GISLAVEDS ASTRONOMISKA SÄLLSKAP ORION
NYHETSBREV
Observationer, nyheter från rymden, tips och idéer
Nummer 2, maj 2014
I solsystemet Från södra halvan av Sverige kan man en vecka in i maj se Merkurius dyka upp i
skymningen lågt i nordväst. Strax intill står stjärnhopen Plejaderna. Merkurius
står högst över horisonten omkring den 17 maj men syns lättast något dygn
tidigare eftersom dess ljusstyrka avtar.
Under maj, när det ljusnar på morgonen stor Venus lågt i öster till ostnordost. I
gryningen på söndag den 25 maj kan man se planeten Venus intill månen.
Natten till måndag den 12 maj, står månen nära den brandgula planeten Mars
som lyser starkt just nu.
I början av maj står Jupiter en bra bit över horisonten i väster i skymningen.
Senare i maj står planeten lägre i västnordväst när det mörknar och går ner i
nordväst en eller ett par timmar efter midnatt. Jupiter går ner allt tidigare.
Natten till onsdag, den 14 maj, närmar sig månen planeten Saturnus. I
gryningen står Saturnus en bit över horisonten, i sydväst till sydsydväst 13-14
fullmånar till vänster ovanför månen.
Det krävs kikare eller teleskop för att observera de yttersta planeterna bra.
Uranus befinner sig mitt i stjärnbilden Fiskarna, Neptunus släpar sig fram i
Vattumannen.
Månens faser i maj: halv kommande den 7 maj, fullmåne den 14 maj, halv
avtagande den 21 maj och nymåne den 28 maj.
Bland stjärnor En typisk och känd stjärnbild på sommarhimlen är Lyran. Lyrans ljusaste stjärna
och galaxer är Vega, som är den stjärna som astronomerna använder sig av för att
bestämma ljusstyrka och färg för alla andra stjärnor. Några intressanta objekter
i Lyran är:
• Ringnebulosan, M57. Den är ett av himlens mest kända objekt, som
svag elliptiskt dimfläck i ett litet teleskop. Den är en planetarisk
nebulosa, avståndet från jorden är ca. 1100 ljusår. Man kan säga att
Ringnebulosan har blivit prototypen för planetariska nebulosor. En
planetarisk nebulosa uppstår i ett sent stadium för sådana stjärnor som
har en massa liknande solen.
• M56 är en litet klothop som är allt för svag för att ses med blotta ögat.
Trots den låga ljusstyrkan och det stora avståndet (33000 ljusår) från
jorden är det inte svårt att upplösa i ett litet teleskop.
• Vega är en blåvit huvudseriestjärna (klass: AO), ”bara” 25 ljusår från
jorden.
• Dubbel-dubbelstjärnan Epsilon (Ɛ)Lyran, som syns som en
dubbelstjärna för blotta ögat, men blir fyrdubbel i teleskopet.
GAS Nyhetsbrev
1
Nr. 2
Nyheter från rymden och rymdforskningen
NY PLANET KALLAS JORDENS KUSIN
En planet som liknar jorden och som snurrar runt sin sol på ett avstånd som ger möjligheten till liv
har hittats av ett rymdteleskop. Det skriver tidskriften Science i sitt senaste nummer.
Den nyupptäckta planeten ligger 500 ljusår från jorden och har fått namnet Kepler-186f sedan den
upptäckts av rymdteleskopet Kepler.
Den nyupptäckta planeten rör sig runt en röd dvärgstjärna i stjärnbilden Svanen och kan enligt
forskarna ha flytande vatten på sin yta. Planetens år skiljer sig från jorden. Istället för de 365 dygn
som vår planet tar för ett omlopp runt solen tar det bara 130 dygn för Kepler-186f att göra samma
runda runt sin sol.
Trots likheterna med jorden är det sannolikt inte någon för jordmänniskor vänlig miljö som skulle
möta en besökare. Atmosfären består troligen av koldioxid och temperaturen beräknas ligga strax
över noll grader Celsius.
Läs mer på webben: http://www.svt.se/nyheter/vetenskap/nu-kan-vi-ha-hittat-den
SVERIGE TAR FRAM NATIONELL RYMDSTRATEGI
Regeringen har beslutat att ta fram en nationell strategi för rymden. En särskild utredare ska föreslå
en långsiktig och sammanhållen nationell strategi för svensk rymdverksamhet.
Sverige satsar enormt mycket på forskning och vi har en industri som ligger i framkant på
rymdområdet. Vi borde kunna få ut mer i form av tillväxt i Sverige. Nu tar vi ett samlat grepp med en
nationell strategi, säger utbildningsminister Jan Björklund.
En särskild utredare ska föreslå en långsiktig och sammanhållen nationell strategi för svensk
rymdverksamhet. Syftet är att denna breda översyn ska resultera i mål och prioriteringar för hur
Sverige som land kan få ut mesta möjliga ur investeringarna på rymdområdet. Det gäller effekter för
såväl rymdindustrin som för forskning och utveckling.
Utredare blir Ingemar Skogö. Han är idag landshövding i Västmanlands län och har tidigare varit
generaldirektör för såväl Luftfartsverket som Vägverket. Han ska redovisa sitt uppdrag senast den 31
maj 2015.
Läs mer på regeringens webbplats: http://www.regeringen.se/sb/d/18276/a/238671
GAS Nyhetsbrev
2
Nr. 2
Tips och idéer
På webben:
Tidningen:
Böckerna:
Kunskapskanalen:
http://www.snsb.se/
Rymdstyrelsen - är central förvaltningsmyndighet under
Utbildningsdepartementet med ansvar för all statligt finansierad nationell och
internationell rymdverksamhet i Sverige vad gäller forskning och utveckling. På
hemsidan kan man läsa artiklar, publikationer och rapporter om, bland annat,
forskning, undervisning, vårt solsystem, olika projekt, rymdteknik och
astronauter. Språket är svenska och engelska.
Allt om Rymden – en hel tidning (på svenska, 6 ggr per år) som uteslutande
handlar om rymden, och dess fascinerande mysterier: nya planeter, svart hål,
supernovor och rymdfarkoster.
1. Astronomi – en bok om universum av Claes-Ingvar Lagerkvist och Kjell
Olofsson ger en bred överblick över grunderna inom astronomin
(Bonniers 2007)
2. Rymden – som du aldrig sett den förut av Jan Teuber och Jan-Erik
Ovaldsen visar vackra rymdbilder (Prisma 2007)
Jordklotets mäktiga resa (den 5 maj, kl. 21.55)
Brittisk vetenskapsserie från 2012. Del 1 av 3. Jorden snurrar runt solen. Det
visade Kopernikus redan för femhundra år sedan. Men vad händer under den
långa färden? Vad betyder banans form för oss? Jordrotationen? Jordaxelns
lutning? Svaren får vi i den här serien från BBC.
Även i K 6/5 och K 11/5
REDAKTÖREN SKRIVER: Jag skulle gärna läsa Era tankar, rekommendationer, idéer om nyhetsbrevet.
Vad är det som Ni vill läsa om? Jag tycker att vi kan göra ett bättre jobb
tillsammans. Jag hoppas att Ni inte glömmer att kolla och följa våra sällskap på
internet:
http://www.astronomi-gislaved.se/index.html, eller på Facebook:
https://www.facebook.com/Lunaborg.Bararyd?fref=ts
KONTAKTUPPGIFTER:
Andrea Borhidai
Mobil: 0730805375
E-mail: [email protected]
GAS Nyhetsbrev
3
Nr. 2
