Värdeöverföring från aktiebolag

Värdeöverföring
från aktiebolag
Tillämpning av belopps- och försiktighetsreglerna
I Balans nr 6–7 år 2006 tog Stefan Engström och
Martin Johansson upp några problemställningar som
uppstått genom införandet av den nya aktiebolagslagen,
Balansräkning
Transportmedel *
200 Aktiekapital
100
Övriga tillgångar
100 Fritt eget kapital
200
300
300
bl.a. berördes möjligheten att ge vederlagsfria
*Marknadsvärde 300
värdeöverföringar som koncernbidrag och revisorernas
Figur 1. Balansräkning för ett aktiebolag innan värdeöverföring
dilemma i det fall en värdeöverföring inte befinns vara
Nettometoden innebär att det redovisade transportmedlet enligt
beloppsregeln kan delas ut eftersom det bokförda värdet på tillgången
ej överstiger det fria egna kapitalet och därmed inte heller inkräktar på det bundna egna kapitalet. Någon hänsyn behöver alltså inte
tas till den dolda reserven på 100 genom att marknadsvärdet är
300. Men om transportmedlet är en tjänstebil som delas ut till en
anställd aktieägare, uppstår en tjänstebeskattad löneförmån hos
den anställde motsvarande den dolda reserven och aktiebolaget ska
betala arbetsgivaravgifter på denna förmån. Detta medför att bolagets balansräkning därmed blir enligt följande när arbetsgivaravgifterna uppgår till 32 procent:
förenlig med lagstiftningen. I denna artikel fördjupar sig
författarna i främst kapitalskyddsreglerna i 17 kap. 3 §
aktiebolagslagen (2005:551).
2005 års aktiebolagslag framhäver på ett tydligare sätt än
tidigare lagstiftning vikten av att en beslutad värdeöverföring inte
för med sig oönskade effekter för bolaget, dess aktieägare och borgenärer. Främst beloppsregeln och försiktighetsregeln kan utgöra
ett hinder för värdeöverföring. Reglerna är kumulativa med vilket menas att vinstutdelning får ske endast om den är förenlig med
båda bestämmelserna, vilket också innebär att ingen av de båda
reglerna har fått karaktären av att vara huvudregel.
Beloppsregeln innebär att en värdeöverföring inte får äga rum om
det efter överföringen inte finns full täckning för bolagets bundna
egna kapital1. Regeln har fått en annorlunda utformning än motsvarande regel i 1975 års aktiebolag, där utdelningen ej fick överstiga det som redovisades som fritt eget kapital. Formuleringen i
den nya lagen innebär ett klargörande att det är den s.k. nettometoden som är gällande. Vid tillämpning av beloppsregeln är det därför
det bokförda värdet och inte ett eventuellt högre marknadsvärde
som avgör om värdeöverföringen inkräktar på bolagets bundna
egna kapital. Eventuella dolda reserver i den egendomsmassa som
är föremål för värdeöverföring behöver därmed ej beaktas.
Emellertid kan ändå problem uppstå vid värdeöverföringar då nettometoden tillämpas. Antag att ett aktiebolag redovisar enligt följande:
40
Balansräkning
Övriga tillgångar
100 Aktiekapital
100
Ansamlad förlust
-32
Upplupna arbetsgivaravgifter
100
32
100
Figur 2. Balansräkning för samma aktiebolag som i figur 1 efter värdeöverföringen
I och med att värdeöverföringen medförde en löneförmån för
mottagaren kom överföringen att inkräkta på bundet eget kapital, vilket gör värdeöverföringen oförenlig med beloppsregeln. Om
aktieägaren inte hade varit anställd hade mellanskillnadsbeloppet ej förmånsbeskattats utan istället skulle det utdelande bolaget
balans nr 1/2007
påföras uttagsbeskattning med 28 procent, vilket också, enligt vår
mening, inkräktar på möjligheten att dela ut hela den dolda reserv
som är hänförlig till transportmedlet.
En annan situation föreligger i nedanstående bolags balansräkning.
Balansräkning
Värdepapper*
300 Aktiekapital
300
300
300
*Marknadsvärde 400
Figur 3. Balansräkning för ett aktiebolag med en värdepappersportfölj som har
ett marknadsvärde på 400
Bolaget överväger att sälja värdepappersportföljen före bokslutet och därmed realisera vinsten 100. Efter skattebelastningen
på 28 återstår 72 som fritt eget kapital att dela ut till aktieägarna.
Emellertid väljer bolaget att som alternativ redovisa portföljen
till marknadsvärde enligt bestämmelserna i årsredovisningslagen
(1995:1554) 4 kap. 14 a § och väljer också att redovisa värdeökningen mot fond för verkligt värde enligt 4 kap. 14 d § 3 st.
Balansräkning
Värdepapper
400 Aktiekapital
Fond för verkligt värde*
400
300
100
400
*Fond för verkligt värde utgör fritt eget kapital
Figur 4. Balansräkning för ett aktiebolag med en värdepappersportfölj som har
skrivits upp till verkligt värde
I aktiebolagslagen 18 kap. 4 § stadgas att om tillgångar eller skulder har värderats till verkligt värde enligt ovanstående bestämmelser, ska det i det motiverade yttrande som styrelsen ska upprätta,
också anges hur stor del av det egna kapitalet som beror på att en
sådan värdering har tillämpats. Detta motiveras i propositionen2
sid. 763 på följande sätt: Frågan om hur »orealiserade vinster« har
bedömts är av särskild betydelse i dessa sammanhang och det ligger i sakens
natur att särskild försiktighet bör iakttas när det gäller utdelning av sådana.
Däremot har inte intagits någon bestämmelse som förbjuder utdelning av orealiserade vinster, vilket bl.a. framgår av lagrådsremissen
sid. 752 f: Består det egna kapitalet till någon del av orealiserade vinster
– såsom värdeökningar på ännu inte försålda tillgångar – bör värdeöverföring i motsvarande mån ske endast om det tämligen säkert går att säga att
vinsterna kommer att realiseras. Slutsatsen är således att aktiebolagslagen inte hindrar företaget att dela ut mer till aktieägarna genom
uppskrivning mot fond för verkligt värde än vad som hade varit
möjligt om värdepappersportföljen först hade realiserats3.
Den andra regeln brukar benämnas försiktighetsregeln och som
delats in i två delar där värdeöverföring till aktieägarna eller annan
endast kan ske om den framstår som försvarlig med hänsyn till
1) de krav som verksamhetens art, omfattning och risker ställer på
storleken av det egna kapitalet, och
2) bolagets konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt.
Syftet med reglerna är att värdeöverföringen ska vara försvarlig
med hänsyn till ett antal uppräknade faktorer och med utgångspunkt från detta krav vill vi här tydliggöra vad som enligt vår uppfattning bör vara uppfyllt och de steg som bör tas vid bedömningen.
balans nr 1/2007
Krav som verksamhetens art, omfattning
och risker ställer på det egna kapitalets storlek
Det första kriteriet gäller de krav som verksamhetens art, omfattning och risker ställer på storleken på det egna kapitalet. Ett bolag
med ett litet bundet kapital i relation till verksamhetens omfattning m.m., har behov av att behålla ett större fritt eget kapital i
bolaget jämfört med om förhållandena vore de motsatta. Kriteriet
tar alltså sikte på storleken på eget kapital utifrån företagets verksamhet, storlek och risker och den optimala relationen kan självfallet variera mellan olika branscher och olika företag av olika storlek
och ålder i branschen.
I ett litet konsultföretag som inte behöver kapital för en expansion kan behovet av eget kapital sammanfalla med vad som redovisas som bundet kapital. Annorlunda kan det förhålla sig för ett
bolag under en stark utveckling där riskerna kan vara betydande
och också i ett tillverkande företag med stor balansomslutning där
konjunktursvängningar kan vara kraftiga. I sådana företag kan det
finnas behov av att bygga upp både obeskattade reserver4 och ett
eget kapital i betydande omfattning. Den bedömning när det gäller det egna kapitalets storlek, ska alltså vara framtidsinriktad och
inbegripa en prognos om hur stort eget kapital som kommer att
krävas i framtiden för att trygga bolagets fortlevnad och utveckling.
Det andra kriteriet i försiktighetsregeln gäller att ta hänsyn till
bolagets konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt. Med
konsolideringsbehov avses »bolagets konsolidering i ett företagsekonomiskt perspektiv«5 vilket främst torde avse nyckeltalet soliditet,
dvs. förhållandet mellan eget och främmande kapital. Det innebär
att detta krav delvis »överlappar« de krav som framställdes i det
första kriteriet vilket i sin tur reser frågan hur lagstiftaren har resonerat vid den språkliga formuleringen av försiktighetsregeln.
Konsolideringsbehovet handlar inte bara om den framtida soliditeten utan även om de faktorer som kan påverka denna. Detta
återspeglas i sådana nyckeltal som prognostiserad räntabilitet på
totalt och eget kapital, vinstmarginalutveckling och förväntad
orderingång. När det gäller bedömningen av konsolideringsbehovet
kan ett antal delfrågor ställas.
Hur fastställs konsolideringsbehovet tekniskt?
En första delfråga blir att avgöra hur konsolideringsbehovet tekniskt ska fastställas. En möjlighet är att utgå från redovisningen
och på sedvanligt sätt beräkna olika nyckeltal. Avgörande för bolagets förmåga att kunna ta risker och tåla förluster är den verkliga
ekonomiska ställningen. Detta innebär att hänsyn också får tas till
både obeskattade och dolda reserver som kan förekomma genom
att tillgångar tas upp till ett lägre och skulder till ett högre värde än
marknadsvärdet. En jämförelse kan också göras med andra företag
i branschen och med företag i andra branscher. Att hänsyn får tas
innebär förstås inte att hänsyn måste tas. I många bolag är det fullt
tillräckligt att beakta soliditeten enligt redovisningen om denna är
tillräcklig och därför inte ytterligare soliditetsuppbyggnad bedöms
vara nödvändig.
Den andra delfrågan gäller under vilken tidshorisont konsolideringsbehovet ska bedömas. Det är inte möjligt att fastställa en
generell tidsperiod men konsolideringsbehovet avser till sin natur
betalningsförmågan på lång sikt. Detta innebär att bedömningen
måste omfatta en tidsperiod över flera år i framtiden och kanske
bör bolaget vid sin bedömning inbegripa förutsättningen att bolaget ska ha tillräckligt med eget kapital inklusive obeskattade reserver, för att kunna stå emot en förestående lågkonjunktur6.
Den tredje delfrågan gäller hur hög soliditet som krävs för att
41
lagen ska anses vara efterlevd. Det går inte att lämna ett entydigt
svar i form av en viss procentsats utan bedömningen måste ske utifrån företagets förmåga att kunna ta risker och tåla förluster och
ägarnas vilja och förmåga att skjuta till ytterligare resurser i en krissituation. En jämförelse kan kanske i det enskilda fallet vara lämplig att göra med andra företag i samma bransch och hänsyn kan
tas till de särskilda förhållanden som råder i den bransch där företaget verkar. En annan faktor är att utgå från vilken soliditet som
har krävts historiskt i företaget för att ha motstått lågkonjunkturer. Därutöver bör beaktas om det finns framtida händelser och
omständigheter som kan ställa större krav på soliditeten än vad
som har varit tillräckligt i ett historiskt perspektiv.
Med likviditet avses den kortfristiga betalningsförmågan. Värdeöverföring får inte ske med så stort belopp att bolagets förmåga att
fullgöra sina förpliktelser mot leverantörer, kreditgivare, anställda
m.fl. äventyras. Likviditetsbehovet fastställs genom att jämföra
inbetalningar och utbetalningar under en viss period. Detta innebär att även planerade investeringar men även möjlighet till kapitalanskaffning och upplåning måste beaktas. För att en värdeöverföring ska vara tillåten måste en sådan beräkning utvisa ett överskott
och också inkludera en likviditetsreserv som är tillräckligt stor för
att kunna möta oväntade händelser och tillfälliga variationer.
Kortare tidsperiod för att bedöma
likviditetsbehov än konsolideringsbehov
Tidsperioden för att bedöma likviditetsbehovet är kortare än när det
gäller konsolideringsbehovet eftersom likviditet avser den kortfristiga betalningsförmågan medan soliditet avser den långfristiga
betalningsförmågan. Då de flesta nyckeltalsberäkningar av likvidi-
42
tet innehåller kortfristiga skulder som en parameter och som i sin
tur avser skulder som förfaller till betalning inom ett år, så torde
det vara tillräckligt att bedöma likviditeten upp till ett år räknat
från utbetalningstidpunkten för värdeöverföringen. Vid beloppsmässigt mindre värdeöverföringar i förhållande till verksamhetens
omfattning alternativt i förhållande till tillgången på likviditet, kan
det räcka med ett kortare tidsperspektiv än ett år.
Med ställning i övrigt avses att alla kända förhållanden som kan
ha betydelse för bolagets ekonomiska ställning och som inte beaktats inom ramen för konsolideringsbehov och soliditet. Det handlar alltså om väsentliga händelser som inträffat under räkenskapsåret eller efter dess utgång, t.ex. en kraftig konjunkturnedgång,
betydande ny konkurrens eller förluster i verksamheten under det
nya räkenskapsåret. Normalt rör det sig om väsentliga händelser
och viktiga förhållanden där upplysning ska lämnas i förvaltningsberättelsen.7
I det fall värdeöverföring sker från ett bolag som är moderbolag
i en koncern, måste hela koncernens förhållande beaktas vid tilllämpning av försiktighetsregeln. Vid denna tillämpning bör man
pröva hur stor värdeöverföring som hade varit möjlig om hela verksamheten drivits i moderbolaget. Även om någon koncernredovisning inte behöver upprättas8 krävs alltså en sammanställning där
interna förhållanden elimineras för att kunna avgöra om värdeöverföringen är förenlig med försiktighetsregeln.
Ovanstående kan sammanfattas genom följande arbetsgång:
1.
Fastställ vilket minsta egna kapital som krävs med hänsyn till
verksamhetens art, omfattning och risker
• utgå från en jämförelse med tidigare år, ta hänsyn till svängningar mellan åren och ta särskild hänsyn till behovet av eget
balans nr 1/2007
kapital vid den senaste lågkonjunkturen
• beakta genomförda eller planerade förändringar i verksamhetens art och omfattning som påverkar behovet av eget kapital
• bedöm om det finns några risker som påverkar behovet av
eget kapital
2.
Ta ställning till konsolideringsbehov
• beräkna soliditeten och vid behov även andra nyckeltal, gör
en jämförelse med tidigare år och/eller med liknande företag
• gör en bedömning av konsolideringsbehov för de närmaste
åren
• besluta vilken soliditet som krävs framöver
3.
Gör en likviditetsbedömning
• gör vid behov en likviditetsbudget eller annan beräkning för
att säkerställa att det finns utrymme för utbetalning och tillräcklig likviditetsreserv
• beräkningen behöver längst sträcka sig fram till nästa ordinarie stämma (förutsatt att beslutet om utdelning fattas på ordinarie stämma)
4.
Undersök om det finns några andra viktiga förhållanden och
väsentliga händelser som påverkar bedömningen
• upplys om förhållandena i förvaltningsberättelsen
• beakta hur förhållandena påverkar bedömningen
5.
Dokumentera bedömningen
• dokumentationen läggs till grund för det motiverade yttrande
som beskrivs nedan.
Beträffande förslag till vinstutdelning gäller följande:
Styrelsen ska på samma sätt som tidigare i förvaltningsberättelsen
lägga fram förslag till disposition av bolagets resultat. Av förslaget
till vinstutdelning ska framgå:
• utdelningsbelopp som ska belöpa på varje aktie
• tidpunkt för utbetalning av vinstutdelning alternativt ett förslag
att styrelsen ska bemyndigas att fastställa utdelningsdag
• om utdelningen avser annat än pengar, vilken typ av egendom
som ska delas ut.
balans nr 1/2007
Tidpunkten för utbetalning infaller
normalt senast vid nästa ordinarie bolagsstämma
När det gäller tidpunkt för utbetalning infaller den bortre dagen normalt senast vid nästa ordinarie bolagsstämma. Stämman kan som
framgår ovan, bemyndiga styrelsen att fastställa utdelningsdag.
Revisorn ska på samma sätt som tidigare uttala sig om styrelsens förslag.
Styrelsen ska lämna ett motiverat yttrande som rör frågan om
den föreslagna vinstutdelningen är förenlig med försiktighetsregeln. Regeln är tillämplig vid alla vinstutdelningar oavsett beloppets eller företagets storlek. Det räcker inte att styrelsen förklarar att den föreslagna vinstutdelningen är förenlig med försiktighetsregeln utan styrelsen måste motivera varför ett motiverat yttrande läggs fram vid bolagsstämman. Genom att detta yttrande
inte utgör en obligatorisk del av årsredovisningen och därmed inte
behöver ingå i förvaltningsberättelsen, hanteras yttrandet lika oaktat det rör sig om utdelning vid ordinarie årsstämma eller vid extra
bolagsstämma, om det upprättas som en fristående handling.
Eftersom yttrandet är en del av borgenärsskyddsreglerna ligger
det i styrelseledamöternas intresse att yttrandet utarbetas9. Hur
utförligt och detaljerat yttrandet behöver vara varierar från fall
till fall. Generellt gäller att ju större utdelning som föreslås eller
ju närmare den bestämda miniminivån för utdelningsbara medel
som det egna kapitalet ligger efter utdelningen, desto mer detaljerat och utförligt måste yttrandet vara. I mindre företag är de ekonomiska förhållandena ofta enklare vilket också leder till att yttrandet
kan begränsas omfångsmässigt. Det är inte möjligt att göra någon
standardmall för yttrandet eftersom förhållandena varierar i olika
branscher, mellan olika bolag och mellan olika år i samma bolag. I
de undantagsfall där ett mindre företag värderat finansiella instrument till verkligt värde enligt 4 kap. 14 a § årsredovisningslagen,
ska även framgå hur stor del av det egna kapitalet som beror på att
värdering skett till verkligt värde.
Nedan följer ett förslag till
disposition av ett motiverat yttrande:
• Allmän beskrivning av bolagets ekonomiska situation, kan innehålla följande
- en kort beskrivning av kapitalbehov utifrån verksamhetens
43
art och omfattning
- redovisning av centrala nyckeltal, t.ex. soliditet och likviditet
under några år (jämför den översikt över utvecklingen av
bolagets resultat och ställning som ska lämnas i förvaltningsberättelsen)
• Konsolideringsbehov
- redovisning av soliditet och ev. andra relevanta nyckeltal,
t.ex. en jämförelse över tiden och/eller en jämförelse med
branschnyckeltal
- en bedömning av soliditeten efter den föreslagna utdelningen, t.ex. styrelsen gör bedömningen att soliditeten efter
den föreslagna utdelningen är tillräcklig med hänsyn till bolagets konsolideringsbehov och förhållandena för jämförbara
företag i branschen
• Likviditetsbehov
- beskrivning av bolagets likviditet efter den föreslagna utdelningen
- bedömning av likviditeten efter den föreslagna utdelningen,
t.ex. styrelsen gör bedömningen att den föreslagna utdelningen inte inkräktar på bolagets förmåga att fullgöra sina
förpliktelser och medger en tillräcklig likviditetsreserv
• Ställning i övrigt
- redovisning av de viktiga förhållanden och väsentliga händelser som framgår (eller borde framgå) av förvaltningsberättelsen
- bedömning av de förhållanden som eventuellt har redovisats
• Slutsats
- styrelsens sammanfattande bedömning, t.ex. styrelsens
bedömning är att den föreslagna utdelningen är försvarlig
med försiktighetsregeln mot bakgrund av de bedömningar
som redovisats ovan.
Revisorn behöver inte särskilt uttala sig om detta yttrande.
Däremot granskas det och utgör underlag för revisorns ställningstagande till den föreslagna utdelningen i revisionsberättelsen. Av
detta följer också att revisorn inte kan upprätta ett förslag till motiverat yttrande. Andra medarbetare vid revisionsbyrån kan dock
biträda företaget med denna tjänst, analysmodellen i revisorslagen
måste då tillämpas.
Auktor revisor Stefan Engström är verksam vid Sonora Revision
och Martin Johansson är vd för lr Revision Sverige.
Fotnoter
1) Beräkningen ska grunda sig på den senast fastställda balansräkningen med beaktande av ändringar i det bundna egna kapitalet som har skett efter balansdagen.
2) Prop. 2004/05:85. Ny aktiebolagslag 6 maj 2004.
3) Uppbokning av uppskjuten skatteskuld kan vara aktuell för många företag vilket
i så fall begränsar utdelningsförmågan till 72 i exemplet. Små aktiebolag är dock
undantagna från detta enligt Bokföringsnämndens allmänna råd bfnar 2001:1.
• Koncernförhållande (gäller enbart moderbolag i koncern)
- redovisning på koncernnivå av de faktorer som har behandlats ovan
- bedömning av förhållandena på koncernnivå
4) Vid bedömningen torde som eget kapital även avses obeskattade reserver till den
del dessa ej utgörs av uppskjuten skatteskuld.
5) Regeringens proposition om ny aktiebolagslag, 2004/05:85 sid. 384.
6) I litteraturen har framförts att en allmän princip bör vara att bolaget ska kunna
rida ut icke osannolika ekonomiska faror. Ett slags genomsnittlig måttstock skulle
• Effekter av värdering av finansiella instrument till verkligt värde
(gäller enbart företag som tar upp finansiella instrument till
verkligt värde enligt 4 kap. 14 a § årsredovisningslagen)
- redovisning av storleken på den del av det egna kapitalet
som beror på att finansiella instrument värderats till verkligt
värde
kunna vara tre dåliga verksamhetsår i rad. Lindskog Stefan, Aktiebolagslagen 12 och
13 kap. 2 uppl, Juristförlaget, sid. 69.
7) Årsredovisningslagen (1995:1554) 6 kap. 1 §, 2 st. och bfn u 1996:6 Förvaltningsberättelsens innehåll.
8) Beträffande undantagsreglerna, se årsredovisningslagen (1995:1554) 7 kap. 2 §
och 7 kap. 3 §
9) Se vår artikel i Balans, nr 6-7 2006.
44
balans nr 1/2007