
analys bidrar med efterlängtad kunskap vandringssiken ekologi.
Fram till för två-tre decennier sedan vandrade betydligt större mängder sik upp i Testeboån varje
höst jämfört med vad som varit fallet nu under flera år. De som tog sig rätten att då fiska sik i
Testeboån fångade stora mängder. Nät var det vanligaste redskapet. Även att håva och att rycka
sik var vanligt. Dokumenterade fångster från 1960-talet säger oss att det handlade om årliga
fångster på åtminstone några tusen sikar. Sikbeståndet är idag bara en lite spillra av vad de varit.
Siken söker sig upp i den nedersta forsen i Strömsbro i skymningen. Vi tolkar det som att det är
på denna korta del av ån, ca 150 meter, som själva leken äger rum. Det är 0,5 – 1 meter djupt i
området.
Inventering av sikyngel
Sikynglen kläcks tidigt på våren. 2012 startade håvningen i Testeboån den 22 mars. Då var ån
isfri ungefär till hälften. Första ynglen påträffade den 26 mars.
12
2013 dröjde det ända till den 23 april innan isen försvann så att håvningen kunde börja. Första
ynglet fångades dagen efter, 24 april.
2012 och 2013 visar att vårarna kan vara mycket olika. Vattentemperaturen var 4,7 grader när de
första ynglet fångades den 26 mars 2012. När det första ynglet fångades 2013, nästan en månad
senare, den 24 april var vattentemperaturen 3,3 grader.
Metod
Håvningen sker med en specialutformade håv av en modell som är speciellt framtagen för
inventering av sikyngel. Håvarna är teleskopiskt uppbyggda av glasfiber och aluminium med en
total längd på 1800 mm. Håvringens diameter är 40 cm och maskstorleken 1 mm.
Håvning skedde de första åren mestadels översiktligt för att ge kunskap om ynglens
uppehållsplatser i Testeboån. Den kvantitativa provtagningen som redovisas i detta projekt har
skett i en vik med långsamt rinnande vatten/stillastående vatten/bakvatten beroende på
vattenföring och vattenstånd i havet ungefär en kilometer från åns formella gräns mot havet.
Tjugo u-formade håvdrag med ett steg uppströms mellan varje håvdrag har gjorts varannan till
var fjärde dag under perioden då det funnits sikyngel i området.
Resultat
Yngelfångsterna redovisas i nedanstående tabeller. Är det mycket eller lite yngel? Vi vet inte.
Långt ifrån ett sikyngel per håv drag har fångats. Tänk om vi börjat dessa inventeringar när
Testeboån sikbestånd var riktigt stort. Vad hade vi då fått i varje håvdrag? 100 yngel, eller?
13
2012
Datum
Inventeringsprotokoll
Sikyngel
Vattenförekomst
Plats
Metod
Sikyngel per
håvdrag
Storlek på sikyngel
Vatten
temperatur
Vattenföring
enl. SMHI
Kommentar
0,4
9 m3
18-mar Testeboån
Avan
22-mar Testeboån
Avan
Håvning
0
26-mar Testeboån
Avan
Håvning
0,1
Stor del av gulesäcken kvar
4,7
27-mar Testeboån
Stigs gård
Håvning
0,05
Stor del av gulesäcken kvar
4,7
Is
3,4
Is på 50 % av ån
Isfritt
Isfritt
3
29-mar Testeboån
Avan
Håvning
0,5
Stor del av gulesäcken kvar
5,2
02-apr Testeboån
Avan
Håvning
0,2
Del av gulesäcken kvar
3,1
06-apr Testeboån
Avan
Håvning
0,2
Del av gulesäcken kvar
3,4
10-apr Testeboån
Avan
Håvning
1,1
Del av gulesäcken kvar
4,3
13-apr Testeboån
Avan
Håvning
2
15-apr Testeboån
Avan
Håvning
0,6
7,1
11 m3
20-apr Testeboån
Avan
Håvning
0,4
8
10 m3
25-apr Testeboån
Avan
Håvning
0,4
8,4
29-apr Testeboån
Avan
Håvning
0,05
9,6
02-maj Testeboån
Avan
Håvning
0
10,1
6
Gulesäcken förbrukad
07-maj Testeboån
Avan
Håvning
0
10,5
12-maj Testeboån
Avan
Håvning
0
10,8
19-maj Testeboån
2013
Datum
Avan
16 m
Håvning
16 m3
Vattnet mer stillastående än vid förra tillfället.
Ynglen står i stim på skyddade platser.
Ynglen står i stim på skyddade platser.
3
13 m
Litet stim av sikyngel vid kullfanna trädet. Mycket abborrom på samma träd.
Inte en enda yngelobs.
3
22 m
11,9
Inte en enda yngelobs.
Inventeringsprotokoll
Sikyngel
Vattenförekomst
Plats
Metod
Sikyngel per
håvdrag
Storlek på sikyngel
Vatten
temperatur
Vattenföring
enl. SMHI
Kommentar
03-apr Testeboån
Avan
-0,2
Hela ån istäckt
08-apr Testeboån
Avan
-0,3
Hela ån istäckt
12-apr
14-apr
23-apr
24-apr
26-apr
28-apr
Testeboån
Avan
Testeboån
Avan
Testeboån
Avan
Testeboån
Avan
Testeboån
Avan
Testeboån
Avan
30-apr Testeboån
02-maj Testeboån
Avan
Avan
Hela ån istäckt
Håv
Håv
Håv
-0,1
3,3
0,6 Halva gulesäcken kvar
3,3
0,15 Halva gulesäcken kvar
4
0,1 Halva gulesäcken kvar, 11 mm 4,7
Håv
Håv
0,15 Gulesäcken nästan slut
0,1 Halva gulesäcken kvar
På jakt eter sikyngel i Testeboån.
5,7
7,3
Hela ån istäckt
Hela ån isfri. 69 m3
3
66 m
57 m3
54 m3
50 m3
41 m3
Sikyngel.
14
Provtagning och märkning på lekvandrande sik i Testeboån
Varje år sedan 2010 har lekvandrande sik fångats i Testeboån för provtagning och märkning. En
bit av fettfenan tas för genetisk analys och fjällprover samlas för åldersanalys. Innan
återutsättning märks alla sikar med ett numrerat floy-tag.
Märkt sik återutsätts.
Metod
Fisket för att fånga leksiken har bedrivits med nät, not, ryssja, fälla och håv på några olika platser
mellan Vävaren i Strömsbro och Avan. Flest sikar har fångats med håv i den för siken tillgängliga
nedersta forsen.
Resultat
På grund av sikbeståndets minskning har det blivit mycket svårt att fånga sik i Testeboån. 2012
och 2013 har endast 9 respektive 19 sikar fångats.
För att åskådliggöra skillnaden i mängden sik kan vi titta i de anteckningar som ”Lax-Gunnar”
gjorde över sina fångster av sik i Testeboån. 1967 fångade han 1 118 sikar. På den tiden var det
dessutom många andra som tog sig rätt att fiska sik i Testeboån. Fångsterna måste ha bestått
åtminstone några tusen sikar varje år.
Lax-Gunnars fångst 1967.
15
Testeboån, fångst av lekvandrande sik 2013
Fisk nr
Fenprov
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
Fisk nr
Fenprov
1
2
3
4
5
6
7
8
9
S1
S2
S3
S4
S5
S6
S7
S8
S9
Fjällprov Fångst
datum
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
131027
131027
131027
131027
131028
131028
131028
131028
131028
131028
131028
131028
131028
131028
131028
131029
131031
131102
131102
Fångstlokal
Fångstm Vatten
etod
temp
Abborrsten
Abborrsten
Abborrsten
Abborrsten
Vävaren
Abborrsten
Abborrsten
Abborrsten
Abborrsten
Abborrsten
Abborrsten
Abborrsten
Abborrsten
Abborrsten
Abborrsten
Abborrsten
Abborrsten
Abborrsten
Abborrsten
Håv
Håv
Håv
Håv
Not
Håv
Håv
Håv
Håv
Håv
Håv
Håv
Håv
Håv
Håv
Håv
Håv
Håv
Håv
Längd
(mm)
6,6
6,6
6,6
6,6
7,4
7,4
7,4
7,4
7,4
7,4
7,4
7,4
7,4
7,4
7,4
7,2
7,2
7,2
7,2
Vikt (g)
450
465
520
450
506
420
538
514
465
421
487
462
412
448
470
458
438
378
468
Kön
860
980
1 590 Hona
800
1 090 Hona
680 Hane
1 530
1 280
870
640
970 Hane
900
680 Hane
750 Hane
880 Hona
860 Hane
810
440 Hane
980 Hona
Märkes
nummer
22421
22422
22423
22424
22425
22426
22427
22428
22429
22430
22431
22432
22433
22434
22435
22436
22437
22438
22439
Testeboån, fångst av lekvandrande sik 2012
Fjällprov Fångst
datum
Fångstlokal
Fångstm Vatten
etod
temp
Nej
Nej
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Vävaren
Vävaren
Vävaren
Vävaren
Vävaren
Vävaren
Vävaren
Vävaren
Vävaren
Nät
Nät
Nät
Nät
Nät
Nät
Nät
Nät
Nät
121030
121030
121031
121031
121031
121101
121101
121102
121106
Längd
(mm)
1,5
1,5
1,2
1,2
1,2
1,7
1,7
2,4
2,3
Vikt (g)
Kön
468
485
465
490
500
491
440
457
398
765 Hane
819 Hane
Längd
(mm)
Vikt (g) Kön
Hona
918
749 Hane
829
493 Hane
Märkes
nummer
22410
22411
22413
22414
22415
22416
22417
22418
Gavleån, fångst av lekvandrande sik 2012
Fisk
nr
1
2
Fenprov Fjällprov
G1
G2
Ja
Nej
Fångst
datum
Fångstlokal
Fångstm Vatten
etod
temp
121106
121114
Gävle strand Mete, mask/majs
Gävle strand Mete, majs
835
366
Märkes
nummer
22419
22420
Högskolan i Gävle kommer att göra de genetiska analyserna på prover från sik i Testeboån.
Analyser kommer även att göras på prover från sik fångade i Gävlebukten Kustlaboratoriet i
Öregrund.
Vi hoppas och tror att försöken, märkningarna och inventeringarna av sik i Testeboån ska öka på
kunskapen om Östersjöns sik.
16
Diskussion och erfarenheter
Tillgången på sik har minskat i hela Bottniska viken. Bristen på kunskap om de båda
förekommande sikformerna är stor. Detta framkom tydligt vid seminariet om sik i Gävle 2010.
Vi behöver fiskeoberoende beståndsdata, och övervakningen av sikbestånden måste vara
långsiktig. Undersökningar som de senaste åren genomförts i Testeboån har lagt en grund för att
bidra med sådan kunskap. Ambitionen är att undersökningarna ska fortsätta.
Hur stort är Testeboåns sikbestånd?
Ökar eller minskar sikbeståndet i Testeboån?
Hur beter sig siken från Testeboån utanför ån?
Har siken i Testeboån ett homingbeteende?
Dessa och andra frågor med stort allmänintresse kan undersökningarna i Testeboån ge svar på.
Enkätundersökningar som Länsstyrelsen Gävleborg nyligen gjort bland fiskare som fiskar sik på
kusten tyder på att tillgången på sik på kusten ökat de senaste åren. Några sådana tecken kan
tyvärr inte skönjas när det gäller Testeboåns sikbestånd. Kustlaboratoriet i Öregrund provfiskar
på kusten för att samla kunskap om beståndssituationen på kusten.
De fyra år som vi nu inventerat sikyngel och fångat lekvandrande sik har gett många nyttiga
erfarenheter. Tyvärr är Testeboåns sikbestånd så hårt sargat att vi endast kunnat fånga få sikar. Vi
har lärt oss att vi måste vara beredd på att fånga sik med olika metoder beroende på vattenföring i
ån. 2012 hade vi en vattenföring på omkring 30 m3/s under provfisket och 2013 var
vattenföringen 3 m3/s.
Vid låg vattenföring är håv ett effektivt redskap. En ny not införskaffades 2013. Vi hade problem
med att noten fastnade i botten ganska mycket. För de sista dragen vi gjorde med noten hittade vi
en plats där det gick bättre att dra den. Därtill trimmade vi successivt in en teknik som blev bättre
mot slutet. Då hade dessvärre siken nog lämnat ån. Erfarenheterna tar vi med oss och tar nya tag
nästa år.
Bernt Moberg
Referenser
Stefan Larsson, Pär Byström, Johnny Berglund, Ulf Carlsson, Lari Veneranta,
Richard Hudd, Intersik 2010. Inventering av sikyngel i svenska vattendrag mynnande i Bottniska viken
17
