LOKAL ARBETSPLAN PETER PANS PERSONALKOOPERATIVA FÖRSKOLA 2013 / 2014 LOKAL ARBETSPLAN FÖR PETER PANS PERSONALKOOPERATIVA FÖRSKOLA 2013/2014 (reviderad 140117) Peter Pans verksamhet utgår från ett helhetsperspektiv kring barnet, vilket omfattar både kunskapsmässiga och sociala målsättningar. Den lokala arbetsplanen för arbetsenheten Peter Pan är ett uttryck för hur vi vill att denna helhet ska formas. Vi diskuterar, utvärderar och reviderar kontinuerligt planen så att dokumentet känns levande och stämmer överens med hur vi arbetar på förskolan i stort. Den lokala arbetsplanen är mycket viktig och ett avgörande steg för den pedagogiska verksamheten på Peter Pan. Men den är samtidigt en länk i en kedja av olika styrdokument där helheten, alla samlade dokument, är viktigare än vart och ett av dessa dokument. För att sätta den lokala arbetsplanen i detta perspektiv kan följande försöka illustrera denna kedja av styrdokument. Internationella styrdokument FN:s barnkonvention FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna Nationella styrdokument Skollagen Läroplan för förskolan LPFÖ 98-10 Kommunala styrdokument Förskole- och skolplanen för Malmö Kommun Lokala styrdokument Lokala arbetsplanen för Peter Pan FÖRSKOLANS VISION: *VI VILL ATT BARNEN SKA LÄRA SIG ATT TA ANSVAR FÖR SITT LIVSLÅNGA LÄRANDE GENOM ATT FÅ BARNEN ATT TRO PÅ SIG SJÄLV OCH HÄVDA SINA ÅSIKTER. *PERSONALEN SKA VISA FÖRTROENDE FÖR BARNENS OLIKA KOMPETENSER OCH ATT DET SES SOM EN RESURS FÖR ALLAS LÄRANDE. MÅL FÖR PETER PANS VERKSAMHET 2013/2014 *Vi vill i den dagliga verksamheten göra barnen medvetna om hur man genom miljöarbete kan verka för en hållbar utveckling. * Vi vill att barnens förmåga till empati och omtanke om andra ska utvecklas, att de ska kunna hävda sina behov och ingå i sociala sammanhang. *Vi vill stödja och stimulera barnens språkliga och matematiska utveckling på ett medvetet sätt. *Vi vill ge barnen möjlighet till att utveckla sitt intresse för naturvetenskap och teknik. UTVECKLINGSOMRÅDE 2014 LIKABEHANDLING: *Vi ska vidareutveckla vårt genusarbete i barngruppen, föräldragruppen och i verksamheten. ANSVARSUPPDRAG PERSONAL VT 2013 CAMILLA MATEMATIK INGALILL SPRÅK PETRA NATURKUNSKAP EBBA LIKABEHANDLING JENNY TEKNIK BIRTHE KOST KOMPETENSUTVECKLING FÖR PERSONAL Syftet med kompetensutveckling är att göra personalens och barnens vardag stimulerande. Kompetensutvecklingen för personalen kan innefatta olika områden såsom; kurser, litteratur, studiebesök, diskussioner och utvärdering av verksamheten. Den sker i enlighet med målen i den lokala arbetsplanen och personalens behov, allt för att gynna barnen och verksamheten på Peter Pan. Personalen på Peter Pan har rätt till en viss summa pengar i fortbildningssyfte. Personalen på Peter Pan har rätt till ett medarbetarsamtal per termin. Uppföljning och dokumentation ska finnas för varje samtal. En individuell utvecklingsplan ska utarbetas, vilken ska utvärderas och följas upp vid varje samtal. Personalen på Peter Pan har rätt till ett visst antal dagar utav adekvat fortbildning. Personalen tar ansvar för att fortbildning genomförs och att yrkesrollen ständigt utvecklas. ORGANISATION Peter Pan bygger på att personalen tar ansvar för de inskrivna barnens förskola. Att vara förälder på Peter Pans Personalkooperativa Förskola innebär engagemang och bl åtar man sig till exempel föräldraresurs. Det innebär att varje familj har ett visst antal dagar (för närvarande tre torsdagar) per år då man arbetar på förskolan. Man har hand om en frukost med barnen och deltar i olika aktiviteter med sitt/sina barn. Peter Pans Föräldrakooperativa Förskola startades 1987 av ett par familjer som behövde barnomsorg. Under åren har förskolan bytt lokaler, utökat verksamheten och är nu belägen på Gasverksgatan 8 i Malmö. Peter Pan drevs fram till 2008-12-31 som ett föräldrakooperativ, ekonomisk förening, i vilken föräldrarna till barnen var medlemmar. F o m 1/1 2009 drivs förskolan numera som ett personalkooperativ. Förskolan finansieras i huvudsak av kommunala bidrag och ansvarar inför kommunen. VÄRDEGRUND: För att barnen skall få förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse måste vi ge varje barn självkänsla och självtillit. Barnet skall på förskolan kunna utveckla sin sociala kompetens och empatiska förmåga. Glädje: *Det ska vara lustfyllt och roligt att vara här. *Ska genomsyra förskolans aktiviteter. Empati: *Behandla alla som du själv vill bli behandlad. Trygghet * Att varje barn blir sett och hört. * Att våga vara sig själv. * Föräldrar, barn och personal ska känna förtroende för varandra och delaktighet i verksamheten. Likabehandling: *Vi vill att alla ska känna att de är unika och har ett lika värde. *Vi vill att alla ska ha mod att stå för sin åsikt och våga agera och stå emot mobbing. KUNSKAPSSYN/BARNSYN Vi anser att barn skapar sin egen kunskap tillsammans med andra barn och vuxna och genom att möta fenomen i sin omvärld. Att lära genom att försöka, undersöka, uppleva och dra egna slutsatser. Barn lär sig på olika sätt och genom att använda alla sina sinnen. Vi ser barnet som kompetent och nyfiket med erfarenheter som berikar deras och andras lärande. Genom att utveckla den pedagogiska miljön främjar vi det nyfikna, utforskande och kunskapssökande barnet. I den fria leken lär sig barnet genom rollspel; socialt samspel, konflikthantering, bearbetar händelser och utvecklar sin fantasi. Vi pedagoger lägger vikt vid att få barn att känna att man inte är sitt beteende. Vi utmanar barnet att tänka självständigt, att ta ansvar för sitt livslånga lärande, att vara ifrågasättande genom att vara delaktigt i pedagogiska processen. Barnen planerar, genomför och utvärderar aktiviteterna med pedagogerna och vi pedagoger fungerar som handledare genom att ge barnen redskap att hitta egna lösningar. Vi vill att barnen ska känna att de kan påverka sin dag och sitt liv och om det tillkommer konsekvenser att kunna ta ansvar för sina beslut. Vi tar vara på barns delaktighet genom bl a regelbundna samtal och intervjuer om hur de vill ha det när de är hos oss. Mål att uppnå: Vi vill att varje barn får uppleva att det är meningsfullt att lära sig nya saker genom lusten att upptäcka och dra egna slutsatser. utvecklar sin förmåga att skapa med hjälp av olika material och tekniker utvecklar sitt intresse och sin förståelse för tal- och skriftspråk, matematik, natur, miljö och teknik. utvecklar sin självständighet och tillit till sin egen förmåga. ses som rikt och kompetent. utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande. utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation. Mål att sträva mot: Att varje barn Får utvecklas i sin egen takt. PEDAGOGEN Vi tror på en pedagog som är aktivt nyfiken på barnen och deras tankar. Vi ska möta och arbeta vidare med barns nyfikenhet och lust till lek och lärande. Pedagogerna ansvarar för den pedagogiska verksamheten. Vi har en skyldighet att vara insatta i de ramar som möjliggör eller omöjliggör den pedagogiska verksamheten. Det är viktigt att utveckla metoder och arbetssätt. Vi är ständigt inbegripna i en process, där nyfikenheten på vårt eget lärande är stor. Det är viktigt att synliggöra verksamheten, processen och vårt eget lärande genom dokumentation. Vi stimulerar barnet och väcker lusten att lära genom att de får försöka, undersöka, uppleva och dra egna slutsatser. Pedagogens roll är att handleda och lära sig tillsammans med barnen. Vi värdesätter den fria leken som ett viktigt inslag i den pedagogiska verksamheten. Vi som pedagoger fungerar då som handledare och redskap för att möjliggöra barnens behov och önskningar. Förhållningssättet är förmågan att vara närvarande och vägleda barnen till att hitta egna lösningar. Att ge varandra feedback, att ha ett öppet klimat och en bra stämning är viktiga faktorer i personalgruppens självförtroende. Att kunna se varandras olikheter, dra nytta av dem, och medvetandegöra varandra den individuella utvecklingsprocess som alla ingår i. Alla mål som vi sätter upp ska var utvärderingsbara och är i ständig utveckling. Målen kan brytas ner till grupperna och varje individuellt barn och de är i ständig förändring. En del mål är långsiktiga och har mer karaktären av strävans mål. ARBETSSÄTT Vi utvecklar ständigt våra pedagogiska redskap och arbetssätt. För att barnen ska tillägna sig ett livslångt lärande är det viktigt att vi utmanar oss som pedagoger och undersöker nya vägar att nå målet. INSKOLNING Föräldrarna informeras vid ett samtal om rutiner, regler och verksamheten i övrigt. Inskolningen varar i en till två veckor och läggs upp tillsammans med föräldrarna. Inskolningsprocessen förklaras och tydliggörs. Även barngruppen förbereds på mottagandet av det nya barnet. Ett uppföljningssamtal genomförs någon månad efter inskolningen eller i kombination med utvecklingssamtal. UTSKOLNING Avslutningssamtal med föräldrar och barn ska erbjudas. Vi ska finnas tillgängliga inför skolstart. UTVECKLINGSSAMTAL Utvecklingssamtal sker två gånger per läsår och föräldrar och personal kan be om ytterligare samtal vid behov. Där informerar personalen om barnets dag och deras utveckling socialt/fysiskt/psykologiskt. PROJEKT Genom att arbeta med projekt, som ett redskap, får vi en helhetssyn på barnet och dess utveckling. Barnen undersöker, upptäcker och experimenterar i sin omvärld. Det viktiga är barnets nyfikenhet och processen som leder till barnets kunskap om sig själv och sin omvärld. Mål: *Personalen ska ge barnen utrymme och möjlighet att använda sin fantasi. *Vi ska ta tillvara på barnens tidigare erfarenheter och tankar i arbetet med projekt. SAGOSTUND Mål: *Barnen ska varje dag få lyssna till en saga. *Barnens fantasi ska stimuleras genom att de upplever dramatiserade sagor. Genomförande: *Sagostunden kan ta sig i olika former som t ex högläsning, flanosagor, sago-cd. SAMLING Mål: *Alla barn ska bli bekräftade och sedda. *Stunden ska vara rolig och stimulerande för alla barn oavsett ålder. *Barnen ska få uppleva ett varierat och väl avvägt innehåll i samlingarna. *Samlingarna ska, trots skiftande innehåll, ha tydlig start avslut. Genomförande: *Ha lagom långa samlingar så att alla barn orkar hålla koncentrationen. UTEVISTELSE/UTFLYKTER Mål: *Barnen ska få uppleva och känna igen naturförändringar och årstider. *Lägga märke till och använda sig av naturmaterial. *Träna grov- och finmotorik genom ”naturliga” hinder. *Barnen ska stimuleras till att upptäcka djur och natur och få respekt för dem. *Barnens promenad ska göras till en positiv upplevelse. Genomförande: *Vi ska vara ute varje dag. *Gå på naturutflykt en gång i veckan. FRI LEK Mål: *Barnen ska lära sig de grundläggande sociala reglerna. *Träna sig i konfliktlösning (vuxna ska ej lägga sig i för tidigt utan ge barnen en chans att lösa det själv och finnas till för vägledning). *Känna att de är med i en lekgrupp, har lekkamrater. *Den fria leken ska stimulera fantasin. *Barnen ska styra och bestämma sin fria lek – med stöd av personalen. Genomförande: *Se till så att det finns varierat lekmaterial och bra lekmiljö. *Skapa förutsättningar för fri lek i lokalen. RÖRELSE/GYMNASTIK Mål: *Barnen ska bli medvetna om sin kropp, sin hälsa och sitt välbefinnande. *Barnen ska kunna röra sig till instruktioner. *De ska utveckla grovmotoriken. *Barnen ska få en ”- det är kul att röra på sig – känsla” Genomförande: *Att utmana barnen på ett lekfullt sätt. *Barnen ska få vara med om minst ett planerat rörelsetillfälle per vecka. *Introducera lekar med regler. HEMMETS ROLL OCH INFLYTANDE Föräldrarna har huvudansvaret för sina barns fostran och uppväxt. Därför har alla föräldrar rätt att få veta hur förskolan arbetar och vad deras barn är med om på förskolan. För att nå en god kvalitet i verksamheten måste föräldrarna känna sig delaktiga, ha ett starkt förtroende för förskolans verksamhet. Samarbetet mellan förskolan och hemmet måste vara gott och tillsammans skall vi arbeta för att nå de gemensamma målen. Vi måste här ta vara på föräldrarnas önskemål och tankar i planerings- och uppföljningsarbetet. Förskolan är ett komplement till hemmet och för att kunna se varje barns individuella situation är en förutsättning bra dialog/samverkan med hem och föräldrar. Föräldrarna får insikt och delaktighet i den pedagogiska verksamheten genom bl a föräldraresurs och utvecklingssamtal. (Föräldraresurs se bilaga) Föräldrars synpunkter ges stor betydelse bland annat genom en kontinuerlig utvärdering i form av enkät Med hjälp av dokumentation försöker vi göra verksamheten tydlig och synlig. Föräldrar ska få regelbunden information om verksamheten. Detta sker genom möten, informationsblad, månadsbrev osv. Genom regelbundna utvecklingssamtal ska föräldern få information om sitt eget barn och därmed vara delaktig i barnets utveckling och processer på förskolan. Alla våra relationer ska vara tydligt respektfulla. I respekten för varandra växer självtilliten och självförtroendet. Det är viktigare att vara förebild än kritiker. Det är viktigare att acceptera varandra än att döma varandra. I en sådan kultur är alla tryggare och vågar vara kreativt ifrågasättande, nyfiket kritiska och idérika. FÖRÄLDRARESURS Föräldraresurs är en möjlighet för föräldrar att vara med sitt barn under dagen på förskolan och få en upplevelse om hur sitt barn fungerar i en grupp. Det är roligt för barnen att kunna visa upp för föräldern vad vi gör under dagarna och samtidigt får barnen en möjlighet att lära känna de andra barnens föräldrar. Att tänka på under föräldraresursen Ditt barn är självklart viktigt, men glöm inte de andra barnen (syskon får ej vara med under föräldraresursen). Be gärna personalen om hjälp vid konflikter med ditt barn, speciellt vid våra rutinsituationer. Vi hjälper gärna till för att det ska flyta så smidigt som möjligt för alla parter. Nedan följer en mall för hur FR-dagar kan vara. Se det som en hjälp för de olika rutiner och händelser som finns under dagen. Torsdag 7.15 Förbered och prata med personal. Barnen kommer 07.30 så ta emot dem och var tillgänglig (Birthe fixar frukost i köket). 8.00 Har frukost med barnen medan personalen har planering inne på kontoret. Dukar av frukosten och är tillgänglig för barnen och personalen kommer ut. En förälder hjälper Birthe med att handla mejerivaror. Dagen kan avslutas eller så stannar man så länge man kan och vill. 8.30 9.00 LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR PETER PANS PERSONALKOOPERATIVA FÖRSKOLA Ledningsdeklaration: Styrelsen och all personal på Peter Pans Personalkooperativa förskola tar helt och hållet avstånd från behandlingar som direkt eller indirekt kränker principen om alla människors lika värde i överensstämmelse med diskrimineringslagen och skollagen. Alla barn har rätt att vistas i en förskolemiljö fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Därför tillämpar vi nolltolerans mot kränkningar. PRIORITERADE MÅL FÖR LIKABEHANDLING 2013/2014 Mål: *Vi ska vidareutveckla vårt genusarbete i barngruppen, föräldragruppen och i verksamheten. Syfte: *Vi vill bli medvetna om hur barn tänker kring de förutsättningar, skillnader, likheter och möjligheter de har oavsett sitt kön. Metod: Värderingsövningar, dramaövningar, samtal, intervjuer med barn och föräldrar. ARBETSLAGET SKALL: FÖREBYGGANDE ARBETE *Vara förebilder som vuxna och vara starka och ärliga genom att säga vad vi tycker. *Vi ska få barnen att reflektera över sitt handlande genom att t ex ställa frågor (Hur kände du? Hur tänkte du? Kunde du gjort på något annat sätt? Hur tror du att den andre känner sig?) -Känna sig trygga med hur vi ska arbeta genom bl a utbildning och diskussioner i personalgruppen. -Vi ska uppmuntra positivt beteende. -Vi ska använda oss av olika metoder i vårt arbete för att förebygga kränkningar dvs START och StegVis, drama, sagor och dagliga samtal med barnen. -Vi ska ha en öppen dialog med föräldrarna om arbetet mot kränkningar och informera vid incidenter. - Vi ska vara närvarande pedagoger och handleda barnen i olika situationer som kan uppstå kring diskriminering och kränkningar. -Vårt förhållningssätt mot barnen präglas av gemensamma och av alla kända riktlinjer, däribland våra värdegrundsord (Empati, glädje trygghet och likabehandling.) ÅTGÄRDANDE ARBETE När föräldrar eller barn upptäcker/upplever någon form av kränkande behandling, kontaktas ansvarig pedagog. När någon i personalen får reda på eller själva upptäcker någon form av kränkande behandling reagerar vi direkt och arbetar så här: -Ansvarig pedagog kontakter föräldrar till de berörda barnen samma dag. -Vid enstaka kränkningar: Ansvarig pedagog har tydliga samtal med barnet/barnen, uppföljande föräldrasamtal och observerar barngruppen kontinuerligt. -Vid upprepade kränkningar: ansvarig pedagog upprättar åtgärdsprogram tillsammans med föräldrarna och delger övrig personal. Om någon upplever att en vuxen diskriminerar trakasserar eller kränker ett barn eller vuxna kontaktas förskolechefen som gör följande åtgärder: -Omgående… BARNEN SKALL: FÖREBYGGANDE ARBETE -vara delaktiga i diskrimineringsarbetet genom att arbeta kontinuerligt med START, StegVis. -genom att genomföra barnintervjuer kring likabehandling. ÅTGÄRDANDE ARBETE -få barnen att våga stå emot, att reagera och agera mot kränkande behandlingar och likabehandling i barngruppen. FÖRÄLDRARNA SKALL: FÖREBYGGANDE ARBETE -genomföra enkäter hur de upplever att deras barn har det på förskolan utifrån likabehandlingsplanen, som arbetas fram av personalen. -ta del av likabehandlingsplanen när de startar på förskolan och ta del av den under föräldramöte. -föräldrarna har ansvar att berätta väsentlig information och händelser kring kränkande behandling och diskriminering för pedagogerna. ÅTGÄRDANDE ARBETE -föräldrarna skall vara aktiva och delaktiga i arbetet mot kränkande behandling i vardagen och då åtgärdsprogram har upprättats. Uppföljning och utvärdering: Likabehandlingsplanen ska utvärderas med barnen i grupp och även utvärderas i personalen under utvärderingsdag en gång per termin. Revidering: Revideras vid behov vid varje terminsslut. MATPOLICY Styrdokument Livsmedelsverkets föreskrifter för förskolor Folkhälsoinstitutet I korthet Vi vill att barnen ska må bra och uppskatta det de serveras Vi vill att maten ska vara varierad och näringsriktig Vi vill bibehålla ett lågt socker intag och bra balans på fiber- och fettintag Vi vill att alla barn har ett jämt energiintag under hela dagen (jämn blodsockernivå) Vi lagar all mat från grunden (få halvfabrikat) Vi strävar efter att alla barn ska äta efter tallriksmodellen Vi vill öka inköpet av ekologiska varor Frukost Serveras 8.00 och är ett s.k. mjölkmål Fil/yoghurt & flingor, frukt/grönsaker och smörgås serveras varje dag och barnen väljer vad de vill äta. Lunch Det serveras: Till lunch som är ett s.k. järnmål serveras vatten som måltidsdryck. Mellanmål Mellanmålet ska vara ett ”litet” mål som inte ska ersätta varken lunch eller middagsmålet Alla mellanmål ska innehålla mjölkprodukt Vi serverar: Gröt, fil/yoghurt, hembakat bröd under veckan Frukt Vi äter ekologiskt odlad frukt (och grönsaker) som beställs från RCD. Barnen serveras frukt vid 3 tillfällen varje dag: 9.30 efter samlingen 12.00 efter lunch Ca 16.30 för de barn som går hem senare. Mjölk Det dagliga rekommenderade intaget av mjölk är 5 dl/dag och barn Eftersom kalciumet i mjölken hämmar upptaget av järn serverar vi inte mjölk till lunchen Vi dricker ekologisk mellanmjölk Specialkoster Alla föräldrar med barn som har matallergi/intolerans ska förevisa läkarintyg om detta. Föräldern rekommenderas att kontakta Birthe vid förändring. Personal Vi äter tillsammans med barnen en sk. pedagogisk måltid När förälder är här på inskolning bjuder vi på maten. MÅLTIDER Mål: *Barnen ska få en lugn och trevlig stund. *De ska få en positiv bild av mat. *Lära sig att klara av en måltid. *Våga smaka på all mat. Genomförande: *Vuxen vid bordet är förebild under måltiden. *Vi inleder måltiden med grönsaker.