Kapitel 1. Bakgrund för projektet/Målsättning
Bakgrund
Hörselrehabilitering omfattar traditionellt anpassning av hörapparater och andra
hörseltekniska hjälpmedel, samt information och träning i hanterandet av dessa.
I en amerikansk undersökning av Martin et al (1989) visade det sig att hörselskadade
ville ha sina anhöriga med i rehabiliteringen redan ifrån början. I Hörselvårdsutredningen i Sverige (1989) önskade 77% av de anhöriga att det hade funnits tillgång till
mer information och utbildning om hörselproblematik som var riktad just mot
anhöriga. Kunskap om dövas och hörselskadades livssituation värderades som det
viktigste och därefter kunskap om hörapparat och andra tekniska hörhjälpmedel.
Getty och Hétu (1991) visade i sin undersökning en minskning av problem som hade
med hörselsnedsättning att göra när anhöriga fick information och kunskap om
hörselproblematik. Dessutom var deltagarna bättre förberedda att tackla problem som
de hade samband med hörselnedsättningen.
Fredriksson (2001) visade i sin forskning vikten av samspel mellan hörselskadade
och anhöriga för att kunna kommunisera på ett bra sätt. Detta kräver gemensamt
arbete där båda parter går igenom en likartad process om de skall kunna lära sig att
leva med hörselnedsättningen som en del av vardagslivet. Fredriksson (2001) menade
vidare att samhörigheten och samagerandet bör lyftas fram i en rehabilitering som
riktar sig till par/anhöriga.
I ett tidigare projekt “Förinformation till hörselskadade” (Holmberg, 2003) menade de
hörselskadade att det är viktigt att anhöriga får information och kunskap om vad
hörselnedsättning innebär och de konsekvenser som kan uppstå för att man skall
kunna få ett välfungerande dagligliv.
Ett problem i norsk hörselomsorg är att uppdelningen på många olika instanser leder
till att brukarna har problem med vart de skall hänvända sig (St.meld. nr 21(19981999) och att de upplever samarbetet mellan institutioner och yrkesgrupper som dåligt
eller slumpartat.
Målsättning
Huvudmålsättningen var att utveckla, erbjuda och genomföra en kunskapskurs kring
hörselnedsättning och hörseltekniska hjälpmedel för hörselskadade och deras anhöriga
för att bidra till förbättrad livskvalitet och mästring av dagliglivet.
Vidare skulle kursinnehållet distribueras till aktuella aktörer, resultat och erfarenheter
publiceras samt integrera kursen i utbildningen av audiografer.
1
Delmålen var:
- öka hörselskadades och anhörigas kunskap om hörsel och hörselnedsättning
- öka hörselskadades och anhörigas möjlighet att utveckla bättre och effektivare
strategier för samspel och kommunikation
- öka hörselskadades och anhörigas möjligheter att träffa andra som lever under
samma förhållanden och kunna dela upplevelser
- öka hörselskadades och anhörigas kunskap om hur hörapparater och
hörseltekniska hjälpmedel fungerar
Projektgruppen ansåg vidare att det var av vikt att få med de instanser som normalt är
involverad i hörselrehabilitering i genomförandet av kursen. Detta för att kunna ge en
mera helhetlig bild av vad norsk hörselomsorg kan yta när man samarbetar.
Om projektet
Projektet har finansierats av Stiftelsen Helse og Rehabilitering via deras Extralotteri,
och kommit oss tillhanda genom ansökan om rehabiliteringsmedel via Hørselshemmedes Landsforbund. Høgskolen i Sør-Trøndelag har också bistått med
ekonomisk hjälp, räkenskapshjälp, kuvert, porto m.m. Vidare har hörcentralen på St
Olavs Hospital i Trondheim och Mitt Hørselsforum på Støren bidragit med
möteslokaler o.dyl.
Projektet skulle ha en tidsram på 1,5 år, från 1 januari 2003 t.o.m. 30 juni 2004. På
grund av bl.a.långvarig sjukdom blev genomförandet av projektet försenat så
genomföringen var först klar i april 2005.
I konstruerandet av kursinnehållet deltog studenter från Program for Audiografutdanning, studenterna gick sitt andra år på utbildningen.
2
Kapitel 2. Projektgenomföring/Metod
Undersökningen började med litteraturstudier för att reda på vad som tidigare skrivits
om temat. Utifrån den forskning som gjorts på området ( Martin et al, 1989, Hörselvårdsutredningen, 1989, Getty & Hètu, 1991, Fredriksson, 2001, Holmberg,
2003,2005) konstruerades kursinnehållet som blev nedskrivit i kompendieform så att
alla deltagare kunde få ett eget exemplar. Kompendieformen valdes också för att
underlätta spridning av kursinnehållet till andra inom hörselomsorgen som kan vara
intresserade.
Kursen skulle genomföras med totalt 20 hörselskadade som fick ha med sig högst tre
anhöriga/nära vänner. Vidare skulle de evaluera kursinnehållet och vad kursen
bidragit med i förhållande till samspel/samhandling, genom att besvara två
frågeformulär, ca 3 månader efter kursavslutningen. 3 månader valdes utifrån
internationell forskning (Gatehouse, 1992, Hallberg & Barrenäs, 1994) som visar att
först efter 3-4 månader är resultatet stabilt.
Kursen skulle ge en grundlig genomgång av vad som sker när man blir hörselskadad,
vad som finns av åtgärder på hörcentral, hjälpmedelscentraloch på kompetenscenter.
Kursinnehållet hade också focus på upplevelser, sosiala konsekvenser och identitet.
Innehållet i kursen gjordes av audiografstudenter och korrigerades och
sammanställdes av projektledare, efter synpunkter från involverade medarbetare.
De hörselskadade som skulle delta skulle rekryteras från väntelistorna på hörcentralen
på Namdal sykehus i Namsos och från hörcentralen på St Olavs Hospital i Trondheim,
10 hörselskadade från varje hörcentral. Tyvärr visade det sig att bara en person av
dem som stod på väntelistan i Namsos var intresserad av att delta i kursen, något som
gjorde att hela projektet blev försenat och att man måste hitta en ny hörcentral.
En annan sak som försenade projektet var en långtidssjukskrivning som varade mer än
6 månader, så totalt blev projektet nästan ett år försenat.
All deltagelse var frivillig och alla deltagare skrev under ett samtyckeformulär (bilaga
1), där man samtyckte till att projektledaren skickade ut frågeformulär.
Urval
Trots att projektet blev fördröjt var det viktigt att få testa kurssinnehållet på det antal
hörselskadade som var tänkt ifrån början. Mitt Hørselsforum på Støren var
intresserade vid förfrågan och blev med i stället för Namdal Sykehus.
De hörselskadade som deltog togs från väntelistorna på hörcentralen på St Olavs
Hospital och på Mitt Hørselsforum på Støren, 10 personer från vardera hörcentral.
Kurserna skulle genomföras med 5 hörselskadade och deras anhöriga i varje grupp,
3
alltså 4 grupper totalt. Detta för att grupperna inte skulle bli för stora och göra det
omöjligt att kunna kommunicera. I de två grupperna på St Olavs Hospital kom den
ena att innehålla 4 hörselskadade och 3 anhöriga och den andra gruppen 5
hörselskadade och 4 anhöriga varav två själva var hörselskadade. I de två grupperna
på Mitt Hørselsforum innehöll båda gruppeerna 4 hörselskadade och 4 anhöriga.Det
visade sig vara svårt att få med några av dem som tackat ja till kursen men kurserna
genomfördes ändå, men med färre deltagare än vad som var tänkt från början.
De hörselskadade hade en åldersspridning från 14 år till 83 år med en medelålder på
59,1 år och var lika många män som kvinnor.De hade vidare ett tonmedelvärde på
43,8 dB på höger öra och 44,5 dB på vänster öra. Tonmedelvärdet var beräknat på
frekvenserna 500, 1000, 2000, 4000 Hz som enligt forskning visar hörselnedsättningen på ett mera korrekt sätt än att använda frekvenserna 500, 1000, 2000 Hz (
Uimonen et al,1997).Hörselnedsättning på 40-69dB på bästa örat klassificeras som
måttlig enligt Stephens, Davis & Reed (1996).
Totalt deltog 32 personer på kursen, men 9 personer har valt att inte svara på
frågeformulären, så det är totalt 23 personer som svarat. Det är sänt ut påminnelse en
gång och för att alla skulle vara anonyma fick alla den påminnelsen som då kunde
kastas av dem som redan svarat.
Projektledaren respekterade att alla inte ville svara, och lät det bero med en
påminnelse.
Kursen hade en varighet på 9 timmar fördelat på 3 kurskvällar à 3 timmar och man
möttes en gång i veckan.
De flesta hörselskadade hade redan fått hörapparat/er så det användes teleslinga alla
kurskvällarna, för att underlätta lyssnandet.
Kursen hade föreläsare som företrädde olika instanser inom hörselomsorgen såsom
Audiografutdanning, Hörcentral, Arbetsförmedling, lokallag av Hørselhemmedes
Landsforbund, och Hjälpmedelscentral, detta för att ge deltagarna möjlighet att möta
aktuella instanser samlade..
Kursinnehåll
Den första kurskvällen innehöll:
* Örat och dess funktion. Olika sorts hörselskador, deras orsak och konsekvenser de
kan ge. Vad är möjligt att förbättra med tekniska hjälpmedel och hörtaktik.
* Tolkning av audiogram (hörseltest). De olika symbolernas betydelse, genomgång
av talbananen, olika typer hörselnedsättningar och de konsekvenser de kan få för
taluppfattninge. Individuell genomgång av det egna audiogrammet.
4
* Kommunikation. Olika kommunikationssituationer och de olika svårigheter som
kan uppstå.
* Tinnitus (öronsus). Olika orsaker till tinnitus och tillgängliga behandlingsformer.
Den andra kurskvällen innehöll:
* Hörapparater. De olika typer som finns. Analoga contra digitala hörapparater.
* Hörapparatanpassning. Möjligheter och beränsningar. Realistiska förväntningar.
Vad krävs av engagement från den hörselskadade.
* Andra hörseltekniska hjälpmedel. Olika typer och funktion.
* Praktisk övning med de olika tekniska hörhjälpmedlen.
Den tredje kurskvällen innehöll:
* Konsekvenser av hörselnedsättning i vardagslivet:hör inte i sociala sammanhang,
isolera sig, sorg och frustration m.m.
* Socialt samspel: roller– - identitet
* Samhällets tillrättaläggning: rättigheter och ekonomi
* Hørselhemmedes Landsforbund: organisation, lokallag, hörselhjälpare,
möjligheter/erbjudanden.
Mätinstrument
Det konstruerades två mätinstrument dels för att evaluera kursinnehållet ( bilaga 2)
och dels för evaluera kursens påverkan på kursdeltagarnas samspel i vardagslivet ca 3
månader efter (bilaga 3) kursavslut. Mätinstrumentet som evaluerade kursens
påverkan är konstruerat på bakgrund av internationella mätinstrument.
5
Kapitel 3. Resultat och resultatvärdering
Statistisk bearbetning
De använda frågeformulären är bearbetade och åskådliggjorda via Excel.
Resultat av kursinnehåll
Resultaten visas via stapeldiagram i 3 olika figurer med antal svarpersoner lodrätt och
kursinnehåll vågrätt. Antalet svarspersoner kan variera något mellan de olika
kursmomenten men antalet framkommer via figuren och i förklaringen av varje figur.
Hvordan var innholdet i kurskveld 1 ?
25
Bra
Middels
20
Dårlig
15
10
5
0
Øret og dets funksjon
Hørsel og hørselsproblemer
Tinnitus
Fig.1. Antal personer och deras bedömning av innehållet i kurskväll 1. n= 22(totalt antal)
Figuren visar att 21deltagare svarade att innehållet i örat och dess funktion var bra,
och 1 deltagare menade det var ”medelbra”. Innehållet i hörsel och hörselproblem
bedömdes som bra av 20 deltagare och som ”medelbra” av 2 deltagare. Innehållet i
tinnitus bedömdes som bra av 18 deltagare och som ”medelbra” av 3 deltagare. Här
har 21 av 22 personer svarat totalt.
Utifrån de svar man fått ser man att innehållet i denna kurskväll upplevts som
relevant. Ingen hade svarat dårlig. Som kommentar skrev några att det var önskvärt
med mera kunskap om tinnitus.
6
Hvordan var innholdet i kurskveld 2 ?
20
Bra
18
Middels
16
Dårlig
14
12
10
8
6
4
2
0
Høreapparater
Hørselstekniske hjelpemidler
Fig.2. Antal personer och deras bedömning av innehållet i kurskväll 2. n= 23(totalt antal)
Figuren visar att 18 deltagare bedömde innehållet i hörapparater som bra och 5
deltagare menade det var ”medelbra”. Innehållet i tekniska hjälpmedel bedömdes som
bra av 18 deltagare och som ”medelbra” av 4 deltagare. Här har 22 av 23 deltagare
svarat totalt.
Även om de flesta bedömt innehållet som bra är antalet som bedömt innehållet som
”medelbra” flera än från första kurskvällen. I kommentarerna skrev några att det var
önskvärt med mera information om de nyaste hörapparaterna, och att tiden blev för
kort till att hinna träna praktiskt med de andra tekniska hjälpmedlen. Dessa
kommentarer kom från de första två gruppen och synpunkterna gjorde att innehåll
och tid omprioriterades något för kommande grupper. Det är ett känt problem att det
kan vara svårt att få kunskap om andra hörseltekniska hjälpmedel än hörapparat och
hur de fungerar samt möjlighet att träna, då brukaren måste från hörcentralen till
hjälpmedelscentralen (St.meld.nr 21, 1998-1999). Organiseringen av den norska
hörselomsorgen är uppdelad och sätter stora krav till samarbete mellan berörda
instanser.
7
Hvordan var innholdet i kurskveld 3 ?
25
Bra
Middels
20
Dårlig
15
10
5
0
Sosiale og følelsesmessige
konsekvenser
HLF (Hørselshemmedes
Landsforbund)
Aetat og rettigheter
Fig. 3. . Antal personer och deras bedömning av innehållet i kurskväll 3. n= 23(totalt antal)
Figuren visar att 22 deltagare har bedömt sociala och känslomässiga konsekvenser
som bra och 1 deltagare som ”medelbra”. Innehållet i Hørselhemmedes Landsforbund
bedömdes som bra av 17 deltagare, ”medelbra” av 3 och dåligt av 1. Här har 21
personer svarat totalt. Arbetsförmedling och rättigheter bedömdes som bra av 15
deltagare, ”medelbra” av 7 och dåligt av 1.
Sociala och känslomässiga konsekvenser har bedömts bäst av innehållet i denna
kurskväll.Det är knappast förvånande då redan nämnd forskning visar att just den
psykosociala delen av hörselrehabiliteringen blir minst tillgodosedd. Hur vi uppfattas
av andra ger oss en bekräftelse eller avkräftelse på vem vi är. Hörselnedsättning
griper in i personens identitet och ofta måste den hörselskadade förändra roller som
varit viktiga for honom/henne t.ex. yrkesroll. Hörselrehabiliteringen får lätt en teknisk
övervikt och den hörselskadade törs inte uttrycka så mycket känslor i den tidspress
som ofta präglar hörapparatanpassningen.
Innehållet i delen från lokallaget av Hørselhemmedes Landsforbund skiftade mellan
grupperna beroende av vem som föreläste från dem. En av föreläsarna talade väldigt
mycket om sig själv och hade uppenbart inte bearbetat sin egen situation och det
gjorde att några av deltagarna reagerade negativt.
Informationen om arbetsförmedling och rättigheter var betydligt mer relevant för de
två sista grupperna där de flesta deltagarna var i yrkesverksam ålder. I diskussioner
kom det upp vikten av att få hörselrehabilitering snabbt när inte längre fungerar så
8
gott i arbetet som tidigare. Flera av deltagarna menade att de kunnat fortsätta i sitt
arbete om de fått hjälp och förståelse för hur man kan tillrättalägga på arbetsplatsen.
Nu var de förtidspensionerade och det kändes extra tungt efter att ha upplevt hur gott
man kan fungera efter god hörselrehabilitering.
På frågan om man bör fortsätta med kursen svarade 21 ja och 1 vet ikke, och det var
de 22 som svarade totalt på den frågan.
De synpunkter deltagarna hade var främst att det var viktig kunskap som kursen gav
och att alla hörselskadade och deras anhöriga borde få tillgång till kunskapen. Många
skrev att de fått en bättre förståelse av vad som sker när man blir hörselskadad, och att
man fått förklaring på mycket som man undrat över. De kände inte skuld längre när de
förstått att skador i hörselsnäckan gör att information försvinner, och att det inte är
den som är hörselskadad som är ouppmärksam. Man kommenterade också att man nu
förstod varför man var så trött och hade ont i nacke och skuldror pga den anspänning
det är att koncentrera sig på att höra.
9
Resultat av kursens påverkan , nuvarande situation
Resultaten visas via stapeldiagram med antal svarpersoner lodrätt och kurspåverkan
vågrätt. Antalet svarspersoner kan variera något mellan de olika frågorna men antalet
framkommer via figuren och i förklaringen av varje stapel.
Fig.4. Antal personer och värdering av kursens betydelse för nuvarande situation. n=23(totalt antal)
25
Ja
Nei
Uforandret
20
15
10
Jeg/vi har mindre misforståelser
Jeg/vi samarbeider bedre
Jeg/vi løser problem lettere
Jeg/vi tør å stille krav bedre
Jeg/ vi kommuniserer bedre
Jeg/vi blir mindre irritert og oppgitt
Jeg/ vi ser mer positivt på hverdagen
0
Jeg/vi har bedre forståelse for min/vår
situasjon
5
10
Figuren visar att alla 23 deltagare menar att de fått en bättre förståelse för sin
situation. 16 deltagare menar att de ser mer positivt på vardagen, och 6 menar att det
är oförändrat. Här har totalt 22 deltagare svarat. På frågan om man blir mindre
irriterad och uppgiven svarar 15 deltagare ja, 1 nej och 7 oförändrat. 14 deltagare
menar de kommunicerar bättre och 8 menar att det är oförändrat. Här har totalt 22
deltagare svarat. 13 deltagare menar de törs ställa krav bättre , 1 törs inte ställa krav
bättre och 9 menar det är oförändrat. På frågan om man löser problem lättare svarar
12 deltagare ja, 1 nej och 9 svarar att det är oförändrat. 11 deltagare menar de
samarbetar bättre och 12 deltagare menar det är oförändrat. På frågan om man har
mindre missförstånd svarar 11 ja, 1 nej och 10 oförändrat. Här har 22 deltagare svarat.
Figuren visar som nämnt en förbättring i sex av åtta vardagssituationer: 1)förståelse
för sin situation 2) se mera positivt på vardagen 3) bli mindre irriterad och stressad 4)
kommunicerar bättre 5) törs ställa krav 6) löser problem lättare. Sammantagit
underlättar dessa punkter samspelet i vardagen.
De två situationer som inte förbättrades måste man försöka att påverka genom att
lägga in mera kunskap på områdena i en reviderad kurs.
Vardagen som hörselskadad kräver mycken koncentration och energi och genom att
kunna förbättra några förutsattningar till gott samspel med anhöriga gör man vardagen
lättare och kan få energi över att använda på fritidsintressen o.dyl.
Måluppnåelse
Projektledaren menar på bakgrund av resultatredovisningen att måluppnåelsen i stort
är uppfyllt och att det har stor betydelse för alla involverade, såväl hörselskadade och
anhöriga som yrkesutövare att man tar med anhöriga i hörselrehabiliteringen.
Man kan med enkla medel göra hörselrehabiliteringen så mycket bättre både för de
hörselskadade och anhöriga. Vidare ser man som yrkesutövare nyttan av att
samarbete, och ta del av varandras kunskap. Hindrar man dessutom att hörselskadade
i yrkesför ålder förtidspensioneras har man vunnit mycket både mänskligt och
ekonomiskt/samhällsmässigt.
Spridning av kursinnehållet är gjort på konferenser i Norge och Sverige och
kompendier har sänts ut till intersserade, och kan lätt ditribueras till alla som så
önskar. Kunskapen förmedlas till studenterna som går på ”audiografutdanningen” och
studenterna har möjlighet att få delta i kursen under våren 2006.
11
Stiftelsen Helse og Rehabilitering har beviljat ekonomiska medel till spridning av
resultaten till Lærings –og Mestringssentrene i Norge under 2006-2007, för att få dem
att använda kunskapen som ett ”läringsverktyg”.
12
Kapitel 4.Uppsummering/Konklusion/Vidare planer
Målsättningen med undersökningen var att konstruera och genomföra en kurs till
hörselskadade och deras anhöriga för att se om man genom gemensam information
och kunskap via kurs om hörselnedsättning och dess konsekvenser kunde skapa ett
grundlag för bättre socialt samspel familjemedlemmar emellan.
Erfarenheterna visar att genom att få ett gemensamt kunskapsunderlag om
hörselproblematik underlättar man dagliglivet/vardagslivet för hörselskadade och
deras anhöriga och de samspelar bättre. 9 timmar fördelat på 3 tillfällen se ut att
förändra vardagslivet påtagligt till det bättre, och borde vara enkelt att lägga in i de
vanliga rutinerna på hörcentralen.
Samarbetet mellan olika instanser inom hörselomsorgen i Norge ger de hörselskadade
och deras anhöriga ett bättre möjlighet att visa det totala utbud som finns, och de olika
möjligheter man har i hörselrehabiliteringen.
Projektet har redan spridits till Høgskolan i Sør-Trøndelag, Avd. for Helse og
Sosialfag på deras forskningsdagar 2004. Projektet var också ett inlägg i en
paralellsession på Audionomdagarna i Sverige 2005, och flera kompendier har
skickats till intresserade innom hörselvården i Sverige.
Alla audiografstudenter som blev examinerade våren 2005 har fått ett eget exemplar
av kompendiet så det skall vara enklare att använda metoden direkt.
Det är vidare anmält som inlägg på konferensen Rehab 2006, en riksomfattande
konferens
Projektet kommer att publiceras i Audiografen, Audionomen, News Letter, Din
Hörsel m.fl.fagtidskrifter.
På Audiografutdanningen får studenterna kunskap om projektet och möjlighet att
själva delta i kursen då utbildningen har egen hörcentral och samarbeter med
hörcentralen på St Olavs Hospital.
För att kunna sprida kunskapen i hela Norge är det sökt om och beviljat medel igjen
från Stiftelsen Helse og Rehabilitering via Hørselhemmedes Landsforbund.
13
Referenser/Litteratur
Borg, E.Hörselvård och hörselvetenskap inför 2000-talet.II. Hörselvetenskap: Teorier
och begrepp. Audionytt, 1999, 3/99; 14-16.
Brooks, D.N. Measures for the assessment of hearing aid provision and rehabilitation.
British Journal of Audiology, 1990,24; 229-233.
Brooks, D.N., Hallam R.S. Attitudes to hearing difficulty and hearing aids and the
outcome of audiological rehabilitation. British Journal of Audiology, 1998, 32; 217226.
Brooks, D.N. Counselling and its effects on hearing aid use. Scandinavian
Audiology 1979, 8; 101-107.
Dillon, H. et al. Rehabilitation effectiveness 1: Assessing the needs of clients entering
a national hearing rehabilitation program. Australian Journal of Audiology, 1991, 13;
55-65.
Fredriksson, C. Att lära sig leva med förvärvad hörselnedsättning sett ur
parperspektiv- om anpassningsstrategiers funktionella och sociala innebörder. Institut
för Handikappvetenskap, Linköpings och Örebros Universitet.2001
Gatehouse ,S. Glasgow hearing aid benefit profile: Derivation and validation of a
client-centered outcome measure for hearing aid services. J Am Acad Audiol
1999,10:80-103.
Getty, L., Hétu, R. Development of rehabilitation program for people affected with
occupational hearing loss. 2. Results from group intervention with 48 workers and
their spouses. Audiology 1991, 30; 317-329.
Hallberg, L. R-M., Barrenäs, M-L. Group rehabilitation of middel-aged males with
noise-induced hearing loss and their spouses: evaluation of short- and long-term
effects. British Journal of Audiology, 1994, 28;71-79.
Hétu, R. et al. Psychosocial Disadvantages Associeted with Occuptional Hearing
Loss as Experienced in the Family. Audiology1987, 26; 141-152.
Holmberg, M. Förinformation till hörselskadade. Rapport. Helse og Rehabilitering,
2003.
Holmberg, M. Förinformation som metod i hörselrehabilitering. Institutt for
Helsevitenskap, NTNU, Trondheim, 2005.
14
Hörselvårdsutredningen, HVU. Slutrapport. Stockholm: 1989.
Martin, F.N. et al. The diagnosis of acquired hearing loss. Patient reactions. ASHA
1989: (November): 47-50.
Sosial-og helsedepartementet. Stortingsmelding nr.21 (1998-1999) ”Ansvar og
meistring. Mot en helskapleg Rehabiliteringspolitikk”.
Stephens, D., Davis, A., Read, A. Target 1: Draft audiological, epidemiological
and genetic definitions. Appendix 1, pp. 9-11. Ur A. Martin (red.) Study group on
terminology, definitions and hearing assessement, 1996. European Working Group on
Genetics of Hearing impairment (H.E.A.R.)
Uimonen, S., Maki-Torkko, E., Jounio-Ervasti, K., Sorri, M. Heraing in 55 to 75 year
old people in nothern Finland- a comparison of to classifications of hearing
impairment. Acta Otolaryngol Suppl, 1997, 529: 69-70.
15
16
