Träning som främjar hälsa hos kvinna och foster under graviditet

EXAMENSARBETE
Träning som främjar hälsa hos kvinna och
foster under graviditet samt postpartum
En litteraturstudie
Linn Jansson
Andrea Matuska
2014
Sjukgymnastexamen
Sjukgymnast
Luleå tekniska universitet
Institutionen för hälsovetenskap
LULEÅ TEKNISKA UNIVERSITET
Institutionen för hälsovetenskap
Fysioterapiprogrammet, 180 hp
Träning som främjar hälsa hos kvinna och foster under
graviditet samt postpartum.
- En litteraturstudie
Linn Jansson
Andrea Matuska
Examensarbete i fysioterapi
Kurs: S0001H
Termin: VT14
Handledare: Jenny Röding, Universitetslektor
Examinator: Irene Vikman, Universitetslektor
Ett stort tack till vår handledare
Jenny Röding
Träning som främjar hälsa hos kvinna och foster under graviditet samt postpartum.
- En litteraturstudie
Exercise that promotes health of female and fetus during pregnancy and postpartum.
- A systematic review
Linn Jansson och Andrea Matuska
LULEÅ TEKNISKA UNIVERSITET
Institution för hälsovetenskap
Abstrakt
Bakgrund: Under graviditet och postpartum genomgår kvinnans kropp omfattande
fysiologiska förändringar och en restriktiv syn på träning har förkommit. Gravida
rekommenderas att följa samma träningsrekommendationer vid okomplicerade graviditeter
som övriga befolkningen. Det finns inte rekommendationer för postpartumträning.
Syfte: Syftet med studien var att undersöka vilka resultat träning ger under graviditetens olika
faser samt postpartum.
Metod: En systematisk litteraturöversikt genomfördes i de tre databaserna Pubmed, Cinahl
och Pedro med sökorden; pregnancy, exercise, pregnancy outcome och postpartum period.
137 artiklar identifierades varav 20 artiklar var relevanta och 12 inkluderades.
Resultat: Fysisk träning under graviditet och postpartum leder till en rad hälsovinster för
både kvinna och foster som ökad styrka och kondition, minskad risk för ohälsa (övervikt,
diabetes, hypertoni) och förlossningskomplikationer. Träning under graviditet har ingen
negativ effekt på fostret utan verkar kunna bidra till fosterutvecklingen.
Konklusion: Träning före, under och efter gravidet bidrar till moderns välmående, psykiskt
och fysiskt, med minskad risk för komplikationer under graviditeten. Moderns träningsvanor
under det barnafödande året påverkar barnets hälsa positivt både innan födsel och efter
förlossning varpå träning är att föredra under graviditet och postpartum. Träning för gravida
ingår inte i grundutbildningen till fysioterapeut, vilket författarna anser vara bristfälligt med
tanke på de hälsopromotiva fysioterapeutiska insatser som kan göras.
Nyckelord: Graviditetsutfall, Hälsovinster, Postpartum, Träning.
Innehållsförteckning
Bakgrund................................................................................................................................... 1
Förändringar under första trimestern ...................................................................................... 1
Förändringar under andra trimestern ...................................................................................... 3
Förändringar under tredje trimestern ...................................................................................... 3
Fysiologiska förändringar postpartum .................................................................................... 4
Riktlinjer och träningsrekommendationer under graviditet.................................................... 5
Konditionsträning ................................................................................................................... 6
Styrketräning .......................................................................................................................... 6
Kontraindikationer för träning ................................................................................................ 8
Varningssignaler ................................................................................................................. 8
Absoluta kontraindikationer för träning ............................................................................. 9
Träning postpartum................................................................................................................. 9
Syfte ......................................................................................................................................... 11
Material och metod ................................................................................................................ 11
Etiska överväganden .............................................................................................................. 13
Resultat .................................................................................................................................... 14
Kombinerad konditions- och styrketräning .......................................................................... 14
Konditionsträning ................................................................................................................. 14
Yoga...................................................................................................................................... 14
Styrketräning ........................................................................................................................ 15
Diskussion ............................................................................................................................... 15
Metoddiskussion ................................................................................................................... 15
Resultatdiskussion ................................................................................................................ 16
Konklusion .............................................................................................................................. 20
Referenser................................................................................................................................. 21
Bilaga 1
Bakgrund
Det förekommer kunskapsbrister och myter kring träning i samband med graviditet (1), vilket
vi som författare till föreliggande studie upplevt under vår verksamhetsförlagda utbildning i
primärvården där idén till denna litteraturstudie skapades. När det gäller fysisk aktivitet har
man tidigare haft en restriktiv syn på träning baserat på förmodade men ej påvisade risker (1,
2). Den största anledningen var rädsla för förhöjd kroppstemperatur och blodtryck som ansågs
kunna leda till fosterskador. En annan misstanke var att träning under graviditet skulle leda
till att kroppens syre skulle omfördelas, redistribueras till muskulaturen och därmed utsätta
fostret för syrebrist (2).
Förändringar under första trimestern
En normal graviditet pågår ungefär 265 dagar, vilket motsvarar ca 38 veckor, som delas in i
tre olika faser med start från befruktning till förlossning (3, 4). Faserna kallas trimestrar och
varje trimester avser tre månader eller en tredjedel av graviditeten. Det finns även en fjärde
fas som inkluderar de närmsta veckorna efter förlossningen och som benämns postpartum (3).
Första trimestern pågår mellan vecka 1-12, där första veckan avser när den gravida kvinnan
hade sin senaste menstruation. Det innebär att även om befruktningen av ägget sker två
veckor efter den senaste menstruationen, beräknas graviditeten som att kvinnan blivit
befruktad på menstruationens första dag. Detta påverkar beräkningen och därför antas
graviditeten vara ca 40 veckor lång, det vill säga 9 månader (3, 4). För kvinnan innebär första
trimestern stora förändringar i kroppen. De främsta fysiologiska förändringarna, utöver
fostrets utveckling, berör hormonproduktionen, metabolismen samt cirkulationen (4). Den
hormonella förändringen sker genom utsöndring av graviditetshormonerna progesteron,
östrogen och relaxin som alla tre relaxerar glatt muskulatur, ger en förhöjd ledlaxitet som
beror på att bindväv, fascior och ligament blir mjukare vilket gör att bäckenet ska kunna
anpassa sig vid förlossningen (5, 6). Det har tidigare ansetts att gravida kvinnor på grund av
ledlaxiteten skulle ha en ökad risk att ådra sig fotledsdistorsioner eller snarlika skador men det
har aldrig bevisats (2). Den förhöjda hormonutsöndringen bidrar även till en svullnad i
kroppens slemhinnor som kan leda till svullna underben, fötter och händer, där svullnaden i
händernas senskidor kan leda till karpaltunnelsyndrom (3, 7). Avslappningen av glatt
muskulatur i blodkärlen till följd av den hormonella förändringen leder till blodkärlsdilation
1
det vill säga mindre spända kärlväggar. Kroppen reagerar på samma sätt som vid vätskebrist
på det ökade utrymmet i cirkulationssystemet vilket leder till minskat venöst återflöde och
minskad slagvolym. Detta är den huvudsakliga orsaken till de välkända graviditetssymtomen
hypotoni (sänkning med 5 -15 mmHg systoliskt och diastoliskt), yrsel, hjärtklappning,
illamående och trötthet (8). Besvären är mest uttalade under morgon och kväll och brukar
försvinna innan andra trimestern, men kan i sällsynta fall dröja sig kvar under hela
graviditeten. Trötthet, stress och tom mage brukar bidra till att illamåendet förvärras även om
orsakerna inte är helt kända (3, 7).
Kroppen reagerar på det ökade utrymmet i kärlen genom att öka plasmavolymen i blodet och
likaledes ökar hjärtminutvolymen från 4,5 till 6 liter/minut, vilket bland annat sker genom
frisättning av aldosteron och ökad produktion av röda blodkroppar. Ökad blodvolym ställer
högre krav på hjärtat som i sin tur ökar slagvolymen och hjärtfrekvensen (8). Hjärtats
muskelmassa växer till följd av ovanstående, speciellt vänstra kammaren, vilket sker med
hjälp av hormonet humant ChorionGonadotropin (hCG) som bildas i placenta, moderkakan
(8, 9). Eftersom syrgasbehovet inte motsvarar den ökade cirkulatoriska kapaciteten förrän
längre fram i graviditeten, har detta utnyttjats i idrottssammanhang där kvinnor blivit gravida
inför stora tävlingar för att få en ökad prestationsförmåga. Hormonet är så pass kraftigt att det
till och med klassats som dopingsubstans sedan 1987 (3, 7). De hormonella förändringarna
leder som tidigare nämnts till ökade mängder av progesteron, vilket bidrar till en förändrad
lungfunktion under graviditeten. Progesteronet gör kemoreceptorerna hos andningscentrat i
förlängda märgen, medulla oblongata, känsligare för koldioxid vilket leder till en ökad
ventilation med 40-50 % under graviditeten (8).
Det har tidigare funnits oro över att kvinnan vid träning skulle kunna uppnå riskfyllda
kroppstemperaturer som skulle kunna ge skador på fostret (1, 2, 5). Under första trimestern
leder skador hos fostret oftast till dess död eller spontan abort, dock kan en liten skada
kompenseras av andra celler (7). En kroppstemperatur över 39 grader under första trimestern
har ansetts kunna leda till diverse skador och utveckling av exempelvis ryggmärgsbråck (2,
6). Anledningen till oron är att fostret i normala fall har 0,5 grader högre kroppstemperatur än
modern och att hos icke-gravida kvinnor kan kroppstemperaturen vid hård träning uppnå 39,2
grader (1, 2). Det är också känt att kroppstemperaturen höjs till följd av den förändrade
ämnesomsättningen i kroppen (6), det har dock aldrig verifierats i studier att gravida kvinnor
kommer upp i fosterskadande temperaturer under träning (2, 5). Oro har även funnits för att
2
skadliga temperaturer skulle kunna uppnås vid bastubadande. En studie i Finland har visat att
gravida kvinnor i första trimestern, som bastu badat två gånger i veckan, inte hade en ökad
risk för missbildningar hos barnet (2). Anledningen anses vara att gravida kvinnor har en
bättre temperaturreglering än icke-gravida till följd av att kroppens blodvolym ökar, vilket
leder till en bättre transport av överskottsvärme till huden och i korrelation med en ökad
hudgenomblödning kan värmen avges snabbare (1, 2). Dessutom börjar svettning tidigare och
vid lägre temperaturer. Vid väldigt heta bad kan det dock finnas ökad risk för eventuella
fosterskador eftersom kroppen under varmt vatten inte kan avge överskottsvärme på samma
sätt. Feber tidigt i graviditet är ej studerat (2).
Förändringar under andra trimestern
Andra trimestern avser vecka 13-26, det vill säga fjärde till sjätte månaden (3, 7). I början av
andra trimestern har livmoder och foster ökat i vikt till 0,5 kg och tar allt större plats (3, 4, 7).
Detta påverkar det venösa återflödet till hjärtat när kvinnan befinner sig i ryggläge eftersom
undre hålvenen, vena cava inferior, delvis kan komprimeras och det syrefattiga blodet hindras
från att nå hjärtat. Kompression kan leda till blodtrycksfall och minskad slagvolym varför
ryggläge bör undvikas i längre perioder från och med mitten av andra trimestern. Även
stillastående under längre stunder kan ge en liknande effekt och därför bör stillastående längre
stunder undvikas (1). När gravida kvinnor kommer in i andra trimestern finns ett påtagligare
behov av cirkulation och de fördelar hCG-hormonet ger används mer uttalat av kroppen.
Livmodern, inre organ och muskulatur kräver en ökad genomblödning i takt med att fostret
växer och blir större. Paradoxalt nog sjunker hemoglobinhalten i blodet vanligen under denna
period för att sedan öka under de sista veckorna innan förlossningen (4).
Förändringar under tredje trimestern
Tredje trimestern avser vecka 27 - 40, det vill säga sjätte till nionde månaden eller den
återstående tiden fram till förlossningen. I tredje trimestern är det vanligt med ryggbesvär som
kan uppstå till följd av den hormonellt betingade ledrörligheten i kombination med den
graviditetsrelaterade viktuppgången som ger en ökad belastning på såväl skelett, muskler,
leder och ligament (1, 5). Viktuppgången tillsammans med fostrets ständigt ökande vikt, som
i tredje trimestern väger ungefär 3 kg, förskjuter tyngdpunkten framåt och ger en förändrad
3
kroppshållning med ökad svank, ländlordos samt ökad bakåtvälvning av bröstryggen,
thorakal kyfos (1, 3, 7).
I takt med att magen blivit större har den raka bukmuskeln, rectus abdominis töjts ut. Det är
vanligt förekommande att muskeln till och med dras isär, så kallad rectusdiastas. Tillståndet
kännetecknas av att bindvävsfogen som sitter mellan de raka bukmusklerna, linea alba har
mjukats upp och breddats vilket leder till en glipa mellan musklerna som kan bidra till
bålinstabilitet och ryggbesvär (5, 10). I litteraturen beskrivs att tyngdpunktsförändringen, som
följer av den förändrade kroppshållningen, möjligtvis skulle kunna bidra till balanssvårigheter
(1, 2). Den ökade lordosen komprimerar ländryggens leder dorsalt och får muskulaturen i
korsryggen att arbeta statiskt (1, 7). Sammantaget anses alla faktorerna bidra till att
ryggbesvär kan uppstå under tredje trimestern (1). Viktökningen och ligamentlaxiteten ger
också kraftigt ökad belastning på bäckenbottenmuskulaturen (1, 5), vilket tillsammans med
symfysfogen och sacroiliacaledernas ökade rörlighet till följd av den hormonella
utsöndringen, leder till att bäckenbenen rör sig mot varandra vid aktivitet. Detta kallas för
foglossning, symfysiolys vilket kan vara smärtsamt och smärtan ökar oftast i förhållande till
aktivitet. Besvären som tidigare nämndes går oftast över i samband med förlossningen (3, 7).
Fysiologiska förändringar postpartum
Tiden efter förlossningen har många namn; postpartum, barnasängstiden eller puerperiet (4).
Längden för postpartum varierar beroende på litteratur, ibland avser perioden ungefär 6
veckor (4, 11) och ibland 12 veckor (3, 7). De essentiella förändringar som sker i kvinnans
kropp under postpartum är endokrin omställning, genitalåterbildning till tillståndet före
graviditeten samt fysisk och psykisk återhämtning (4). Genom placentas avgång upphör
produktionen av graviditetshormonen östrogen och progesteron (4, 7). Efter förlossningen blir
muskulaturen i bäckenbotten väldigt uttänjd vilket kan leda till bland annat inkontinens och
livmoderframfall som innebär nedträngning av livmodern i underlivet. I värsta fall sker en
totalprolaps som innebär att i princip hela livmodern ligger utanför slidmynningen (12). En
stark bäckenbottenmuskulatur kan dock förebygga komplikationer i samband med
förlossningen. För majoriteten av de blivande mödrarna upplevs förlossningen som
emotionellt laddad och är en stor fysisk och psykisk prövning. Dessa reaktioner influeras till
stor del av krav och förväntningar den nyblivna mamman har på sig själv och från sin
omgivning (3, 7). Kvinnan blir oftast väldigt självcentrerad, mottaglig och känslig för
4
sinnestämningar, kan lätt bli gråtmild samt reagera aggressivt. Det är en vanlig reaktion i syfte
att den nyblivna mamman ska kunna ta emot och svara på barnets subtila signaler. Tillståndet
kallas för Maternity blues, barnasängsgråt, och är så pass vanligt att det betraktas som
normalt. Det pågår vanligtvis 1-2 veckor och kräver ingen behandling, dock kan en allvarlig
Maternity blues bli början till en postpartumdepression (3, 4, 7). Mer än 50 % av postpartum
kvinnorna rapporterar depressiva symtom någon gång under de första 12 månaderna efter
förlossning och 6,5 % är deprimerade ett år efter förlossning (13).
Riktlinjer och träningsrekommendationer under graviditet
Nutida rekommendationer har ett mera öppet förhållningssätt till träning där det anses att
gravida kvinnor kan vara fysiskt aktiva på samma sätt som den övriga befolkningen vid
okomplicerade graviditeter (1). De allmänna riktlinjerna för fysisk aktivitet är 30 minuter
dagligen på en måttligt ansträngande nivå, vilket motsvarar en rask promenad i pratvänligt
tempo hos en frisk individ. Det innebär att intensiteten inte ska vara högre än att normal
konversation kan kunna föras (5, 8). Den exakta definitionen innebär minst 55-70 % av max
hjärtfrekvens, minst 40-60 % av max syreupptagningsförmåga samt minst 12-13 på Borgs
RPE-skala, vilket avser något ansträngande. Borgskalan mäter subjektiv fysisk ansträngning
mellan
6-20
där
6
avser
extremt
lätt
och
20
maximalt
ansträngande
(14).
Rekommendationerna för daglig fysisk aktivitet på måttlig ansträngningsnivå kan bytas ut
mot 20-60 minuters fysisk träning med hög intensitet 3-5 dagar per vecka (5, 14). Det finns
även studier som verifierat att en god fysisk aktivitetsnivå före graviditet leder till att färre
kvinnor drabbas av ryggsmärta (15). Kvinnor som under graviditeten utövar fysisk träning har
också visat sig kunna förebygga risken för graviditets- och förlossningskomplikationer. Ett
ökat välbefinnande hos gravida kvinnor kan härledas från fysisk aktivitet samt en minskad
risk att drabbas av nedstämdhet och depression (5).
Gravida kvinnor utan komplikationer kan följa rekommendationerna trots de tidigare nämnda
anatomiska och fysiologiska förändringarna under graviditeten (1, 5). Hjärtfrekvensen är dock
som tidigare nämnts under graviditet högre än normalt och det blir därmed svårt att använda
denna som en riktlinje för träningsintensiteten. Speciellt i andra och tredje trimestern blir det
svårt att komma upp i en hjärtfrekvens som motsvarar normal träningsintensitet, trots att
kvinnan skattar sin ansträngning som hög på Borgskalan, vilket beror på att hjärtfrekvensen
före aktivitet redan ligger högre än innan graviditeten (1, 4). Därför rekommenderas kvinnor
5
att skatta sin ansträngningsnivå med hjälp av ansträngningsskala under hela graviditeten för
att få objektiv vägledning av intensiteten i sin träning (1, 5). Det är också viktigt att undvika
för hög kroppsvärme under de första 3 månaderna genom att se till att tillföra kroppen vätska
under och efter träning, ha på sig lätta kläder och att inte träna i varmt och fuktigt klimat (1,
2). Det finns ingen forskning som bevisar att spekulationen om att träning under graviditet
skulle vara farligt för fostret genom omdistribution av syret till musklerna från fostret (2).
Konditionsträning
För bästa effekt bör konditionsträning under graviditet pågå under ca 20-60 minuter och
anpassas
till
ovannämnda
intensitet
(5).
Statens
folkhälsoinstitut
rekommenderar
konditionshöjande aktiviteter som innehåller dynamiskt arbete som involverar stora
muskelgrupper. De aktiviteter som rekommenderas innefattar bland annat snabba
promenader, joggning, stavgång, cykling, simning, step-up träning, aerobics, dans och
gymnastik (1). Övningarna kan delas in i viktbelastad- och avlastad träning (5) där
viktbelastande träningsformer ställer ett högre krav på kroppens kapacitet och innefattar bland
annat joggning, aerobics och motionsgympa. Viktavlastad träning avser när inte kroppsvikten
belastar leder och ligament i lika stor utsträckning och exempel på träningsformer är cykel,
träning i vatten, längdskidåkning eller träning på crosstrainer (5). Båda träningsformer kan
oftast utföras under hela graviditeten och avgörande för vilken träningstyp som passar bäst
beror på kvinnans tidigare träningsvanor. För gravida med bäcken- och ryggproblem kan det
vara svårt eller smärtsamt att utföra vissa övningar, vilket gäller främst träningsformer med
diagonala rörelser såsom promenader, joggning eller längdskidåkning, men också övningar
där benen korsas kan blir smärtsamma. Således rekommenderas vattengymnastik där kroppen
ges möjlighet arbeta avlastat (1, 5). Under första och andra trimestern brukar viktbelastande
träning fungera bra för att sedan under den tredje trimestern övergå till avlastad träning (5).
Styrketräning
Få studier har undersökt effekten av styrketräning under graviditet men de som genomförts
har endast påvisat positiva effekter med kortare sjukhusvistelser efter förlossning, färre
kejsarsnitt och bättre allmäntillstånd hos det nyfödda barnet. Dessutom verkar styrketräning
också sänka insulinbehovet hos gravida med graviditetsdiabetes (5). Graviditetsrelaterad
diabetes ökar kraftigt i världen och upptäcks vanligen i graviditetsvecka 24-28. Cirka 1-14 %
6
av de gravida kvinnorna drabbas (16). Under graviditeten bör styrketräning fokuseras på
bäckenbottenmuskler samt rygg- och magmuskler. Givetvis är det även fördelaktigt med
träning för övre och nedre extremiteter (1). Statens folkhälsoinstitut rekommenderar att 7-8
övningar, där kroppens viktigaste muskelgrupper ingår, tränas med 8-12 repetitioner om 3 set
(1). Vilka kroppens viktigaste muskelgrupper avser framgår inte. Belastningen ska inte vara
så pass hög att en krystningsreflex, Fergusons reflex eller att man medvetet håller andan och
ökar buk- och bröstkorgstrycket, en så kallad Valsalva-manöver uppstår, dock framgår ingen
definition av vad som avses med för hög belastning (1, 5).
Bäckenbottenträning är den mest vedertagna träningen när det kommer till graviditet eftersom
drygt
varannan
kvinna
drabbas
av
inkontinensbesvär
under
graviditeten,
vilket
sammankopplas med en svag bäckenbottenmuskulatur (1). En vältränad bäckenbotten är
också, som tidigare nämnts nödvändig postpartum på grund av att bäckenbottenmuskulaturen
blivit uttänjd i samband med förlossningen och är i behov av träning för att kunna återställas
och för att förhindra andra komplikationer (3, 5, 7). Det kan därför vara fördelaktigt att
påbörja bäckenbottenträning redan tidigt under graviditeten för att verkligen hinna lära sig
tekniken tills efter förlossningen eftersom det kan vara svårare att aktivera musklerna på
grund av den stora påfrestning en förlossning innebär för såväl muskler, stödjevävnader och
nerver (1). Dessutom kan en stark bäckenbotten underlätta förlossningen och inte som det
tidigare antagits vara ofördelaktigt för utdrivningen, utan snarare tvärtom förkorta
förlossningen (5).
Som tidigare nämnts har oro funnits att blodtrycket skulle öka för mycket hos gravida kvinnor
under styrketräning, vilket ej visat sig vara fallet, dock finns ett undantag som bör belysas.
Under den andra halvan av graviditeten, i början på tredje trimestern, finns en risk att fostrets
hjärtfrekvens kan påverkas när träning utförs i ryggliggande eftersom detta hindrar det venösa
återflödet till hjärtat, en så kallad vena cava kompression, vilken ger risk för minskad
slagvolym och blodtrycksfall. Övningar som utförs i ryggliggande bör därför undvikas och
istället utföras sittande eller stående (1, 5). Träning som utförs i fyrfotastående men även
sittande anses vara fördelaktigt under tredje trimestern eftersom barnet kan hjälpas att komma
i rätt position inför förlossningen. Träning av magmuskulaturen är ofta diskuterad eftersom
förekomsten av rectusdiastas är 66 % under tredje trimestern. Riskfaktorer för att drabbas av
rectusdiastas är hög ålder, stora barn eller tvillingar, överdriven viktuppgång under graviditet
och tidigare kejsarsnitt (5). Övervikt och fetma hos gravida är förövrigt ett växande problem i
7
hela västvärlden och även i Sverige, där gravida kvinnor med ett BMI >25, är förknippat med
allvarliga komplikationer under både graviditet och förlossning (1). Det finns ingen
kännedom om specifika övningar som kan utföras före eller efter graviditet för att förebygga
uppkomsten av rectusdiastas. Således är det ingen större mening med att träna raka
bukmuskeln precis efter uppkomst av tillståndet eftersom kvinnan inte längre kan göra
rörelsen som krävs för kontraktion av muskeln på grund av att magen är i vägen (5). Generellt
rekommenderas inte rörlighetsträning som stretching och töjning under graviditet eftersom
rörligheten redan är förhöjd. Stor vikt bör läggas på utförandet för att inte skada lederna och
undvika snedbelastningar (1, 5).
Kontraindikationer för träning
Generellt bör gravida inte ägna sig åt sporter som kan ge slag mot livmodern som exempelvis
vid kontaktsporter och kampsport (1, 5). Idrotter med stor risk för fall, som utförsåkning,
skridskoåkning och ridning bör också undvikas eftersom risken för en fosterskada är hög vid
ett eventuellt fall. Extremsporter som dykning med syrgastub och höghöjdsträning (>2500 m
ö.h.) rekommenderas inte eftersom fostret inte är skyddat mot eventuell dykarsjuka och
höghöjdsträning kan leda till en omdirigering av blodet från moderkakan till musklerna (1, 5).
Detta innebär dock inte att höga höjder måste undvikas helt eftersom kroppen kan anpassa sig
till de förändrade förhållandena på 4-5 dagar (1).
Varningssignaler
Det finns vissa signaler som bör uppmärksammas under träning och ifall de uppkommer skall
träningen alltid avslutas (1, 5):

Blödning från underlivet

Yrsel och huvudvärk

Onormal andfåddhet

Bröstsmärtor

Uttalad muskelsvaghet

Smärta eller svullnad i vaderna

Minskade fosterrörelser

Uttalad buk eller bäckensmärta

Smärtsamma sammandragningar eller prematura värkar

Vattenavgång
8
Absoluta kontraindikationer för träning
Nedan följer absoluta kontraindikationer och tillstånd som kräver en professionell medicinsk
bedömning huruvida det är lämpligt med träning samt vilken, belastning och omfattning (1,
5):

Svår blodbrist

Hjärt- och lungsjukdomar

Dåligt kontrollerad hypotoni eller havandeskapsförgiftning (preeklampsi)

Tillväxthämning av fostret

Extrem över eller undervikt

Extremt inaktiv livsstil

Rökning

Uttalade besvär från muskler, leder och skelett

Tvillinggraviditet

Blödningar i andra eller tredje trimestern

Förtidigt värkarbete

Förtidig förlossning under tidigare graviditet

Cervixpåverkan/Cervixinsuffiens (Ej helt försluten livmoderhals, ger ökad risk för
förtidig födsel)

Dåligt kontrollerad thyroideasjukdom, diabetes mellitus och epilepsi
Träning postpartum
Lindqvist et al. menar att det finns studier som visar att tränande kvinnor lättare föder barn
och mår bättre efter förlossningen (2). Om förlossningen förlöpt bra och utan större
komplikationer finns många fördelar med att snabbt komma igång med fysisk aktivitet och
träning. Den ökade hjärtmuskelmassan samt ökade blod- och slagvolymen som skapats under
graviditeten kan bibehållas vilket leder till att kvinnor som snabbt återupptar sin träning har
en bättre syreupptagning och fördelning, distribution, än de som förblir inaktiva (5, 8).
Kvinnor som snabbt kommer igång med träning har också en högre ämnesomsättning, lägre
andel kroppsfett, ökad insulinkänslighet samt ökat psykiskt välmående (5), exempelvis
minskar risken att drabbas av postpartumdepression (2). Det finns ännu inga svenska riktlinjer
för träning postpartum. Amerikanska rekommendationer har likadana riktlinjer för postpartum
som för icke gravida och att det ska vara “fysiskt och medicinskt säkert” innan träning
återupptas (17). Enligt kanadensiska riktlinjer kan vid normal förlossning träning trappas upp
9
successivt efter förlossning (18). Träning i samband med amning har tidigare hävdats ge en
försämrad kvalité på mjölken eftersom man trott att mjölksyra under träningen skulle kunna
överföras till bröstmjölken och därmed få den att smaka illa. Detta är dock inte fallet vilket ett
flertal studier bekräftat där mjölken undersökts efter träning med måttlig intensitet (5).
Vi anser att det som fysioterapeut är viktigt att känna till dessa kroppsliga förändringar, både
fysiska och psykiska, eftersom det skulle kunna påverka kvinnans förmåga och motivation till
träning. Det finns ingen vetenskaplig sammanställning över vilken träning och vilka övningar
som anses lämpliga eller bör undvikas i graviditetens olika faser samt postpartum. I kliniken
är nyttan att kunskapssammanställningen kommer vara till hjälp för oss som yrkesaktiva
fysioterapeuter för att effektivt behandla och rådge gravida patienter. Inom akademin hoppas
vi att studien väcker ett intresse för vidare forskning inom området. Författarna anser själva
att arbetet skulle kunna ligga tillgrund för en masteruppsats inom området eftersom
problemområden och kunskapsluckor kan komma att identifieras.
10
Syfte
Studiens syfte var att göra en litteraturöversikt om vilka resultat träning ger i graviditetens
olika faser samt postpartum.
Frågeställningar
- Finns det träning som främjar kvinnans och fostrets hälsa under graviditet och postpartum?
- Vad ger träning för resultat under graviditet samt postpartum för kvinna och foster?
Material och metod
En litteraturstudie genomfördes för att uppnå det angivna syftet. Litteraturen bestod av
vetenskapliga artiklar som togs fram ur databaserna PubMed, Pedro och Cinahl. Två
sökningar gjordes som bestod av kombinationerna av sökorden pregnancy, exercise,
pregnancy outcome samt postpartum. Båda sökningar innehöll pregnancy och exercise med
tillägg av antingen pregnancy outcome eller postpartum eller postpartum period. Filter
användes i kombination med sökorden, dessa kan utläsas i tabell 1. Sökningarna genomfördes
under februari och mars 2014 och resulterade i 137 artiklar. En översikt för hur sökningen
gjordes kan ses i tabell 1. Titlarna och abstrakt lästes och bedömdes efter relevans utifrån
inklusions och exklusionskriterierna. 61 artiklar uppfyllde kriterierna och av dessa var 12
dubbletter. De artiklar som uppfyllde kriterierna granskades kritiskt närmare enligt Friberg
som menar att det inte enbart är artikelns resultat som är av intresse utan även hur resultatet
kommit till och att studierna är av god kvalité (19). Efter den kritiska granskingen matchade
20 artiklar inklusionskriterierna och av dessa var fyra artiklar översikter, reviews, vilket inte
framgick i deras abstrakt, och fyra artiklar svarade inte på frågeställningar varpå de
exkluderades. 12 artiklar inkluderades i resultatet och en beskrivning av innehållet för att
kunna analysera likheter och skillnader gjordes (se bilaga 1, tabell 2).
Inklusionskriterier
- Studier som innefattar träning för friska gravida kvinnor
- Studier som innefattar träning under postpartum perioden (12 veckor efter graviditet vilket
vi valt eftersom det motsvarar en trimester)
- Studier skrivna på svenska, engelska och tyska.
- Studier där både träning och andra fysioterapeutiska behandlingar har undersökts.
11
- Kvantitativa studier
- Studier publicerade de senaste 5 åren (2009 och framåt)
Exklusionskriterier
- Studier där man endast fokuserat på passiva fysioterapeutiska behandlingsmetoder
- Studier som undersökt elitidrottande gravida kvinnor
Tabell 1. Litteratursökning i de olika databaserna.
Sökmotor
PubMed
Sökord
Pregnancy AND
Exercise
AND Pregnancy
outcome
Pregnancy AND
Exercise
AND
Postpartum period
PEDro
CINAHL
Pregnancy AND
Exercise
AND
Pregnancy
outcome
Pregnancy AND
Exercise
AND
Postpartum
Pregnancy AND
Exercise
AND
Pregnancy
outcome
Pregnancy AND
Exercise
AND
Postpartum
Antal
träffar
Relevanta
15
7
0
4
25
14
2
1
15
8
2
2
Publicerade
2009-2014
19
13
6
5
Engelska
23
11
0
1
40
9
2
7
137
61
12
20
Begränsningar
Major topic på
de 3 sökorden
Dubbletter
Inkluderade
*
Engelska, Tyska
Publicerade
2009-2014
Major topic på
de 3 sökorden
Engelska
Peer reviewed
Engelska, Tyska,
Svenska
Publicerade
2009-2014
Peer reviewed
Human
Totalt
12
Etiska överväganden
Vi kommer att ha i åtanke att studier som kommer inkluderas är utförda på ett professionellt
sätt och vi kommer att uppmärksamma att ingen skadats eller utsatts för lidande i de studier
som publicerats. Skulle vi i vår studie finna negativar resultat av träning, ser vi det som vår
skyldighet att redovisa detta, eftersom vi anser att den kunskapen är till nytta för den enskilda
individen och vi anse därför att det är etiskt att framhäva detta. Genomförandet av en
litteraturstudie kan inte utsätta någon för skada varpå vi valt att genomföra denna typ av
studie. Förhållandet mellan risk och nytta ses mest som att vi kan få nytta av de fynd som görs
i samband med studien, eftersom en så systematisk och undersökande djupdykning görs i
litteraturen vilket också är god metod för att få bred kunskap inom området.
13
Resultat
Resultatet av de granskade studierna visade att fysisk träning under graviditet och postpartum
leder till en rad hälsovinster för både kvinna och foster. Nedan följer en sammanställning av
studiernas resultat vilket även kan utläsas mer specifikt i tabell 2, bilaga 1. Studierna
undersökte konditions- och styrketräning samt yoga under graviditet och postpartum. Ett
träningsresultat från en specifik trimester gick inte att utläsa eftersom samtliga studier haft en
intervention som pågått över minst två trimestrar. Därför gavs ingen möjlighet att utläsa ifall
det var styrketräningen eller konditionsträningen som lett till träningens goda resultat
eftersom de båda träningstyperna utförts samtidigt.
Kombinerad konditions- och styrketräning
Fem studier undersökte kondition och styrketräning träning under graviditet (20-24). Barakat
& Cordero et al. och Barakat & Pelaez et al. (2012)
påvisade att konditions- och
styrketräning har viss förebyggande effekt av negativ viktökning (20, 22), Barakat & Cordero
och Price et al. påvisade att minskad risk för graviditetsrelaterad diabetes (20, 24) och Barakat
& Pelaez et al. (2012) och Price et al. visade på färre kejsarsnitt och operativa förlossningar
(22, 24). Barakat & Cordero et al. påvisade att konditions- och styrketräning leder till bättre
glukostolerans (20), Haakstad et al. visade på förbättrad viktnedgång efter graviditet (23),
Barakat & Peleaz et al. (2001) och Barakat & Peleaz et al (2012) påvisade färre
komplikationer vid förlossning (21, 22) och Price et al. förbättrad kondition och styrka, färre
fall av hypertoni, snabbare återhämtning postpartumträning samt att träning under graviditet
inte har någon negativ effekt på graviditetsutfallet (24).
Konditionsträning
Två av de granskade studierna (25, 26) undersökte konditionsträning under graviditet och
postpartum. Vega et al. visade i sin studie en ökning av neurotrofiska faktorer vid plötslig
aerob ansträngning vid cykeltest postpartum (26) och Ruchat et al. påvisade förbättrad
viktnedgång efter graviditet (25). En studie undersökte konditionsträning endast postpartum
och visade förbättrad konditionen och minskning av kroppsvikt (27).
Yoga
Två studier undersökte träningsformen yoga (28, 29). Field et al. undersökte yoga under
graviditet och påvisade reducering av depression, ångest och kortisolnivå i blodet samt
14
minskad rygg- och bensmärta vid yogaträning (29). Ko och Yang et al. kombinerade i sin
studie yoga med pilates och aerobiskträning postpartum och visade på en minskning av
depression efter träning samt minskning av fettmassa (28).
Styrketräning
En studie studerade styrketräning i form av bäckenbottenträning under graviditet med
förbättrad kontinens som resultat (30) och en studie undersökte träning av bäckenbotten under
postpartum och visade på förbättrad kontinens (31).
Diskussion
Metoddiskussion
Författarna till denna studie fann att materialet som publicerats inom området var väldigt
omfattande. Därav valdes att en begränsning skulle göras från 2009 och framåt, dock gav
detta fortfarande ett alldeles för omfattande resultat för en uppsats på kandidatnivå varpå en
ny begränsning var nödvändig där endast studier som publicerats de senaste tre åren
inkluderades., det vill säga från 2011 och framåt. Detta gav ett resultat på 20 artiklar som
lästes i fulltext. Valet av databaser visade sig ge goda resultat, dock hade Cinahl väldigt
många kvalitativa artiklar vilket ledde till ett stort bortfall av studier. Studierna i vårt resultat
hade undersökt konditionsträning och styrketräning samt yoga. Vi är nöjda med att vi trots
mängden material och avgränsningar ändå fått ett brett material som inkluderat lämplig
träning under graviditet och postpartum. Vi hade hoppats på fler studier som undersökt
styrketräning hos gravida kvinnor, och tror att det hade kunnat uppnås med andra sökord som
inkluderat sökordet styrketräning. De sökord som valdes syftade till att få en bredd i
sökningen och inte på att identifiera ett visst område. Sökord som styrketräning och
konditionsträning möjligtvis varit mer fördelaktiga. Vi upptäckte också att vissa studier
hittades vid sökningen postpartum och tvärtom. Detta skulle möjligtvis kunna bero på det
breda syftet som författarna valde eftersom de var intresserade av att ta reda på vilken träning
som är att rekommenderas under hela det barnafödande året, det vill säga graviditetens nio
månader och de tre månaderna postpartum. Med vetskapen om det omfattande material som
faktiskt finns inom området hade man med fördel kunnat göra en evidensgranskning av endast
en träningsform istället för att analysera träningen i stort. Resultatet hade möjligtvis blivit mer
riktat om ett smalare ämne undersökts, exempelvis ett mindre utforskat område. De
15
outforskade områdena som upptäcktes var bland annat riktlinjer för träning postpartum och
studier som endast undersökt styrketräning, ej bäckenbotten, under graviditet och postpartum.
Med tanke på det omfattande materialet är det underligt att det inte finns mer evidens och
sammanställningar inom området. (Morris et al. 2005) reflekterar över att det kan bero på att
studier inte undersöker samma typ av träning, intensitet och duration av träning vilket gör det
svårt att jämföra de studier som finns.
Vid vidare analys av studierna sjönk antalet studier som faktiskt uppfyllde syftet och kunde
svara på våra frågeställningar till 12 stycken. Anledningen till att så många artiklar valdes
bort berodde på att abstrakten i flertalet studier var bristfälligt beskrivna där det inte framgick
att studierna inte undersökt träning eller endast var en sammaställning av andra studier. Därav
valdes ytterligare studier bort som till en början tycktes uppfylla både frågeställningar och
syfte i abstraktet men inte när studien lästes i fulltext. Anledningen till att en del studier
inkluderades, som sedan exkluderades, kan också bero på vår ovana att hantera så många
artiklar. I övrigt uppfylldes syftet med studien med den valda metoden. Vi har lärt oss väldigt
mycket av att sammanställa de valda studierna, även om det gav ett något mångfacetterat
resultat och inte så precist för vad som gäller när det kommer till träning, vilket var det som
författarna önskade att göra. Författarna hade aldrig kommit fram till den vetenskapliga
omfattning ämnet har om inte en litteraturöversikt skrivits, vilket gör det värt att få ett något
spretigt resultat med avsikt att utvinna så mycket kunskap som möjligt under processen till en
färdig uppsats.
Resultatdiskussion
Vi fann inga studier som studerat träning i de enskilda trimestrarna, även om träningen har
studieras under alla tre trimestrarna samtidigt. Således går det inte att avgöra huruvida träning
endast i den första, andra eller tredje trimestern påverkar kvinnans hälsa samt utfallet av hela
graviditeten. Möjligheterna att undersöka fostrets välmående under graviditeten är troligtvis
begränsat och i vår sökning var det få studier som undersökte detta, därför kan vi inte veta
säkert i vilken utsträckning träning påverkat fostret. Eftersom vi inte funnit några negativa
resultat hos fostret och studierna uppmätt positiva resultat efter förlossningen förmodar vi att
träning inte innebär någon risk. Vega et al. visade i sin studie på positiva effekter på fostrets
utveckling (26) vilket kan jämföras med en annan studie som gjorts inom området där det
påvisades att fostrets cirkulationssystem utvecklas bättre när modern tränar under
graviditeten. Förvisso utfördes studien på grisar men deras kroppar har visat sig svara på
16
fysisk aktivitet på liknande sätt som människor (32). Grisarna i studien fick träna på den nivå
som motsvarar amerikanska riktlinjer (17), vilket innebär att det kan antas att samma effekt
ges hos kvinnor som tränar under graviditeten. Vi som författare tror att det kan vara oetiskt
att utföra studier där undersökningar på fostret utförs eftersom vi tror att en sådan
undersökning skulle kunna innebära risker för fostret.
Många studier undersökte graviditetsrelaterad viktuppgång (23, 25, 27, 28). Ruchat et al.
studerade träning i 2-3 trimestern med start i vecka 16 och kom fram till att viktuppgången
vanligen uppträder tidigt i graviditeten, och därför bör kvinnan börja träna tidigare (25).
Samma studie visade att bäst resultat uppnås när kosthållning inkluderades. Vidare undersökte
Ruchat et al. skillnaden mellan låg och högintensiv träning där ingen skillnad sågs mellan de
båda grupperna, vilket antyder att kosten har betydelse för vikten under graviditeten.
Haakstad et al. menade emellertid att endast de gravida kvinnor som tränande två
gånger/vecka lyckats gå ner de graviditetsrelaterade extrakilona (23). Maturi et al. visade att
gångträningen ger fördelaktiga resultat på hälsan (27). Vi som författarna funderar kring det
faktum att oavsett hur mycket kvinnorna i studierna rör på sig gavs goda resultat, vilket kan
bero på att kvinnorna hade olika aktivitetsnivå innan interventionerna. Möjligtvis kan det
mycket positiva resultatet av endast ett träningstillfälle per vecka som Ko & Yang et al.
presterade eftersom kvinnorna varit mycket fysisk inaktiva innan interventionen (28). Vi
tycker därför att kvinnor bör få individuella råd och nivå på träning utifrån sin aktuella fysiska
aktivitetsnivå.
Ett flertal studier visade att träning ger goda resultat på sinnesstämning och psykisk status
(21, 28, 29). Field et al. beskriver en intressant aspekt av att kvinnorna upplevde den största
minskningen av depression och ångest efter första dagens träning jämfört med efter de 12
veckorna (29). Ko & Yang et al. visade att kombinerad pilates och yogaträning reducerar
depression hos postpartumkvinnor (28). Som författare förmodar vi att eftersom symtomen
lindras hos de kvinnor som redan löper ökad risk, och eftersom det finns symtomförbättring
efter första träningspasset, kan yoga eventuellt ha god effekt för dem som ligger i riskzonen
för depressioner postpartum. Studier har också visat att om modern är deprimerad under
graviditeten, kan det påverka barnets kognitiva förmåga och beteende positivt i framtiden (33,
34),
17
Två studier undersökte bäckenbottenträning som endast utfördes postpartum (30, 31). En av
dem menar att denna träning bör påbörjas i ett tidigt stadie (31) medan den andra menar att
det inte finns några risker med att utföra bäckenbottenträning under graviditet och postpartum
(30). Vi ställer oss frågande till varför vi inte hittat fler studier på hur bäckenbottenträning kan
förhindra uppkomsten av inkontinens under graviditet och postpartum. Om kvinnor tränar upp
styrkan i sin bäckenbottenmuskulatur, kan de få bättre förutsättningar att vara kontinenta
under graviditet och postpartum samt enklare att återigen träna upp musklerna efter
förlossningen eftersom kvinnorna är vana att kontrahera bäckenbottenmuskulaturen.
Alla granskade studier visade på positiva resultat när det gäller träning under graviditet och
postpartum (20-31). Barakat & Cordero et al. fann att antalet kejsarsnitt var högre i
interventionsgruppen än i kontrollgruppen, dock var alla i gruppen förstföderskor vilket
Barakat & Cordero et al. påstår vara orsaken eftersom de menar att det är vanligt
förekommande hos förstföderskor (20). Price et al. påvisade motsatsen med att 6 % av
kvinnorna i interventionen födde med kejsarsnitt medan kontrollgruppen hade 32 %
kejsarsnitt (24). Det var endast en förtidig födsel i interventionsgruppen hos en kvinna som
hade en historik av förtidiga födslar med tvillingar varpå slutsatsen kan dras att det inte var
träningen som ledde till detta. Juhl et al. fann däremot att tränande kvinnor löper 40 % lägre
risk för förtidig födsel jämfört med inaktiva gravida kvinnor (35).
Det fanns intressanta kulturella inslag i studierna som uppmärksammades av oss som
författare. Bland annat var syftet med att träna i en av de asiatiska studierna att återfå slank
figur efter graviditeten varav “kvinnliga” sporter såsom gymnastik och pilates valdes som
intervention (28), medan en skandinavisk studie rapporterade att de vanligaste självalda
idrottsformerna var längdskidsåkning och utförsåkning (23) och i en Iransk studie tränades
kvinnorna i syfte att kunna utföra hushållsarbete så fort som möjligt efter graviditet och
träningen anpassades för att kvinnan inte skulle behöva lämna hemmet så ofta (27). En
ytterligare studie anser att kvinnan efter barnafödsel ska hålla sig inomhus, ta hand om barnet,
vila och äta kalori- och proteinrik mat (28).
Det finns skillnader och likheter mellan studierna gällande utformning av träningen samt
kvaliteten på studierna. Många studier hade väl genomtänka och detaljerande beskrivningar
av sina interventioner (20-24, 30). Ett exempel är att träningen utförts under gynnsamma
förhållanden där hänsyn tagits till såväl rumstemperatur, fuktighetsgrad i luften, tillräckligt
18
intag av kalorier innan träning (20-22) samt undvikande av valsalva manövern (23). En studie
undvek hopp och löpning i interventionen men ingen förklaring gavs till varför studiens
författare valt att göra så (23). Vissa studier tog även hänsyn till kvinnornas hälsa under
utförandet av träningen genom att det alltid fanns kvalificerad tränare och obstetriker på plats
som övervakade träningen (20-22, 30). Många studier omfattade väldigt många deltagare (20,
22, 23, 25, 29-31) och skulle medelvärdet av antalet deltagare beräknas av samtliga 12 studier
som inkluderades, skulle ett snitt ges på 110,16 deltagare/studie. Speciellt intressant med
studierna, förutom att de lyckats rekrytera många deltagare, var att närvaron och följsamheten
under interventionerna var goda (30) trots att flera studier haft långa, >20 veckors,
interventionstid (20-22, 24, 25). Morris et al menar att det i många studier kan förekomma
bias när det gäller urvalet eftersom deltagandet är frivilligt och de som ställer upp kan
möjligtvis ha goda träningsvanor sedan tidigare.
Några artiklar hade mindre bra kvalitet och de mest påtagliga bristerna var ej utförliga
beskrivningar av metod, där en studie inte angav hur länge interventionen pågått (31) och två
andra nämnde endast positioner i yoga utan vidare beskrivning av dem (28, 29). Vissa studier
hade bristande kvalitet gällande jämnförande med kontrollgrupp, som ibland inte fick något
kontrollerat alternativ till träning (20-22, 24) och ibland fanns till och med ingen
kontrollgrupp (23, 26, 28, 29, 31). En studie utmärkte sig dock positivt genom att exkludera
deltagare som utförde eller hade utfört interventionen som skulle undersökas (30). En aspekt
som tidigare diskuterats är hur pålitligt användande av hjärtrytm som utgångsvärde för att
bestämma nivå på träningen. Vi har tidigare beskrivit att det inte är särskilt pålitligt eftersom
hjärtfrekvensen höjs i samband med att kvinnan blir gravid (1, 4) och metoden därav inte bör
användas utan subjektiva skattningsskalor som Borgskalan är att föredra istället. Två studier
använde dock hjärtrytm som mätmetod (21, 25). Trots dessa mindre brister vill vi som
författare poängtera att eftersom ingen kvalitetsgranskning gjordes av studierna vill vi inte
förkasta vårt resultat utan endast belysa de svagheter som fanns i studierna.
Maturi et al. diskuterar att det inte ingår träning för gravida i utbildningen till fysioterapeut i
Iran trots att Irans hälsoministerie vill öka den fysiska aktivitetnivån efter förlossningen (27).
Det innebär att kvinnor som inte har tillräckligt hög fysisk aktivitetsnivå, löper ökad risk för
bestående viktökning och fetma efter att de fött barn. Vi reflekterar över att träning för
gravida och postpartum inte ingår i svensk grundutbildning till fysioterapeut. Detta upplever
vi paradoxalt eftersom Fysioterapeuternas professionsbeskrivning definierar obstetrik,
19
gynekologi och urologi som ett specialistområde och att fysioterapeuter ska kunna råda till
fysisk aktivitet och träning oavsett situation (36).
Vi har tidigare nämnt att vi upplevt kunskapsbrist och okunskap om träning för gravida. Price
et al. menar bland annat att det råder ett mixat budskap från hälso- och sjukvårdspersonal
samt familj och vänner om träning under graviditet, men också att få läkare diskuterar och har
kunskap om gravida och träning (24). Ko & Yang et al. menar också att få terapeuter ger råd
angående träning postpartum (28). Vi anser att det är beklagligt att implementeringen av
kunskap gällande träning för gravida eftersom träning bidrar hälsovinster för kvinnan, både
kroppsligt och psykiskt. Barakat & Pelaez et al. diskuterar att träning under graviditet
eventuellt kan bidra till i vilken utsträckning kvinnan och barnet tränar efter graviditeten (20),
dock behövs mer forskning innan slutsatser kan dras. Vi som författare funderar kring om
kvinnans träning kan lägga grunden för barnets framtida hälsa och välmående. Price et al.
anser att varje fysioterapeut bör råda till träning under graviditet (24) och flertalet studier i
denna litteraturstudie har styrkt att det inte är farligt för varken kvinna eller foster att vara
fysiskt aktiv och träna regelbundet under graviditet (20-31).
Vi tycker att det är berättigat att fysioterapeuter finns i nära anslutning till gravida som är i
kontakt med vården och att gravida, eller kvinnor som planerar en graviditet bör få råd
angående fysisk aktivitet och träning. Kvinnor motsvarar cirka hälften av vår befolkning och
de flesta blir gravida under livets gång. Vi anser därför att det skulle finnas stora möjligheter
att fånga upp ohälsosamma vanor hos kvinnor under graviditet. Därtill, om nästa generations
hälsa påverkas positivt, finns det oanade möjligheter att främja fysisk aktivitet och hälsa.
Konklusion
Denna litteraturstudie tyder på att träning före, under, efter gravidet bidrar till moderns
välmående psykisk och fysiskt med minskad risk för komplikationer under graviditeten.
Barnets hälsa under graviditet men även i framtiden kan eventuellt påverkas positivt av
moderns träning under graviditet. Mer forskning behövs inom området. Träning för gravida
ingår inte i grundutbildningen till fysioterapeut vilket vi som författare anser bristfälligt med
tanke på vad fysioterapeuten kan bidra med.
20
Referenser
1. Statens folkhälsoinstitut. Graviditet. In: FYSS. ; 2008. p. 170-178.
2. Lindqvist, P., Fröberg, K., Pirhonen, J. P. Läkartidningen. Nya rekommendationer: Alla
friska kan fortsätta träna under och efter graviditet. [Internet]. 2007 2007-02-27 [cited 201405-16];4(9):72-75. Available from:
http://www.lakartidningen.se/Functions/OldArticleView.aspx?articleId=6179.
3. Weström L. Obstetrik och gynekologi : Klinik och vård. 2., [rev. och uppdaterade] uppl. ed.
Lund: Studentlitteratur; 1997.
4. Faxelid E. Lärobok för barnmorskor. 2., [omarb.] uppl. ed. Lund: Studentlitteratur; 2001.
5. Fridén C, Nordgren B, Åhlund S. Graviditet, hälsa och träning. 1 uppl ed. Lund:
Studentlitteratur; 2011.
6. Artal R, O'Toole M. Guidelines of the American college of obstetricians and gynecologists
for exercise during pregnancy and the postpartum period. Br J Sports Med. 2003
Feb;37(1):6,12; discussion 12.
7. Borgfeldt C. Obstetrik och gynekologi. 4., [uppdaterade] uppl. ed. Lund: Studentlitteratur
AB; 2010.
8. Clapp JF. Exercising through your pregnancy. Omaha, Neb: Addicus Books; 2002.
9. Kvinnoklinken: A-Ö ordlista. [Internet]. Karolinska Universitetssjukhusets hemsida:
Karolinska
Institutet.;
2013;
cited
Hämtad
24
Januari
2014].
Available
from:
http://www.karolinska.se/Verksamheternas/Kliniker-enheter/Kvinnokliniken/Reproduktionsmedicin/Ofrivillig-barnloshet/A-O-Ordlista/.
10. Kan man operera rektusdiastas? [Internet]. Västerbottens Läns Landsting: 1177
Vårdguiden;
2012
[updated
2012-01-26;
cited
2014-05-16].
Available
http://www.1177.se/Vasterbotten/Stall-en-anonym-fraga/Fragor/Kan-man-opererarektusdiastas/.
21
from:
11. WHO, editor. Pregnancy, childbirth, postpartum and newborn care: A guide for essential
practice. 2:a upplagan ed. World Health Organization; 2006.
12. Henriksson O, Rasmusson M. Fysiologi : Med relevant anatomi. 3., uppdaterade uppl. ed.
Lund: Studentlitteratur; 2013.
13. Gaynes BN, Gavin N, Meltzer-Brody S - Lohr,K.N., LK, Swinson T, Gartlehner G, et al.
Perinatal depression: Prevalence, screening accuracy, and screening outcomes. Evidence
report/technology assessment (Summary) JID - 100890218. 0331(1530-440; 1530-440).
14. Andersson G. Nya konditionstest på cykel : [Testledarutbildning]. 1. uppl. ed. Stockholm:
SISU idrottsböcker; 2011.
15. Ostgaard HC, Zetherstrom GF, Roos-Hansson EF, Svanberg B. Reduction of back and
posterior pelvic pain in pregnancy. Spine JID - 7610646. 0718.
16. Ferrara A. Increasing prevalence of gestational diabetes mellitus: A public health
perspective. Diabetes care JID - 7805975. 0914.
17. Committee on Obstetric Practice. ACOG committee opinion. exercise during pregnancy
and the postpartum period. number 267, january 2002. american college of obstetricians and
gynecologists. Int J Gynaecol Obstet. 2002 Apr;77(1):79-81.
18. Wolfe LA, Davies GA. Canadian guidelines for exercise in pregnancy. Clinical obstetrics
and gynecology JID - 0070014. 0922.
19. Friberg F. Dags för uppsats : Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. Lund:
Studentlitteratur; 2012.
20. Barakat R, Cordero Y, Coteron J, Luaces M, Montejo R. Exercise during pregnancy
improves maternal glucose screen at 24 to 28 weeks: A randomised controlled trial. Br J
Sports Med. 2012 Jul;46(9):656-61.
21. Barakat R, Pelaez M, Montejo R, Luaces M, Zakynthinaki M. Exercise during pregnancy
improves maternal health perception: A randomized controlled trial. Obstet Gynecol. 2011
May;204(5):402.
22
22. Barakat R, Pelaez M, Lopez C, Montejo R, Coteron J. Exercise during pregnancy reduces
the rate of cesarean and instrumental deliveries: Results of a randomized controlled trial. J
Matern Fetal Neonatal Med. 2012 Nov;25(11):2372-6.
23. Haakstad LAH, Bo K. Effect of regular exercise on prevention of excessive weight gain in
pregnancy: A randomised controlled trial. The European Journal of Contraception &
Reproductive Health Care. 2011 Apr;16(2):116-25.
24. Price BB, Amini SB, Kappeler K. Exercise in pregnancy: Effect on fitness and obstetric
outcomes-a randomized trial. Med Sci Sports Exerc. 2012 Dec;44(12):2263-9.
25. Ruchat SM, Davenport MH, Giroux I, Hillier M, Batada A, Sopper MM, et al. Nutrition
and exercise reduce excessive weight gain in normal-weight pregnant women. Med Sci Sports
Exerc. 2012 Aug;44(8):1419-26.
26. Vega, S. R., Kleinert, J., Sulprizio, M., Hollmann, W., Bloch, W., & Struder, H. K.
Responses of serum neurotrophic factors to exercise in pregnant and postpartum women.
Psychoneuroendocrinology
JID
-
7612148
[doi:10.1016/j.psyneuen.2010.07.012;
10.1016/j.psyneuen.2010.07.012]. 2011;2(Psychoneuroendocrinology 36):220-227.
27. Maturi MS, Afshary P, Abedi P. Effect of physical activity intervention based on a
pedometer on physical activity level and anthropometric measures after childbirth: A
randomized controlled trial. BMC Pregnancy and Childbirth. 2011 Dec 16;11(103):Epub.
28. Ko Y, Yang C, Fang C, Lee M, Lin P. Community-based postpartum exercise program. J
Clin Nurs. 2013 08;22(15):2122-31.
29. Field T, Diego M, Delgado J, Medina L. Yoga and social support reduce prenatal
depression, anxiety and cortisol. J Bodywork Movement Ther. 2013 10;17(4):397-403.
30. Ko P-, Liang C-, Chang S-, Lee J-, Chao A-, Cheng P-. A randomized controlled trial of
antenatal pelvic floor exercises to prevent and treat urinary incontinence. International
Urogynecology Journal. 2011 Jan;22(1):17-22.
31. Kocaoz S, Eroglu K, Sivaslioglu AA. Role of pelvic floor muscle exercises in the
prevention of stress urinary incontinence during pregnancy and the postpartum period.
Gynecol Obstet Invest. 2013 Jan;75(1):34-40.
23
32. Bahls M, SR, Taheripour P - Clifford, Kerry,A., CK, FK, BE, et al. Mother's exercise
during pregnancy programmes vasomotor function in adult offspring. Experimental
physiology JID - 9002940. 0106(1469-445).
33. Deave T, Heron JF, Evans JF, Emond A. The impact of maternal depression in pregnancy
on early child development. BJOG : an international journal of obstetrics and gynaecology
JID - 100935741. 0912.
34. de Bruijn AT, van Bakel HJ - van Baar, Anneloes,L., van Baar AL. Sex differences in the
relation between prenatal maternal emotional complaints and child outcome. Early human
development JID - 7708381. 0615.
35. Juhl M, AP, Olsen J, Madsen M, Jorgensen T, NE, et al. Physical exercise during
pregnancy and the risk of preterm birth: A study within the Danish national birth cohort.
American journal of epidemiology JID - 7910653. 0507.
36. Broberg, C. & Tyni-Lenné, R. Sjukgymnastik som vetenskap och profession. [Internet].
2009 [cited 2014-05-29]: Fysioterapeuterna. Available from:
http://www.fysioterapeuterna.se/Global/Professionsutveckling/Om%20professionen/Definitio
n_SG.pdf.
37. Basalmetabolism [Internet].: Nationalencyklopedin; cited Hämtad 2014-05-17]. Available
from: http://www.ne.se/lang/basalmetabolism.
38. Deister, C. and C.E. Schmidt,. Optimizing neurotrophic factor combinations for neurite
outgrowthJournal of neural engineering.. . 2006;3:172-179.
24
Bilaga 1
Tabell 2. Resultattabell
Författare
och år
Barakat,
Cordero et
al. (2012)
(20)
Barakat &
Pelaez et al.
(2011)
(21)
Intervention
Graviditetsfas Resultat
Konklusion
RCT. 83 deltagare, 33 v.
Interventionsgrupp 35-45 min 3 ggr/vecka (2
landpass + 1 vatten).
Landträning:
Uppvärmning 7-8 min (gång, statisk stretching).
Styrketräning (bröst, rygg, axlar/skuldror, nedreoch över extremitet) 10-12 reps x 1 set.
Konditionsträning dans, 1 ggn/varannan vecka
Nedvarvning samma som uppvärmning +
bäckenbottenträning + avslappning
Vattenträning:
Kondition + styrka med redskap
Kontrollgrupp Ingen beskriven kontrollerad
träning.
RCT. 67 deltagare, 33 v.
Interventionsgrupp 35-45 min, 3 ggr/vecka.
Uppvärmning 7-8 min (gång + statisk stretching)
Styrketräning (axlar, armar, bröst, ben, höft och
bäckenmuskler) 10-12 reps x 1 set.
Konditionsträning dans, 1 ggn/vecka
Nedvarvning samma som uppvärmning +
bäckenbottenträning + avslappning
Kontrollgrupp ingen beskriven kontrollerad
träning
1-3 trimestern
Måttlig träning under graviditeten
ökar moderns glukostolerans.
Signifikanta (p<0,005) skillnader
mellan interventionsgrupp och
kontrollgrupp gällande
glukostolerans.
Ingen skillnad i viktökning hos de
båda grupperna.
Träning kan ge en viss
förebyggande effekt för
viktökning och
graviditetsrelaterad diabetes.
Inga fall av (p<0,005)
graviditetsrelaterad diabetes i de båda
grupperna.
1-3 trimestern
Antalet kejsarsnitt var högre hos
interventionsgruppen än
kontrollgruppen.
Statistisk signifikans (p<0,03) minskad
viktuppgång hos
interventionsgruppen än
kontrollgruppen.
Statistisk signifikant (p<0,05) minskad
risk för förlossningsrelaterade skador
hos kvinnan i interventionsgruppen
än hos kontrollgruppen.
Ingen statistisk signifikant skillnad i
inkontinens hos interventionsgrupp
och kontrollgrupp.
25
Fler studier behövs angående
bäckenbottenträning och generell
träning under graviditeten för att
förhindra inkontinens och skador
orsakade av förlossning.
Barakat,
Pelaez et al.
(2012)
(22)
Field et al.
(2013)
(29)
Haakstad et
al. (2011)
(23)
RCT. 290 deltagare, 33 v.
Interventionsgrupp 40-45 min 3 ggr/vecka.
Uppvärmning 7-8 min (gång och stretching)
Styrketräning 25 minuter, träning av de stora
muskelgrupperna i armar och bål för god
kroppshållning samt bäckenbottensträning.
Konditionsträning aerobisk dans vid varje
träningstillfälle.
Nedvarvning samma som uppvärmning
Kontrollgrupp Ingen beskriven kontrollerad
träning.
92 deltagare, depressiva. 12 v.
Interventionsgrupp 1
Yoga specifikt vald för 2:a och 3:e trimestern, 20
min, 1 ggn/v.
Interventionsgrupp 2 Ledarfria gruppsamtal där
kvinnorna samtalade fritt. 20 min, 1 ggn/vecka i 12
veckor.
RCT. 105 deltagare, 12 v.
Interventionsgrupp Ledd aerobisk dansträning,
minst 2 ggr/vecka
Uppvärmning 5 min
Dans 35 minuter
Nedvarvning
Styrketräning 15 min bestående av djup
1-3 trimestern
2-3 trimestern
2-3 trimestern
26
Signifikant skillnad (p<0.03) i antalet
normalförlossningar (vaginal) i
interventionsgruppen jämfört med
kontrollgruppen.
Träning leder till färre kejsarsnitt
och operativa förlossningar.
Interventionsgrupp 1
Efter dag 1: Signifikant reducering av
depression (p=0,01), ångest (p=0,001),
ilska (p=0,005), ryggsmärta (p=0,05),
bensmärta (p=0,05), kortisolmängd
(p=0,001)
Efter 12 v: Signifikant reducering av
depression (p=0,05), ångest (p=0,05),
ryggsmärta (p=0,05) och
kortisolmängd (p=0,001)
Interventionsgrupp 2
Inga signifikanta skillnader i
ovanstående, även om det fanns små
minskningar av besvär.
Ingen skillnad i viktnedgång mellan
interventionsgrupp och
kontrollgrupp totalt. De som tränat
mest i interventionsgruppen
reducerade sin vikt i större
utsträckning jämfört med
kontrollgruppen.
Yoga kan vara effektivt för att
reducera ångest och depression
hos gravida kvinnor. Ökad
vagalaktivitet (stimulering av
vagusnerven) hos kan vara en
anledning till effekterna.
Träning under graviditet leder till
en minskad graviditetsrelaterad
viktökning hos kvinnan.
Fler studier behövs om för att
verkligen påvisa effekterna samt
ev. långtidseffekter.
Endast de kvinnor som utförde
hela interventionen (2
timmar/vecka) reducerade
signifikant graviditetsvikten
jämnfört med kvinnor i
kontrollgruppen.
stabiliserade bålmuskulatur, rygg och
bäckenbotten.
Avslutning stretching, avslappning och
kroppsmedvetenhets
Undvek: löpning och hopp.
Ko & Liang
et al. (2011)
(30)
RCT. 300 deltagare, 12 v.
Interventionsgrupp
Bäckenbottenträning 8 kontraktioner á 6 sek, 2
sek vila x 3 reps. Utfördes 2 ggr/dag.
Gruppträningspass med bäckenbottenträning
(sittande/stående) á 45 min, 1 ggn/vecka.
Kontrollgrupp Sedvanliga föreskrifter för
postpartum. Ingen specifikbäckenbottenträning.
Ko & Yang
et al. (2013)
(28)
Quasi exprementiell one group studie. 23
deltagare, 12 v.
Interventionsgrupp yoga, pilates samt låg
intensiv aerobisk, 60 min, 1 ggn/vecka.
Kontrollgrupp Ingen.
Signifikant skillnad i
postpartumviktnedgång till
kroppsvikten innan graviditeten
(p>0,001) mellan kvinnor i
interventionsgruppen som hade
tränat mest.
Inga negativa bieffekter, missfall eller
skador rapporterades från
träningsgruppen.
2-3 trimestern Signifikant (p>0,005) lägre incidens av
självrapporterad urininkontinens hos
interventionsgruppen än hos
kontrollgruppen vid 36:e veckan, 6
veckor postpartum samt 6 månader
postpartum.
Kvinnor som födde vaginalt hade
högre självrapporterad urininkontinens
postpartum (p>0,05), oberoende av
interventionsgrupp eller
kontrollgrupp, än kvinnor med
kejsarsnitt.
Postpartum v.6 Interventionsgrupp 30,5 % hade
depressionsbenägenhet, vilket
reducerades signifikant (p>0,021) efter
12 v.
Signifikant minskning (p>0,001) av
kroppsvikt, -fettprocent, BMR* och
fettmassa efter 12 v.
Ingen signifikant förbättring av trötthet
efter 12 v.
27
Signifikant lägre kroppsvikt 6-8
v. postpartum hos de kvinnor som
tränat än hos kontrollgruppen.
Bäckenbottenträning under
graviditeten är effektivt för att
förhindra och behandla
urinläckage med god chans till
kvarstående effekt postpartum.
Kombinerad yoga och
pilatesträning reducerar symtom
av depression hos postpartum
kvinnor med
depressionsbenägenhet.
Kocaoz et
al. (2013)
(31)
Quasi-randomiserad, kontrollerad experimentell
studie. 120 deltagare, Ingen tydlig
interventionslängd.
Interventionsgrupp maximal kontraktion av
bäckenbottenmuskulaturen i 3 olika nivåer:
Nivå 1
Uthållighetsträning
3 kontraktioner á 3 sekunder, 3 sek vila, x 10.
Utförs 2 ggr/dag
Styrketräning: 3 max kontraktioner á 1 sekund, 1
sek vila x 10. Utförs 2 ggr/dag
Nivå 2
Uthållighetsträning 3 kontraktioner á 5 sekunder,
5 sek vila x 10. Utförs 2 ggr/dag
Styrketräning 3 max kontraktioner á 2 sek, 2 sek
vila x 10. Utförs 2 ggr/dag.
Nivå 3
Uthållighetsträning
3 kontraktioner á 10 sekunder, 10 sek vila x 10.
Utförs 3 ggr/dag
Styrketräning
3 max kontraktioner á 2 sek, 2 sek vila x 10. Utförs
3 ggr/dag.
Maturi et al. 66 deltagare, 12 v.
(2011)
Interventionsgrupp promenadprogram med
(27)
stegräknare (hela dagen förutom vid dusch/bad och
under natten). Ökning med 500 steg/dag tills de
uppnått 5 000 steg/dag, därefter fri ökning till 10
000 steg/dag minst innan 12:e veckan.
Kontrollgrupp sedvanlig hälsovård efter
graviditet.
2-3 trimestern
+ postpartum
v. 12.
Postpartum 6
v.-6 mån.
28
Interventionsgrupp Statistisk
signifikant skillnad (p>0,05) i
förekomst av graviditetsrelaterad
stressinkontinens (SUI) jämfört med
kontrollgruppen.
Bäckenbottenträning är effektivt
för att förhindra stressinkontinens
under graviditet och postpartum.
Interventionsgrupp Signifikant
(p>0,001) ökning av fysisk
aktivitetsnivå från lätt till måttlig
jämnfört med kontrollgruppen,
energiförbrukning (p>0,001)
(kcal/vecka) och antalet steg per dag
(p>0,001)
Signifikant viktnedgång (p>0,001),
BMI (p 0,001>, midjemått (p>0,001),
Användandet av en stegräknare
vid ett förutbestämt gångprogram
ökar motivationen till gångträning
och bidrar ökad fysisk aktivitet
och minskad graviditetsrelaterad
övervikt.
Fler studier behövs om hur
kvinnor utan stressinkontinens vid
ett tidigt stadie av graviditet kan
motiveras till bäckenbottenträning
i förebyggande syfte.
Price et al.
(2012)
(24)
Prospektiv RCT. 62 deltagare, 20 v.
Interventionsgrupp 45-60 min, 4 ggr/vecka,
medelintensitet (Borg 12-14). Aerobisk träning
(“step”, terränggång i grupp, individuell
gångträning, cirkelträning bestående av: löpband,
crosstrainer (“ellipsmaskin”), träningscykel,
övningar för övre- och nedre extremitet, rygg och
bål.
Kontrollgrupp Ombads att ej utföra fysisk
träning.
2-3 trimestern
29
höftmått (p>0,001) och WHR**
(p>0,001)
Signifikant samband (p>0,001) mellan
ökat antal steg och viktminskning samt
midjemått.
Interventionsgrupp Signifikant
(p>0,05) förbättrad kondition i
graviditetsvecka 30-32 jämnfört med
kontrollgruppen. Signifikant ökning
av muskelstyrka (p>0,01) 6-8 v
postpartum jämnfört med
kontrollgruppen.
Signifikant färre (p>0,01) kejsarsnitt i
interventionsgruppen (6%) jämnfört
med kontrollgruppen (32%).
Signifikant (p>0,05) kortare tid för
återgång till hushållsarbete i
interventionsgruppen jämnfört med
kontrollgruppen.
Färre fall av graviditetsrelaterade
diabetes, hypertoni och snabbare
återhämtning oavsett typ av
förlossning hos interventionsgruppen
än hos kontrollgruppen.
Högre placentavikt i
interventionsgruppen än hos
kontrollgruppen vilket tyder på att
motion förstärker placentatillväxten
under början och mitten av
graviditeten.
Något sämre postpartum viktnedgång
hos interventionsgruppen än hos
Träning, med tillräcklig intensitet
för att signifikant förbättra styrka
och kondition, utan skador och
muskelskelettalt obehag, har
ingen negativ effekt på fostrets
födelsevikt, den totala
graviditetslängden, Apgar score
eller placentasvikt.
Studien validierar ACOG***
rekommendationer om träning
under graviditet. Evidensen är
tillräckligt stark för att kliniker
borde tilldela varje gravid kvinna
råd om träning.
kontrollgruppen, pga. ökning av
muskelmassa hos
interventionsgruppen.
Ruchat et
al. (2012)
(25)
Vega et al.
(2011)
(26)
94 deltagare, 22 v. + 8 v.
Promenadprogram 3-4 ggr/vecka +
kostrestriktioner bestående av 2000 kcal/dag (4055% kolhydrater, 30 % fett, 20-30% protein)
fördelat på 3 måltider och 3-4 mellanmål.
Interventionsgrupp 1
Uppvärmning: 5 minuter, 15 minuter målsatt
intensitet bestående av 30 % av max hjärtfrekvens,
5 minuters Nedvarvning.
Den målsatta intensiteten ökade till 30 minuter
under interventionen (+5 min upp och
nedvarvning)
Interventionsgrupp 2 Samma som ovanstående
men med målsatt intensitet 70 % av max
hjärtfrekvens.
Kontrollgrupp Ingen strukturerad träning under
graviditeten
20 deltagare, 1 testtillfälle.
Interventionsgrupp
Vila 13 min test/träning
Uppvärmning 2 min på ergometercykel, valfritt
motstånd och hastighet.
Interventionen Kvinnorna cyklade med
hastigheten med motståndet 25 W och med en
hastighet av 60 RPM på ergometercykel, och efter
varje 2 min ökades motståndet med 25 W. Testet
varade i genomsnitt 10-12 min.
Nedvarvning: 2 min på ergometercykel
2-3 trimestern
+ postpartum
3 trimestern +
postpartum
30
Interventionsgrupp 1 Gick upp i vikt
genomsnitt 15.3 ± 2.9 kg totalt under
hela graviditeten. 2 mån postpartum:
minskning till 5.4 ± 3.3 kg extravikt
pga. graviditeten.
Interventionsgrupp 2 Gick upp 14,9
± 3,8 kg under hela graviditeten. 2 mån
postpartum: minskning till 4,5 ± 3,3 kg
(p=0,005)
Kontrollgrupp 18,3 ± 5,3 kg under
hela graviditeten. 2 mån postpartum
hade interventionsgrupperna kvar
mindre graviditetsrelaterad vikt än
kontrollgruppens 7.2 ± 3.3 kg
(p=0,06). Ingen skillnad i födelsetid, vikt och -längd hos den nyfödde i de
tre grupperna.
Interventionsgrupp plötslig aerob
träning leder till ökning av
neurotrofiska faktorer**** under
senare delen graviditeten och
postpartum.
Strukturerad livsstilsintervention
med avseende på fysisk aktivitet
och kost ger 70 % chans att
förhindra överdriven viktuppgång
under graviditet hos
normalviktiga kvinnor.
Lågintensiv träning ger lika goda
resultat som måttligt intensiv
träning hos dessa kvinnor.
Träning bör påbörjas tidigare än i
vecka 16 eftersom viktgång är
vanligaste i början av
graviditeten.
Träning under graviditet och
postpartum är associerade med
ökning av neurotrofiska faktorer
(centrala regulatorer/
kontrollanter för nybildning av
nervceller, som bidrar till CNS:s
välmående) hos gravida kvinnor.
Vidare studier bör undersöka
förhållandet mellan ökningen av
de neurotrofiska faktorerna i
förhållande till moderns
sinnesstämning och kognitiva
funktioner samt fostret neonatal
hjärnplasticitet.
*BMR (Basal Metabolic Rate) innebär beräkning av basalmetabolism dvs. hur mycket energi en individ förbränner i vila (37).
** WHR (Waist-Hip Rate)
*** ACOG: Guidelines of the American College of Obstetricians and Gynecologists (6).
****Grupp av proteiner som är ansvariga för tillväxt och överlevnad i utvecklingsnervceller och underhåll av mognade nervceller. Neurotrofiska
faktorer främjar den initiala tillväxten och utvecklingen av neuroner i CNS och PNS (38).
31